UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN II"

Transkript

1 BILAGERAPPORT Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Enkätresultat

2 BILAGA 1. ENKÄT

3 Enkät till projektledare för projekt XXX i ERF II Denna enkät riktar sig till samtliga 55 projekt som beviljats medel från Europeiska Flyktingfonden (ERF) II Du har fått enkäten eftersom du står som projektledare/kontaktperson för ett av dessa projekt i Migrationsverkets projektdatabas. Enkäten genomförs som ett led i Ramböll Managements slututvärdering av ERF II, som vi genomför på uppdrag av Migrationsverket. Enkäten syftar till att ge en närmare uppfattning av projektens verksamhet, måluppfyllelse och lärdomar. Dina svar är mycket viktiga som underlag för utvärderingen och för hur kommande programperioder bör riggas. Genom att svara på enkäten bidrar du med andra ord till att framtida fondmedel används på bästa sätt. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och endast presenteras på aggregerad gruppnivå. Genom att du besvarar enkäten samtycker du till att dina svar databehandlas. Enkäten beräknas ta cirka 20 minuter att besvara. För att komma till frågorna, klicka på länken nedan: Om du har några frågor kring utvärderingen och enkätundersökningen är du välkommen att kontakta Kajsa Rosén på Ramböll Management, telefonnummer , e-post kajsa.rosen@r-m.com eller Olov Wolf-Watz på Ramböll Management, telefonnummer , olov.wolf-watz@rm.com. Tack för din medverkan! Vänliga hälsningar Kajsa Rosén Projektledare Ramböll Management

4 Bakgrund 1. Vilken befattning hade du i projektet? (1) Projektledare (2) Projektmedarbetare (3) Annat, nämligen 2. Vilken typ av organisation var projektägare för projektet? (1) Kommun (2) Myndighet, nämligen (3) Ideell organisation (4) Annan typ av organisation, nämligen 3. Hur många år pågick projektet? (1) Ett år eller mindre (2) Två år (3) Tre år Inriktning och resultat På ett övergripande plan är det möjligt att tala om fyra olika typer av målsättningar för projekten i ERF II, där de tre första målsättningarna är metodutvecklande till sin karaktär medan den sista målsättningen handlar om att använda en redan utveckla metod/insats. De fyra målsättningarna beskrivs närmare nedan. 1. Utveckla metoder för samverkan innebär att projektet syftat till att ta fram en metod för hur berörda aktörer (såsom kommun, Af, vården och Migrationsverket) kan samarbeta inom asyloch introduktionsperiod. Det kan exempelvis handla om att utveckla en metod för trepartssamtal mellan individ/kommun/af eller att ta fram en modell för en tvärkommunal sfi verksamhet. 2. Utveckla nya insatser innebär att projektet syftat till att ta fram en ny insats som befintlig mottagnings- och introduktionsverksamhet saknar. Den nya insatsen kan exempelvis utgöras av validering av flyktingar som arbetat som bilmekaniker eller hälsorelaterad information på individens hemspråk. 3. Utveckla berörda aktörers kunskap innebär att projektet syftat till att tillföra ny kunskap inom mottagande och introduktion hos berörda aktörer (exempelvis kommun, Af, vården och Migrationsverk). Den nya kunskapen kan exempelvis röra vilka behov målgruppen har vad gäller

5 hälsa, vilka brister som finns inom befintlig mottagnings- och introduktionsverksamhet eller vilka goda exempel som kan hämtas inom detta område från andra regioner/länder. 4. Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder innebär att projektet syftat till att hjälpa ett antal deltagande asylsökande och/eller flyktingar genom befintliga insatser. Det kan exempelvis handla om att erbjuda hälsosamtal till 20 asylsökande eller praktikplatser till 30 flyktingar. Metoderna för hälsosamtalen och praktikplatstillsättningen fanns redan när projektet startade, där syftet med projektet alltså är intervention snarare än metodutveckling. Nedan följer ett antal frågor där vi ber dig ta ställning till hur tungt ovan beskrivna fyra målsättningar vägt i just ditt projekt samt i vilken utsträckning projektet uppnått dessa vid avslut. 4. Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ingick inte alls som målsättning Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och introduktionsperioden Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och introduktionsperioden Utveckla nya typer av insatser under asyl- och introduktionsperioden Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) 5. Vilken period var projektet i första hand inriktad mot? (1) Asyl- och mottagningsperioden (2) Introduktionsperioden (efter uppehållstillstånd) (3) Projektet inriktades mot introduktionsperioden och asylperioden i lika stor utsträckning

