Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning Primärvården Hälsingland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007. Primärvården Hälsingland"

Transkript

1 Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007 Primärvården Hälsingland Svante Lönnbark Landstingsdirektör Jan Woxberg Förvaltningschef

2 Innehållsförteckning Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag Förutsättningar Syfte Förhållningssätt Ekonomi Ekonomisk ersättning och budget Mål och aktiviteter... 6 Ekonomi i balans Verksamhet Innehåll och omfattning Mål och aktiviteter...8 Jämlik hälso- och sjukvård... 8 Patientfokuserad hälso- och sjukvård... 9 Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet... 9 Säker hälso- och sjukvård... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Personal och kompetens Bemanning Mål och aktiviteter Rätt kompetens- och personalförsörjning Gott ledarskap Aktivt medarbetarskap Uppföljning och utvärdering Ekonomi Verksamhet Jämlik hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet Säker hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Miljö Personal och kompetens Stöd från landstingsledning och gemensamma funktioner (15)

3 Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag 1 Förutsättningar Primärvården Hälsingland ska bedriva primärvård i Hälsingland. Till grund för vår verksamhet och den överenskommelse vi träffar ligger uppdraget för Primärvården Gävleborg Verksamheten leds av förvaltningschef som kan omfördela resurser inom givna politiska beslut och riktlinjer. Primärvården Hälsingland har ett omfattande geografiskt verksamhetsområde. Hela Hälsingland omfattar ytmässigt 140 kvadratmil fördelade på sex kommuner. Hela Gävleborgs län har en yta på 183 kvadratmil. Antalet invånare i Hälsingland uppgår till (SCB, Statistiska centralbyrån). Andelen äldre stiger och därmed ökar behovet av sjukvård. Andelen 80 år och äldre i Hälsingland uppgår till 6,5 procent, i Gävleborgs län till 6,1 procent och i riket 5,4 procent. Hälsingland har en överdödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Medellivslängden är också något kortare jämfört med riket. En hög alkohol- och tobakskonsumtion samt många invånare med övervikt och fetma gör att hälsobilden för Hälsingland är oroande. Utbildningsnivån är också lägre än riksgenomsnittet. Vår ekonomiska ram är genom sparkrav på 2,5 procent och utebliven uppräkning för 2007 reducerad med drygt 40 mnkr. Det innebär att vi inför 2007 reducerar vår verksamhet med cirka 40 mnkr på följande sätt: Nyckeltalet 4 medarbetare runt patienten baserat på 1500 poäng vid läkarmottagning och hemsjukvård inklusive psykosocial verksamhet, barnhälsovård och medicinsk fotvård gör en besparing på 25 mnkr. För att det ska vara möjligt krävs att definition av begreppet egen vård och avtalen med kommunerna efterlevs som för PVH måste motsvara kostnadsreduceringar med 10 mnkr. Ytterligare 3 mnkr sparas bland annat på upphörande av PVH-fonden. Besparing görs med 5 mnkr genom samverkan med Ljusdals kommun om korttidsboende, färre distriktssköterskor i Söderhamn samt färre tjänster i palliativa teamet i Hudiksvall. 3 (15)

4 Neddragning av extern rehab och barnhälsovård beräknas ge 4,6 mnkr. Neddragningen av anslaget för extern rehab innebär att i fortsättningen kommer patienterna att erbjudas klimatvård och viss intensivvårdsrehab. Överenskommelsen gäller under förutsättning att gränsdragningen mellan primärvård och kommun samt mellan primärvård och slutenvård förändras i enlighet med Landstinget Gävleborgs intentioner. Primärvården ska ha gemensam barnhälsovårdsöverläkare senast då ett förändrat hälso- och sjukvårdssystem införs i Landstinget Gävleborg. Reduceringar av vår rehabverksamhet med 3 procent ger cirka 2 mnkr. Aktuella inskränkningar i NHPL-projekt är projektledning av Familjecentral i Bollnäs, avveckling av föräldracoach i Söderhamn, reducering av utbildning/kompetensutveckling i Ljusdal, reducering av handlingsplan för äldre i Bollnäs-Ovanåker samt kostnadsreduceringar av primärvårdsprojekt för barn och unga samt äldre i Nordanstig, vilket sammantaget gör en besparing på 2,3 mnkr. En särskild utredning när det gäller jourerna pågår och några förändringar finns inte med i sparförslagen. Det är även många andra faktorer i vår omvärld som påverkar vår verksamhet. Den första november 2005 trädde den utvidgade statliga vårdgarantin i kraft. För vår del gäller det i första hand kontaktgaranti samt besöksgaranti. I Landstinget Gävleborg skapas från och med 1 januari 2007en ny politisk organisation där landstingsstyrelsen blir uppdragsgivare och finansiär. Driften av hälso- och sjukvården övergår till en ägarnämnd. På den nationella nivån pågår statliga utredningar bland annat äldrevårdsutredningen som ser över och analyserar den framtida hemsjukvården. 2 Syfte Vad ska förvaltningen/verksamhetsområdet göra för vem? Vi ska bedriva primärvård i Hälsingland för listade personer samt för personer som ej är listade men bosatta i länet. Tillfälliga behov hos övriga vårdsökande (inklusive asylsökande), som vistas inom området ska också tillgodoses. För asylsökande barn ska sedvanlig hälso- och sjukvård erbjudas. Primärvården svarar som en del av den öppna vården för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver specialistsjukvårdens me- 4 (15)

