Sverige klarar inte miljömålen

Transkript

1 Nr 1 Mars 2014 Årgång 24 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Sverige klarar inte miljömålen Nej, Sverige klarar inte miljökvalitetsmålen till år Det står redan klart innan en fördjupad uppföljning ska göras i år. Svenskt Näringsliv bidrar till uppföljningen och miljöchefen Inger Strömdahl vill hellre kalla målen för ambitioner eller visioner, något som svenska företag använder som kompass i sitt miljöarbete. Svenska företag gör idag mest miljönytta genom att exportera miljösmarta produkter och tjänster, säger hon. Sid 3 Alla har synpunkter Samarbete ger den bästa och mest hållbara lösningen. Det menar Willy Sundling, miljöchef på gruvbolaget Northland Recourses, som jobbar med allt från tillståndsfrågor till sällsynta mossor. Som ny medlem i MIS uppskattar han att få diskutera tolkningar av lagar och regler utan att det blir partsinlagor. Sid 5 Ledningens roll är viktig Det menarr Jonas Ammenberg, miljörevisor och styrelseledamot i MIS. Det är ingen slump att det heter LEDNINGS-system, ledningen spelar en viktig roll för miljörevisorns arbete. Sid 2 MIS årsmöte 2:a april på Xylem Var med och få senaste nytt om ISO och ISO Lär dig mer om GRI och lagrevision. Och viktigast av allt: var med och påverka hur MIS ska jobba framöver. Inbjudan till årsmötet har gått ut separat och årsmöteshandlngar är på väg med e-post. Årsmötet hålls i år hos Xylem (tidigare ITT Flygt) i Sundbyberg på tunnelbaneavstånd från Stockholms central. Sid 2

2 Styrelsemöten Planeras efter årsmötet. Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Årsmöte 2 april 2014 hos Xylem i Sundbyberg. Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: Nya personcertifierade miljörevisorer Cia Johansson, Norra Älvsborgs Lasarett, Trollhättan Natalja Koniouchenkova, Natalja Koniouchenkova, Göteborg Datum för SIS personcertifiering 11:e april 2014, Stockholm 13 juni, Stockholm 10 oktober, Stockholm 5 december, Stockholm Lär och påverka på MIS årsmöte MIS årsmöte i år hålls hos Xylem i Hallonbergen, på miljötransportvänligt tunnelbaneavstånd från Stockholms central. Se separat inbjudan med vägbeskrivning. Välkommen att lära dig mer om GRI, lagrevisioner och få det senaste om ISO och ISO Påverka MIS arbete och fundera på om MIS ska fortsätta heta MIS. Årsmötesförhandlingar. Xylem och hållbar utveckling. ISO närmar sig mållinjen, eller.? ISO i verkligheten. Vad innebär GRI G4 för hållbarhetsredovisningen? Lagrevision med internationellt perspektiv. Ska MIS alltid heta MIS och är det bara miljörevision som gäller? Grupparbete om MIS framtida inriktning. Årsmötet är gratis för MIS medlemmar. Är du ännu inte medlem så pratar du med Curt Henricson som ger dig an offer you cant resist. Anmälan gör du som vanligt till Curt Henricson, kansli@miljorevision.se Miljöledning som sidospår eller affärsstrategi Ledningen spelar en viktig roll Olika företag kan ha väldigt skiftande förhållningssätt till miljöledning. Hur effektivt ett miljöledningssystem är för miljön beror förstås på varför en organisation vill ha det och vilka ambitioner ledningen har. Det är ingen slump att det heter LEDNINGS-system. Ledningen spelar en viktig roll och för en miljörevisor är det viktigt att inkludera ledningen i arbetet. I rollen som revisor har jag träffat på många olika företag och det slår mig hur stor skillnaden kan vara i synen på miljöledning. Jag har sett två ytterligheter: Den ena är företag där miljöarbetet ses som ett oviktigt sidospår, men där ledningen vill ha ett certifikat därför att det är marknadsmässigt gynnsamt. Miljöarbetet drivs ofta av en person utanför ledningsgruppen. En person som får resurser bara tillräckligt för att företaget ska hålla näsan över vattenytan, men inte mer. Revisioner genomförs för att det krävs, men helst ska de vara mycket korta, billiga och utan avvikelser. Som revisor känner man sig inte välkommen och värdefull. Miljö som affärsstrategi Den andra ytterligheten är företag med höga miljöambitioner, som ser miljöledningssystem och revision som viktiga verktyg. Här är de miljöansvariga centrala personer som jobbar med företagets strategiska affärsfrågor. Arbetet handlar om att minska risker, effektivisera material- och energiflöden, att kunna erbjuda produkter och tjänster med bra miljöprestanda och att skapa starka varumärken. Som miljörevisor är man välkommen och känner ett starkt stöd från ledningen. Fokus i miljöarbetet flyttas från miniminivåer, standard- och lagtexter till ett framsynt strategiskt miljöarbete där man jobbar med betydande miljöaspekter. Revisionerna kännetecknas av en öppen och konstruktiv dialog och fokus ligger på förbättringar snarare än avvikelser. Diskutera med ledningen Även om miljörevisorn är erfaren, kompetent och seriös blir arbetet svårt när ambitionsnivån i företaget är låg och ISO sätter ramarna. Men det finns alltid sätt att diskutera nivåer med ledningen. Policyn är självklart central och om den är ambitiös påverkar det flera krav i standarden, exempelvis ska mål och rutiner vara förenliga med policyn. Vidare ska ledningen säkerställa tillräckliga resurser, en fungerande organisation och lämplig kompetens. Ledningens genomgång ska göras enligt kraven inklusive utveckling av miljöprestanda. Mitt råd till miljörevisorer: revidera gärna den högsta ledningen, men visst varierar rollen som revisor beroende på vilken organisation och ledning det gäller!? Jonas Ammenberg, miljörevisor, styrelseledamot i MIS

