Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige

Transkript

1 Nr 3 September 2013 Årgång 23 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige ISO försenas Enkelspår kan bli kontraproduktivt Vi måste bredda perspektiven så det inte blir green washing. Miljöfrågorna är komplexa och om vi bara fokuserar på växthusproblemen riskerar vi attglömma andra miljöfrågor. Det menar Lennart Frisch, konsult på Agenda Enviro och en av dem som drog igång systemet med personcertifiering för miljörevisorer. Vem granskar hållbarheten? Sid 3 Ja, det beror på var i årsredoviningen som hållbarheten redovisas. I eller utanför förvaltningsberättelsen. Förändringar är på gång och de ekonomiska revisorerna kan ställas inför nya krav. Sid 5 Beräknad publicering i maj 2015 Revisionen av ISO tar längre tid än beräknat. Vid det senaste mötet i den internationella arbetsgruppen för ISO visade sig arbetet ta längre tid än vad man bedömde i början av året. Revisionen är mycket omfattande och vi måste ha konsensus, alla länder måste vara överens, förklarar Anneli Rafiq, projektledare på SIS och medlem i både den svenska och den internationella kommittén. Förutom omfattningen handlar det om att tolka begrepp, att kunna omvandla principer till skall-krav och att beakta elva framtida utmaningar från Future Challenge Group. Europa och delar av Asien är överens och drar åt samma håll, MIS höstmöte 20:e november hålls i Sveriges mest miljövänliga kontor i Solna På MIS dagordningen vid höstmöte står senaste nytt om ISO 14001, energiledning, aktuella lagar och en ny standard för spillskyddsarbete. Magnus Enell berättar om miljöchefens roll idag jämfört med tidigare och Richard Almgren berättar vad du bör kunna för att bli personcertifierad miljörevisor. Detaljerad inbjudan kommer inom kort på mailen däremot finns klyftor till USA som måste lösas. Vi måste hitta en brygga för att förstå varandra och kunna gå vidare, säger Anneli Rafiq. Sid 2

2 Höstmöte 20 november, Vattenfall, Solna, inbjudan kommer inom kort. Styrelsemöten 21 oktober 5 december Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Utbildning 23 januari 2014 Utveckla din kompetens som miljörevisor Erfarna MIS-medlemmar delar med sig av sina bästa tips från ax till limpa. Passar både dig som är ny som miljörevisor och dig som har varit med ett tag. Inbjudan kommer inom kort. Nya medlemmar Henric Wahlgren, Envima, Linköping Jon Mellqvist, Tyréns, Stockholm Monica Tietze Wirén, SLL, Stockholm Axel Ekström, Axel Miljökonsult, Örebro Stefan Larsson, 6D Sustainability, Olofstorp Madeleine Källvenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndahl Nya MIS-godkända miljörevisorer Madeleine Källvenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Larsson, 6D Sustainability Nya personcertifierade miljörevisorer Madeleine Källvenius, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Stefan Larsson, 6D Sustainability, Olofstorp David Pettersson, Miljökonsulterna MHS, Sköllersta Kristina Christensson, Skånetrafiken, Hässleholm Datum för SIS personcertifiering av miljörevisorer 18 oktober, Stockholm 14 november, Vänersborg 10 december, Malmö 12 december, Skellefteå 16 december, Stockholm Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Höstmöte 20:e november i Solna med lagar, energiledning och ISO Anmäl dig redan nu till MIS höstmöte den 20:e november. I år håller vi till i Vattenfalls nya kontor i Solna, Sveriges mest miljövänliga kontor, granne med Friends arena. Datum: 20:e november 2013 Tid: kl På programmet har vi bland annat nyheter i miljölagstiftningen, energiledning, workshop om ISO och information om en helt ny standard för systematiskt spillskyddsarbete. Dessutom berättar Magnus Enell vid KTH om en undersökning om miljöchefens roll och Richard Almgren, examinator hos SIS, förklarar vad du ska kunna för att bli personcertifierad miljörevisor. Medlemspris: 950:- + moms. Pris för icke mellem: 2 000:- + moms (För dig som inte är medlem lönar det sig att bli medlem för 550:- inkl moms och betala medlemspris). Fullständigt program kommer på mailen inom kort, men du kan redan nu anmäla dig på: kansli@miljorevisor.se ISO försenas Revisionen av ISO beräknas bli några månader försenad. Enligt den nya tidplanen ska den reviderade standarden publiceras i maj Stora mängder kommentarer, nya begrepp och olika syn på hur framtida utmaningar ska formuleras i skall-krav gör att arbetet tar längre tid än planerat. Experterna från alla de deltagande länderna måste vara överens. I början av året när internationella arbetsgruppen för ISO hade träffats i Sverige, var tongångarna mer optimistiska. När vi diskuterade den miljöspecifika delen gick det väldigt bra, förklarar Anneli Rafiq, projektledare på SIS och medlem i både den svenska och den internationella ISO-kommittén. Vid vårt senaste möte i Botswana visade det sig att det fanns stora klyftor och vi hann inte med allt. Stötestenarna Det här är några av de viktigaste stötestenarna: Revisionen av ISO är mycket omfattande, på den första så kallade draften kom det in nästan 1300 olika kommentarer som ska hanteras. 11 framtida utmaningar från Study Group for Future Challenges ska beaktas. Vissa principer ska omvandlas till konkreta skall-krav. Nya koncept, bland annat risk och möjligheter måste tydliggöras. Definitionen av risk kommer från ISO (Risk Management) kopplat till organisationen (affärs)verksamhet. ISO måste använda definitionen från ISO 31000, men problemet är att den är generisk och saknar koppling till organisationers miljöaspekter, lagar och andra krav. Det krävs vidare arbete med att reda ut relationen mellan risk, miljöpåverkan och hur möjligheter kommer in. Dessutom ska allt passa in i den nya strukturen som nu är gemensam för alla ledningssystemstandarder. Hitta lösningar De största utmaningarna är att det är ett otroligt omfattande arbete och många nya begrepp som alla ska förstå. Europa och vissa asiatiska länder, bland annat Japan, är samspelta och drar åt samma håll, påpekar Anneli Rafiq. Däremot finns en klyfta framför allt till USA. Det kan i värst fall försena processen ytterligare eftersom de vill ändra i den nya strukturen och det komplicerar arbetet. Vi måste hitta lösningar, skapa en brygga för att förstå varandra och kunna gå vidare, säger Anneli Rafiq. ISO-sekretariatet har ett stort ansvar eftersom vi måste nå konsensus. Nästa möte i den internationella arbetsgruppen för ISO hålls i Bogota i oktober.

