UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II"

Transkript

1 BILAGERAPPORT Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Enkätresultat

2 BILAGA 1. ENKÄT

3 Enkät till projektledare för projekt XXX i ERF II Denna enkät riktar sig till samtliga 55 projekt som beviljats medel från Europeiska Flyktingfonden (ERF) II Du har fått enkäten eftersom du står som projektledare/kontaktperson för ett av dessa projekt i Migrationsverkets projektdatabas. Enkäten genomförs som ett led i Ramböll Managements slututvärdering av ERF II, som vi genomför på uppdrag av Migrationsverket. Enkäten syftar till att ge en närmare uppfattning av projektens verksamhet, måluppfyllelse och lärdomar. Dina svar är mycket viktiga som underlag för utvärderingen och för hur kommande programperioder bör riggas. Genom att svara på enkäten bidrar du med andra ord till att framtida fondmedel används på bästa sätt. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och endast presenteras på aggregerad gruppnivå. Genom att du besvarar enkäten samtycker du till att dina svar databehandlas. Enkäten beräknas ta cirka 20 minuter att besvara. För att komma till frågorna, klicka på länken nedan: Om du har några frågor kring utvärderingen och enkätundersökningen är du välkommen att kontakta Kajsa Rosén på Ramböll Management, telefonnummer , e-post eller Olov Wolf-Watz på Ramböll Management, telefonnummer , Tack för din medverkan! Vänliga hälsningar Kajsa Rosén Projektledare Ramböll Management

4 Bakgrund 1. Vilken befattning hade du i projektet? (1) Projektledare (2) Projektmedarbetare (3) Annat, nämligen 2. Vilken typ av organisation var projektägare för projektet? (1) Kommun (2) Myndighet, nämligen (3) Ideell organisation (4) Annan typ av organisation, nämligen 3. Hur många år pågick projektet? (1) Ett år eller mindre (2) Två år (3) Tre år Inriktning och resultat På ett övergripande plan är det möjligt att tala om fyra olika typer av målsättningar för projekten i ERF II, där de tre första målsättningarna är metodutvecklande till sin karaktär medan den sista målsättningen handlar om att använda en redan utveckla metod/insats. De fyra målsättningarna beskrivs närmare nedan. 1. Utveckla metoder för samverkan innebär att projektet syftat till att ta fram en metod för hur berörda aktörer (såsom kommun, Af, vården och Migrationsverket) kan samarbeta inom asyloch introduktionsperiod. Det kan exempelvis handla om att utveckla en metod för trepartssamtal mellan individ/kommun/af eller att ta fram en modell för en tvärkommunal sfi verksamhet. 2. Utveckla nya insatser innebär att projektet syftat till att ta fram en ny insats som befintlig mottagnings- och introduktionsverksamhet saknar. Den nya insatsen kan exempelvis utgöras av validering av flyktingar som arbetat som bilmekaniker eller hälsorelaterad information på individens hemspråk. 3. Utveckla berörda aktörers kunskap innebär att projektet syftat till att tillföra ny kunskap inom mottagande och introduktion hos berörda aktörer (exempelvis kommun, Af, vården och Migrationsverk). Den nya kunskapen kan exempelvis röra vilka behov målgruppen har vad gäller

5 hälsa, vilka brister som finns inom befintlig mottagnings- och introduktionsverksamhet eller vilka goda exempel som kan hämtas inom detta område från andra regioner/länder. 4. Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder innebär att projektet syftat till att hjälpa ett antal deltagande asylsökande och/eller flyktingar genom befintliga insatser. Det kan exempelvis handla om att erbjuda hälsosamtal till 20 asylsökande eller praktikplatser till 30 flyktingar. Metoderna för hälsosamtalen och praktikplatstillsättningen fanns redan när projektet startade, där syftet med projektet alltså är intervention snarare än metodutveckling. Nedan följer ett antal frågor där vi ber dig ta ställning till hur tungt ovan beskrivna fyra målsättningar vägt i just ditt projekt samt i vilken utsträckning projektet uppnått dessa vid avslut. 4. Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ingick inte alls som målsättning Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och introduktionsperioden Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och introduktionsperioden Utveckla nya typer av insatser under asyl- och introduktionsperioden Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) 5. Vilken period var projektet i första hand inriktad mot? (1) Asyl- och mottagningsperioden (2) Introduktionsperioden (efter uppehållstillstånd) (3) Projektet inriktades mot introduktionsperioden och asylperioden i lika stor utsträckning

