Tvärbana Norr Kistagrenen, fortsatt programstudie - delrapportering

Transkript

1 1(8) Handläggare Ragna Forslund Trafiknämnden , info punkt 18 Tvärbana Norr Kistagrenen, fortsatt programstudie - delrapportering Bakgrund I trafiknämnden den 29 april 2014 beslutades att fortsätta utredningar och fördjupningar med målsättningen att kostnadseffektivisera Kistagrenens utbyggnad och skapa en stadsmässig spårväg som smälter in i omgivningen. Vidare beslutades att tillsammans med berörda kommuner påbörja arbete med detaljplaner, att ta fram erforderliga avtal med berörda kommuner samt att återkomma till trafiknämnden med information och förslag till beslut. Beslutet omfattade även ett tillägg för att upphandla internationell expertis med stor erfarenhet av kostnadseffektiva lösningar och estetiskt tilltalande utformningar av stadsspårvägar som ett stöd i det fortsatta arbetet. Arbetet med utredningar och fördjupningar pågår. Detta tjänsteutlåtande redogör för status och resultat från arbetet. Internationell expertis Trafikförvaltningen har anlitat ett projekteringsteam från Frankrike (Systra) för att få del av och benchmarka mot franska spårvägssystem. Frankrike har utvecklat spårvägskoncept i ett 50-tal franska städer sedan mitten av 80-talet och det finns många referenslösningar att studera. Teamet har i uppdrag att under hösten ta fram ett koncept med franska lösningar för Kistagrenen och som ska användas som en referens för det fortsatta arbetet. Referenslösningarna kommer att behöva prövas gentemot Trafikförvaltningens riktlinjer och föreskrifter innan de kan implementeras. Det franska projekteringsteamet kommer eventuellt att fortsätta som referensgrupp för den fortsatta detaljprojekteringen.

2 2(8) Utbyggnadsetapper och successiva trafikstarter I den mån planprocessen så medger kan Kistagrenens utbyggnad utföras med successiva trafikstarter. Om en första etapp kan förverkligas till och med Ursvik, innan resterande delar står färdigbyggda, skulle stor nytta med Kistagrenen kunna realiseras innan man byggt ihop hela sträckan till Kista och Helenelund. Kommunen planerar för ett bostadsområde om upp till 6000 bostäder i Ursvik och om spårvägens utbyggnad kan gå i takt med den exploateringen skulle störningarna minimeras under byggtiden och resenärsnytta kunna erbjudas när området står inflyttningsklart. Ytterligare en effekt av en sådan tidsmässig samordning skulle innebära att miljövänliga resandemönster kan erbjudas innan andra mindre miljövänliga trafikslag hunnit etablerats. Om en etappvis utbyggnad kan realiseras enligt ovan skulle det innebära att även Bromma flygplats skulle innefattas av trafikstarten, vilket skulle öka resenärsnyttan avsevärt. Analys pågår om möjligheten att erbjuda fler än en (1) trafikstart: Etapp 1 Ursvik (inkl.bromma flygplats) trafikstart år 2019 Etapp 2 Helenelund (hela sträckan) trafikstart år 2021 Spårvagnar och depåkapacitet Antal spårvagnar Kistagrenen dimensioneras för att möjliggöra 5-minuterstrafik liksom tidigare byggda sträckor av tvärbanan. Trafikprognoser visar att resandet kräver 6- minuterstrafik vid år Det bedöms dock tillräckligt att starta trafiken på Kistagrenen vid år 2021 med en turtäthet på 7,5 minuterstrafik vilket motsvarar dagens turtäthet på tvärbanan på sträckan Sickla udde Alvik. År 2015 kommer det att finnas sammanlagt 45 spårvagnar i tvärbanesystemet. För att erbjuda 7,5-minuterstrafik på hela Kistagrenen behöver ytterligare ca 25 spårvagnar införskaffas. Då turtätheten utökas till 6-minuterstrafik för hela tvärbanesystemet behöver ytterligare minst 9 spårvagnar införskaffas. Detta kan beslutas i särskild ordning utanför det nu pågående programmet för utbyggnad av tvärbanans Kistagren och avropas efter år I tidigare underlag för genomförandebeslut ingick anskaffning av 34 spårvagnar grundat på 6-minuterstrafik. Eftersom denna turtäthet inte krävs vid tid för prognostiserad trafikstart kan investeringsutgiften för 9 spårvagnar senareläggas.