5 dicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens som inte ryms inom det allmänmedicinska området. 3 Förhållningssätt Under denna rubrik beskrivs viktiga förhållningssätt (grundläggande värderingar) som ska prägla det interna samarbetet. Alla förvaltningar i Landstinget Gävleborg har ett gemensamt ansvar för landstingets verksamhet som helhet och verkar för att sjukvården fungerar bra ur ett medborgar- och brukarperspektiv. Detta kräver ett gott samarbete över verksamhetsgränser både inom och utanför landstinget. Förvaltningens arbete skall ge förutsättningar till det goda mötet mellan patient och vårdgivare samt underlätta för en friktionsfri övergång mellan vårdnivåer. Befolkningens behov av tillgänglighet, tillförlitlighet och respekt kräver att ett systematiskt arbete sker för att utveckla processer, rutiner och arbetssätt för att åstadkomma en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Honnörsord skall vara: Tillgänglighet; det är enkelt att komma i kontakt med våra verksamheter så väl per telefon som genom besök. Interaktion; kontakterna med våra patienter, vårdproducenter och mellan våra medarbetare kännetecknas av respektfullt bemötande, närhet, lyhördhet, dialog, kontinuitet och helhetssyn. Tillförlitlighet; vi kännetecknas av hög patientsäkerhet och kompetens och våra patienter känner sig trygga i att de alltid får det de behöver när de behöver det. Vitalitet; vi kännetecknas av öppenhet, utveckling, nytänkande, inflytande och delaktighet. 4 Ekonomi 4.1 Ekonomisk ersättning och budget Landstingsersättningen för 2007 uppgår till 704 mnkr. Förvaltningen har inte erhållit någon uppräkning som kompensation för beräknade kostnadsökningar under 2007 och samtidigt fått ett sparkrav på 2,5 procent. 5 (15)

6 Upphandling pågår av verksamheterna vid Bollnäs HC, delvis Rehab Bollnäs/Ovanåker och Sjukvårdsrådgivningen. Verksamheterna beräknas övergå till annan utförare den 1 mars Sparkravet har beräknats på hela landstingsersättningen, dvs inklusive Bollnäs HC, Rehab Bollnäs/Ovanåker och Sjukvårdsrådgivningen. På grund av upphandlingsreglerna är det inte möjligt att genomföra kostnadsreducerande åtgärder i de verksamheter som är föremål för upphandling, förutom de åtgärder som uppkommer spontant i verksamheten. De kvarstående behoven av kostnadsreducerande åtgärder som återstår i de verksamheter som är föremål för upphandling kommer vid övergången till annan utförare att lyftas bort från förvaltningen. De kostnader som eventuellt kommer att uppstå på grund av att personal väljer att inte gå över till annan utförare vid verksamhetsövergången ingår inte i budgetramen för förvaltningen. Läkarbesök inom förvaltningen av patienter som är listade på Bollnäs eller Ljusne HC debiteras den listades HC med 200 kronor per läkarbesök. Läkarbesök vid Bollnäs och Ljusne HC av patienter listade inom förvaltningen debiteras förvaltningen med 200 kronor Resultatbudget och investeringsbudget bifogas. 4.2 Mål och aktiviteter Ekonomi i balans Ekonomi i balans betyder att ledare/chefer håller budget och genomför fastställda riktlinjer och beslut samt använder tilldelade medel på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Vi bedriver vår verksamhet inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Planerade förändringar inom förvaltningen, som får verksamhetsmässiga eller ekonomiska konsekvenser för annan förvaltning, ska innan genomförandet vara överenskomna mellan berörda. Vid behov aktualiseras sådana förändringar i Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp för lösning i koncensus eller för beslut av landstingsdirektören Vi följer och analyserar (nyckeltal) kostnader för lab, röntgen och läkemedel. Överenskommelser mellan slutenvården och primärvården tydliggörs beträffande behandlings-, utrednings- och kostnadsansvarig läkare. 6 (15)

7 Ledningsbolaget har tagit fram ett förslag till ersättningsmodell för primärvården. Effekterna av modellen ska följas under 2007 för att införas skarpt Vi skapar rutiner och system vid uppföljning av produktion och ekonomi. 5 Verksamhet 5.1 Innehåll och omfattning Under denna rubrik (eller i bilaga) redovisas förvaltningens/verksamhetens olika verksamhetsområden, vad de tillhandahåller till vilka och var. Inom Primärvården Hälsingland finns på varje hälsocentral helt eller delvis: allmänläkarvård, distriktssköterskeverksamhet, hemsjukvård, jourverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, dietistverksamhet, asylvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Primärvården Hälsingland har verksamheter vid 16 hälsocentraler i landskapets sex kommuner - Bollnäs, Ovanåker, Söderhamn, Hudiksvall, Nordanstig och Ljusdal - samt fyra rehabenheter och en barn- och ungdomsenhet. Akutmottagningen i Bollnäs betjänar förutom Familjeläkarjouren i Bollnäs även medicinakuten vid Bollnäs sjukhus. I södra Hälsingland bedrivs psykosocial verksamhet för barn 6-12 år. I Ljusdal driver vi en närvårdsavdelning med tio vårdplatser. I Ljusdal finns en geriatrisk mottagning för minnes- och demensutredningar med hela Hälsingland som upptagningsområde. Även i Nordanstig utförs demensutredningar. Vid nyttjande av denna verksamhet från annan förvaltning har PVH rätt att ta betalt enligt fastställda priser. En avdelning för korttidsrehabilitering drivs i Forsa som ett samverkansprojekt mellan förvaltningen och Hudiksvalls kommun. Till förvaltningen hör också den länsövergripande Sjukvårdsrådgivningen. I Söderhamn finns ett förvaltningskansli med syfte att stödja och samordna samtliga verksamheter. Psykiatri och habiliteringsförvaltningen genomför inom ramen kronor en förstärkning av läkarinsatsen för beroendevården i Hälsingland i samverkan med Primärvården Hälsingland. Produktionsvolymer redovisas i bilaga. 7 (15)