6 6. I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ej relevant (ingick inte som målsättning) Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och introduktionsperioden Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och introduktionsperioden Utveckla nya typer av insatser under asyl- och introduktionsperioden Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) 7. I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Ingen uppfattning Ökat gemensamt ansvarstagande för asyl- och introduktionsperiod hos berörda aktörer Ökad kontakt mellan individ och svenskt föreningsliv under introduktionsperioden Ökad kontakt mellan individ och svenskt näringsliv under introduktionsperioden

7 Ökat antal mottagningsplatser inom kommunerna Minskat behov av tvångsmässiga avvisningar Ökad frivillig återvandring Förkortad väg till arbete för nyanlända Tidigareläggning av insatser och minskade väntetider Ökad grad av individualisering/behovsanpassning av insatser Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) Om utveckla metoder för samverkan: 8. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av samverkan i första hand på? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen 9. Syftade projektet till att utveckla samverkan kring någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, barn och ungdomar (1) Ja, kvinnor (1) Ja, personer med stor ohälsa (1) Ja, arbetsföra personer (1) Ja, lågutbildade personer (1) Ja, annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla samverkan kring asylsökanden och/eller flyktingar i stort

8 10. Samverkan kan delas upp i samarbete mellan olika aktörer (sektoriell samverkan) samt mellan olika kommuner/regioner (geografisk samverkan). Vilken av dessa två typer av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet främst på? (1) Projektarbetet fokuserade främst på sektoriell samverkan (ex mellan en kommun och Arbetsförmedlingen) (2) Projektarbetet fokuserade främst på geografisk samverkan (ex mellan kommun X och kommun Y) (3) Projektarbetet fokuserade på sektoriell samverkan och geografisk samverkan i lika stor utsträckning (4) Vet ej/ingen uppfattning 11. Samverkan kan även skilja sig vad gäller typen av samarbete på annat sätt. Typ 1: Informationsutbyte innebär att två eller fler aktörer byter information med varandra om en asylsökande eller nyanländ. Arbetet med att stödja individen bedrivs dock fortfarande på var sitt håll av varje enskild aktör. Typ 2: Samhandling innebär att två eller flera aktörer planerar eller genomför en aktivitet tillsammans, tex att Arbetsförmedlingen och kommun gemensamt upprättar en introduktionsplan. Fortfarande handlar samverkan i första hand om koordinering av befintliga resurser och aktiviteter. Typ 3: Samproduktion utgör den mest djupgående formen av samverkan. Inom kategorin samproduktion faller samverkan som inkluderar verksamhet med gemensam finansiering och organisation. Vilken typ av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet i första hand på? (1) Informationsutbyte (2) Samhandling (3) Samproduktion (4) Vet ej/ingen uppfattning

9 För att beskriva hur långt samverkan kommit inom ett område, kan man använda begreppen Utveckla, Pröva och Etablera. Utveckla innebär att nya rutiner och modeller på pappret tagits fram för samverkan inom mottagningen och/eller introduktionen. De har dock ännu inte testats i praktiken. Pröva innebär att de framtagna modellerna och rutinerna även testats i praktiken. Dock har detta skett i en begränsad pilotverksamhet. Etablera handlar om att de utvecklade rutinerna/modellerna integrerats i den reguljära verksamheten. 12. Hur långt hade arbetet med samverkan kommit utifrån dessa tre begrepp i (1) Utveckla (2) Pröva (3) Etablera projektet vid avslut? (4) Inget av ovanstående vi nådde endast en initial mobiliseringsfas (5) Vet ej 13. Samverkan kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av samverkan i projektet primärt till? (1) Tidigareläggning av insatser och förkortade väntetider (2) Ökad individualisering/behovsanpassning av insatser (3) Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) (4) Annan vinst, nämligen (5) Vet ej Om utveckla nya insatser 14. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av nya insatser i första hand på? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen 15. Syftade projektet till att utveckla nya insatser för någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, barn och ungdomar (1) Ja, kvinnor