3 Sverige når inte miljömålen till 2020 Utsläpp bryr sig inte om landsgränser Sveriges har 16 miljökvalitetsmål. När de sattes av riksdagen var tanken att de skulle vara uppfyllda år Varje årlig uppföljning blir allt dystrare och förra årets bedömning förutspår att vi möjligen klarar två av målen. Svenska företag gör idag mest nytta när de exporterar miljösmarta produkter och tjänster, säger Inger Strömdahl, miljöansvarig på Svenskt Näringsliv och sakkunnig i miljömålsberedningen. De stora miljöfrågorna är globala. Utsläpp till luft och vatten känner inte av några landsgränser, säger Inger Strömdahl, miljöansvarig på Svenskt Näringsliv och sakkunnig i miljömålsberedningen. Hon menar att Sverige måste jobba mer på EU-nivå för att få till smart lagstiftning och att de svenska miljömålen bör länkas ihop med EU:s mål. Vi måste se även de större internationella perspektiven och tänka framåt redan nu är snart här. Det räcker inte att mäta våra mål, vi måste se de trender vi har idag för att kunna bedöma var vi landar i framtiden, bortom år Mer visioner än mål Vart fjärde år, en gång per politisk mandatperiod, görs en fördjupad utvärdering av de svenska miljömålen. Svenskt Näringsliv har bidragit till utvärderingarna sedan starten Varje bedömning visar att målen blir svårare och svårare att nå års bedömning är en riktigt dyster läsning som visar att 14 av 16 mål inte kommer att nås. En studie som Svenskt Näringsliv gjorde för några år sedan visade att svenska industriföretag sedan 1970-talet har minskat sina utsläpp med procent. Miljöfrågorna ligger högt på företagens agendor, miljöledningssystem med tydliga mål är självklart för de flesta företag idag. Så varför är det så svårt? Är miljömålen orealistiska? Så vill jag inte uttrycka det, men de svenska målen är kanske snarare en vision eller en ambition för att visa vad vi vill. Mål ska helst vara mätbara och nåbara. Vi kan mäta enskilda utsläpp och enskilda produkters påverkan, men vår miljö påverkas i hög grad av länder i vår omvärld. Ett exempel är att luftföroreningar i Sverige till 80 procent kommer från utländska källor. Vi måste ha samma färdplan som övriga EU mot ett hållbart samhälle. Kanske ska våra mål tala mer om hållbart brukande. Miljömålen är företagens kompass Inger Strömdahl menar att svenska företag ligger långt framme i sitt miljöarbete, att miljömålen brukar användas som kompass i företagens miljöledningssystem. Men vi måste vara tydligare och faktiskt informera om vad vi gör. Politiker och Sveriges 16 miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bra naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt - ett mål som kan nås Säker strålmiljö - ett mål som kan nås Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap myndigheter känner inte till hur industrin jobbar med miljöfrågor. Den fördjupade utvärdering som startar nu och ska vara klar 2015 har tre fokusområden: Näringslivets miljöarbete Hållbar konsumtion Hållbar samhällsplanering Miljösmarta produkter Alla delarna påverkar näringslivet på olika sätt, men Svenskt Näringsliv, som har en bred referensgrupp bland sina medlemmar, ska ta fram en studie som ska visa miljönyttan med företagens produkter och tjänster. Där kan vi verkligen bidra. Vi gör idag mest miljönytta när vi exporterar miljösmarta produkter och tjänster, säger Inger Strömdahl. Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 15 av målen antogs av riksdagen1999, målet Ett rikt växt- och djurliv antogs Den årliga uppföljningen samordnas av Naturvårdsverket. Mer information finns på