3 3(8) Depåbehov Genom att maximera utnyttjandegraden för Ulvsundadepå (kan klara uppställning för upp till 65 spårvagnar) samt ordna uppställningsspår för ytterligare 6-10 spårvagnar i Bromma/Alvik behöver inte en ny depå stå klar till trafikstart för Kistagrenen år En ytterligare depå kommer dock att behövas då turtätheten behöver utökas och fler spårvagnar införskaffas. Ulvsundadepån innehåller gemensamma resurser för Tvärbanans vagnar som bedöms vara tillräckliga även för en utbyggd Kistagren. En ny depå för att rymma fler fordon behöver därmed endast byggas för uppställning och daglig hantering. En ny depå behöver rymma ca 25 spårvagnar då 6-minuterstrafik införs för två linjer på tvärbanan. Möjlighet till uppställning för ytterligare ca spårvagnar kommer att behövas därutöver. Spannet beror på att framkomligheten i gatuförlagd spårväg riskerar att minska med kommunernas tillväxt i framtiden. Minskad framkomlighet behöver kompenseras med fler spårvagnar. Under hösten har flera alternativ till förläggning av en ny depå för Kistagrenen studerats: Rissne i anslutning till befintlig tunnelbanedepå. Bergförlagd depå med möjlighet till utbyggnad till uppställning för 50 spårvagnar alternativt (ursprungsalternativet) Markförlagd mindre depå, med möjlighet till utbyggnad för upp till 40 spårvagnar. Solvallaområdet Markförlagd depå med utbyggnadsmöjligheter för upp till 50 spårvagnar Bromma/Alvik En utökad depå för Nockebybanan i Bromma/Alvik med upp till ytterligare spårvagnar (idag planerat för uppställning för 7 spårvagnar). Detta alternativ behöver studeras och förankras med Stockholm stad inom ramen för pågående utredningsarbete för utveckling av området. Kostnadsbedömningar görs i det pågående utredningsarbetet för alternativen i Rissne och Solvalla Det är viktigt för spårvägens utbyggand att depålokaliseringen avgörs tidigt, för att kunna säkerställa goda spåranslutningar. Emellertid kan, genom att en ny depå inte behöver stå färdig förrän efter trafikstart år 2021, en stor del av depåns investeringsutgift senareläggas.

4 4(8) Förenklade tekniska standarder Kraftförsörjning För kraftförsörjningen utreds ett alternativt system till vad som föreskrivits för Solnagrenen. De olika systemen kommer att jämföras med varandra gällande genomförbarhet och LCC (livscykelkostnad). Principiell jämförelse kommer även göras med franska systemlösningar genom det franska projekteringsteamet från Systra. Signalsäkerhetssystem Signalsäkerhetssystemet för den byggda tvärbanan är ett komplext och järnvägsmässigt system. Under hösten utreds övergripande möjligheter och konsekvenser av att införa alternativa och enklare signalsystem för Kistagrenen. Även för signalsäkerhetssystemet kommer det att göras en principiell jämförelse med exempellösningar från Frankrike. Beslut om andra signalsäkerhetsprinciper för Kistagrenen än för övriga tvärbanan kan komma att behöva ett förnyat myndighetsgodkännande. Ett sådant godkännande kommer sannolikt inte kunna ske före genomförandebeslut nästa vår (2015). Kostnader för signalsäkerhetsystemet i genomförandebeslutet bör därför tillsvidare omfatta en budget motsvarande samma typ av signalsystem som installeras för Solnagrenen. Minskad omfattning av broar För följande platser utreds ytterligare minskning avseende omfattningen av konstbyggnader, broar och tunnlar: Nära Solvalla har Stockholms stad planer på att ersätta de befintliga ramperna till/från Ulvsundavägen, det så kallade Solvallakopplet, med nya direktramper från Ulvsundavägen till Bällstavägen. Om detta kan genomföras kan betongtunnlar för spårvägen på sammanlagt 45 m utgå, spårprofilen lyftas och banvallen läggas i skärning med minskat behov av stödmurar. På sträckan omedelbart norr om Mälarbanan studeras möjligheten att förlägga spåren på mark i stället för på bro. Ca 250 m bro kan utgå om det är möjligt. (Området är aktuellt för ett av depåförslagen enligt ovan, Solvallaområdet.) Mellan Rissne hållplats och Enköpingsvägen har en ny sträckning utretts. Spårvägen förläggs i befintliga gator som byggs om för att medge ett eget spårvägsområde i mitten. Genom detta kan brolängd minskas med 150 m. Även bron över Enköpingsvägen utreds. Om bron utgår och ersätts med en plankorsning minskar ytterligare 160 m bro, se även nedan under kapitel Behov av ställningstagande till planskildhet eller plankorsning.