8 5.2 Mål och aktiviteter Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård betyder att hälso- och sjukvården ges efter behov på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Vi följer landstingets prioriteringsprinciper. Det innebär att patienter med funktionshinder och kroniska sjukdomar särskilt ska uppmärksammas. Patienten ska få sin vård sammanhängande i en obruten vårdkedja och förvaltningen ska för patientens räkning ta de kontakter som behövs, hänvisa till alternativ och samverka med andra vårdgivare och förvaltningar. Patienter erbjuds listning hos familjeläkare. Vi ska tillsammans med Primärvården Gästrikland och privata vårdgivare utveckla en gemensam arena. Folkhälsoarbetet i form av hälsofrämjande och förebyggande åtgärder ges ett reellt utrymme i alla verksamheter och prioriteras likvärdigt med vård och behandling. Detta för att möta den ökande livsstilsrelaterade ohälsan och skapa framtida förutsättningar för en fortsatt jämlik och bra hälso- och sjukvård för hela befolkningen. Det individinriktade primärpreventiva arbetet förstärks på hälsocentraler och rehabiliteringsenheter. Hjärtkärlprogrammet med hälsobedömning av 40-åringar och patienter med en eller flera riskfaktorer skall genomföras och utvecklas. Vi ska influensavaccinera patienter över 65 år och riskgruppspatienter till minst 65 procent. Vi ska bidra till att likvärdiga bedömningar utifrån definitionen av egenansvar för hjälpmedel tillämpas i de båda primärvårdsförvaltningarna. Vi ska tillämpa kriterier för kompletterande rehabilitering (extern rehab och klimatvård) Vi ska tillsammans med Primärvården Gästrikland och sjukhusförvaltningarna definiera nivå fyra, den palliativa vården enligt Socialstyrelsens uppdelning av hemsjukvård Vi ska delfinansiera folkhälsosekreterare eller motsvarande till de lokala folkhälsoråden och tillsammans med kommunerna arbeta för en bättre folkhälsa. 8 (15)

9 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård betyder att vården ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi informerar om patientens rättigheter. Vi ger adekvat patientinformation; muntlig, skriftlig och via webben. Vi informerar oss om patientens upplevelse av vården genom exempelvis enkäter, stickprovsmätningar och intervjuer. Vi utbildar oss i patientbemötande och stresshantering (etik och värdegrund). Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid betyder att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Vårdgarantin efterlevs. Vårdgarantin utgör basen för vår tillgänglighet. Vi följer de nationella prioriteringarna och landstingets beslutade riktlinjer. Alla patienter som ringer till hälsocentralen kommer fram vid första påringningen. Läkartid ska, om medicinska behov finns, erbjudas inom sju dagar. Vi ska medverka till att Sjukvårdsrådgivningen blir ett förstahandsval för egenvårdsråd och att det ska vara möjligt för SVR att dagligen boka ett mindre antal läkartider vid några hälsocentraler. Vi följer kontinuerligt väntetider hos kuratorer, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård betyder att skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete. Vi ger säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet så att befolkningen känner sig trygg. Utifrån upprättad projektplan utvecklar vi ett väl fungerande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Vi informerar oss om patientnämndens ärenden, LexMaria samt följer den systematiska avvikelsehanteringen och vidtar de åtgärder som krävs. 9 (15)

10 Riskanalyser genomförs på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenligt hälso- och sjukvård betyder att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vi diagnossätter alla läkarbesök. Vi bedriver systematisk verksamhetsutveckling utifrån kunskap och beprövade förändringsmetoder. Vi har skriftliga rutiner om hur ny kunskap tas in och används, samtidigt som förlegade metoder elimineras. Vi genomför interna kvalitetsrevisioner och använder resultatet i vår utveckling av vården. Vi använder oss av Öppna jämförelser i vårt förbättringsarbete. Vi har en heltäckande inrapportering till nationella diabetesregistret och använder det för uppföljning av specifika parametrar. Vi använder oss av Nysammaterial och dess utvecklingsfrågor i vår verksamhetsutveckling och vårt kvalitetsarbete. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård betyder att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården utformas och ges i samverkan mellan vårdaktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten av åtgärderna. LEON lägsta effektiva omhändertagandenivå är styrande för Primärvården Hälsingland. Vi tar ansvar för närvården i samverkan med andra förvaltningar och kommunerna. Ett särskilt utvecklingsområde för 2007 är för äldre med fokus på hemsjukvården, demensvården och kompetensutveckling för personal inom detta verksamhetsområde. Vi ska tillsammans med sjukhusen vidareutveckla arbetsformerna för att förhindra onödiga inläggningar. Vi ska under 2007 öka antalet läkarbesök. 10 (15)

11 Vi följer läkemedelskommitténs rekommendationer vid förskrivning av läkemedel. Vi medverkar till att vårdkedjan följs på ett effektivt och funktionellt sätt. Vi upprättar en individuell vårdplan för alla patienter som behöver det. Vi ska ansvara för läkartillsynen vid kommunernas korttidsplatser och särskilda boenden för de verksamheter som finns inom förvaltningens ansvarsområde. Patienter hänvisade från annan vårdgivare för laboratorieprovtagning och preoperativa undersökningar skall tas emot. Hälsofrämjande och förebyggande arbete används med ett långsiktigt perspektiv för att minska framtida vårdkostnader. Genombrottsmetoden används vid förändringsarbete. 6 Personal och kompetens 6.1 Bemanning Den planerade bemanningen i form av antal årsanställda per yrkeskategori för förvaltningen redovisas. I förvaltningsöverenskommelsen ska dessutom i bilaga redovisas antal årsanställda per verksamhetsområde. Bilaga Mål och aktiviteter Rätt kompetens- och personalförsörjning Rätt kompetens- och personalförsörjning betyder att verksamheten har en bemanning med rätt kompetens utifrån verksamhetens behov och att den präglas av jämställdhet och mångfald. Bemanning sker efter upprättad mall. Vi ska erbjuda en arbetsmiljö och arbetssituation som bidrar till att behålla, motivera och utveckla befintlig personal. Vi ska aktivt rekrytera familjeläkare. Inför varje lönerevision analyserar vi vilka yrkesgrupper som skall prioriteras i förvaltningen. Det sker i ledningsgruppen och kopplas till budgetarbetet. Övergång från traditionell förhandling till lönedialog sker successivt. 11 (15)

