K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid och plats Kl Vallentuna teater, Vallentuna

Transkript

1 K U NGÖRELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tid och plats Kl Vallentuna teater, Vallentuna Kallade tjänstemän Ann-Charlotte Järnström, kommundirektör Victor Kilén, chef KS kansli Kalle Sönnergren, kommunsekreterare Övriga kallade Vallentuna den 4 oktober 2011 Ray Idermark Ordförande Kalle Sönnergren Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (16) Kommunfullmäktige FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Upprop Val av justerare Sammanträdets laga tillkomst och fastställande av dagordning Interpellationer Frågor Inlämnande av motioner Avsägelser och fyllnadsval (KS ) Granskning av intern kontroll - materiella anläggningstillgångar (KS ) Granskning avtalsstyrning (KS ) Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest Sverige AB (KS ) Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 (KS ) Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV (KS ) Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation till gemensamt nämndkansli(ks ) Förflyttning av lokal- och driftsförvaltning inom fritidsnämndens ansvarsområde (KS ) Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker (KS ) Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor (KS ) Bostadsbyggnadsprognos (KS ) Kommunplan (KS ) Budget för revisorerna 2012 (KS ) Kungörelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt forma t på

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 3 (16) Kommunfullmäktige Upprop 2. Val av justerare Justeringen kommer att äga rum på kommunledningskontoret på dag och tid som bestäms på sammanträdet. 3. Sammanträdets laga tillkomst och fastställande av dagordning 4. Interpellationer Inlämnande av interpellation bör ske till kommunfullmäktiges sekreterare senast måndagen den 10 oktober Frågor Inlämnande av fråga bör ske till kommunfullmäktiges sekreterare senast måndagen den 10 oktober Inlämnande av motioner Inlämnande av motioner bör ske till kommunfullmäktiges sekreterare senast måndagen den 10 oktober 2011.

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 4 (16) Kommunfullmäktige Avsägelser och fyllnadsval (KS ) Kvarstående valärenden 1. Fritidsnämnden, ersättare (FP) Inkomna valärenden 2. Avsägelse Kajsa Elfström (S) a. Ledamot fullmäktige b. Ledamot utbildningsnämnden 3. Avsägelse Kim Lindberg (FP) a. Ledamot utbildningsnämnden 4. Begäran om förlängt uppdrag, t.o.m , vid flytt från kommunen p.g.a. studier Kim Lindberg (FP) a. Ersättare socialnämnden

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 5 (16) Kommunfullmäktige Granskning av intern kontroll - materiella anläggningstillgångar (KS ) Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar granskningen till kommunstyrelsen för handläggning. Ärendet i korthet Revisor Staffan Modig föredrar granskningen av den interna kontrollen på materiella anläggningstillgångar. Revisorerna har i sin granskning funnit att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Svar begärs från kommunstyrelsen senast

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 6 (16) Kommunfullmäktige Granskning avtalsstyrning (KS ) Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar granskningen till kommunstyrelsen för handläggning. Ärendet i korthet Revisor Staffan Modig föredrar granskningen av avtalsstyrningen. Revisorerna har i sin granskning funnit att det finns förbättringsområden. Svar begärs från kommunstyrelsen senast

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 7 (16) Kommunfullmäktige Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest Sverige AB (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Vallentuna kommun ingår nytt regressavtal med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj att Vallentuna kommun ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. att kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen bemyndigas att i förening att underteckna ovan angivna avtal för Vallentuna kommuns räkning. Ärendet i korthet Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtalets lydelse framgår av bilaga 3, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2. Vallentuna kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Akten Kommuninvest

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 8 (16) Kommunfullmäktige Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige tar del av informationen. Ärendet i korthet Länsstyrelsen har genomfört en inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen (1995:379) hos Överförmyndarnämnden i Vallentuna kommun den 28 april Länsstyrelsen har i sitt protokoll över inspektionen endast gjort ett fåtal påpekanden. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Akten Överförmyndarnämnden

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (16) Kommunfullmäktige Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962) inom socialnämndens verksamhetsområde. Därmed läggs en ny punkt 3 in i socialnämndens reglemente, med rubriken "Delegering från kommunfullmäktige". Ärendet i korthet Socialnämnden föreslår i sitt beslut ( ) att kommunfullmäktige delegerar beslutanderätten angående utvidgning av tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962), LOV, inom socialnämndens verksamhetsområde till nämnden. Socialnämnden har, enligt ett beslut i fullmäktige , infört LOV inom hemtjänsten. Ett projekt visar nu att det bör vara möjligt att införa valfrihetssystem inom fler verksamheter än hemtjänsten om socialnämnden finner att det är lämpligt. LOV innebär en möjlighet för invånarna att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Till skillnad från Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär LOV att leverantörerna inte väljs ut med lägsta pris som ett kriterium. Istället tillåts alla som uppfyller de uppställda kvalitetskriterierna leverera sina tjänster till ett i förväg fastställt pris. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Socialnämnden Akt

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (16) Kommunfullmäktige Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation till gemensamt nämndkansli(ks ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att arkivhandläggare för kommunens myndigheter organiseras inom kommunledningskontorets gemensamma nämndkansli fr o m 1 november Till följd av detta beslut ska arkivreglementet samt nämndernas arkivorganisation revideras. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta ett gemensamt nämndkansli organiserat på kommunledningskontoret. Dnr De nämndsekreterare som kommer att ingå i det gemensamma kansliet har som en del i sin tjänst även haft uppgiften att vara arkivhandläggare för sina resp myndigheter, enligt arkivreglementet. För att även få ett samlat grepp och högre kompetens kring arkivfrågorna föreslås att även uppgifterna som arkivhandläggare har fördelas inom det nya nämndkansliet. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Samtliga nämnder Revisorerna Kommunal författningssamling akten