4 Olika domar 2010 och 2014 Mark- och miljööverdomstolen skapar förvirring om historiska markföroreningar I en ny dom skapar Mark- och miljööverdomstolen förvirring genom att inte entydigt tillämpa praxis från tidigare domar från sade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i flera mål att ett företags ansvar för historiska föroreningar skulle begränsas enligt de här huvudreglerna: Föroreningar orsakade före och under 1950-talet = inget ansvar. Föroreningar orsakade efter 1950-talet och fram till 1969 = begränsat ansvar. Föroreningar orsakade efter 1969 = fullt ansvar säger samma domstol i en dom att ett tvätteriföretag med verksamhet mellan åren 1906 och 1977 ska stå för 35 procent av de förelagda saneringskostnaderna, (en ledamot av domstolen tyckte det räckte med 20 procent). Tvätteri förorenade mark Bakgrunden är denna: Ett tvätteriföretag i Linköping hade förorenat en fastighet med lösningsmedlen varnolen och perkloreten som används vid kemtvätt. Området används numera för bostäder och marken behöver saneras. Länsstyrelsen räknade för föreläggandet ut en fiktiv sanering som motsvarade nivåerna för tidigare markanvändning (så kallad mindre känslig markanvändning), trots att saneringen skulle utföras till nivåer som motsvarade känslig markanvändning. Den totala kostnaden för saneringen var budgeterad till 35 miljoner kronor, men de förlagda åtgärderna beräknade till 6 miljoner kronor. Begränsning till 35 procent I sin dom tog domstolen hänsyn till följande: Både varnolen och perkloreten hade förorenat området. En förteckning från Länsstyrelsen preciserar under vilka tidsperioder som olika ämnen använts. Föreläggandet mot företaget innebär att ansvaret redan hade begränsats, eftersom beräkningen inte utgår från den nuvarande markanvändningen. Den samlade bedömningen från MÖD resulterade i att ansvaret ska begränsas till 35 procent. Domstolen har inte, som tidigare, enbart tagit hänsyn till tidsaspekten, utan verkar även ha vägt in mjukare parametrar. Därför blir det i framtiden nog svårare att förutse vad som kan anses vara en skälig jämkning. Före eller under I den här domen har Mark- och miljööverdomstolen skrivit att ansvaret bör jämkas till noll för föroreningar orsakade före 1950-talet. I tidigare domar från 2010 skrev de före eller under 1950-talet. Troligen är det en felskrivning, annars har ansvaret för föroreningar som orsakats under 1950-talet utökats. MÖD verkar vidare ha tagit hänsyn till att bolaget inte blivit ålagt att bekosta sanering itill bostadsändamål. Om det innebär att MÖD anser att någon ska vara ansvarig för förädling av marken, är det en förändring av vad samma domstol kom fram till i MÖD 2010:19 där MÖD inte ansåg det skäligt att ta ansvar för en förädling av ett område. Varnolen, produktnamn för kristallolja. Perkloreten, kallas även tetrakloreten Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med advokatfirman Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. Johan Cederblad är advokat på Vinge i bland annat miljörätt. Han har bidragit med bifogade artiklar i det här numret av Miljömissivet. Frågor, kontakta Johan på: johan.cederblad@vinge.se