5 5(8) Över Igelbäcken går spåren på en drygt 160 meter lång bro parallellt med de nya motorvägsbroarna. Spårvägsbron läggs på samma höjd som dessa för att minimera det visuella intrånget. Järvafältet är en viktig ekologisk spridningsväg och har ett stort rekreationsvärde för de omkringliggande stadsdelarna. I princip hela Järvafältet är avsatt som natur- eller kulturmiljöreservat på grund av sitt stora värde. Den föreslagna sträckningen är således vald utifrån att den sammantagna påverkan på Igelbäckens natur- och kulturreservat ska bli så liten som möjligt. För att uppnå detta är det viktigt med en samlokalisering av E18 och Tvärbanan så att störningarna koncentreras till samma plats. Att ersätta den planerade ca 160 m långa bron över Igelbäcken med en kortare och lägre bro i markplanet skulle motverka grundprinciperna för integreringen i reservatet. Ursprungslösningen för bron enligt förstudien är baserade på dessa principer och en ändring av utformningen gällande längder och höjder rekommenderas ej. Möjligheten att minska längden för bron över trafikplats Ärvinge och Hanstavägen utreds. Bron över trafikplats Ärvinge är i ursprungsförslaget ca 400 m. Se även under kapitel Behov av ställningstagande till planskildhet eller plankorsning Behov av ställningstagande till planskildhet eller plankorsning Analyser av möjligheterna att ersätta planskilda korsningar med plankorsningar (korsning i samma plan mellan spårväg och väg/gata) har utförts på de tre ställen utmed Kistagrenen där det är möjligt med hänsyn till Kistagrenens plan- och profilläge. Analyser har genomförts med hjälp av VISSIM. VISSIM är ett av de ledande trafiksimuleringsverktygen med hög detaljeringsgrad och lämpar sig väl till att simulera stadstrafik på korsningsnivå, med korsningsutformningar och trafiksignaler i ett sammanhängande trafiknät. Modeller har byggts upp för spårvägens passager med Ulvsundavägen vid Bromma blocks, Enköpingsvägen norr om Rissne samt trafikplats Ärvinge och Hanstavägen. Ulvsundavägen För Ulvsundavägen medför en plankorsning liten påverkan på tvärbanans restid, men omfattande påverkan på biltrafiken på Ulvsundavägen. En förutsättning vid arbetet avseende tvärbanan samt vid framtagandet av detaljplanen har varit att tvärbanan ska passera Ulvsundavägen planskilt på grund av vägens trafiktäthet och karaktär. Den spårsträckning som beslutats utgöra grund för detaljplanen innebär därför att spårvägen lokaliseras på bro över Ulvsundavägen österifrån. Enköpingsvägen Korsningen mellan tvärbanan och cirkulationsplatsen Enköpingsvägen/Kvarnvägen i plan medför inte någon stor påverkan på spårvagnstrafikens framkomlighet på tvärbanan (förutsatt absolut prioritet för spårvagnen). Dock kan det finnas risk för låsningar i cirkulationsplatsen på grund av högt cirkulat-