12 Vi arbetar med kompetensutveckling utifrån patientens behov. Gott ledarskap Gott ledarskap betyder att ledare/chefer vill och har förutsättningar att leda och utveckla verksamheten tillsammans med sina medarbetare för att nå verksamhetens mål. Vi utvecklar samspelet och kommunikationen mellan olika chefsfunktioner. Erbjudande om coaching och mentorskap finns alltid för ledare/chefer. Vi arbetar för att utveckla arbetsformer för ledningsgrupper inom Primärvården Hälsingland. Införandet av skäliga chefsområden fortsätter. Aktivt medarbetarskap Aktivt medarbetarskap betyder att medarbetare har en god arbetsmiljö, är delaktiga och har inflytande samt tar ansvar och bidrar till verksamhetens utveckling. Dialogen och kommunikationen vid arbetsplatsträffar utvecklas. Utvecklingssamtalen följs upp och varje medarbetare har individuella utvecklingsplaner. Webbaserad enkät används för att ta följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön. Landstinget Gävleborg kommer under första halvåret 2007 att ta fram ett nytt samverkansavtal enligt FAS 05. Förvaltningen medverkar därefter i framtagningen ett lokalt samverkansavtal anpassat till den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen fr o m Förvaltningens strategi för att minska sjukfrånvaron fortsätter, vilket bland annat innebär att vi har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi fortsätter utvecklingen av medarbetarnas delaktighet och inflytande och betonar medarbetarnas eget ansvar (rättigheter och skyldigheter). 7. Uppföljning och utvärdering I detta avsnitt redovisas den uppföljning och rapportering som förvaltningen ska göra. Rapporteringen till ledningskontoret sker i form av månadsrapporter, tertialrapporter och årsredovisning samt genom särskilda uppföljningsträffar. Rapportering till andra instanser sker enligt särskilda anvisningar. 12 (15)

13 7.1. Ekonomi Ekonomisk rapport till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Ekonomisk rapport till ledningskontoret/helseplan enligt anvisningar för Nysam. Ekonomisk rapport till ledningskontoret/sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för VI Verksamhet Produktionsrapport till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Verksamhetsstatistik till ledningskontoret/helseplan enligt anvisningar för Nysam. Verksamhetsstatistik till Sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för VI Jämlik hälso- och sjukvård Andel av befolkningen över 65 år som influensavaccinerats, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Andel patienter i målgruppen (40 år) som erbjudits resp. genomfört hälsosamtal, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Andel patienter som tillfrågats om tobak, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal listade i befolkningen till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om arbetet med att utveckla verksamheten för de prioriterade grupperna äldre, multisviktande äldre, barn och ungdomar samt psykiskt funktionshindrande, till ledningskontoret/socialstyrelsen enligt anvisningar för uppföljning av Nationella handlingsplanen. Rapport om arbetet med barns rättigheter till ledningskontoret/barnombudsmannen enligt anvisningar för årsredovisning. (Ev särskild uppföljning.) Patientfokuserad hälso- och sjukvård Antal genomförda patientenkäter samt resultat av dessa och ev åtgärder, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet Tillgänglighet till besök, till Sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för Väntetider i vården. Telefontillgänglighet till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering och årsredovisning. 13 (15)

14 Miljö Säker hälso- och sjukvård Rapport om arbetet med riskanalys och avvikelsehantering till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Rapport om inhämtning och tillämpning av evidensbaserad kunskap, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om deltagande i nationella kvalitetsregister till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Andel diagnossatta läkarbesök, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Effektiv hälso- och sjukvård Rapport om arbetet med motiverande samtal till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal läkarbesök i förhållande till utfall 2005, till ledningskontoret (enligt anvisningar för månadsrapport och årsredovisning). Antal och andel remisser till specialistvård. Antal och andel remisser till annat landsting. Till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Hälsocentralernas täckningsgrad, till ledningskontoret enligt anvisningar. Antal genomförda psykoterapier i förhållande till antal remisser, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal extern provtagning och preoperativa undersökningar, till ledningskontoret enligt anvisningar. Rapport om miljöarbetet till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning Personal och kompetens Antal årsanställda till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Sjukfrånvaro och antal långtidssjukskrivna till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Övrig personalstatistik till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om uppfyllelse av personalpolitiska mål till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. 14 (15)

15 8. Stöd från landstingsledning och gemensamma funktioner Landstinget Gävleborg är en mycket stor organisation och som sådan har den sammantaget förutsättningar att ha en bredd och ett djup i sin samlade kompetens som en enskild förvaltning inte klarar att upprätthålla. Överenskommelsen innefattar därför en del som översiktligt beskriver Primärvården Hälsinglands möjligheter att få stöd från landstingsledning och olika gemensamma funktioner. Här ingår inte de serviceförvaltningar inom Landstinget med vilka Primärvården Hälsingland tecknar särskilda överenskommelser om service och ekonomiska ersättning. Huvuddelarna i det stöd som Primärvården Hälsingland kan få från landstingsledning och gemensamma funktioner är i egenskap av: Uttolkare av innehållet i styrningen från den politiska nivån Omvärldsbevakare Katalysator för skapande av gemensamma visioner och målbilder för hälso- och sjukvården och för hantering av frågeställningar av hälsooch sjukvårdsstrategisk natur Bärare och förmedlare av gemensamma policys Skapare av infrastruktur för gemensamt ansvarstagande och samverkan så att hälso- och sjukvården utvecklas mot att ur patientperspektiv te sig mer logisk, tillgänglig och empatisk Samordning av och aktivt stöd i rekrytering för särskilt utpekade strategiska personalkategorier/befattningar, exempelvis AT-läkare Givare av personligt stöd för chefer på alla nivåer, men främst förvaltningschef och verksamhetschefer I övrigt kan Primärvården Hälsingland, om behov uppkommer, under året hos landstingsledningen efterfråga stöd som underlättar uppfyllandet av denna överenskommelse. 15 (15)

16 Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007 Barn- och Ungdomsenheten Jan Woxberg Förvaltningschef Primärvården Hälsingland Catharina Mattebo Verksamhetschef Barn- och Ungdomsenheten

17 Innehållsförteckning Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag Förutsättningar Syfte Förhållningssätt Ekonomi Ekonomisk ersättning och budget Mål och aktiviteter...5 Ekonomi i balans Verksamhet Innehåll och omfattning Mål och aktiviteter...6 Jämlik hälso- och sjukvård Personal och kompetens Bemanning Mål och aktiviteter...8 Rätt kompetens- och personalförsörjning...8 Gott ledarskap...9 Aktivt medarbetarskap Uppföljning och utvärdering Ekonomi Verksamhet...9 Jämlik hälso- och sjukvård...10 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...10 Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet...10 Säker hälso- och sjukvård...10 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...10 Effektiv hälso- och sjukvård...11 Miljö Personal och kompetens (11)