10 (1) Ja, personer med stor ohälsa (1) Ja, arbetsföra personer (1) Ja, lågutbildade personer (1) Ja, annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla nya insatser för asylsökanden och/eller flyktingar i stort För att beskriva hur långt utvecklingen av en ny insats kommit inom ett område, kan man använda begreppen Utveckla, Pröva och Etablera. Utveckla innebär att den nya insatsen tagits fram på pappret med avseende på exempelvis innehåll, genomförande etc. Insatsen har dock ännu inte testats i praktiken. Pröva innebär att insatsen även testats i praktiken. Dock har detta skett i en begränsad pilotverksamhet. Etablera handlar om att insatsen integrerats i den reguljära verksamheten. 16. Hur långt hade arbetet med att ta fram en ny insats kommit utifrån dessa tre (1) Utveckla (2) Pröva (3) Etablera begrepp i projektet vid avslut? (4) Inget av ovanstående vi nådde endast en initial mobiliseringsfas (5) Vet ej Om utveckla berörda aktörer kunskap 17. Vilken typ av kunskap syftade projektet till att utveckla? Flera svar är möjliga. (1) Kunskap om asylsökandes och flyktingars behov (1) Kunskap om hur handläggare och annan personal bör bemöta målgruppens behov (1) Kunskap om goda exempel kring mottagande och introduktion i andra regioner/länder (1) Kunskap om mönster och trender vad gäller flyktingströmmar, mottagande etc (1) Kunskap om individers och myndigheters/kommuners rättigheter och skyldigheter (MR-frågor etc) (1) Kunskap om brister inom det befintliga mottagandet och introduktionen (1) Annan typ av kunskap, nämligen 18. Syftade projektet till att utveckla kunskapen om någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, om barn och ungdomar (1) Ja, om kvinnor (1) Ja, om personer med stor ohälsa (1) Ja, om arbetsföra personer

11 (1) Ja, om lågutbildade personer (1) Ja, om annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla kunskapen om asylsökanden och/eller flyktingar i stort 19. Syftade projektet till att utveckla kunskapen hos någon specifik aktör? Flera svar är möjliga. (1) Ja, hos handläggare/chefer på kommun (1) Ja, hos handläggare/chefer på Arbetsförmedlingen (1) Ja, hos handläggare/chefer på Migrationsverket (1) Ja, hos personal inom vårdsektorn (1) Ja, hos annan aktör, nämligen (1) Nej, projektet syftade till att utveckla kunskapen hos berörda aktörer inom mottagande och introduktion i stort 20. På vilket sätt arbetade projektet för att öka kunskapen hos berörda aktörer? (1) Projektet arbetade främst med framtagande av kunskap (1) Projektet arbetade främst med spridning av kunskap (1) Projektet arbetade med framtagande och spridning av kunskap i lika stor utsträckning 21. Ökad kunskap kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av ökad kunskap hos berörda aktörer i projektet primärt till (dvs vad var tanken att den ökade kunskapen ska resultera i)? (1) Tidigareläggning av insatser och förkortade väntetider (2) Ökad individualisering/behovsanpassning av insatser (3) Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete) (4) Annan vinst, nämligen (5) Vet ej Om genomföra befintliga insatser (intervention) 22. Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion berörde projektets insatser i första hand? Flera svar är möjliga. (1) Hälsa och sjukvård (1) Sfi (1) Arbetsmarknadsinsatser (praktik, yrkesbedömning etc) (1) Utbildning (ej språk) (1) Fritid/sociala nätverk (1) Samhällsinformation (1) Annat moment, nämligen

12 23. Inriktades projektets insatser mot någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. (1) Ja, mot barn och ungdomar (1) Ja, mot kvinnor (1) Ja, mot personer med stor ohälsa (1) Ja, mot arbetsföra personer (1) Ja, mot lågutbildade personer (1) Ja, mot annan målgrupp, nämligen (1) Nej, projektet inriktades mot asylsökanden och/eller flyktingar i stort Alla respondenter 24. Uppstod effekter av projektet som ni inte hade förväntat er? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 25. Om ja på fråga 24: Var dessa icke-förväntade effekter (1) Positiva (2) Negativa 26. Vilka icke-förväntade effekter uppstod (sammanfatta här) Genomförande 27. Hur relevanta var ERF II:s prioriterade insatsområden och åtgärder för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet? (1) Mycket relevanta (2) Relevanta (3) Irrelevanta (4) Mycket irrelevanta (5) Vet ej/ingen uppfattning

13 28. Påverkades projektets måluppfyllelse negativt av någon eller några av följande genomförandefaktorer? Flera svar är möjliga. (1) Otydlig intern roll- och ansvarsfördelning (1) Bristande samsyn kring mål, målgrupp och aktiviteter mellan medverkande aktörer (1) Bristande kvalitet i genomförda insatser (1) Bristande resurser (tex tid, pengar, kompetens) (1) Projektets aktiviteter mötte inte behoven hos deltagare och/eller samverkanspartner (1) Uppstarten av projektet tog längre tid än beräknat (1) Svårt att rekrytera deltagare (1) Viktiga samverkanspartner saknades i projektet (1) Annan faktor, nämligen (1) Projektets måluppfyllelse påverkades inte negativt av någon av ovanstående genomförandefaktorer. Om det uppstått problem i genomförandet har vi kunnat lösa dessa problem utan att de påverkat måluppfyllelse. (1) Vet ej/ingen uppfattning 29. Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. Måluppfyllelse påverkades positivt Måluppfyllelsen påverkades negativt Ingen påverkan Saknar uppfattning Politiska maktskiften på kommunal nivå Förändringar i berörda aktörers ordinarie uppdrag Förändringar i konjunkturen Annan omvärldsfaktor, nämligen (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) (1) (2) (3) (4) 30. Tror du att projektets resultat hade kunnat erhållas till en lägre kostnad? Flera svar är möjliga. (1) Nej (1) Ja, om andra aktiviteter genomförts (1) Ja, om projektet organiserats på ett annat sätt

14 (1) Ja, på grund av annan anledning, nämligen (1) Vet ej/ingen uppfattning 31. Startade projektet vid planerad tidpunkt? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 32. Om nej på fråga 31: Varför startade projektet inte vid planerad tidpunkt? Flera svar är möjliga. (1) Tilldelningsbeskedet från Migrationsverket kom senare än planerat (2) Medfinansieringen kom senare än planerat (4) Det tog längre tid än beräknat att få projektorganisationen på plats (5) Det tog längre tid än beräknat att få lokal och andra praktiska detaljer på plats (6) Projektets upplägg och aktiviteter behövde arbetas om (7) Det tog längre tid än beräknat att rekrytera deltagare (8) Annan faktor, nämligen (9) Vet ej 33. Genomfördes alla planerade moment/aktiviteter i projektet? (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej 34. Om nej på fråga 33: På vilket sätt förändrades projektet? (1) Färre moment/aktiviteter genomfördes (2) Fler moment/aktiviteter genomfördes 35. Om färre moment på fråga 34: Varför genomfördes färre moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga. (1) Medfinansiärerna ställde inte upp med finansiering i tänkt omfattning (1) De planerade aktiviteterna motsvarade inte projektets behov (1) Antalet potentiella deltagare visade sig vara färre än projektet planerat (1) Projektet genomgick en omorganisation och/eller personalomsättning (1) Deltagare/samverkanspartners visade sig vara mindre intresserade av att delta än beräknat (1) Annat skäl, nämligen (1) Vet ej

15

16 36. Om fler moment på fråga 34: Varför genomfördes fler moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga. (1) Deltagarna hade behov som vi inte kände till vid projektets start (1) Vi fick andra deltagare än vad som ursprungligen var tänkt (1) Aktiviteterna var billigare än tänkt (1) Projektet blev förlängt (1) Deltagare/samverkanspartners visade sig vara mindre intresserade av att delta än vad projektet ursprungligen bedömde (1) Annat skäl, nämligen (1) Vet ej 37. Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? Mycket tillfredställd Ganska tillfredställd Ganska otillfredsställd Mycke t otillfredsställd Vet ej/ingen kunskap Stöd vid ansökan Administration, utbetalningar Stöd vid genomförande av projektet Stöd vid uppföljning/ utvärdering Finansiering 38. Spenderades den tilldelade projektbudgeten som tänkt? (1) Ja (2) Nej, vi spenderade mindre (3) Nej, vi spenderade mer (4) Vet ej 39. Om nej på fråga 38: Varför spenderades inte hela projektbudgeten?

17 40. I vilken utsträckning var finansieringen från ERF II tillräcklig för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet? (1) Fullt tillräcklig (2) Tillräcklig (3) Otillräcklig (4) Mycket otillräcklig (5) Vet ej/ingen uppfattning Hållbarhet och spridning 41. Har projektets huvudsakliga verksamhet fortsatt efter det att finansieringen från ERF II upphört? Beroende på projektets inriktning, avser verksamhet allt från metodutvecklingsarbete och produktion, spridning, tillämpning av kunskap till genomförande av specifika insatser. (1) Ja (2) Nej (3) Vet ej/ingen uppfattning 42. Om nej på fråga 41: Varför har verksamheten inte fortsatt efter projektavslut? Flera svar är möjliga. (1) På grund av bristande resurser (tid, pengar) (1) På grund av bristande intresse (1) På grund av bristande kompetens (1) På grund av att verksamheten inte fungerade som tänkt (1) På grund av att behovet som verksamheten initierades mot hade försvunnit vid projektslut (1) På grund av annan anledning, nämligen (1) Vet ej/ingen uppfattning 43. Om ja på fråga 41: På vilket sätt har verksamheten fortsatt? Flera svar är möjliga. (1) Verksamheten har helt eller delvis förts över till ett nytt projekt (1) Verksamheten har helt eller delvis förts över till projektägarens/samverkansparters ordinarie verksamhet (1) Verksamheten har helt eller delvis fortsatt på annat sätt, nämligen: (1) Vet ej/ingen uppfattning

18 (1) Ja 44. Har projektet arbetat med spridning av projektets resultat och verksamhet? (2) Nej (3) Vet ej/ingen uppfattning 45. Om ja på fråga 44: I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I liten utsträckning Vet ej Projektets syfte och genomförande (tex aktiviteter, tidplan) Projektets resultat (tex utveckling av ny metod, ökad kunskap om målgruppen etc) Framtida behov och utmaningar inom mottagnings- och introduktionsperioden som projektet visat på Annat, nämligen: 46. Om ja på fråga 44: Vilka aktörer har varit målgrupp för spridningsarbetet? Flera svar är möjliga. (1) Aktörer som varit involverade i projektet (ex projektägare, samverkanspartners etc) (1) Aktörer verksamma inom mottagande och introduktion som inte varit involverade i projektet (ex andra kommuner etc) (1) Migrationsverket i egenskap av finansiär/fondförvaltare (1) Vet ej/ingen uppfattning

19 47. Om ja på fråga 44: Vilka kanaler har använts för spridningen? Flera svar är möjliga. (1) Nyhetsbrev/hemsida (1) Seminarier och konferenser (1) Rapporter och andra skriftliga publikationer (1) Direkta, muntliga kontakter (1) Media/press (1) Annan kanal, nämligen (1) Vet ej 48. Om ja på fråga 44: Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? Stort intresse Ganska stort intresse Ganska litet intresse Litet intresse Vet ej Projektägaren Samverkansparter Fondförvaltningen på Migrationsverket Andra verksamheter (som inte varit involverad i projektet) Annan verksamhet, nämligen Om inte ERF funnits 49. Vad tror du hade hänt om ERF II inte finansierat projektet? (1) Projektet hade genomförts utan förändringar (1) Projektet hade genomförts men med förändringar (1) Projektet hade inte genomförts (1) Saknar uppfattning

20 50. Om projektet hade genomförts med förändringar: Vilken typ av förändringar tror du avsaknaden av finansiering från ERF II hade medfört för projektet? Flera svar är möjliga. (1) Projektet hade genomförts vid en senare tidpunkt (1) Projektet hade inriktat sig mot andra målgrupper (1) Projektet hade haft andra aktiviteter (1) Projektet hade fått en mindre omfattning (1) Annan förändring, nämligen 51. Tror du att projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet? Flera svar är möjliga. (1) Nej, på grund av bristande resurser (tid, pengar) hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av att de aktiviteter som genererat resultat helt eller delvis ligger utanför berörda aktörers ordinarie uppdrag (1) Nej, på grund av bristande intresse hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av bristande kompetens hos berörda aktörer (1) Nej, på grund av annan anledning, nämligen (1) Ja, projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet (1) Saknar uppfattning Avslutningsvis 52. Vad är din tillfredställelse med ERF II på ett övergripande plan? (1) Mycket tillfredställd (2) Tillfredställd (3) Otillfredställd (4) Mycket otillfredställd (5) Vet ej/ingen uppfattning 53. Kan ERF förbättras på något sätt inför kommande programperioder? Beskriv dina förslag på förbättringar nedan.

21 54. Har du några övriga synpunkter/kommentarer får du gärna skriva dem nedan. Tack för din medverkan! Enkäten är nu avslutad. För att dina svar ska registreras i vår databas, är det viktigt att du klickar på krysset längst ned till höger. Om du vill skriva ut dina svar, klicka på skrivarikonen.

22 BILAGA 2. ENKÄTRESULTAT

23 Vilken befattning hade du i projektet? Vilken typ av organisation var projektägare för projektet? Hur många år pågick projektet? Vilken period var projektet i första hand inriktad mot?

24 Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och/eller introduktionsperioden Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och/eller introduktionsperioden Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Utveckla nya typer av insatser under asyl- och/eller introduktionsperioden

25 Hur tungt vägde följande målsättningar i projektets samlade inriktning? - Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla metoder för samverkan mellan berörda aktörer inom asyl- och/eller introduktionsperioden I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla berörda aktörers kunskap om asyl- och/eller introduktionsperioden

26 I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Utveckla nya typer av insatser under asyl- och/eller introduktionsperioden I vilken utsträckning hade projektet nått följande målsättningar vid projektslut? - Genomföra/implementera redan befintliga insatser/metoder (intervention) I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökat gemensamt ansvarstagande för asyl- och introduktionsperiod hos berörda aktörer

27 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad kontakt mellan individ och svenskt föreningsliv under introduktionsperioden I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad kontakt mellan individ och svenskt näringsliv under introduktionsperioden I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökat antal mottagningsplatser inom kommunerna

28 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Minskat behov av tvångsmässiga avvisningar I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad frivillig återvandring I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Förkortad väg till arbete för nyanlända

29 I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Tidigareläggning av insatser och minskade väntetider I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Ökad grad av individualisering/behovsanpassning av insatser I vilken utsträckning bedömer du att projektet hade genererat följande resultat vid projektslut? - Minskade kostnader för berörda aktörer (ex. i form av minskat dubbelarbete)

30 Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av samverkan i första hand på? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla samverkan kring någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga.

31 Samverkan kan delas upp i samarbete mellan olika aktörer (sektoriell samverkan) samt mellan olika kommuner/regioner (geografisk samverkan). Vilken av dessa två typer av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet främst på? Vilken typ av samverkan fokuserade utvecklingsarbetet i första hand på? Hur långt hade arbetet med samverkan kommit utifrån dessa tre begrepp i projektet vid avslut? Samverkan kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av samverkan i projektet primärt till?

32 Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion fokuserade utvecklingen av nya insatser i första hand på? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla nya insatser för någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Hur långt hade arbetet med att ta fram en ny insats kommit utifrån dessa tre begrepp i projektet vid avslut?