3 Lennart Frisch vill bredda perspektiven Risk för enkelspårigt miljöarbete Dagens fokus på växthusproblemen gör att vi riskerar att glömma andra miljöfrågor och dra fel slutsatser. Miljöfrågorna är komplexa, vi måste bredda perspektiven, annars riskerar vi att fastna i green washing, säger miljökonsulten och civilingenjören Lennart Frisch, som var med och drog igång personcertifieringen av miljörevisorer. IPCC:s femte klimatrapport väntas i dagarna och hela världen väntar på forskarnas besked om höjda temperaturer, havsnivåer och dess följder. Lennart Frisch vill inte förringa allvaret, men han är orolig för att diskussionerna blir för enkelspåriga och bara fokuserar på koldioxid. När vi bara ser klimathoten riskerar vi att glömma andra miljöproblem. Vi riskerar att dra fel slutsatser i miljöfrågorna om vi bara fokuserar på växthusgaser. Han berättar om elkraftsintressenter som använder kreosotstolpar utan att fundera på vad som krävs för att rena marken framöver, om förtätning av tätorter som minskar energiförbrukningen, men kanske ökar luftföroreningarna i närområdet. Kontraproduktivt Det kan bli kontraproduktivt. Vi måste bredda våra perspektiv så att det inte bara blir green washing som kan få för smalt fokus. Vi står inför stora globala utmaningar där länder med extremt snabb utveckling inte hinner med miljöfrågorna. Det är politiskt svårt och i vissa fall känsligt och den pedagogiska utmaningen är enorm. Han har mött en del utmaningar under sina många år på såväl miljömyndighet, storföretag och som konsult vid uppdrag inom EU och för SIDA i Asien, Afrika och Östeuropa. Trots att han är tekniker har han också skaffat sig grundlig kunskap i praktisk miljöjuridik på en tillståndsmyndighet och kan därför närma sig tillståndsprocesser från flera håll, ett slags signum i hans uppdrag som konsult. Miljöjuridisk kunskap saknas Han tycker det är ett problem för ISO att kunskapen om miljöjuridikens praktiska betydelse ute i en verksamhet ofta är för låg hos de interna miljörevisorerna och även hos certifieringsorganens miljörevisorer. Motsvarande gäller även kunskapen om ISO på miljömyndigheterna. Målet måste vara att skapa större Annonsera i Miljömissivet Vill du annonsera i Miljömissivet? Ta kontakt med Curt Henricson på MIS kansli så får du veta vad det kostar och vilken typ av annonser vi tar in. kansli@miljorevisor.se Lennart Frisch på konsultföretaget Agenda Enviro var med och drog igång personcertifieringen för miljörevisorer i Sverige. trovärdighet för ISO hos myndigheter, men det är svårt när den praktiska miljöjuridiska kompetensen saknas hos många av dem som bygger upp och kontrollerar systemen. En kvalitetsstämpel Lennart Frisch var en av dem som drog igång personcertifieringen av miljörevisorer en gång i tiden. Ett antal år i början var han också examinator. Själv har han kvar certifikat nummer fyra i det system som Intégria startade och nummer sex i systemet hos SIS förlag. Han använder dem ständigt i sin nuvarande roll som miljökonsult. För honom - och hans kunder - är det en viktig kvalitetsstämpel. Han hoppas att personcertifieringen ska få större tyngd framöver. För att det ska bli ett tydligt begrepp är det viktigt att dagens aktörer verkligen marknadsför personcertifieringen. Är du optimist eller pessimist vad gäller miljöfrågorna? Man måste vara optimist för att jobba med miljöfrågor, men också medveten om att det kräver stora insatser. ISO har inneburit stora förändringar, riktiga alexanderhugg i vissa sammanhang. Men ju längre vi kommer desto svårare blir det. Miljöfrågorna är komplexa och svåra att greppa. Jag tror att vi kan åstadkomma förändring med en kombination av teknik, ekonomi och vilja, förutsatt att vi fokuserar på rätt saker och använder våra resurser på rätt sätt, säger Lennart Frisch.

