Boka in 10:e april för MIS årsmöte bland ingenjörer

Transkript

1 Nr 1 Mars 2013 Årgång 23 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Boka in 10:e april för MIS årsmöte bland ingenjörer Kungliga Tekniska Högskolan står i år värd för MIS årsmöte. Anmäl dig direkt till MIS kansli. Är du MIS-medlem är det gratis att delta i årsmötet. Annars kan du enkelt bli det genom att ta kontakt med MIS kansli. Förutom årsmötet blir övrigt innehåll miljötekniskt mycket spännande när representanter från två av landets största byggsarbetsplatser, Citybanan, den kommande pendeltågstunneln under Stockholm och Arenastaden i Solna berättar hur de hanterar sina miljöfrågor. Du får också veta hur statliga myndigheter styr mot hållbarhet och givetvis senaste nytt om uppdateringen av ISO Anmäl dig snarast till: kansli@miljorevisor.se Nationell verifiering av ISO ISO fick i januari en nationell egendeklaration (SIS-SP 2:2013 Socialt ansvarstagande) för de företag och organisationer som vill verifiera sitt arbete med socialt ansvarstagande. Den har väckt stort intresse och Malin Möller, ordförande i tolkningsgruppen för ISO som suttit i den arbetsgrupp som tagit fram specifikationen är tydlig: Det är inte ett steg mot certifiering, det är ett sätt att verifiera sin egen verksamhet. Sid 2 Viktigt att påverka för en samhällsbyggare Möjlighet att se helheten och att kunna påverka är viktigt för Marianne Hedberg, miljöchef på division Stockholm Hus på PEAB, som tidigare satt i MIS styrelse och har jobbat med utfastningen av miljöfarliga ämnen i byggbranschen. Hennes enhet har nyligen blivit miljöcertifierade. Vi har varit dåliga på att marknadsföra vad vi gör, men nu ska vi bli den hållbara samhällsbyggaren, säger Marianne Hedberg. Sid 3 Nya krav på CE-märkning Det nya EU-direktivet, RoHS II, infördes vid årsskiftet i svensk lagstiftning. Det innebär att tillverkare får nu ett större ansvar för att CEmärka all elektrisk och elektronisk utrustning. Tidigare direktiv har undantagit vissa produktergrupper och nu gäller övergångsregler fram till 2014 och Sid 4

2 Årsmötet 10:e april 2013 i Solna. Inbjudan har gått ut med e-post. Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Nya medlemmar Anna Sandström, Södertörns högskola, Huddinge Anne Heikkinen Sandberg, Stockholms universitet, Stockholm Sabine Walter, Södertörns högskola, Huddinge Selene Samuelsson, Försäkringskassan, Stockholm Charlotte Tullberg, Försäkringskassan, Malmö Mats Hård, MH-teknik, Laxå Charlotte Söderlund, Ernst & Young, Stockholm Maggie Ciprian-Olevik, EventsEES, Hamburgsund Förnyat MIS-godkända miljörevisorer Christina Ohlsson, IL Recycling Ingalill Nyberg, Miljökonsult Elisabeth Ahlgren Luvata Ta kontakt med MIS kansli om du är osäker på när det är dags för dig att förnya ditt MIS-godkännande. kansli@miljorevisor.se MIS-godkända utbildningar På MIS hemsida hittar du en lista på MISgodkända miljörevisonsutbildningar. Datum för personcertifiering hos SIS 19:e april :e juni 2013 Nya personcertifierade miljörevisorer Charlotte Löfstedt, Stockholm Åsa Berglund, Upplands Väsby Kommun, Stockholm Ann-Sofie Gustavsson, Samcert/ Miljökompetens, Strömstad Ingela Andersson, Envicon miljökonsult, Kalmar Thomas Sjödén, LT Sjödén Consulting, Enköping Torbjörn Johansson, SQS i Värmland, Storfors Adressen? Har du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem? Anmäl dina nya uppgifter snarast till MIS så riskerar du inte att falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se