6 6. I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ej relevant (ingick inte som målsättning) Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och introduktionsperioden Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och introduktionsperioden Utveckla nya typer av insatser under asyl- och introduktionsperioden Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) 7. I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ingen uppfattning Ökat gemensamt ansvarstagande för asyl- och introduktionsperiod hos berörda aktörer Ökad kontakt mellan individ och svenskt föreningsliv under introduktionsperioden Ökad kontakt mellan individ och svenskt näringsliv under introduktionsperioden

7 Ökat antal mottagningsplatser inom kommunerna Minskat behov av tvångsmässiga avvisningar Ökad frivillig återvandring Förkortad väg till arbete för nyanlända Tidigareläggning av insatser och minskade väntetider Ökad grad av individualisering/behovsanpassning av insatser Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) Om utveckla metoder för samverkan: 8. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av samverkan i första hand på? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen 9. Syftade projektet till att utveckla samverkan kring någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, barn och ungdomar (1) Ja, kvinnor (1) Ja, personer med stor ohälsa (1) Ja, arbetsföra personer (1) Ja, lågutbildade personer (1) Ja, annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla samverkan kring asylsökanden och/eller flyktingar i stort

8 10. Samverkan kan delas upp i samarbete mellan olika aktörer (sektoriell samverkan) samt mellan olika kommuner/regioner (geografisk samverkan). Vilken av dessa två typer av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet främst på? (1) Projektarbetet fokuserade främst på sektoriell samverkan (ex mellan en kommun och Arbetsförmedlingen) (2) Projektarbetet fokuserade främst på geografisk samverkan (ex mellan kommun X och kommun Y) (3) Projektarbetet fokuserade på sektoriell samverkan och geografisk samverkan i lika stor utsträckning (4) Vet ej/ingen uppfattning 11. Samverkan kan även skilja sig vad gäller typen av samarbete på annat sätt. Typ 1: Informationsutbyte innebär att två eller fler aktörer byter information med varandra om en asylsökande eller nyanländ. Arbetet med att stödja individen bedrivs dock fortfarande på var sitt håll av varje enskild aktör. Typ 2: Samhandling innebär att två eller flera aktörer planerar eller genomför en aktivitet tillsammans, tex att Arbetsförmedlingen och kommun gemensamt upprättar en introduktionsplan. Fortfarande handlar samverkan i första hand om koordinering av befintliga resurser och aktiviteter. Typ 3: Samproduktion utgör den mest djupgående formen av samverkan. Inom kategorin samproduktion faller samverkan som inkluderar verksamhet med gemensam finansiering och organisation. Vilken typ av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet i första hand på? (1) Informationsutbyte (2) Samhandling (3) Samproduktion (4) Vet ej/ingen uppfattning

9 För att beskriva hur långt samverkan kommit inom ett område, kan man använda begreppen Utveckla, Pröva och Etablera. Utveckla innebär att nya rutiner och modeller på pappret tagits fram för samverkan inom mottagningen och/eller introduktionen. De har dock ännu inte testats i praktiken. Pröva innebär att de framtagna modellerna och rutinerna även testats i praktiken. Dock har detta skett i en begränsad pilotverksamhet. Etablera handlar om att de utvecklade rutinerna/modellerna integrerats i den reguljära verksamheten. 12. Hur långt hade arbetet med samverkan kommit utifrån dessa tre begrepp i (1) Utveckla (2) Pröva (3) Etablera projektet vid avslut? (4) Inget av ovanstående vi nådde endast en initial mobiliseringsfas (5) Vet ej 13. Samverkan kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av samverkan i projektet primärt till? (1) Tidigareläggning av insatser och förkortade väntetider (2) Ökad individualisering/behovsanpassning av insatser (3) Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) (4) Annan vinst, nämligen (5) Vet ej Om utveckla nya insatser 14. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av nya insatser i första hand på? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen 15. Syftade projektet till att utveckla nya insatser för någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, barn och ungdomar (1) Ja, kvinnor