6 6(8) ionsflöde och att köande bilar då hamnar på spåret och på så sätt kan utgöra en störning för spårtrafiken. Försämringen i framkomligheten för biltrafiken är dock betydlig. Såväl restider som köbildningen i cirkulationsplatsen ökar betydligt jämför med planskild korsning. Modellen visar att cirkulationsplats Enköpingsvägen/Kvarnvägen i sin nuvarande utformning inte har tillräcklig kapacitet för att ta emot trafikmängder för prognosen för år Korsningen är överbelastad med eller utan tvärbanans korsning med cirkulationsplatsen i plan. Med en plankorsning förvärras köbildningen västerifrån och sprids ner till anslutningen från Ulvsundavägen. Kölängderna växer även på Enköpingsvägen för trafiken österifrån. Enköpingsvägens framtida funktion och krav på framkomlighet är avgörande för val av lösning. Om plankorsning väljs behöver den utformas för bästa möjliga framkomlighet för spårvägen. Trafikplats Ärvinge och Hanstavägen En plankorsning med befintlig trafikplats i Ärvinge medför inte någon stor påverkan på tvärbanan. För biltrafiken medför en plankorsning en stor försämring av framkomligheten. Köbildningen från cirkulationsplatsen sträcker sig ner på E4:an. Alternativa lösningar behöver utredas ur ett helhetsperspektiv där även stadsmässigheten behöver studeras och värderas. Gestaltningsprogram Som underlag för begäran om genomförandebeslut i februari 2014 togs ett gestaltningsprogram fram. Gestaltningsprogrammet kommer behöva bearbetas för hela sträckningen för att visa hur spårvägen kan integreras i sin omgivande miljö. Synpunkter och idéer från Systras studie kommer att beaktas. Samarbete med kommunerna och andra större aktörer I enlighet med TN / 104 förhandlar Trafikförvaltningen med de tre kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna om avtal för att fördela kostnader och ansvar för Kistagrenens utbyggnad. Därutöver bedöms att motsvarande avtal behöver vara tecknat med Swedavia för att Trafiknämnden ska ha tillräckligt underlag för att fatta genomförandebeslut varför förhandling pågår även med dem. För att avtal ska kunna tecknas behöver kommunerna, Swedavia och Trafikförvaltningen vara överens om den huvudsakliga utformningen. Avtalen får dock inte vara så detaljerade att den parallella detaljplaneprocessen föregrips.

7 7(8) En förutsättning för att ha byggstart för tvärbanan år 2016 är att överenskommelser nås om avtalen till årsskiftet 2014/2015 för att möjliggöra beslut i Trafiknämnden i mars 2015 och därmed ge förutsättningar Trafikförvaltningen att handla upp bygghandlingsprojektering och entreprenader. Bro Bromma blocks Anbud på utförandet av bron över Ulvsundavägen och genom Bromma blocks har inhämtats och utvärderats. Tilldelningsbeslut är fattat. Anbudssumman ligger inom budgeten i genomförandebeslutet från den 3 juni Kostnadsöversyn Successiva kalkyler har genomförts vid flera tillfällen, den senaste i november 2013 som underlag för tjänsteutlåtande om genomförande- och anskaffningsbeslut i februari Denna kalkyl kommer att ses över under oktober-november 2014 och aktualiseras så att alla nya och justerade lösningar inarbetas. Även fördelningen av kostnader mellan Trafikförvaltningen och kommunerna kommer att ses över och tydliggöras. Kostnadsdata från Systra kommer att inhämtas och jämföras med Trafikförvaltningens bedömning. Skillnader kommer att utredas. Risker Bromma flygplats I enlighet med nya EU-direktiv planerar Swedavia att säkerhetsuppgradera Bromma flygplats. Uppgraderingen sker med gällande säkerhets- och miljökrav och innebär att högre kravnivåer än rådande nivåer kommer kunna tillgodoses. Därmed kommer flygplatsen också kunna ta emot flygbolagens nya flygplan och fler passagerare. I samband med ombyggnaden behöver byggnader och anläggningar omdisponeras, rivas och ersättas. Swedavia:s ambitioner har varit att synkronisera sina planprocesser och genomförandet av ombyggnaderna inom flygplatsområdet med spårvägens utbyggnad. I planerna ingår att riva byggnader som idag står längs Ulvsundaleden och där spårvägen är planerad att bygggas. Förslaget om Bromma flygplats stängning innebär osäkerheter för när och i vilken omfattning flygplatsen kommer att byggas om. Osäkerheterna innebär tidsrisker för spårvägens båda etapptrafikstarter åren 2019 och 2021 samt kostnadsrisker kopplat till tids- eller omfattningsändringar.

8 8(8) Trafikplats Bällstavägen - Ulvsundavägen Stockholms stad utreder ny utformning av trafikplatsen. Trafikplatsen behöver utformas med direktramper till och från Ulvsundavägen, spårvägspassage samt cykelstråk. Både utformningen och genomförandet behöver samordnas med spårvägsutbyggnaden och kan påverka ursprungsförslaget för spårvägen i denna del både vad gäller tid och kostnad. Anders Lindström Förvaltningschef Ragna Forslund Avdelningschef