18 Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag 1 Förutsättningar Primärvården Hälsingland (PVH) ska bedriva primärvård i Hälsingland. I primärvården ingår förutom traditionell hälsocentralsverksamhet och rehab också mödrahälsovård med tillhörande psykolog- och spädbarnsenheter. Till vår enhet hör också ungdomsmottagningarna. En psykosocial enhet för 6-12-åringar finns dessutom i södra Hälsingland. Detta finns beskrivet i Uppdrag för Primärvården Hälsingland som bl.a. ligger till grund för denna överenskommelse. Barn- och ungdomsenheten betjänar ett lika stort geografiskt område som vår förvaltning, Primärvården Hälsingland. I enheten ingår barnmorskemottagningar (11), ungdomsmottagningar (3) och mödra/barnhälsovårdspsykykologenheter (4) med spädbarnsverksamheter och psykosocial årshälsa i Bollnäs/Ovanåker och Söderhamn. Antalet nyinskrivna gravida ligger på ungefär samma nivå som 2004 och P.g.a. stora barnkullar i början av 90-talet har antalet ungdomar som besöker ungdomsmottagningarna (13-23 år) ökat markant. Vi förväntar oss ett högt tryck på ungdomsmottagningarna flera år framåt. En hög alkohol- och tobakskonsumtion samt många invånare med övervikt och fetma gör att hälsobilden för Hälsingland är oroande. Det gäller även vårt klientel, kvinnor och ungdomar. Förekomst av klamydia är också hög jämfört med riket. Utbildningsnivån är också lägre än riksgenomsnittet. En förutsättning för denna överenskommelse är också att de samarbetsavtal enheten har med kommunerna förnyas när det gäller ungdomsmottagningarna. Önskvärt är att resp. kommun tar en större del av det totala ansvaret. Vår ekonomiska ram är genom sparkrav och utebliven uppräkning för 2007 reducerad med drygt 1.5 mnkr. Arbetet med att minska kostnader på enheten påbörjades under 2005 då ett kommande sparkrav var väntat. Pensionsavgångar har ej ersatts och utifrån produktions/arbetsbelastningsmätningar har omfördelning inom enheten skett. Detta har gjort att vi inför budgetförändringar 2007 redan anpassat vår verksamhet och därför inte gjort någon risk- och konsekvensanalys. 2 Syfte Vad ska förvaltningen/verksamhetsområdet göra för vem? 3 (11)

19 Barn- och ungdomsenheten i Hälsingland ska befrämja familje-, barn,- och ungdomshälsa och utveckling inom ramen för ett primärvårdsuppdrag samt stödja och samverka med personal inom och i viss mån utanför primärvården som har samma syfte. Detta ska göras genom förebyggande insatser, diagnostik och behandling, konsultation och handledning. 3 Förhållningssätt Under denna rubrik beskrivs viktiga förhållningssätt (grundläggande värderingar) som ska prägla det interna samarbetet. Barn- och ungdomsenhetens arbete skall ge förutsättningar till det goda mötet mellan patient och vårdgivare samt underlätta för en friktionsfri övergång mellan vårdnivåer. Befolkningens behov av tillgänglighet, tillförlitlighet och respekt kräver att ett systematiskt arbete sker för att utveckla processer, rutiner och arbetssätt för att åstadkomma en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Honnörsord skall vara: Tillgänglighet; det är enkelt att komma i kontakt med våra verksamheter så väl per telefon som genom besök. Interaktion; kontakterna med våra patienter, vårdproducenter och mellan våra medarbetare kännetecknas av respektfullt bemötande, närhet, lyhördhet, dialog, kontinuitet och helhetssyn. Tillförlitlighet; vi kännetecknas av hög patientsäkerhet och kompetens och våra patienter känner sig trygga i att de alltid får det de behöver när de behöver det. Vitalitet; vi kännetecknas av öppenhet, utveckling, nytänkande, inflytande och delaktighet. 4 Ekonomi 4.1 Ekonomisk ersättning och budget Ekonomisk ram för Barn- och ungdomsenheten (Landstingsersättningen) för 2007 uppgår till 28,1 mnkr. Enheten har inte erhållit någon uppräkning som kompensation för beräknade kostnadsökningar under 2007 och samtidigt fått en minskad ram på 3,3 procent. Arbete med kostnadsreduceringar påbörjades under 2005 då man kunde förutse kommande sparkrav p.g.a. landstingets ekonomiska läge. Genom att inte ersätta 4 (11)

20 pensionsavgångar och utifrån produktion/arbetsbelastning fördela om en del resurser inom enheten är kostnadsreduceringen gjord i lagd budget för Resultatbudget och investeringsbudget bifogas. 4.2 Mål och aktiviteter Ekonomi i balans Ekonomi i balans betyder att ledare/chefer håller budget och genomför fastställda riktlinjer och beslut samt använder tilldelade medel på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Barn- och ungdomsenheten driver sin verksamhet inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Vi följer upp samverkansavtal med kvinnoklinik och kommuner. Vi följer upp produktion och ekonomi enligt förvaltningens och enhetens rutiner. 5 Verksamhet 5.1 Innehåll och omfattning Under denna rubrik (eller i bilaga) redovisas förvaltningens/verksamhetens olika verksamhetsområden, vad de tillhandahåller till vilka och var. Barn- och ungdomsenheten betjänar ett lika stort geografiskt område som vår förvaltning, Primärvården Hälsingland. I enheten ingår barnmorskemottagningar (11), ungdomsmottagningar (3) och mödra/barnhälsovårdspsykykologenheter (4) med spädbarnsverksamheter och psykosocial årshälsa i Bollnäs/Ovanåker och Söderhamn. Folkhälsoarbetet har ett stort utrymme i vår verksamhet, speciellt inom barnmorske- och ungdomsmottagningarna. För barnmorskemottagningarna Vi ska främja hälsa genom att: - erbjuda hälsovård före, under och efter graviditet inklusive BB-vård i hemmet och föräldraförberedelse enskilt och i grupp - bedriva familjeplanering/preventivmedelsrådgivning och smittskyddsrådgivning - utföra gynekologisk cellprovskontroll - bedriva hälsoupplysning och förmedla evidensbaserad kunskap till gravida kvinnor och deras familjer samt kvinnor upp till 60 år för att skydda den reproduktiva och postproduktiva hälsan och därmed bidra till en god folkhälsa och förbättrad samhällsekonomi. 5 (11)