MIS årsmöte på KTH i Stockholm MIS årsmöte hålls i år på KTH i Stockholm. Bland blivande ingenjörer får MIS medlemmar bland annat veta hur miljöfrågorna hanteras vid två av landets just nu största byggarbetsplatser. Förutom årsmötesförhandlingar bjuder MIS på följande program: Uppdateringen av ISO Senaste nytt om hur det går och hur MIS deltar i arbetet. Curt Henricson. Citybanan och miljön. Vilka miljöfrågor är viktiga vid Sveriges största byggarbetsplats under jord? Lars Hellström, JV. Statliga bolag styr mot hållbarhet. Emma Ihre, Finansdepartementet. Arenastaden och miljön. Så miljöanpassas bygget av en helt ny stadsdel. Marianne Hedberg, PEAB. Egendeklaration av ISO Verifiera inte certifiera är det centrala begreppet nu när ISO fått en systematisk egendeklaration, en specifikation med 80 frågor. Det är en nationell egendeklaration som bara kan användas tillsammans med ISO 26000, påpekar Malin Möller, på Goodpoint, som är ordförande i tolkningsgruppen för ISO och suttit i den arbetsgrupp som tagit fram specifikationen. Den svenska egendeklarationen (SIS- SP 2:2013 Socialt ansvarstagande, en systematisk egendeklaration) kom i januari i år. Den har väckt nyfikenhet, intresse och många frågor, bitvis också skapat en viss begreppsförvirring eftersom ISO inte är en certifieringsstandard. Malin Möller är mycket tydlig: Det här inte ett steg mot certifiering, det här är ett sätt för företag och organisationer att själva kontrollera vad de gör, en egendeklaration! Den bygger på ISO och ska inte användas separat. Eget arbete kan verifieras Specifikationen innehåller 80 frågor som ska besvaras i en egendeklaration av socialt ansvar utifrån ISO 26000, men det handlar inte om att ta fram ett ledningssystem framhåller Malin Möller. Egendeklarationen blir en rapport som företag kan använda internt, de kan låta Boka in MIS årsmöte, inbjudan har gått ut med e-post och årsmötesförhandlingar kommer inom kort. Datum: 10:e april Tid: kl Plats: KTH, Lindstedtsvägen 3, enklast tar du dig dit med tunnelbana till Ropsten. Gå in genom huvudingången till KTH, dörr till vänster i valvet mot Borggården. Årsmötet hålls i sal E 35. Motioner till årsmötet ska lämnas in senast tre veckor i förväg. Anmälan till årsmötet och motioner skickar du till: kansli@miljorevisor.se kunder ta del av den. Och de kan även anlita en tredje part för att verifiera inte certifiera - rapporten. Flera länder, bland annat Danmark, Holland, Frankrike och Brasilien har tagit fram egna nationella verifieringsstandarder. Holland försökte lansera sin modell på global nivå utan att lyckas. ISO menade att det fanns en risk för att egenpartsdeklaration och tredjepartscertifiering skulle kunna förväxlas. Maximera användningen av ISO Några svenska företag har dock använt sig av bland annat den franska och den holländska modellen och det har funnits en efterfrågan bland svenska företag. Malin Möller hoppas att egendeklarationen ska användas för att maximera företagens användning av ISO 26000, men menar att det ännu är för tidigt att sia om det. Transparensen är viktig för att se hur företagen använder ISO 26000, idag är det svårt att se vad företagen gör. Det här har förstås också väckt frågor om en eventuell koppling till GRI (Global Reporting Initiative) som är ett sätt för företagen att kommunicera sitt arbete. ISO Guidance on social responsibility Global standard som går att revidera sig mot, men inte en certifieringsstandard.

