Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda eller kommenterade. Den finansiella slutrapporten, redovisad i en särskild excelmall, ska bifogas samtidigt. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Uppgifter om projektet EF-nummer E Projektets namn MIRA Projektets hemsida Projektägare Organisation Huddinge Kommun Redovisningen gäller perioden Kontaktperson Kambiz Asadollahi Underskrift Härmed intygas att uppgifterna i denna redovisning är fullständiga och korrekta. Ort och datum Förnamn Efternamn Behörig firmatecknare eller motsvarande 1

2 1. Genomförd projektverksamhet Under den inledande fasen av projektet har följande aktiviteter genomförts: Projektledare rekryterades internt under sommaren 2009 och började jobba på heltid med projektet från 17 augusti Lokaler för kursverksamhet söktes under augusti/september 2009 och kontrakt skrevs i september med ABF i Huddinge. Rekrytering av projektassistent på 50 % skedde under september månad. Styrgruppen tillsätts och sammanträder i november 2009 för första gången. Informationsmaterial arbetas fram under oktober/november och information om projektet publiceras på Huddinge kommuns hemsida. Presentationsmaterial tas fram för att börja informera olika aktörer om projektet, information ges bl.a. till introduktionsenheten i Huddinge och dess handläggare , försörjningsstödsenheten i kommunen, nätverksträff för handläggare i södertörn , enhetschefer på flyktingenheter i södertörn får information genom sitt nätverk, SFI skolan i Huddinge informeras om projektet och info skickas till lärarna. Ett antal föreningar kontaktas för att informera om projektet. Bl.a. CISV, Mix Språkcafé, ABF, Naturskyddsföreningen, Huset (ungdomsverksamhet i Huddinge Kommun), etc. Deltagarprofil för kurs 1 tas fram och handläggare i Huddinge får i uppgift att ta ut deltagare till gruppinformation före Informationsmöte hålls (091028) för ca.23 brukare och 17 deltagare rekryteras till första kursomgången. Volontärer rekryteras genom annonser på volontärbyrån samt kontakt med bl.a. Södertörns Högskola och Stockholms Universitet. Volontärträff anordnas volontärer deltar och flera är intresserade men kunde inte delta på träffen. 34 volontärer har skrivit upp sig som volontär i projektet hittills. Under den genomförande fasen i projektet har följande aktiviteter utförts: Arbetsgrupp bildades och sammanträdde två veckor innan kursstart. I arbetsgruppen satt representanter från ABF och föreningen Mix Språkcafé. Utvärderingsblanketter tas fram innan kursstart. Första kursen genomfördes under perioden Framgångar och svårigheter under kontraktsperioden Under första kontraktsperioden och även under genomförandet av första kursperioden, har många kommuner och även deltagare visat ett stort intresse och behov av sociala insatser, såsom projekt MIRA erbjuder. 2