21 För psykolog- och spädbarnsverksamheterna samt 6-12 årshälsan Vi ska genom tidiga insatser förebygga och behandla psykisk ohälsa så att den psykiska hälsan förbättras inom området (Hälsingland). Våra målgrupper är blivande och nyblivna föräldrar och deras barn i åldrarna 0-5 år samt barn mellan 6-12 år och deras föräldrar. För Ungdomsmottagningarna Vi ska förebygga och behandla sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, psykisk och social ohälsa. Vidare ska vi stärka ungdomars självkänsla för att kunna respektera såväl sig själva som andra människor och därmed öka förståelsen av en god livskvalité. Vi riktar oss till ungdomar i åldrarna år som bor eller vistas i vårt landskap. Produktionsvolymer redovisas i bilaga. 5.2 Mål och aktiviteter Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård betyder att hälso- och sjukvården ges efter behov på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Vi bedriver förebyggande hälso- och sjukvård till våra målgrupper oavsett kön, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Patienten ska få sin vård sammanhängande i obruten vårdkedja och förvaltningen ska för patientens räkning ta de kontakter som behövs, hänvisa till alternativ och samverka med andra vårdgivare och förvaltningar. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård betyder att vården ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vi ger bästa tänkbara omvårdnad och behandling till varje patient som söker våra tjänster. Detta sker i samråd med patienten utifrån det behov hon/han upplever och där det finns utrymme för delaktighet och inflytande genom att: - vi ger adekvat patientinformation muntligt och skriftligt - vi informerar oss om patientens upplevelser av vården genom exempelvis enkäter - vi tillhandahåller tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på det svenska språket 6 (11)

22 Hälso- och sjukvård i rimlig tid tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid betyder att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Vårdgarantin efterlevs. Det är enkelt att komma i kontakt med våra verksamheter såväl per telefon som via besök. - patientens upplevelse av tillgänglighet följs regelbundet upp via enkäter - väntetider kan undvikas genom tillfällig omfördelning av personalresurser - ökat öppethållande, till exempel kvällsöppet Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård betyder att skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete. Vi ger säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet så att befolkningen känner sig trygg genom att: - vi följer aktuella, skriftliga, för samtliga välkända medicinska riktlinjer - vi informerar oss om patientnämndens ärenden, LexMariafall samt följer den systematiska avvikelsehanteringen och vidtar de åtgärder som krävs - vi använder oss av PVH:s kvalitetshandbok Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenligt hälso- och sjukvård betyder att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vi bedriver rådgivning och vård av hög kvalitet utifrån aktuell evidens. - vi bedriver systematisk verksamhetsutveckling utifrån kunskap och beprövade förändringsmetoder - vi genomför interna kvalitetsrevisioner och använder resultatet i vår utveckling av vården - vi arbetar med kompetensutveckling utifrån patientens behov och politiskt prioriterade områden - handledning/konsultation - vi rapporterar in och använder oss av de nationella registren för mödra hälsovård (MHV) och gynekologisk cellprovskontroll Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård betyder att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården utformas och ges i samverkan mellan vårdaktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten av åtgärderna. 7 (11)

23 - vi har inom enheten ett effektivt omhändertagande där varje medarbetare snabbt kan bedöma och vid behov hänvisa patienten till rätt vårdnivå. - vi medverkar till att vårdkedjan (MVC-BB-BVC) följs på ett effektivt och funktionellt sätt - individuella vårdplaner upprättas vid behov och följs upp - rutiner skapas för att hålla oss uppdaterade vad gäller rekommenderade läkemedel inom vårt verksamhetsområde. Vi tar ansvar för närvården i samverkan med andra förvaltningar och kommunerna. Ett särskilt utvecklingsområde för 2007 är för äldre med fokus på hemsjukvården, demensvården och kompetensutveckling för personal inom detta verksamhetsområde. 6 Personal och kompetens 6.1 Bemanning Den planerade bemanningen i form av antal årsanställda per yrkeskategori för verksamheten redovisas. Bilaga Mål och aktiviteter Rätt kompetens- och personalförsörjning Rätt kompetens- och personalförsörjning betyder att verksamheten har en bemanning med rätt kompetens utifrån verksamhetens behov och att den präglas av jämställdhet och mångfald. Bemanning sker efter upprättad mall. Bemanning och kompetens är optimala i förhållande till verksamhetens behov och förutsättningar för Utifrån aktuellt behov anpassa bemanningen genom tillfällig omfördelning av personalresurser Vi identifierar kontinuerligt utbildningsbehov. Gränssnittsarbete (vem gör vad) påbörjas vad gäller psykosocial personal. Vi ger och får konsultation/handledning. Vi ska erbjuda en arbetsmiljö och arbetssituation som bidrar till att behålla, motivera och utveckla befintlig personal. 8 (11)