10 (1) Ja, personer med stor ohälsa (1) Ja, arbetsföra personer (1) Ja, lågutbildade personer (1) Ja, annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla nya insatser för asylsökanden och/eller flyktingar i stort För att beskriva hur långt utvecklingen av en ny insats kommit inom ett område, kan man använda begreppen Utveckla, Pröva och Etablera. Utveckla innebär att den nya insatsen tagits fram på pappret med avseende på exempelvis innehåll, genomförande etc. Insatsen har dock ännu inte testats i praktiken. Pröva innebär att insatsen även testats i praktiken. Dock har detta skett i en begränsad pilotverksamhet. Etablera handlar om att insatsen integrerats i den reguljära verksamheten. 16. Hur långt hade arbetet med att ta fram en ny insats kommit utifrån dessa tre (1) Utveckla (2) Pröva (3) Etablera begrepp i projektet vid avslut? (4) Inget av ovanstående vi nådde endast en initial mobiliseringsfas (5) Vet ej Om utveckla berörda aktörer kunskap 17. Vilken typ av kunskap syftade projektet till att utveckla? Flera svar är möjliga. (1) Kunskap om asylsökandes och flyktingars behov (1) Kunskap om hur handläggare och annan personal bör bemöta målgruppens behov (1) Kunskap om goda exempel kring mottagande och introduktion i andra regioner/länder (1) Kunskap om mönster och trender vad gäller flyktingströmmar, mottagande etc (1) Kunskap om individers och myndigheters/kommuners rättigheter och skyldigheter (MR-frågor etc) (1) Kunskap om brister inom det befintliga mottagandet och introduktionen (1) Annan typ av kunskap, nämligen 18. Syftade projektet till att utveckla kunskapen om någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, om barn och ungdomar (1) Ja, om kvinnor (1) Ja, om personer med stor ohälsa (1) Ja, om arbetsföra personer

11 (1) Ja, om lågutbildade personer (1) Ja, om annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla kunskapen om asylsökanden och/eller flyktingar i stort 19. Syftade projektet till att utveckla kunskapen hos någon specifik aktör? Flera svar är möjliga. (1) Ja, hos handläggare/chefer på kommun (1) Ja, hos handläggare/chefer på Arbetsförmedlingen (1) Ja, hos handläggare/chefer på Migrationsverket (1) Ja, hos personal inom vårdsektorn (1) Ja, hos annan aktör, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla kunskapen hos berörda aktörer inom mottagande och introduktion i stort 20. På vilket sätt arbetade projektet för att öka kunskapen hos berörda aktörer? (1) Projektet arbetade främst med framtagande av kunskap (1) Projektet arbetade främst med spridning av kunskap (1) Projektet arbetade med framtagande och spridning av kunskap i lika stor utsträckning 21. Ökad kunskap kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av ökad kunskap hos berörda aktörer i projektet primärt till (dvs vad var tanken att den ökade kunskapen ska resultera i)? (1) Tidigareläggning av insatser och förkortade väntetider (2) Ökad individualisering/behovsanpassning av insatser (3) Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) (4) Annan vinst, nämligen (5) Vet ej Om genomföra befintliga insatser (intervention) 22. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion berörde projektets insatser i första hand? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen

12 23. Inriktades projektets insatser mot någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, mot barn och ungdomar (1) Ja, mot kvinnor (1) Ja, mot personer med stor ohälsa (1) Ja, mot arbetsföra personer (1) Ja, mot lågutbildade personer (1) Ja, mot annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet inriktades mot asylsökanden och/eller flyktingar i stort Alla respondenter 24. Uppstod effekter av projektet som ni inte hade förväntat er? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 25. Om ja på fråga 24: Var dessa icke-förväntade effekter (1) Positiva (2) Negativa 26. Vilka icke-förväntade effekter uppstod (sammanfatta här) Genomförande 27. Hur relevanta var ERF II:s prioriterade insatsområden och åtgärder för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet? (1) Mycket relevanta (2) Relevanta (3) Irrelevanta (4) Mycket irrelevanta (5) Vet ej/ingen uppfattning