33 Vilken typ av kunskap syftade projektet till att utveckla? Flera svar är möjliga.

34 Syftade projektet till att utveckla kunskapen om någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Syftade projektet till att utveckla kunskapen hos någon specifik aktör? Flera svar är möjliga. På vilket sätt arbetade projektet för att öka kunskapen hos berörda aktörer?

35 Ökad kunskap kan medföra vinster på flera nivåer och sätt. Vilken typ av vinst syftade utvecklingen av ökad kunskap hos berörda aktörer i projektet primärt till (dvs vad var tanken att den ökade kunskapen ska resultera i)? Vilket/vilka moment inom mottagande och introduktion berörde projektets insatser i första hand? Flera svar är möjliga. Inriktades projektets insatser mot någon specifik målgrupp? Flera svar är möjliga. Uppstod effekter av projektet som ni inte hade förväntat er?

36 Var dessa icke-förväntade effekter... Hur relevanta var ERF II:s prioriterade insatsområden och åtgärder för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet?

37 Påverkades projektets måluppfyllelse negativt av någon eller några av följande genomförandefaktorer? Flera svar är möjliga. Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Politiska maktskiften på kommunal nivå

38 Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Förändringar i berörda aktörers ordinarie uppdrag Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Förändringar i konjunkturen Påverkades projektets måluppfyllelse av någon eller några av följande externa omvärldsfaktorer? Påverkan på måluppfyllelse kan vara både negativ eller positiv. - Annan omvärldsfaktor Tror du att projektets resultat hade kunnat erhållas till en lägre kostnad? Flera svar är möjliga.

39 Startade projektet vid planerad tidpunkt? Varför startade projektet inte vid planerad tidpunkt? Flera svar är möjliga.

40 Genomfördes alla planerade moment/aktiviteter i projektet? På vilket sätt förändrades projektet? Varför genomfördes färre moment/aktiviteter än planerat? Flera svar är möjliga.

41 Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid ansökan Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Administration, utbetalningar Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid genomförande av projektet

42 Hur tillfredställd är du med stödet från Migrationsverket med avseende på följande moment? - Stöd vid uppföljning/utvärdering Spenderades den tilldelade projektbudgeten som tänkt? I vilken utsträckning var finansieringen från ERF II tillräcklig för den verksamhet som ni ville bedriva inom ramen för projektet?

43 Har projektets huvudsakliga verksamhet fortsatt efter det att finansieringen från ERF II upphört? Beroende på projektets inriktning, avser verksamhet allt från metodutvecklingsarbete och produktion, spridning, tillämpning av kunskap till genomförande av specifika insatser. Varför har verksamheten inte fortsatt efter projektavslut? Flera svar är möjliga. På vilket sätt har verksamheten fortsatt? Flera svar är möjliga.

44 Har projektet arbetat med spridning av projektets resultat och verksamhet? I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Projektets syfte och genomförande (tex aktiviteter, tidplan) I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Projektets resultat (tex utveckling av ny metod, ökad kunskap om målgruppen etc)

45 I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Framtida behov och utmaningar inom mottagnings- och introduktionsperioden som projektet visat på I vilken utsträckning har spridningsarbetet fokuserat på... - Annat Vilka aktörer har varit målgrupp för spridningsarbetet? Flera svar är möjliga.

46 Vilka kanaler har använts för spridningen? Flera svar är möjliga. Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Projektägaren Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Samverkansparter

47 Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Fondförvaltningen på Migrationsverket Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Andra verksamheter (som inte varit involverad i projektet) Hur skulle du bedöma följande verksamheters intresse av att ta del av projektets resultat? - Annan verksamhet

48 Vad tror du hade hänt om ERF II inte finansierat projektet? Vilken typ av förändringar tror du avsaknaden av finansiering från ERF II hade medfört för projektet? Flera svar är möjliga. Tror du att projektets resultat hade kunnat genereras inom ramen för berörda aktörers ordinarie verksamhet? Flera svar är möjliga.

49 Vad är din tillfredställelse med ERF II på ett övergripande plan?