3 Deltagare i kursen är mycket positiva till kursens innehåll, vilket underlättar vidare rekrytering av nya deltagare. I utvärderingen från deltagarna i kursperiod 1 säger många att de till en början var mycket misstänksamma och trodde att kursen skulle vara som alla andra insatser och kurser de deltagit på, alltså tråkiga. Men efter ett par dagar i kursen märkte de att detta var annorlunda, roligt och gav dem något. En deltagare undrar Varför kan inte SFI vara så här? Media visar intresse för projektet och projektledaren för MIRA har intervjuats i Radio Stockholm. Även lokaltidningen Mitt i Huddinge ägnade en helsida åt projektet och intervjuade en kursdeltagare. Denna uppmärksamhet underlättar projektets spridning, inte minst när det gäller rekrytering av nya volontärer och föreningar. När projektet skrevs under 2008, var inflödet av unga vuxna flyktingar till kommunen, mycket högre än den är idag. Därför har det varit viktigt att under den inledande fasen och även framöver informera andra kommuner i Stockholms län om projektet och rekrytera deltagare från hela Storstockholm. Denna satsning på information och spridning så pass tidigt i projektet, har tagit mer tid i anspråk än vi hade räknat med. Samtidigt har satsningen gett resultat och är viktigt för en framtida regional implementering av insatsen/metoden och spridning av projektets resultat. En annan svårighet under den inledande fasen har varit att få med representanter från andra kommuner i vår styrgrupp som har i uppgift att styra och leda projektet mot uppsatta mål. Detta har främst berott på omställningen inför nya direktiv kring flyktingmottagandet. Istället har vi tillsatt en referensgrupp vars uppgift är att fokusera på utveckling av metoden och spridning av projektets erfarenheter. Referensgruppen sammanträder två gånger per termin och har en sammansättning av representanter från: andra kommuner, föreningar, organisationer, myndigheter, osv. Vilka förändringar har genomförts i finansplan Projektet har inte använt alla medel som budgeterats (budgetpost J), delvis beror detta på att fokus har lagts på informationsarbete och spridning av projektet till andra kommuner. Dessutom har vi fått tillgång till diverse inventarier/möbler från Introduktionsenheten och det har därför inte varit nödvändigt att inledningsvis göra vissa planerade inköp. Beträffande konsulttjänster (budgetpost C) var det planerat med tre konsultationer, men vi hann endast med två under denna kontraktsperiod. 2. Måluppfyllelse och uppnådda resultat Kursprogrammet har genomförts enligt plan. Se bifogat dokument, sammanställning av kursens alla dagar och moment (bilaga 1). En kursperiod med 17 deltagare har genomförts med mycket goda resultat enligt deltagarnas utvärderingar; 3

4 På frågan Vad tycker du om kursen som helhet, på en skala 1-5? Svarade 100 % av deltagarna positivt (alltså 4 eller 5). 83 % kryssade i högsta möjliga siffra (5). 84 % av deltagarna tyckte att de har fått kontakter med föreningar och volontärer, därmed känner de sig mer delaktiga i sitt närsamhälle. På påståendet Tack vare MIRA kursen har jag lärt känna fler svenskar svarade 80 % positivt (alltså 4 eller 5) På påståendet Tack vare MIRA kursen har jag fått ett utökat kontaktnät svarade 77 % positivt (alltså 4 eller 5). 90 % av deltagarna tycker att de har fått möjlighet att dela med sig och reflektera över sin livshistoria och flyktingprocess. En positiv bieffekt, som vi inte hade räknat med, är att många deltagare säger att kursperioden ökat deras förmåga att uttrycka sig på svenska. 85 % av dem som svarade på enkäterna säger att tack vare MIRA har de lärt sig mer svenska. 17 handlingsplaner har uppförts för deltagare i kursperiod 1. Även volontärer utvärderar de olika momenten de deltagit i. En volontär hade synpunkter på ett delmoment i programmet där vi behandlade sociala koder, vilket resulterade i en förändring. Numera använder vi oss av ett mer normkritiskt perspektiv där vi har valt att belysa normerna i samhället mer än att lägga fokus på att minoriteter och avvikande åsikter ska tolereras. Det senare kunde lätt skapa en starkare vi och dem - känsla. 3. Uppföljning och utvärdering Eftersom projektets grund är att utveckla metoder, så är utvärderingen central i projektets alla moment. Löpande utvärderingar görs med inblandade parter i projektet. Varje kursvecka i projektet utvärderas av deltagare, även en slututvärdering görs med varje kursgrupp. Varje dag i kursperioderna dokumenteras genom blocköversikten (bilaga 1). Att dokumentera genom blocköversikt, är ett effektivt sätt att sammanställa de erfarenheter vi samlat på oss och underlättar även för en slutlig utvärdering. Många av de volontärer vi rekryterat, har visat stort intresse att jobba med oss under sina studier för att utvärdera kursen och även hjälpa till med dokumentering av projektet. För närvarande har tre studenter från Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) programmet på Södertörns Högskola visat intresse att skriva sina projektarbeten för MIRA. Dessa tre elever ska göra en kompletterande studie där de ska titta på projektets utformning, intervjua deltagare samt volontärer och föreningar. Denna etapputvärdering som färdigställs i maj 2010 kommer att hjälpa oss planera vidare för nästa termin. 4

5 Samarbetet med högskolan och universitet är en viktig del i den slutliga utvärderingen som ska göras av oberoende aktör. 4. Erfarenheter Projektet har över förväntan genererat positiv respons från både deltagare, volontärer, föreningar, media, politiker och på handläggarnivå. Detta intresse och respons är en indikator på att det saknats en riktad introduktion, liknande MIRA, för målgruppen år. De har allt för länge inkluderats i generella introduktionsprogram där man inte tagit hänsyn till de komplexa situationer och behov som målgruppen ger uttryck för. Oftast ses målgruppen som vuxen och självgående. Många unga vuxna i projektet ger också uttryck för att all introduktionsverksamhet de haft innan MIRA varit tråkiga och föga intressanta. En annan erfarenhet är att vi ser hur viktigt det är med samarbete mellan kommun, lokala föreningar och andra aktörer för att skapa ett bredare introduktionsbegrepp som förutom arbetslinjen även inkluderar sociala kontakter, nätverksbyggande och delaktighet i samhället. Detta synsätt främjar en långsiktig och hållbar integration. Projektets spridning har bidragit till att de ensamkommande flyktingbarnen (18-20 år) som nu är aktuella på kommunens försörjningsstödsenhet även får tillgång till att delta i MIRA. Dessa unga vuxna har tidigare inte haft tillgång till introduktionsenhetens insatser. Projektet handlar mycket om metodutveckling och insatsen utvecklas allt eftersom. Vår erfarenhet från kursperiod 1 var att vi hade jobbat ganska ytligt med många småfrågor, vi hade inte dykt in djupt i vissa frågor som visade sig vara viktiga för deltagarna. Därför har vi lagt mer fokus på dessa avsnitt i planeringen av kommande kursomgångar. 5. Implementering i ordinarie verksamhet Med tanke på de nya direktiv som kommit gällande flyktingmottagandet, så verkar intresset för MIRA projektets erfarenheter öka inom regionen. Eftersom kommunerna kommer att ha ett utökat ansvar för samhällsinformationen för nyanlända är behoven stora för nya metoder inom området. Vissa kommuner har visat stort intresse av att få information om MIRA och har planer på att starta egna ungdomsgrupper med liknande koncept. MIRA projektet har redan i detta tidiga skede diskuterat implementering med verksamhetschef på Arbete och Försörjning. Vidare diskussioner är planerade att äga rum under kommande månader. Även kommunens politiker har visat intresse av projektets erfarenheter och resultat. Kommunpolitiker har bjudit in projektanställda för att få mer information. Dessutom har ett kommunalråd deltagit i projektets aktiviteter. 5

6 6. Spridning av erfarenheter och resultat Information om projektet har spridits till alla södertörns kommuner genom enhetschefsnätverk inom regionen. Andra kommuner utanför Södertörn har också visat intresse och har varit/ska på studiebesök hos oss. Förutom kommuner har även information spridits till SFI skolan i Huddinge som är mycket intresserade av att ta del av vad de unga vuxna tycker om SFI och hur SFI kan anpassa och utveckla sin verksamhet för målgruppen. En bra dialog förs med lärare och rektor på skolan. Många föreningar har kontaktats och har pågående samarbete med MIRA. Exempel på föreningar som aktivt deltar i projektet är: Huddinge IF, ABF Huddinge, Naturskyddsföreningen, Unga Dramaten, Forum för levande historia, Nationalmuseet, Varken Hora Eller Kuvad, Mix Språk Café, Huset, Röda Korsets ungdomsförbund och Integrationsteatern. I media har projektet uppmärksammats genom medverkan på P4 Radio Stockholm (God morgon Stockholm) 18 november 2009, Stockholmsnyheterna i januari 2010 (där två deltagare intervjuades) och även lokaltidningen Mitt i Huddinge har skrivit om projektet (en deltagare intervjuades). Även internationellt har erfarenheterna från projektet spridits genom våra kanaler på Europarådet. Projektledaren i MIRA deltog på följande konferens och informerade om projektet: Conference on Interaction between migrants and their host societies: Learning from policy and practice i Barcelona oktober I alla våra informationsmaterial och presentationsmaterial har vi EU logo och information om att Europeiska Flyktingfonden är medfinansiär. 6