13 28. Påverkades projektets måluppfyllelse negativt av någon eller några av följande genomförandefaktorer? Flera svar är möjliga. (1) Otydlig intern roll- och ansvarsfördelning (1) Bristande samsyn kring mål, målgrupp och aktiviteter mellan medverkande aktörer (1) Bristande kvalitet i genomförda insatser (1) Bristande resurser (tex tid, pengar, kompetens) (1) Projektets aktiviteter mötte inte behoven hos deltagare och/eller samverkanspartner (1) Uppstarten av projektet tog längre tid än beräknat (1) Svårt att rekrytera deltagare (1) Viktiga samverkanspartner saknades i projektet (1) Annan faktor, nämligen (1) Projektets måluppfyllelse påverkades inte negativt av någon av ovanstående genomförandefaktorer. Om det uppstått problem i genomförandet har vi kunnat lösa dessa problem utan att de påverkat måluppfyllelse. (1) Vet ej/ingen uppfattning 29. Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. Måluppfyllelse påverkades positivt Måluppfyllelsen påverkades negativt Ingen påverkan Saknar uppfattning Politiska maktskiften på kommunal nivå Förändringar i berörda aktörers ordinarie uppdrag Förändringar i konjunkturen Annan omvärldsfaktor, nämligen (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) 30. Tror du att projektets resultat hade kunnat erhållas till en lägre kostnad? Flera svar är möjliga. (1) Nej (1) Ja, om andra aktiviteter genomförts (1) Ja, om projektet organiserats på ett annat sätt

14 (1) Ja, på grund av annan anledning, nämligen (1) Vet ej/ingen uppfattning 31. Startade projektet vid planerad tidpunkt? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 32. Om nej på fråga 31: Varför startade projektet inte vid planerad tidpunkt? Flera svar är möjliga. (1) Tilldelningsbeskedet från Migrationsverket kom senare än planerat (2) Medfinansieringen kom senare än planerat (4) Det tog längre tid än beräknat att få projektorganisationen på plats (5) Det tog längre tid än beräknat att få lokal och andra praktiska detaljer på plats (6) Projektets upplägg och aktiviteter behövde arbetas om (7) Det tog längre tid än beräknat att rekrytera deltagare (8) Annan faktor, nämligen (9) Vet ej 33. Genomfördes alla planerade moment/aktiviteter i projektet? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 34. Om nej på fråga 33: På vilket sätt förändrades projektet? (1) Färre moment/aktiviteter genomfördes (2) Fler moment/aktiviteter genomfördes 35. Om färre moment på fråga 34: Varför genomfördes färre moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga. (1) Medfinansiärerna ställde inte upp med finansiering i tänkt omfattning (1) De planerade aktiviteterna motsvarade inte projektets behov (1) Antalet potentiella deltagare visade sig vara färre än projektet planerat (1) Projektet genomgick en omorganisation och/eller personalomsättning (1) Deltagare/samverkanspartners visade sig vara mindre intresserade av att delta än beräknat (1) Annat skäl, nämligen (1) Vet ej

15

16 36. Om fler moment på fråga 34: Varför genomfördes fler moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga. (1) Deltagarna hade behov som vi inte kände till vid projektets start (1) Vi fick andra deltagare än vad som ursprungligen var tänkt (1) Aktiviteterna var billigare än tänkt (1) Projektet blev förlängt (1) Deltagare/samverkanspartners visade sig vara mindre intresserade av att delta än vad projektet ursprungligen bedömde (1) Annat skäl, nämligen (1) Vet ej 37. Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? Mycket tillfredställd Ganska tillfredställd Ganska otillfredsställd Mycke t otillfredsställd Vet ej/ingen kunskap Stöd vid ansökan Administration, utbetalningar Stöd vid genomförande av projektet Stöd vid uppföljning/ utvärdering Finansiering 38. Spenderades den tilldelade projektbudgeten som tänkt? (1) Ja (2) Nej, vi spenderade mindre (3) Nej, vi spenderade mer (4) Vet ej 39. Om nej på fråga 38: Varför spenderades inte hela projektbudgeten?