3 Marianne Hedberg, PEAB Mera verkstad än snack hos kaxiga samhällsbyggare Hej, Marianne Hedberg, du satt i MIS styrelse , vad gör du idag? Idag är jag miljöchef på division Stockholm Hus på PEAB. Vi blev miljöcertifierade enligt ISO i slutet på förra året och vi har precis fått certifikatet. Vi har jobbat bra med miljöfrågor även tidigare, men nu ska vi visa att vi verkligen gör det vi säger. Vårt sätt att göra revisioner uppdateras så att alla på divisionen har samma frågor och gör samma bedömningar. Hur viktigt är ett certifikat? Det blir allt viktigare vid upphandlingar, en kvalitetsstämpel som fler frågar efter. Byggbranschen har traditionellt varit dålig på att dokumentera självklarheter, det är ofta mer verkstad än snack. Vi gör en massa bra saker, men vi är dåliga på att marknadsföra det. Vår ledning har bestämt att PEAB ska marknadsföras som den hållbara samhällsbyggaren. Det är stort och lite kaxigt och nu måste vi leva upp till det. Vi ska dra nytta av vad vi lärt oss i certifieringsprocessen och bli riktigt bra på det vi gör. Vad är roligast i jobbet? Att få vara med och påverka, att sprida kunskaperna om hur vi kan minska vår miljöpåverkan. Häromdagen kom exempelvis en rapport om hormonstörande ämnen. Det är viktigt att öka medvetenheten, inte bara i byggbranschen, utan hos alla. Vi lär oss nya saker hela tiden. Vilka är de viktigaste miljöfrågorna i byggbranschen och för PEAB? Att få ihop helheten kring miljö, hållbarhet och sociala frågor. I PEAB jobbar vi mycket med materialval och utfasning av farliga ämnen, resursfrågor, bra avfallshantering och givetvis transporter. Utbildningsdag med mersmak för diskussion En utbildningsdag som gav mycket positiv energi, nya perspektiv och kontakter. Så summerar en entusiastisk Anna Sandström, miljörevisor på Södertörns högskola, den fortbildningsdag som MIS arrangerade i slutet av januari. Gärna mer utrymme för diskussion i mindre grupper nästa gång önskar både hon och miljökonsulten Göran Granemark på Ciconia. På programmet fanns allt från en grundläggande introduktion om miljörevision till intervjuteknik, hur man inspekterar en anläggning, reviderar en ledningsgrupp till hur man tolkar ISO Erfarna MISmedlemmar delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Anna Sandström tyckte det var bra balans i programmet, men hade gärna önskat mer tid att diskutera med kollegor och hade gärna sett en fördjupning för tolkningen av ISO Samtidigt hade jag inte velat missa någon av de anndra programpunkterna, säger hon. Kanske två dagar en annan gång? Och kanske något om hur man reviderar mot ledningssystem, det är lite nytt för en del av oss som jobbar på myndigheter. Tolkning och finansiell revision Även miljökonsulten Göran Granemark på Ciconia med många års erfarenhet tycker att dagen var givande. Han lyfter fram tipsen från den finansiella revisorn och menar att det var intressant att höra hur de jobbar, vilka skillnaderna i arbetssätt är jämfört med miljörevision. Precis som Anna uppskattade han övningen om tolkning av Energifrågorna kommer att bli allt viktigare och vi fokuserar allt mer på att bygga så energieffektivt som möjligt och för resurssnål förvaltning. Vi har totalentreprenaden för Mall of Scandinavia, det stora affärsområdet som byggs i Arenastaden i Solna. Där har vi en egen logistikansvarig som ska samordna alla transporter så effektivt som möjligt för att de inte ska hindra varandra. När vi jobbade med Waterfront i centrala Stockholm var det så många transporter att vi fick slottider på samma sätt som på järnvägen och flyget. Du jobbar med EU-projektet BASTA, som handlar om att fasa ut miljöfarliga ämnen i byggbranschen. Hur går det? Väldigt bra, fler och fler ämnen försvinner. Nu är det inget EU-projekt längre. I Sverige drivs BASTA som ett icke vinstdrivande företag av bland annat byggbranschen och IVL. Parallellt finns även Byggvarubedömningen (BVB) och de både systemen samverkar kring bland annat innehållskriterierna. Jag sitter fortfarande i BASTA:s vetenskapliga råd och är ansvarig för kriteriegruppen i BVB så jag är fortfarande med och påverkar. ISO Det finns inte så många diskussionsforum för miljörevisorer och därför var det intressant att höra hur andra miljörevisorer resonerar kring tolkningen av ISO Göran hade gärna sett mer tid för diskussioner i mindre grupper och mer av senaste nytt kring revisionen av ISO (som kommer på MIS årsmöte). Om jag får önska en ny utbildningsdag framöver skulle den innehålla mer utrymme för tolkningsdiskussioner och mer om revidering mot miljölagstiftning. Kanske också något för interna miljörevisorer som lyfter fram vad externa revisorer tittar efter. Ett annat önskemål är att vi diskuterar vad en orsaksanalys är och hur den är kopplad till förbättringsarbetet.