5 Willy Sundling, miljöchef på Northland Resources: Alla har synpunkter på gruvan Brytningen i Kaunisvaara började i oktober Den första transporten av järnmalmskoncentrat fraktades till Narvik vid årsskiftet samma år. På rekordtid har Northland dragit igång en ny gruva, förändrat tillvaron för Pajalas invånare och samebyarna i närheten. Det har stormat rejält om ekonomi, arbetstillfällen, transporter och miljö. Samarbete ger de bästa och mest hållbara lösningarna, säger Willy Sundling, miljöchef på Northland. Gruvan i Kaunisvaara kom igång snabbt, arbetslösheten i Pajala är utraderad och relationerna med byborna är bra. Men utmaningarna på miljösidan är fortfarande stora och Willy Sundlings hjärtefråga är mer samarbete för att nå de bästa lösningarna. Vi vill att etableringen ska bli så bra som möjligt för alla här uppe. Det finns mycket kunskap, men regelverk och processer hos olika myndigheter kan vara långa och sega och göra att lösningarna kan dra ut på tiden. Alla har synpunkter på vårt arbete och ibland blir det kortslutning och partsinlagor. Renbete och transporter De många miljöfrågorna spänner från stort till smått och alla är de lika utslagsgivande för gruvans existens. Willy Sundling balanserar många miljöbollar samtidigt. Det handlar om allt från tillståndsvillkor från olika myndigheter och tekniska lösningar till hur vi påverkar vår omvärld med transporter, buller, vatten och naturvärden. Gruvan påverkar rennäringen och samarbetet med den närmaste samebyn Muonio är viktigt. Här finns ett Natura 2000-område att ta hänsyn till och tunga transporter som påverkar vägarna i området. Northland har både ifrågasatts och samtidigt hyllats för att de skapar arbetstillfällen och en ny ekonomisk bärkraft i kommunen. Pajala talar om sin gruva Vi har många krav och förväntningar att leva upp till. Vi tar till oss den kritik vi får och gör vi fel så rättar vi till det. Naturen på och i närheten av gruvområdet är förstås inte lika orörd längre, men vi gör bullerutredningar, diskuterar nya dragningar av vägar och vi flyttar till och med mossor. Vi förändrar tillvaron, men acceptansnivån är hög, fortsätter Willy Sundling. Vi vill vara en långsiktig aktör i Pajala och när ortsborna med stolthet talar om sin gruva känns det väldigt speciellt. Opartiska diskussioner Du är helt ny som medlem, hur hittade du MIS? Det var ett gott råd från en kollega. Jag deltog i MIS höstmöte och tyckte att föredragen både gav ett brett perspektiv och djupa kunskaper. Den stora gemensamma kunskapen spillde över på oss som var nya i MIS. Där fanns också ett opartiskt förhållningssätt och jag tyckte det var Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: jonas.ammenberg@liu.se, Torbjörn Brorson, som ovan Anders Johansson, Envima, Tel: , anders.johansson@envima.se, intressant att få diskutera tolkningar av lagar och regler utan att det blev partsinlagor. Foto: Northland Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, Bromma Tel: e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

6 Certifierad specialist ledningssystem Genom att certifiera dig som specialist ledningssystem får du ett kvitto på din kunskap och kompetens om kraven i ISO 9001 och ISO Du får ett bevis på att du har kompetens att analysera, utforma, införa, driva och förbättra ett ledningssystem för kvalitet- och miljöledning. Läs mer här >> Vad är nytt med ISO 9001 och ISO 14001? 10 % till MIS-medlemmar Hur ser den nya strukturen ut? Hur påverkas ert ledningssystem? Nu erbjuder vi en workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i de nya utgåvorna och vad de kan innebära i praktiken. Målet är att du som deltagare ska få kunskap om hur du bäst förbereder dig inför tillämpningarna i organisationen. Att ligga steget före lönar sig. Läs mer här >>