17 40. I vilken utsträckning var finansieringen från ERF II tillräcklig för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet? (1) Fullt tillräcklig (2) Tillräcklig (3) Otillräcklig (4) Mycket otillräcklig (5) Vet ej/ingen uppfattning Hållbarhet och spridning 41. Har projektets huvudsakliga verksamhet fortsatt efter det att finansieringen från ERF II upphört? Beroende på projektets inriktning, avser verksamhet allt från metodutvecklingsarbete och produktion, spridning, tillämpning av kunskap till genomförande av specifika insatser. (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej/ingen uppfattning 42. Om nej på fråga 41: Varför har verksamheten inte fortsatt efter projektavslut? Flera svar är möjliga. (1) På grund av bristande resurser (tid, pengar) (1) På grund av bristande intresse (1) På grund av bristande kompetens (1) På grund av att verksamheten inte fungerade som tänkt (1) På grund av att behovet som verksamheten initierades mot hade försvunnit vid projektslut (1) På grund av annan anledning, nämligen (1) Vet ej/ingen uppfattning 43. Om ja på fråga 41: På vilket sätt har verksamheten fortsatt? Flera svar är möjliga. (1) Verksamheten har helt eller delvis förts över till ett nytt projekt (1) Verksamheten har helt eller delvis förts över till projektägarens/samverkansparters ordinarie verksamhet (1) Verksamheten har helt eller delvis fortsatt på annat sätt, nämligen: (1) Vet ej/ingen uppfattning

18 (1) Ja 44. Har projektet arbetat med spridning av projektets resultat och verksamhet? (2) Nej (3) Vet ej/ingen uppfattning 45. Om ja på fråga 44: I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Vet ej Projektets syfte och genomförande (tex aktiviteter, tidplan) Projektets resultat (tex utveckling av ny metod, ökad kunskap om målgruppen etc) Framtida behov och utmaningar inom mottagnings- och introduktionsperioden som projektet visat på Annat, nämligen: 46. Om ja på fråga 44: Vilka aktörer har varit målgrupp för spridningsarbetet? Flera svar är möjliga. (1) Aktörer som varit involverade i projektet (ex projektägare, samverkanspartners etc) (1) Aktörer verksamma inom mottagande och introduktion som inte varit involverade i projektet (ex andra kommuner etc) (1) Migrationsverket i egenskap av finansiär/fondförvaltare (1) Vet ej/ingen uppfattning

19 47. Om ja på fråga 44: Vilka kanaler har använts för spridningen? Flera svar är möjliga. (1) Nyhetsbrev/hemsida (1) Seminarier och konferenser (1) Rapporter och andra skriftliga publikationer (1) Direkta, muntliga kontakter (1) Media/press (1) Annan kanal, nämligen (1) Vet ej 48. Om ja på fråga 44: Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? Stort intresse Ganska stort intresse Ganska litet intresse Litet intresse Vet ej Projektägaren Samverkansparter Fondförvaltningen på Migrationsverket Andra verksamheter (som inte varit involverad i projektet) Annan verksamhet, nämligen Om inte ERF funnits 49. Vad tror du hade hänt om ERF II inte finansierat projektet? (1) Projektet hade genomförts utan förändringar (1) Projektet hade genomförts men med förändringar (1) Projektet hade inte genomförts (1) Saknar uppfattning

20 50. Om projektet hade genomförts med förändringar: Vilken typ av förändringar tror du avsaknaden av finansiering från ERF II hade medfört för projektet? Flera svar är möjliga. (1) Projektet hade genomförts vid en senare tidpunkt (1) Projektet hade inriktat sig mot andra målgrupper (1) Projektet hade haft andra aktiviteter (1) Projektet hade fått en mindre omfattning (1) Annan förändring, nämligen 51. Tror du att projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet? Flera svar är möjliga. (1) Nej, på grund av bristande resurser (tid, pengar) hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av att de aktiviteter som genererat resultat helt eller delvis ligger utanför berörda aktörers ordinarie uppdrag (1) Nej, på grund av bristande intresse hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av bristande kompetens hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av annan anledning, nämligen (1) Ja, projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet (1) Saknar uppfattning Avslutningsvis 52. Vad är din tillfredställelse med ERF II på ett övergripande plan? (1) Mycket tillfredställd (2) Tillfredställd (3) Otillfredställd (4) Mycket otillfredställd (5) Vet ej/ingen uppfattning 53. Kan ERF förbättras på något sätt inför kommande programperioder? Beskriv dina förslag på förbättringar nedan.