4 Krav på CE-märkning i elektrisk och elektronisk utrustning Vid årsskiftet infördes det nya EUdirektivet RoHS II i svensk lagstiftning. Det innebär bland annat att tillverkare nu får ett större ansvar för CE-märkning av all elektrisk och elektronisk utrustning. Övergångsregler gäller för vissa produkter fram till 2014 och EU-direktivet RoHS, som införlivades i svensk lagstiftning 2006, begränsar användningen av farliga ämnen (kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom, PBB och PBDB) i vissa kategorier av elektrisk och elektronisk utrustning. Andra typer av produkter var dock undantagna. Det nya direktivet, RoHS II, skärper nu kraven till att gälla i stort sett all elektrisk och elektronisk utrustning och dessutom att utrustningen CEmärks. Direktivet gäller i svensk lagstiftning sedan årsskiftet, men med vissa övergångsbestämmelser för att underlätta införandet. Produkter som tidigare inte omfattades av direktivet ska uppfylla de nya kraven senast 2019, men för vissa produkter är tidsramarna kortare, exempelvis ska medicintekniska produkter och övervaknings- och kontrollinstrument som huvudregel uppfylla kraven redan i juli Tillverkare, importörer och distributörer får ett utökat ansvar enligt det nya direktivet och för användare blir det lättare att se vilka produkter som uppfyller kraven eftersom de ska vara CE-märkta. Johan Cederblad är advokat på Vinge i bland annat miljörätt. Han har bidragit med bifogade artiklar i det här numret av Miljömissivet. Frågor, kontakta Johan på: johan.cederblad@ vinge.se Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med advokatfirman Vinge för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. CE-märket betyder att tillverkaren eller tillverkarens representant lovar att varan uppfyller de säkerhetskrav som EU ställer för just den produktgruppen. Märkningen ska vara väl synlig, lätt läsbar och permanent. Mer info: Innehall/Nyheter/ Nya-ochtydligare-reglerfor-elektriskoch-elektroniskutrustning/ Svårt hitta information om förorenade områden Nu finns SVT:s nya karttjänst Länsstyrelserna runt om i landet inventerar nu potentiellt förorenade områden. Inventeringen gör att vissa områden riskklassificeras och Länsstyrelserna kan använda inventeringsresultatet som ett av underlagen när krav på undersökningar eller efterbehandling ska riktas mot fastighetsägare eller verksamhetsutövare. Nu har SVT tagit fram en karttjänst för den som vill veta vilka områden som inventerats. Den senaste tiden har Länsstyrelsernas inventering av förorenade områden fått stor uppmärksamhet i media. Ett stort antal förorenade områden runt om i landet har identifierats och klassificerats som mycket stor eller stor risk för att skada människors hälsa eller miljön (klass 1 och 2). Myndigheterna prioriterar nu de farligaste områdena för vidare utredning och inventeringen kan bli ett av underlagen för en länsstyrelse att driva ett efterbehandlingsärende mot en verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Hittills har informationen om vilka områden som inventerats och vilken riskklass de fått, varit svår att få fram utan direktkontakt med berörd länsstyrelse. SVT:s nya karttjänst är därför en bra utgångspunkt för dem som är intresserade av att få mer information om vilka områden som inventerats.