24 Vi arbetar med kompetensutveckling utifrån patientens behov. Gott ledarskap Gott ledarskap betyder att ledare/chefer vill och har förutsättningar att leda och utveckla verksamheten tillsammans med sina medarbetare för att nå verksamhetens mål. Aktivt medarbetarskap Aktivt medarbetarskap betyder att medarbetare har en god arbetsmiljö, är delaktiga och har inflytande samt tar ansvar och bidrar till verksamhetens utveckling. Under denna rubrik ska anges mål/aktiviteter som man i dialogen kommer överens om för att utveckla medarbetarskapet. Trots minskad ekonomisk ram upprätthåller vi en god arbetsmiljö, är delaktiga, har inflytande samt tar ansvar och bidrar till verksamhetens utveckling. - finner nya forum för professionell utveckling. - arbetar med organisationsutveckling inom enheten Dialog och kommunikation vid arbetsplatsträffar utvecklas. Varje medarbetare skall erbjudas minst ett utvecklingssamtal/år. Webbaserad enkät används för att ta följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön. 7. Uppföljning och utvärdering I detta avsnitt redovisas den uppföljning och rapportering som förvaltningen ska göra. Rapporteringen till ledningskontoret sker i form av månadsrapporter, tertialrapporter och årsredovisning samt genom särskilda uppföljningsträffar. Rapportering till andra instanser sker enligt särskilda anvisningar Ekonomi Ekonomisk rapport till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Ekonomisk rapport till ledningskontoret/helseplan enligt anvisningar för Nysam. Ekonomisk rapport till ledningskontoret/sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för VI Verksamhet Produktionsrapport till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. 9 (11)

25 Verksamhetsstatistik till ledningskontoret/helseplan enligt anvisningar för Nysam. Verksamhetsstatistik till Sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för VI Jämlik hälso- och sjukvård Andel av befolkningen över 65 år som influensavaccinerats, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Andel patienter i målgruppen (40 år) som erbjudits resp. genomfört hälsosamtal, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Andel patienter som tillfrågats om tobak, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal listade i befolkningen till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om arbetet med att utveckla verksamheten för de prioriterade grupperna äldre, multisviktande äldre, barn och ungdomar samt psykiskt funktionshindrande, till ledningskontoret/socialstyrelsen enligt anvisningar för uppföljning av Nationella handlingsplanen. Rapport om arbetet med barns rättigheter till ledningskontoret/barnombudsmannen enligt anvisningar för årsredovisning. (Ev särskild uppföljning.) Patientfokuserad hälso- och sjukvård Antal genomförda patientenkäter samt resultat av dessa och ev åtgärder, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet Tillgänglighet till besök, till Sveriges Kommuner och Landsting enligt anvisningar för Väntetider i vården. Telefontillgänglighet till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering och årsredovisning. Säker hälso- och sjukvård Rapport om arbetet med riskanalys och avvikelsehantering till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Rapport om inhämtning och tillämpning av evidensbaserad kunskap, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om deltagande i nationella kvalitetsregister till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. 10 (11)

26 Miljö Andel diagnossatta läkarbesök, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Effektiv hälso- och sjukvård Rapport om arbetet med motiverande samtal till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal läkarbesök i förhållande till utfall 2005, till ledningskontoret (enligt anvisningar för månadsrapport och årsredovisning). Antal och andel remisser till specialistvård. Antal och andel remisser till annat landsting. Till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Hälsocentralernas täckningsgrad, till ledningskontoret enligt anvisningar. Antal genomförda psykoterapier i förhållande till antal remisser, till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Antal extern provtagning och preoperativa undersökningar, till ledningskontoret enligt anvisningar. Rapport om miljöarbetet till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning Personal och kompetens Antal årsanställda till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Sjukfrånvaro och antal långtidssjukskrivna till ledningskontoret enligt anvisningar för månadsrapportering, delårsrapportering och årsredovisning. Övrig personalstatistik till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. Rapport om uppfyllelse av personalpolitiska mål till ledningskontoret enligt anvisningar för årsredovisning. 11 (11)

27 Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007 Arbrå Jan Woxberg Förvaltningschef Primärvården Hälsingland Håkan Blom Verksamhetschef Arbrå HC

28 Innehållsförteckning Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag Förutsättningar Syfte Förhållningssätt Ekonomi Ekonomisk ersättning och budget Mål och aktiviteter... 5 Ekonomi i balans Verksamhet Innehåll och omfattning Mål och aktiviteter...6 Jämlik hälso- och sjukvård... 6 Patientfokuserad hälso- och sjukvård... 7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet... 7 Säker hälso- och sjukvård... 7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 8 Effektiv hälso- och sjukvård Personal och kompetens Bemanning Mål och aktiviteter Rätt kompetens- och personalförsörjning Gott ledarskap Aktivt medarbetarskap Uppföljning och utvärdering Ekonomi Verksamhet Jämlik hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid - tillgänglighet Säker hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Miljö Personal och kompetens (13)

29 Överenskommelse om ekonomisk ersättning och uppdrag 1 Förutsättningar Arbrå HC bedriva primärvård i Arbrå. Till grund för vår verksamhet och den överenskommelse vi träffar utgör uppdraget för Primärvården Gävleborg Verksamheten leds av verksamhetschef som kan omfördela resurser inom givna politiska beslut och riktlinjer. En särskild utredning när det gäller jourerna pågår och några förändringar finns inte med i sparförslagen. Det är även många andra faktorer i vår omvärld som påverkar vår verksamhet. Den första november 2005 trädde den utvidgade statliga vårdgarantin i kraft. För vår del gäller det i första hand kontaktgaranti samt besöksgaranti. I Landstinget Gävleborg skapas från och med 1 januari 2007en ny politisk organisation där landstingsstyrelsen blir uppdragsgivare och finansiär. Driften av hälso- och sjukvården övergår till en ägarnämnd. På den nationella nivån pågår statliga utredningar bland annat äldrevårdsutredningen som ser över och analyserar den framtida hemsjukvården. 2 Syfte Vad ska Arbrå HC göra för vem? Vi ska bedriva primärvård i Arbrå för listade personer samt för personer som ej är listade men bosatta i upptagningsområdet. Tillfälliga behov hos övriga vårdsökande (inklusive asylsökande), som vistas inom området ska också tillgodoses. För asylsökande barn ska sedvanlig hälso- och sjukvård erbjudas. Primärvården svarar som en del av den öppna vården för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver speciallistsjukvårdens medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens som inte ryms inom det allmänmedicinska området 3 (13)