21 54. Har du några övriga synpunkter/kommentarer får du gärna skriva dem nedan. Tack för din medverkan! Enkäten är nu avslutad. För att dina svar ska registreras i vår databas, är det viktigt att du klickar på krysset längst ned till höger. Om du vill skriva ut dina svar, klicka på skrivarikonen.

22 BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT

23 Vilken befattning hade du i projektet? Vilken typ av organisation var projektägare för projektet? Hur många år pågick projektet? Vilken period var projektet i första hand inriktad mot?

24 Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och/eller introduktionsperioden Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och/eller introduktionsperioden Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla nya typer av insatser under asyl- och/eller introduktionsperioden

25 Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och/eller introduktionsperioden I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och/eller introduktionsperioden

26 I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla nya typer av insatser under asyl- och/eller introduktionsperioden I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökat gemensamt ansvarstagande för asyl- och introduktionsperiod hos berörda aktörer

27 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad kontakt mellan individ och svenskt föreningsliv under introduktionsperioden I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad kontakt mellan individ och svenskt näringsliv under introduktionsperioden I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökat antal mottagningsplatser inom kommunerna

28 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Minskat behov av tvångsmässiga avvisningar I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad frivillig återvandring I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Förkortad väg till arbete för nyanlända

29 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Tidigareläggning av insatser och minskade väntetider I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad grad av individualisering/behovsanpassning av insatser I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete)

30 Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av samverkan i första hand på? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla samverkan kring någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga.

31 Samverkan kan delas upp i samarbete mellan olika aktörer (sektoriell samverkan) samt mellan olika kommuner/regioner (geografisk samverkan). Vilken av dessa två typer av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet främst på? Vilken typ av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet i första hand på? Hur långt hade arbetet med samverkan kommit utifrån dessa tre begrepp i projektet vid avslut? Samverkan kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av samverkan i projektet primärt till?

32 Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av nya insatser i första hand på? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla nya insatser för någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Hur långt hade arbetet med att ta fram en ny insats kommit utifrån dessa tre begrepp i projektet vid avslut?

33 Vilken typ av kunskap syftade projektet till att utveckla? Flera svar är möjliga.

34 Syftade projektet till att utveckla kunskapen om någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla kunskapen hos någon specifik aktör? Flera svar är möjliga. På vilket sätt arbetade projektet för att öka kunskapen hos berörda aktörer?

35 Ökad kunskap kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av ökad kunskap hos berörda aktörer i projektet primärt till (dvs vad var tanken att den ökade kunskapen ska resultera i)? Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion berörde projektets insatser i första hand? Flera svar är möjliga. Inriktades projektets insatser mot någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Uppstod effekter av projektet som ni inte hade förväntat er?

36 Var dessa icke-förväntade effekter... Hur relevanta var ERF II:s prioriterade insatsområden och åtgärder för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet?

37 Påverkades projektets måluppfyllelse negativt av någon eller några av följande genomförandefaktorer? Flera svar är möjliga. Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Politiska maktskiften på kommunal nivå

38 Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Förändringar i berörda aktörers ordinarie uppdrag Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Förändringar i konjunkturen Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Annan omvärldsfaktor Tror du att projektets resultat hade kunnat erhållas till en lägre kostnad? Flera svar är möjliga.

39 Startade projektet vid planerad tidpunkt? Varför startade projektet inte vid planerad tidpunkt? Flera svar är möjliga.

40 Genomfördes alla planerade moment/aktiviteter i projektet? På vilket sätt förändrades projektet? Varför genomfördes färre moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga.

41 Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid ansökan Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Administration, utbetalningar Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid genomförande av projektet

42 Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid uppföljning/utvärdering Spenderades den tilldelade projektbudgeten som tänkt? I vilken utsträckning var finansieringen från ERF II tillräcklig för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet?