5 Ny medlem i MIS Hållbar paddlare som åker tåg Välkommen till MIS, Kristin Mizser, vad gör du? Jag är miljösamordnare på Statens maritima museer, (Marinmuseet i Karlskrona, Sjöhistoriska och Vasamuseet i Stockholm). Vi är en statlig myndighet och jag samordnar arbetsmiljö- och miljöfrågor. Myndigheten är miljöcertifierad sedan 2009 och förnyade certifikatet Har du någon maritim bakgrund? Jag har ingen egen båt, men jag paddlar kajak och gastar gärna på andras båtar. Hur fick du kontakt med MIS? Dels genom Ulf Andersson som suttit i MIS styrelse och dels har jag sökt efter olika vägar för att se hur vi ska utveckla de maritima museernas arbete med miljöfrågor. Vad vill du få ut av ditt medlemskap? Inspiration och vidareutveckling. Att få möta kollegor som jobbar med samma frågor. Jag vill inrikta mig mer mot hållbarhetsfrågor och ser gärna att MIS tar upp miljö och arbetsmiljöfrågor i ett hållbarhetsperspektiv. Vad kan du tillföra i MIS? Jag har en bakgrund som socionom och humanist som jag tror är lite annorlunda. Det kan ge en annan vinkel. Vilka är era viktigaste miljöfrågor? Vi jobbar i en positiv miljö utan stora miljöbelastningar. Vi jobbar med energi, transporter och att lyfta miljöfrågorna på våra museer. Med avfuktning av våra båtar och vattenburen el i våra lokaler minskar vi elförbrukningen. Tillsammans med Kustbevakningen har vi precis öppnat utställningen Rädda vår kust på Sjöhistoriska museet. Vilka miljöfrågor är viktiga för dig? Våra konsumtionsmönster och vad vi äter. Jag vill att vi ska bli mer medvetna om hur vi beter oss och varför, vill minska slit-ochsläng-mentaliteten. Själv sorterar jag avfall, har kompost sedan många år och försöker åka tåg när jag ska någonstans. Fortsätt sortera träavfall Slarva inte med utsorteringen av impregnerat träavfall. Träavfall måste sorteras noga i minst 25 år framåt för att inte tungmetaller från impregnerat trä ska hamna i askan på landets biobränsleanläggningar. Ju mindre tungmetaller desto bättre för miljön. Sedan 2007 är det förbjudet att impregnera trä med miljöfarliga ämnen som krom och arsenik. Träkonstruktioner har en livslängd på cirka 30 år och slarvig utsortering av avfallet innebär att impregnerat trä riskerar blandas med rent träavfall. Det menar Anna Karlsson i MIS styrelse, som jobbar på Vattenfall Värme i Uppsala. Tillsammans med materialflödesforskaren Louise Sörme på SCB, har hon studerat hur mycket impregnerat virke bidrar med koppar, krom och arsenik i avfallsledet. Impregnerat virke används främst hos privatpersoner och utfasningen av det miljöfarliga virket beräknas efter förbudet 2007 ta ytterligare cirka 25 år. Mängden virke som lämnas in på landets återvinningscentraler har ökat på senare år. Det är positivt, men virket sorteras inte alltid på rätt sätt. Arsenik i träbränsle eller aska visar tydligt om källsorteringen fungerar eller inte, säger Anna Karlsson. Impregnerat trä är i princip den enda källan till arsenik i samhället idag. Bättre källsortering av impregnerat trä skulle därför Ansvarig utgivare: Torbjörn Brorson, ordf MIS Tel: e-post: torbjorn@brorson.pp.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Torbjörn Brorson, som ovan Lena Gustafsson, SLL, Tel: , lena.gustafsson@sll.se, Anders Johansson, Envima, Tel: , anders.johansson@envima.se, minska halterna av tungmetaller i aska. Anna Karlsson och Louis Sörme menar att bättre information och uppföljning på återvinningsanläggningarna ger bättre utsortering och gör det lättare att följa lagstiftningens krav. Anna Karlsson menar att landets miljörevisorer kan bidra. Vi kan komma långt om vi uppmärksammar frågan. Ett enkelt sätt är att kolla om det finns särskilda kärl för impregnerat virke på återvinningscentralerna när rivningsvirke från gamla altaner och staket lämnas in. Medlemsblad för Arbetet har finansierats av Avfall Sverige och rapporten finns då deras hemsida: fileadmin/uploads/rapporter/ F%C3%B6rbr%C3%A4nning/ F pdf Sorterar du rätt? föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, Bromma Tel: e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: MIS hemsida: Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

6 SIS SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Är du på jakt efter en diplomering som hållbarhetsansvarig inom ISO 26000? Här är den. På kursen får du veta vilka utmaningar du möts av i rollen som hållbarhetsansvarig. Du lär dig samordning i praktiken, får exempel på hur hållbarhetsarbetet integreras i alla delar av organisationen och vi diskuterar förankring från lednings- till medarbetarnivå. Du lär dig hur arbetet med hjälp av standarden SS-ISO 26000:2010 kan integreras i ditt befintliga verksamhetssystem och hur den tillämpas i praktiken. Vi arbetar med verkliga fall och du får träning i och ta ställning till olika situationer som kan uppstå. Diplomeringsprogram: Hållbarhetsansvarig - ISO I Stockholm: maj september november december Läs mer om kursen och anmäl dig på sis.se/utbildning DIPLOMERAD HÅLLBARHETSANSVARIG ISO 26000