4 Ny förteckning över miljöfarliga verksamheter Sedan halvårsskiftet 2013 finns nu en ny förteckning över vilka verksamheter som är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. De återfinns i Miljöprövningsförordningen (2013:251). Mycket är sig likt i den nya förordningen, exempelvis är verksamhetskoder och indelning i olika typer av verksamheter till stor del lika. Vissa saker har dock ändrats. Bland annat har vissa verksamheter som tidigare varit listade försvunnit eller slagits samman. Även vissa beskrivningar har ändrats. För att lättare kunna jämföra den tidigare bilagan med den nya förordningen har Naturvårdsverket tagit fram en översättningsnyckel. Den finns på Naturvårdsverkets hemsida. upload/stod-i-miljoarbetet/ rattsinformation/ remisser/2013/fehmarn-balt/ overs%c3%a4ttningsnyckelfmh-bilagan-till-miljopr%c3%b6vningsforordning en pdf När Miljöbalken infördes år 1999 fanns tillståndsoch anmälningspliktiga verksamheter i en bilaga till förordningen (1998:899). Den är numera i huvudsak passé även om det finns en förteckning över verksamheter som hanterar farliga ämnen. Johan Cederblad är advokat på Vinge i bland annat miljörätt. Han har bidragit med bifogade artiklar i det här numret av Miljömissivet. Frågor, kontakta Johan på: johan.cederblad@ vinge.se Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med advokatfirman Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. Ny dom om föroreningar: Moderbolaget ansvarigt för dotterbolagets föroreningar Mark- och miljööverdomstolen slog i en dom i somras fast att ett moderbolag är ansvarigt för ett dotterbolags föroreningar. Det är första gången som domstolen pekar ut ett moderbolag som ansvarigt för dotterbolagets föroreningar och torde vidga kretsen av vilka som kan bli ansvariga för efterbehandling. Bakgrunden är att en tillverkningsindustri i Småland bedrevs av ett bolag som gick med förlust åren För att produktionen skulle kunna fortsätta, stöttade moderbolaget sitt dotterbolag med 43 miljoner kronor i så kallat koncernbidrag. Därmed ansåg Mark- och miljööverdomstolen att moderbolaget: genom koncernbidrag möjliggjort den fortsatta verksamheten från 2003 till 2007 och haft ett avgörande inflytande på den verksamhet som bidragit till föroreningarna i fråga. Dessutom har moderbolaget i sin starka ställning som ensam aktieägare och koncernbidragsgivare också haft rättsliga och faktiska möjligheter att påverka verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att moderbolaget ska anses vara verksamhetsutövare och därmed ansvarig för den efterbehandling som föroreningarna kräver. Den här domen skulle framöver kunna vidga kretsen av ansvariga för efterbehandling i liknande fall. Verksamheten lades ned 2007 och dotterbolaget är likviderat.

5 Ny medlem i MIS Trampande miljösamordnare Välkommen till MIS, Madeleine Källvenius, vad gör du? Jag är miljösamordnare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Dels jobbar jag övergripande med att bygga upp ledningssystem och dels är jag revisor och revisionsledare. Mitt arbete handlar mycket om resor, transporter, energi, utbildning och lagfrågor. Hur fick du kontakt med MIS? Jag har hört talas om MIS och hittade föreningen på nätet. Vad vill du med ditt medlemskap? Jag vill ha tillgång till ett bra nätverk, få veta vad som händer och få tillgång till tolkningar och standarder. Vad kan du bidra med? Mina erfarenheter av att bygga upp ett stort ledningssystem med många revisioner. Sahlgrenska har anställda och vi gör över hundra revisioner per år. Du är redan både MIS-godkänd och personcertifierad miljörevisor. Hur viktigt är det? Det stämmer, det är en kvalitetssäkring, en bekräftelse på att jag har den här kompetensen, att jag vet vad jag gör. Och det är bra att jag måste upprätthålla dem så att jag inte tappar kunskapen. Vilka miljöfrågor är viktiga för Sahlgrenska idag? Resor, transporter, lustgas - att vi minskar vår klimatpåverkan så mycket vi kan. Vi jobbar också för en giftfri miljö där kemikalier och läkemedel är viktiga delar. Vad gör du privat för miljön? Cyklar (och springer ibland) till och från jobbet, källsorterar, komposterar, handlar ekologiskt. Jag har ju ett miljöjobb så jag påverkar även där. Integrerade redovisningar ställer nya krav Företagens externa rapporter förändras. De blir allt mer omfattande och det ställer nya krav på revisorerna. Vem ska granska hållbarheten, miljörevisorn eller den finansiella revisorn? Ja, det beror på var i årsredovisningen som hållbarheten redovisas. I eller utanför förvaltningsberättelsen. En finansiell revisor granskar företagens förvaltningsberättelser, men normalt inte hållbarhetsredovisningar. Men vad händer när redovisningarna slås ihop? När bolagen integrerar hållbarhetsredovisningen med förvaltningsberättelsen? Då blir den finansiella revisorn ansvarig även för granskningen av hållbarhetsredovisningen, konstaterar Charlotte Söderlund, auktoriserad Framtiden är hållbar - och lönsam Det finns ingen motsats mellan att tjäna pengar och jobba med hållbarhet. Men företagen gör för lite, de ser inte att hållbarhet lönar sig. Det menar Henric Wahlgren, miljökonsult på Envima i Linköping. Envima har nyligen givit ut en praktisk och konkret handbok med åtta steg mot hållbarhet. Boken Framtiden är hållbar vänder sig till beslutsfattare i alla slags företag, organisationer och myndigheter och ska kunna fungera som handbok både i ledningsgrupper och på avdelningsnivå. Den innehåller konkreta exempel och tankeväckare som visar att det är lönsamt att jobba med hållbarhet. Stora företag jobbar inte med hållbarhet Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: jonas.ammenberg@liu.se, Torbjörn Brorson, som ovan Anders Johansson, Envima, Tel: , anders.johansson@envima.se, revisor på EY och förtroendevald i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling. Hon menar att det är viktigt att både företagen och deras revisorer är medvetna om vad integrerade redovisningar kommer att innebära. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att integrera allt i förvaltningsberättelsen eller att lägga hållbarheten separat men hon är övertygad om att vi går mot mer integrerade rapporter. Det viktiga är att förstå att förändringar är på gång och att revisorer kan ställas inför nya krav och förväntningar, säger Charlotte Söderlund. FAR, de finansiella revisorernas branschorganisation, jobbar nu för att säkerställa att revisionsbranschen ska kunna möta de nya redovisningskrav som IIRC arbetar fram. IIRC (Internation Integrated Reporting Council) räknar med att ett nytt ramverk ska vara klart i december. för att visa sig duktiga, de gör det för att det är lönsamt, säger Henric Wahlgren och menar att det handlar om att skapa förtroende. Dagens yngre generationer definierar ofta sig själva genom vilka varumärken de använder. Hållbarhet kommer att bli allt viktigare del av ett företags varumärke. De företag som jobbar med sin hållbarhet kommer att tjäna på det. Boken, nästan i fickformat, går att ladda ned gratis från nätet. hallbar/ Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, Bromma Tel: e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

6 NYHET! Certifierad specialist ledningssystem Genom att certifiera dig som specialist ledningssystem får du ett kvitto på din kunskap och kompetens om kraven i ISO 9001 och ISO Du får ett bevis på att du har kompetens att analysera, utforma, införa, driva och förbättra ett ledningssystem för kvalitet- och miljöledning. Läs mer här >> 10 % till MIS medlemmar Vinn eller försvinn! En guide för uthållig kvalitetsutveckling Syftet med boken är att bygga vidare på egna och andras framgångar. Vi som följer kvalitetsutvecklingen på det globala planet har fått uppleva minst ett par paradigmskiften det senaste decenniet. Trots hög kvalitetsnivå har en mycket stor del av västvärldens tillverkningskapacitet flyttat österut pga. den brutala priskonkurrensen. Enbart kvalitet räcker inte längre för framgång. De webbaserade företagens kraftiga expansion utmanar den klassiska kvalitetsteorin; hundratals miljoner kunder och användare betalar ingenting för många av de tjänster som beställs och levereras över internet. Läs mer här >>