43 Har projektets huvudsakliga verksamhet fortsatt efter det att finansieringen från ERF II upphört? Beroende på projektets inriktning, avser verksamhet allt från metodutvecklingsarbete och produktion, spridning, tillämpning av kunskap till genomförande av specifika insatser. Varför har verksamheten inte fortsatt efter projektavslut? Flera svar är möjliga. På vilket sätt har verksamheten fortsatt? Flera svar är möjliga.

44 Har projektet arbetat med spridning av projektets resultat och verksamhet? I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Projektets syfte och genomförande (tex aktiviteter, tidplan) I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Projektets resultat (tex utveckling av ny metod, ökad kunskap om målgruppen etc)

45 I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Framtida behov och utmaningar inom mottagnings- och introduktionsperioden som projektet visat på I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Annat Vilka aktörer har varit målgrupp för spridningsarbetet? Flera svar är möjliga.

46 Vilka kanaler har använts för spridningen? Flera svar är möjliga. Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Projektägaren Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Samverkansparter

47 Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Fondförvaltningen på Migrationsverket Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Andra verksamheter (som inte varit involverad i projektet) Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Annan verksamhet

48 Vad tror du hade hänt om ERF II inte finansierat projektet? Vilken typ av förändringar tror du avsaknaden av finansiering från ERF II hade medfört för projektet? Flera svar är möjliga. Tror du att projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet? Flera svar är möjliga.

49 Vad är din tillfredställelse med ERF II på ett övergripande plan?

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT

PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT LÄRANDE UTVÄRDERING Uppstart/förberedelser april 2014 förändringsteori

Läs mer

Sammanfattande rapport

Sammanfattande rapport www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska flyktingfonden Sverige 2008-2013 1 Om Flyktingfonden Flyktingfonden, eller Europeiska flyktingfonden som den heter i sin helhet,

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet

Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers stöd i flyktingmottagandet KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Nilsson Daniel Datum 2016-03-04 Diarienummer KSN-2016-0556 Kommunstyrelsen Riktlinjer för kommunstyrelsens föreningsbidrag till föreningars/organisationers

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn

10,20-10,35 Paus. 11,45 13,00 Lunch. För mer information kontakta Bente Sandström Integration Gävleborg Tfn OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Program 18 april i Gävle

Program 18 april i Gävle OM ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING en utbildningsdag med grundläggande fakta och information om asyloch flyktingmottagning och som vänder sig till dig som är ny inom området integration och etablering för

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2013/249-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2013/249-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2013/249-IFN-730 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Länsstyrelsen i Kronobergs län Ersättning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget Förslag avseende utveckling av modell för samverkan för individer 16-29 år med särskilda behov 2014-02-28 Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.

Uppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1. Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och

Läs mer

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd

HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel Koncernkontoret Ansökan utvecklingsmedel Pia Sandell Processledare Skånes färdplan för biogas 044-309 32 92 Pia.ac.sandell@skane.se 1 (1) Instruktion För sökande till Region Skånes utvecklingsmedel inom

Läs mer

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

10 maj 2017 Gävle Välkommen!

10 maj 2017 Gävle Välkommen! Grunden om asyl- och flyktingmottagning 10 maj 2017 Gävle Välkommen! Under dagen får du bland annat svar på följande frågor: Hur går en asylansökan till? Vad betyder olika begrepp? Hur ser flyktingsituationen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samhällsorientering i samverkan

Samhällsorientering i samverkan Samhällsorientering i samverkan Cecilia Gustafsson och Lisa Alm Spridningsseminarium den 8 december 2010 Samhällsorientering i samverkan Syfte Nyanlända flyktingar, skyddsbehövande med flera ska få tillgång

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Nyanlända barn och elevers utbildning Projektägare: Björn Axén Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Utvecklingsmedel Statsbidrag HIV-insatser Sexuell hälsa Annat Projektredovisningen ska skickas per post till

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Grunduppgifter om den allmänna nyhetstidningen som ansökan avser

Grunduppgifter om den allmänna nyhetstidningen som ansökan avser 1/5 2017-03-20 Ansökan om utvecklingsstöd Observera att detta inte är en ansökningsblankett. Ansökan görs i Myndigheten för press, radio och tv:s ansökningsportal. Grunduppgifter sökande Allmän nyhetstidning