30 3 Förhållningssätt Under denna rubrik beskrivs viktiga förhållningssätt (grundläggande värderingar) som ska prägla det interna samarbetet. Alla förvaltningar i Landstinget Gävleborg har ett gemensamt ansvar för landstingets verksamhet som helhet och verkar för att sjukvården fungerar bra ur ett medborgar- och brukarperspektiv. Detta kräver ett gott samarbete över verksamhetsgränser både inom och utanför landstinget. Förvaltningens arbete skall ge förutsättningar till det goda mötet mellan patient och vårdgivare samt underlätta för en friktionsfri övergång mellan vårdnivåer. Befolkningens behov av tillgänglighet, tillförlitlighet och respekt kräver att ett systematiskt arbete sker för att utveckla processer, rutiner och arbetssätt för att åstadkomma en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Honnörsord skall vara: Tillgänglighet; det är enkelt att komma i kontakt med våra verksamheter så väl per telefon som genom besök. Interaktion; kontakterna med våra patienter, vårdproducenter och mellan våra medarbetare kännetecknas av respektfullt bemötande, närhet, lyhördhet, dialog, kontinuitet och helhetssyn. Tillförlitlighet; vi kännetecknas av hög patientsäkerhet och kompetens och våra patienter känner sig trygga i att de alltid får det de behöver när de behöver det. Vitalitet; vi kännetecknas av öppenhet, utveckling, nytänkande, inflytande och delaktighet. 4 Ekonomi 4.1 Ekonomisk ersättning och budget För Arbrå blir de ekonomiska konsekvenserna följande. Ingen uppräkning av ramarna för Kostnadsökning landstingsinternt 1,5% och externt 3%. Den nya fördelningsprincipen där en del av ramersättning består av rörlig ersättning kommer att påverka oss, hur mycket är osäkert är förutse. Ramen för Arbrå HC är drygt 2,1 miljoner lägre än för Till detta kommer den rörliga ersättningen 3,2 mnkr. I upphandlingen av Bollnäs och Ljusne hälsocentraler ingår att dessa hälsocentraler skall debiteras för läkarbesök som deras patienter gör på jour- 4 (13)

31 mottagningar och hos andra hälsocentraler. Likaså ersätter Primärvårdens hälsocentraler läkarbesök som deras patienter gör vid Bollnäs och Ljusne hälsocentraler. Resultatbudget och investeringsbudget bifogas. 4.2 Mål och aktiviteter Ekonomi i balans Ekonomi i balans betyder att ledare/chefer håller budget och genomför fastställda riktlinjer och beslut samt använder tilldelade medel på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Vi bedriver vår verksamhet inom ramen för givna ekonomiska förutsättningar. Förändringar som får konsekvenser för vår eller annan förvaltnings verksamhet ska diskuteras av sjukvårdsförvaltningarnas företrädare och sanktioneras av Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Vi följer och analyserar (nyckeltal) kostnader för lab, röntgen och läkemedel. Överenskommelser mellan slutenvården och primärvården tydliggörs beträffande behandlings-, utrednings- och kostnadsansvarig läkare. Vi är med och skapar rutiner och system vid uppföljning av produktion och ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna kommer sannolikt att kräva även minskning av personalbemanning förutom neddragningar på alla andra områden. 5 Verksamhet 5.1 Innehåll och omfattning Under denna rubrik (eller i bilaga) redovisas förvaltningens/verksamhetens olika verksamhetsområden, vad de tillhandahåller till vilka och var. På Arbrå HC finns: allmänläkarvård, distriktssköterskeverksamhet, hemsjukvård, barnhälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi. Vi bedriver i samarbete med Psykiatriska Öppenvårdsmottagningen i Bollnäs psykosocial vård här på Hälsocentralen genom att 2 medarbetare. anställda på Öppenvårdspsykiatrin i Bollnäs, är utplacerad på vår Hälsocentral 5 (13)

Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning för. Primärvården Gästrikland

Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning för. Primärvården Gästrikland Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007 för Primärvården Gästrikland Svante Lönnbark Landstingsdirektör Berit Fredricsson Förvaltningschef Innehållsförteckning Överenskommelse om ekonomisk

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007. Hudiksvalls sjukhus

Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007. Hudiksvalls sjukhus Överenskommelser om uppdrag och ekonomisk ersättning 2007 Hudiksvalls sjukhus Svante Lönnbark Landstingsdirektör Gunnar Jansson Förvaltningschef Innehållsförteckning Överenskommelse om ekonomisk ersättning

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna

Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.

Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013. 2012-10-09 Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013. Innehållande Mål och inriktningar samt internbudget inklusive investeringsplan Ambulanssjukvården Halland utgörs av verksamheterna:

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram: Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM ADA xxx Sid 1 (7) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM Syftet med uppdraget är att tillgodose patientens behov av kontinuerlig omvårdnad och medicinskall insatser när

Läs mer

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation Sidan 1(5) BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation 1 Mål och inriktning Ett mål med verksamheten

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral 1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna Detaljbudget 2019 Patientnämnderna UTKAST Beslutsunderlag 181101Patientnämnderna Dnr: PNN 2018-00089 Dnr: PNG 2018-00066 Dnr: PNS 2018-00065 Dnr: PNV 2018-00064 Dnr: PNÖ 2018-00066 Detaljbudget 2019 2019

Läs mer

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40, Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som

Läs mer

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen Samverkansnämnden 2018-11-30 1 1 Om avtalet Detta avtal reglerar samverkan mellan Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. 2 Grund

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län 1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Verksamhetsplan 2008

Verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2008 Programberedningen Vision Programberedningen ska bidra till att patienters och deras närståendes åsikter och behov förmedlas till landstingsfullmäktige. Beredningen har även ansvar

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Uppföljningsplan. Sid 1(8) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.

Uppföljningsplan. Sid 1(8) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara. Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden UPPFÖLJNINGSPLAN Barnhälsovård BVC Sid 1(8) Uppföljningsplan Syfte Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i avtalet samt

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan

Läs mer

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD)

Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD) Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik Förslag 2013-10-16 Driftnämnden Hallands sjukhus inriktningsdokument 2014 för Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik (AMD) I detta dokument redovisas driftnämndens

Läs mer

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs Kvalitetsbokslut 2011 VC Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Patientsäkerhetsberättelse för 2016 1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer