Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Transkript

1 Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden och ska följa dispositionen i denna blankett. Samtliga avsnitt ska vara ifyllda för att projektplanen ska vara fullständig. Läs Fondhjälpredan och följ de detaljerade anvisningarna och hjälpfrågorna som framgår av den. Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ursprunglig version Reviderad version nummer den Projektets namn: MIRA! ( Migration, Introduktion, Reflektion, Arbete!) EF-nummer: E Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte Under de senaste decennierna har Sverige blivit ett av västvärldens stora flyktingmottagande länder, en position som förstärkts inte minst i och med den drastiska ökningen av flyktingar de senaste åren var Sverige det land i EU som tog emot flest asylsökande, och behovet för de kommande åren uppskattas till över introduktionsplatser per år, vilket innebär en ökning med ca platser årligen jämfört med perioden (NTG-asyl & Integration 2008). Det stora antalet flyktingar som kommer till Sverige utgör såväl en möjlighet som utmaning. Nyckelfrågan för att ta tillvara på de möjligheter som erbjuds är att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt introducera nyanlända i samhället och framförallt underlätta en etablering på arbetsmarknaden. Utgångspunkten för projektet MIRA är att fokusera på de specifika omständigheter som omger unga vuxna flyktingar och det som är unikt i deras migrationssituation. Genom kompletterande och riktade insatser till målgruppen, är målet för projektet att vägen till integration ska påskyndas genom att de individer som vi tar emot ska ges möjligheter att reflektera över sin situation, mitt i livet där så många viktiga beslut tas med långvariga verkningar. Insatserna i MIRA ska bidra till hållbara planeringar för ett varaktigt inträde på studie- och arbetsmarknaden. Det är viktigt att de unga nyinvandrade medborgarna har möjlighet att reflektera över de nya utbildnings- och karriärvägar som finns att tillgå i deras nya hemland, för att på så sätt möjliggöra en framtida integration för både dem själva och de familjer de ofta inom kort bildar. Unga vuxna och introduktion Svårigheterna när det kommer till unga vuxnas introduktion är flera, många har t ex. bara några få år av studier, flera har avbrutna studier och andra är analfabeter. Dessutom kommer fler av de unga vuxna från mycket traumatiska omständigheter. Det är vanligt att åtminstone någon av föräldrarna är död, är kvar i hemlandet eller lider av PTSD och inte har kapacitet att vägleda sina barn. Dessa ungdomar får ta ett stort vuxenansvar i en 1

2 känslig period i livet då de utvecklar och skapar sin identitet. Då dessa ungdomar inte gått i skolan i Sverige har de också svårt att bygga upp ett kontaktnät bland svenska ungdomar i sin egen ålder, samt att hitta vägar in i föreningsliv och ut på arbetsmarknaden. I speciella fokusgrupper under 2007 har de även uttryckt ett behov av att få mer anpassade insatser efter deras behov och situation, som komplement till SFI-klasserna där de ofta går tillsammans med äldre elever. Dessa elever uttrycker behov av att få möjlighet att diskutera de livsval de står inför snarare än olika priser på maten i affären. De uttrycker behov av att få möta andra unga och andra vuxna som vet vilka val man kan göra, som gjort de val de nu står inför i det nya landet, att få information och kunna reflektera tillsammans. Samtidigt som ovanstående behov har vuxit fram har introduktionsenheten i Huddinge kommun, genom deltagandet i nätverket (Voices of Refugees in Europe- VYRE) och kurser på Europanivå, erhållit unik kompetens om arbetssätt när det gäller just denna målgrupp. Dessa kunskaper kombinerat med den input från fokusgrupper i Huddinge ligger till grund för utformningen i projektet MIRA. Utifrån ovanstående problem ser vi ett tydligt behov av riktad introduktionsverksamhet med fokus på migrationsprocess och nätverk för unga vuxna i Huddinge. Grundtanken i projektet är att bättre möta unga vuxnas behov i introduktionsprocessen genom att erbjuda kompletterande insatser som diskussionsforum, workshops, informella mötesplatser, möten med unga svenska volontärer samt etablera nätverk. Syfte Projektets övergripande syfte är att utveckla och effektivisera introduktionen för nyanlända unga vuxna. Genom att pröva nya metoder och arbetssätt vill vi underlätta och påskynda vägen till integration genom att bidra till hållbara planeringar för ett varaktigt inträde på studie- och arbetsmarknaden. Inriktningen i projektet stämmer väl överens med Kommissionens prioriteringsområde 1, och svarar upp mot det årliga programmets prioriteringar Åtgärder inom kategori integration. Detta då projektet kommer att bidra till ett effektivare introduktionsprogram samt påskynda integrationen för nyanlända unga vuxna. 2. Projektmål och förväntat resultat Mål: Projektets mål är att sammanställa ett kompletterande introduktionsprogram för unga vuxna nyanlända flyktingar. Följande etappmål mäts kvantitativt: 100 nyanlända unga vuxna flyktingar har deltagit i projektet 100 handlingsplaner har upprättats. Minst 30 volontärer har deltagit i projektet Minst 5 organisationer har deltagit i projektet En plan har upprättats för hur erfarenheter och arbetssätt ska implementeras i ordinarie verksamhet. Effektmål/förväntat resultat: Att underlätta och påskynda vägen till integration som på sikt ska leda till en hållbar egen försörjning eller vidare studier för unga nyanlända flyktingar. 2

3 Följande etappmål mäts kvalitativt: -60 % av deltagarna upplever en större trygghet i sin migrationsprocess. -65 % av dessa ska känna sig mer delaktiga i sitt närsamhälle. -75 % av deltagarna upplever att de har fått ett utökat kontaktnät. 3. Etapp-/delmål Rekrytering av projektpersonal och övriga förberedelser ska vara klara senast Den praktiska projektverksamheten ska starta senast i september unga vuxna flyktingar har deltagit i projektet och upprättat handlingsplaner före organisationer är involverade i projektet senast volontärer deltar aktivt i projektet senast Indikatorer Projekt- och etappmålen ovan kommer att mätas med såväl kvalitativa som kvantitativa mått. Följande mål, samt dess tillhörande etappmål, mäts kvantitativt: Mål nyanlända unga vuxna flyktingar har deltagit i projektet, mäts genom att följa upp hur många som har fullföljt utbildningens samtliga tre veckor. Mål individuella handlingsplaner har upprättats, mäts genom dokumentation vid uppföljningsmöten som äger rum ca 8 veckor efter kursperiodens slut. Mål 3- Ett kompletterande introduktionsprogram för unga vuxna, mäts genom att ett program faktiskt tagits finns i slutet av projekttiden. Mål 4- Minst 30 volontärer har deltagit i projektet, mäts i den löpande dokumentationen. Mål 5- Minst 5 organisationer har deltagit i projektet, mäts i den löpande dokumentationen. Följande mål mäts kvalitativt: 60 % av deltagarna upplever en större trygghet i sin migrationsprocess. Enkät med riktade frågor kring migrationsprocessen. 65 % av deltagarna ska känna sig mer delaktiga i sitt närsamhälle efter att de gått igenom programmet. Mäts genom enkäter som görs i början och som jämförelse i slutet av varje kursperiod. 75 % av deltagarna upplever att de har fått ett utökat kontaktnät. Ska mätas med hjälp av enkät och intervjuer vid uppföljningsmötena. 3

4 5. Metod och arbetssätt Projektet är uppdelat i tre faser; Inledande, genomförande av aktiviteten och sist en utvärderande fas. Inledande fas I denna fas förbereds allt det praktiska, som att anställa projektpersonal, hitta lämpliga lokaler som ska iordningställas, förbereda kursmaterial, ta fram informationsmaterial, hålla ett antal möten osv. Detta beskrivs närmare i aktivitetsplanen. Här tillsätts även styroch arbetsgrupp. Genomförande fasen Här genomförs den nydanande aktiviteten som vänder sig direkt till målgruppen. Aktiviteten är ett kursprogram som består av 3 delmoment, och beskrivs utförligt nedan. Utvärderande fas I den utvärderande fasen sammanställs och utvärderas den löpande dokumentationen samt deltagarnas utvärderingar. Detta kommer att presenteras i en skriftlig rapport. Metoderna vi använder till deltagarnas utvärdering är i huvudsak skriftliga enkäter. Se vidare avsnitt 10. Kursprogram Vi genomför 10 kursperioder totalt. Varje kurs har deltagare och pågår i 3 veckor. Även volontärer och andra intressenter deltar i kurserna. Varje kurs är uppdelad 3 delmoment enligt följande: Delmoment vecka 1: Att ge tid och utrymme för personlig reflektion kring flykting- och migrationsprocessen. 1. Groupbuildings aktiviteter. Vi använder bl.a Europarådets material Compass, Education Pack och SALTO-verktyget. 2. Aktiviteter på personnivå som fokuserar på migrationsprocessen. Aktiviteterna genomförs via workshops som leder till personlig reflektion och utveckling kring migrationsprocessen. 3. Mindre reflektionsgrupper skapas som träffas under hela kursperioden för att gemensamt reflektera och utvärdera aktiviteterna. Delmoment vecka 2: Skapa kontaktytor mellan unga nyanlända och det svenska samhället. 1. Etablera kontakt med volontärer och föreningar. 2. Organisera interkulturella middagar/luncher då utbyte av kultur sker. 3. Intercultural Learning (ICL). Aktiviteter tillsammans med svenska volontärer. 4. Utforskning av kulturella utbudet i Stockholm med efterföljande diskussionsforum. 5. Arbeta med förebilder, bjuda in gästföreläsare (tidigare flyktingar) som etablerat sig på arbetsmarknaden. Delmoment vecka 3: Hitta sin plats i det nya samhället och aktivera målgruppen till engagemang i frågor som är viktiga för dem. 1. Kartlägga gruppens och individernas egna behov (Identifiera nyckelfrågor) 2. Information om offentlig projektfinansiering samt vägar för utbildning av ungdomsledare (Europarådet, Ungdomsstyrelsen och EU). 3. Hur kan man vara med och påverka i samhället? Olika studiebesök görs och blir utgångspunkt för diskussioner om demokrati och delaktighet. 4. Handlingsplaner på individnivå och i grupp. Planer för vidare arbete med specifika frågor som t ex. att engagera sig i en organisation/förening, ta reda på mer om ett yrke, om gruppen vill träffas igen och i vilken form, skapa ett 4

5 internetforum osv. 5. Uppföljning av handlingsplanerna sker efter ca 8 veckor från kursslut. Mellan dessa 10 kurser finns mellanperioder om ca 2-3 veckor, då projektanställda och referensgrupp går igenom deltagarnas kursutvärderingar, följer upp tidigare kursperioder samt förbereder och rekryterar nya deltagare till nästa kurs. Volontärer och föreningar är med i referensgruppen och även som mentorer för att hålla i vissa delmoment eller göra utflykter med gruppen. Deltagare med starkt engagemang i ungdomsfrågor, får sitta med i referensgruppen och kan också hålla i delaktiviteter under kommande kurser för att utveckla sin kompetens som ungdomsledare och delaktighet i projektets utveckling. Ungdomar som är intresserade och motiverade blir antagna till kursen, som därmed kommer att vara en obligatorisk del i deras introduktionsprogram. Detta kan innebära att deltagarna parallellt har andra pågående delaktiviteter som t ex. SFI. De metoder och arbetssätt vi använder kommer från Europarådets ungdomsverksamhet. Bakgrunden till detta är att en medarbetare är delaktig i Europarådets ungdomsverksamhet sedan 2006 och är styrelsemedlem i nätverket VYRE (Voices of Young Refugees in Europe). VYRE arbetar för att göra unga migranters röst hörd på alla samhällsnivåer och de planerar just nu för en kurs Raising Young Refugees Voices in Europe Today, som hålls 26 okt-1 nov 2008, på Europarådets ungdomscenter i Strassbourg. Ytterligare en medarbetare samt en flykting från Introduktionsenheten är tillsammans antagna till denna kurs som representanter från Sverige. Avsikten med deras deltagande är att förstärka Huddinges kompetens på området ungas migrationsprocess och sprida erfarenheter tillbaka in i verksamheten och i förlängningen ut via vår samverkan i regionen. 6. Aktivitets- och tidsplan Tidsplan Aktivitetsbeskrivning Inledande Fas Projektförberedelser: Projektledare anställs, finna lokal, anställning av resterande projektpersonal, styrgrupp för projektet tillsätts Rekrytera och nätverka med volontärer, lokala föreningar, intressenter och frivilligverksamhet. Förberedelse av informationsoch kursmaterial. Genomgång och information till handläggare på introduktionsenheten om projektets innehåll och kriterier för urval av deltagare. Informera andra kommuner som kan skicka deltagare till projektet Rekrytering av deltagare till kurs 1 och Genomförande Fas Senast Arbetsgrupp bildas och beslutar om program för kursperiod Första kursen genomförs Utvärderingar presenteras till arbetsgrupp, programmet utvecklas och nästa kurs förbereds. Löpande dokumentation Kurs 2 startar och genomförs Förberedelse av ny kursperiod. Utvärderingar och referensgrupp, nytt program tas fram. Löpande dokumentation Uppföljning av kurs 1. Genomgång av handlingsplaner Kurs 3 genomförs Resterande 7 kurser ska genomföras Utvärderande Fas 5

6 Utvärdera projektet och skriva projektrapport. Förberedelse för eventuell implementering i kommunens verksamhet. Ett kompletterande introduktions program dokumenteras Spridningskonferens. 7. Målgrupp och projektdeltagare Huddinge kommun har idag 147 flyktingar i åldern år i introduktion. 67 av dessa har kommit under perioden Den primära målgruppen för projektet är: Kommunmottagna flyktingar mellan år som är bosatta i Huddinge Kommunmottagna flyktingar mellan år som är bosatta i andra Södertörnskommuner. Utöver målgruppen kommer följande deltagare att ingå i projekt: Volontärer Frivilligorganisationer och föreningar Medarbetare på introduktionsenheten samt andra Södertörnskommuner Gästföreläsare 8. Projektorganisation Projektet organiseras under Introduktionsenheten, som är en del av verksamheten Arbete och försörjning, på socialförvaltningen i Huddinge kommun. En styrgrupp kommer att tillsättas om ca 4 personer och träffas 4 gånger per år. Gruppens uppgift blir att styra och leda projektet mot de uppsatta målen samt fatta beslut om eventuella förändringar i projektets verksamhet samt tillse att budgeten hålls. Gruppen ansvarar även för spridning av projektets erfarenheter och resultat samt att lämna förslag till beslut som rör frågan om implementering av projektets verksamhet i ordinarie verksamhet. Enhetschefen är sammankallande och föredragande. Styrgruppens sammansättning: Kambiz Asadollahi, Enhetschef på Introduktionsenheten, sammankallande Cherie Asaph, Ekonomiassistent från Introduktionsenheten Birgitta Hart-Carpenter, Projektledare för Introduktion Södertörn En representant från flyktingmottagning i annan kommun (prel. Botkyrka kommun) Adjungerad: Amir Hashemi-Nik, Projektledare MIRA Arbetsgruppen har som huvudansvar att arbeta med den kontinuerliga utvecklingen av kursprogrammet. Detta görs utifrån målgruppens utvärderingar, reaktioner, synpunkter och de erfarenheter kursledarna skaffar sig under projektets gång. Projektledaren är sammankallande och föredragande. Arbetsgruppens sammansättning: Amir Hashemi-Nik, projektledaren, sammankallande Projektanställd (anställs augusti/september 2009) Medarbetare från Introduktionsenheten (utses vid projektstart) En deltagare som genomgått kursen (kan variera/bytas ut vartefter utifrån intresse och engagemang hos kursdeltagarna) En representant från föreningsliv/organisation (utses under inledande fasen) En representant från volontärerna (utses under inledande fasen) 6

7 9. Riskanalys Risk Risknivå Åtgärd Svårt för deltagarna att fullfölja såväl SFI studier som deltagande i projektet. Hög Förberedande information till deltagarna och samarbete med SFI för att undvika krockar med skolschemat. Minskat inflöde av nyanlända unga mellan Mellan Insatserna är öppna för brukare i andra kommuner på Södertörn. Representanter från andra kommuner sitter också med i styrgruppen Svårt att få föreningar och frivilligorganisationer att delta i projektet Konflikter mellan deltagare från olika grupper (t ex. religion och etnicitet) Mellan Låg Avsätta tillräckligt med tid inledningsvis för att sprida information och etablera kontakter samt erbjuda delaktighet i projektet via styroch referensgrupp. Säkerställa att personalen har kompetens om konflikthantering. Upprätta rutiner i händelse av konflikt. Handledning för personalen. 10. Uppföljning och utvärdering Projektledaren har ansvar för att följa och dokumentera projektet. Projektledaren sammanställer och presenterar budget- och verksamhetsuppföljning vid styrgruppens möten. Den löpande dokumentationen ligger till grund för mätning av projektets förväntade resultat och är en hörnsten i utvärderingen av hela projektet. Vi har för avsikt att redan under 2008, kontakta högskolan för att anlita studenter till den slutliga utvärderingen av projektet. Med stöd av den löpande dokumentationen kan vi följa upp och räkna -antal ur målgruppen som deltar i kurserna. -antal volontärer som deltar i projektet -antal genomförda kurser -antal frivilligorganisationer/föreningar som deltar Under förberedelsearbetet tas frågeenkäter fram, som besvaras av deltagarna efter varje delmoment i kursen. Alla deltagare får även en utvärderingsenkät som fylls i vid kursstart, vid avslut och en som ska besvaras 8 veckor därefter vid uppföljningsmötet. Beroende på hur deltagarnas kunskaper i svenska och engelska ser ut, kan det i vissa fall vara nödvändigt att anlita tolk och i detta fall använder vi oss av intervjuer. Utifrån projektresultatet sammanställs en rekommendation som rör frågan om implementering i kommunens ordinarie verksamhet. Erfarenheter från projektet ska utmynna i förslag till effektivt och ändamålsenligt introduktionsprogram för målgruppen unga/vuxna. Samverkan med andra aktörer kommer att vara en naturlig och integrerad del i projektet. På Södertörn finns idag redan upparbetade kanaler för samverkan mellan de åtta kommunerna gällande en rad frågor, såsom matchning och introduktion. Tanken är därför att även andra kommuner på Södertörn ska ha tillgång till de insatser som ges inom ramen för MIRA. Förhoppningen är att vid ett positivt projektresultat implementera metoderna inte bara i Huddinge utan inom hela Södertörn samarbetet och eventuellt även till andra kommuner. 7

8 Projektet redovisas i en rapport där kunskap och resultat sprids vidare till andra intressenter. 11. Erfarenhets- och resultatspridning Det sker en samlad regional satsning avseende introduktionen i Stor-Stockholm, där KSL driver ett arbete kring en regional överenskommelse (RÖK). Denna RÖK är just ute på remiss i alla kommuner och är en avsiktsförklaring avseende hur vi ska samverka kring insatser. Länsstyrelsen verkar också för en samverkan mellan länets flykting- och introduktionsenheter. De anordnar bland annat samordnarmöten ett par gånger per år, samt en årlig 2 dagars samordnarkonferens för länets alla flyktingsamordnare. I Stockholm i september i år, gavs information om denna projektidé och det var många kommuner som visade intresse av att skicka ungdomar till projektet, inklusive jobbtorgen i Stockholm stad. Från och med januari 2009 kommer samtliga Södertörnskommuner att ha en gemensam Introduktionsstrateg (projekt finansierat av länsstyrelsen) vars uppgift bl.a. är att verka för att öppna alla kommuners insatser för alla nyanlända och att skapa samverkan kring inventering av utvecklingsbehov av riktade insatser. Att öppna upp MIRA för samverkanskommunerna är en naturlig del av det arbetet där målgruppens behov diskuterats på tidigare samverkansmöten. I detta regionaliseringsklimat där intentionen är att öppna alla insatser för alla vill vi dra igång detta projekt utan andra projektpartners inledningsvis. Vi har för avsikt att öppna verksamheten, sprida erfarenheter och resultat vidare genom redan befintliga och upparbetade kanaler inom regionen, och via projekt Introduktionsstrateg. Vi är också en aktiv del av projekt Matchning södertörn som också är en plattform för samverkan avseende arbetsmarknadsinsatser. Spridning av erfarenheter och resultat kommer även att ske via de kanaler projektet i sig arbetar upp via föreningsliv och volontärarbete samt via nätverk på europanivå. En spridningskonferens anordnas i Huddinge efter slutfört projekt, där även nyanlända inbjuds. 8