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö

Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö Sociala resursförvaltningen Malmö stads handlingsplan för arbetet med fattiga och socialt utsatta EU-medborgare i Malmö 2015-03-17 Sociala resursförvaltningen Innehåll Bakgrund... 2 Särskilda insatser

Läs mer

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Erfarenheterna från samverkan kring ungdomar Överenskommelser i 287 kommuner Framgångsfaktorer Utmaningar Identifierade hinder och problem Påtalade behov av

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska flyktingfonden äger rum från 15 juli till 20 september 2013.

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och

Läs mer

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare

Projekt: Från nyanländ till nyanställd lärare Utbildningsförvaltningen Avdelningen för personal och kompetensförsörjning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-09-17 Handläggare Johan Eriksson Telefon: 08-508 33 697 Till Utbildningsnämnden 2015-11-26 Projekt:

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Sammanfattande rapport

Sammanfattande rapport www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska återvändandefonden Sverige 2008-2013 1 Om Återvändandefonden Europeiska Återvändandefonden ingick i EU:s ramprogram Solidaritet

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Invandrarindex november 2015. Utdrag ur rapport

Invandrarindex november 2015. Utdrag ur rapport Nyanlända invandrares syn på att leva och bo i Sverige. Invandrarindex november 15 Utdrag ur rapport Invandrarindex 1 (94) 1 Är du. Bas total: 3.1 % 8 6 4 44 56 Kvinna Man Invandrarindex 2 (94) 2 % 7 6

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Information Inom ramen för regeringens satsning på utveckling av vården för personer med tungt missbruk har för år 2007

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

LAG:s bedömning av projektansökningar

LAG:s bedömning av projektansökningar Bilaga 6 LAG:s bedömning av projektansökningar inom LEADER Mellansjölandet Urvalskriterier och poängbedömning Inledning Denna bilaga beskriver LAG:s system för granskning av inkomna ansökningar och efter

Läs mer

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation Sidan 1(5) BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation 1 Mål och inriktning Ett mål med verksamheten

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Vägledning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Trivector Information AB Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström DEL 1: UNDERSÖKNINGEN 2 INLEDNING Trivector

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande i Skåne ARBETSMATERIAL RÖK

Tidiga insatser för asylsökande i Skåne ARBETSMATERIAL RÖK Tidiga insatser för asylsökande i Skåne ARBETSMATERIAL RÖK 161118 Målgrupp för tidiga insatser Asylsökande i ABO Asylsökande i EBO Personer med uppehållstillstånd i ABO (Målgruppen är vuxna asylsökande)

Läs mer

Projektrapport Unga, vuxna år

Projektrapport Unga, vuxna år Sid 1 (5) Projektrapport Unga, vuxna 16-35 år Projektnamn: Tillväxtfaktor Skellefteå Projektägare: Skellefteå Kommun, Arbetsmarknadsenheten Rapporten har skrivits av: Projektledare Kenneth Sundberg Projekttid:

Läs mer

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Vägen till kontrakt Ansökningar inkommer Formell projektgranskning Projektgranskning och dialog Expertbedömning Kontraktsmöte Granskning och dialog

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)

Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Frågor i ansökan om utvecklingsstöd

Frågor i ansökan om utvecklingsstöd Frågor i ansökan om utvecklingsstöd Observera att detta inte är en ansökningsblankett. Ansökan görs i Myndigheten för press, radio och tv:s ansökningsportal: https://ansokningsportalen.mprt.se/. Grunduppgifter

Läs mer

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Bilaga 4 Mall för årsredovisning Bilaga 4 Mall för årsredovisning Rapportering och ansökan av verksamhets bidrag för vattenråd Alla vattenråd som har en överenskommelse med Vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag

Läs mer

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping.

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping. Projektplan Projektägare Falköpings kommun Projektledare OBS! Detta är arbetsmaterial och ska läggas fram som förslag på styrgruppsmöte den 4 maj Catarina Carlehed catarina.carlehed@skovde.se 0768-19 49

Läs mer