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 11 (16) Kommunfullmäktige Förflyttning av lokal- och driftsförvaltning inom fritidsnämndens ansvarsområde (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lokal- och driftförvaltningen inom fritidsnämndens ansvarsområde överflyttas till Tufa 1 januari Beslutet innebär att förändringar görs i fritidsnämndens och i kommunstyrelsens respektive reglementen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram ett förslag gällande vilka fastigheter som ska överföras till Tufas ansvarsområde. Kommundirektören återkom med förslaget att lokal- och driftförvaltningen inom fritidsnämndens ansvarsområde ska flyttas till TuFa från och med den 1 januari Förändringarna kräver revideringar av reglementet för fritidsnämnden och för kommunstyrelsen. Tufa ligger i dag under samhällsbyggnadsnämnden, men enligt ett förslag i ärende KS (som behandlas av fullmäktige den 17 oktober) upphör den nämnden vid årsskiftet och kommunstyrelsen tar över vissa verksamhetsområden, däribland Tufa. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Akten Fritidsnämden Samhällsbyggnadsnämnden TuFa

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (16) Kommunfullmäktige Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Vallentuna kommun beslutar att medverka i bildandet av ett gemensamt kansli för överförmyndarverksamheten i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker med start den 1 januari Det gemensamma överförmyndarkansliet ska ha sitt säte i Täby kommun. 3. Driftskostnaderna för det gemensamma överförmyndarkansliet ska inte överstiga de sammanlagda kostnaderna enligt dagens organisation och kostnaderna ska fördelas kommunerna emellan i proportion till verksamhetens omfattning i respektive kommun. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att teckna samverkansavtal med berörda kommuner enligt beslut 1-3 ovan. Ärendet i korthet Vallentuna, Täby, Norrtälje, och Österåkers kommuner har under våren 2011 tillsammans utrett möjligheterna till samverkan inom överförmyndarens verksamhetsområde. De fyra kommunerna föreslås samordna sin verksamhet i ett gemensamt kansli som utför tjänster åt överförmyndaren/överförmyndarnämnden i de aktuella kommunerna. Samarbetet föreslås komma till stånd från den 1 januari 2012 genom ett samverkansavtal, varvid Täby blir värdkommun. Ärendets tidigare behandling KS Expedieras till Akt Överförmyndarnämnden Kommundirektör Ekonomichef Kanslichef Österåkers kommun Täby kommun Norrtälje kommun

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 13 (16) Kommunfullmäktige Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Ärendet i korthet att samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned från och med den 1 januari att en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd skapas från och med den 1 januari att kommunstyrelsen tar över delar av samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden, i enlighet med förslag i nya och reviderade reglementen. att ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen från och med den 1 januari att planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet från och med den 1 januari Förslaget utgår från att tydliggöra roller och ansvarsfördelning där strategisk planering, förvaltning och myndighetsutövning utförs av olika organ. Samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned och istället skapas en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd. Kommunstyrelsen kommer att ta över delar av samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden och ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen. Planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Akt SBN MTM Ekonomiavdelningen

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 14 (16) Kommunfullmäktige Bostadsbyggnadsprognos (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner bostadsbyggnadsprognosen. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden , BBP11A. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för (BBP10A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1. BBP11A (juni) 2. BBP11A karta 3. BBP11A sammanställning (juni) Till ärendet hör även förslag till Planbesked (Besked om önskemål om detaljplanering 2011). Ärendets tidigare behandling KS PlanU KS Expedieras till Akten

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (16) Kommunfullmäktige Kommunplan (KS ) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kommunplan innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys investeringsplan befolkningsprognos 11A bostadsbyggnadsprognos 11A lokalresursplan exploateringsplan kommunal skattesats för 2012: 18,98 procent (oförändrad) Ärendet i korthet Enligt kommunallagen ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngda. Med hänsyn till kommunens goda finansiella ställning är det finansiella resultatmålet under planperioden ett årligt resultat enligt balanskravsutredningen. Dvs. ett positivt resultat. Med oförändrad skattesats, statsbidragsram enligt regeringens vårproposition för 2012 samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning från augusti är budgeten i balans. Flertalet samhällsekonomiska prognoser för åren 2012 och 2013 har sänkts under året vilket påverkar Vallentunas skatteintäkter. Men uppgången i Sveriges ekonomi ger ändå positiva tillskott till Vallentuna. Inför planperioden med stora investeringar och därmed ökade kapitalkostnader och ökade lånekostnader innebär det bättre förutsättningar att klara en budget i balans om än med små resultatmarginaler. Ärendets tidigare behandling KSAU KS Expedieras till Samtliga nämnder

16 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 16 (16) Kommunfullmäktige Budget för revisorerna 2012 (KS ) Kommunfullmäktiges fullmäktigeberednings förslag till beslut Kommunfullmäktige anvisar kronor för revision av kommunens verksamhet år Ärendet i korthet Revisorerna har i uppdrag, enligt kommunallagens lydelse, att i den omfattning som följer av god revisionssed årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. För att detta ska kunna genomföras äskar revisorerna kr för revisorernas verksamhet Ärendets tidigare behandling Fullmäktigeberedningen Handlingar 1. Förslag till budget - revisorer Förslag till budget 2012 Expedieras till Akt Revisorer Ekonomichef Kommundirektör

17 Handlingar till Vallentuna kommunfullmäktiges sammanträde Ärenderubrik Diarienummer 8 Granskning av intern kontroll materiella anläggningstillgångar KS Granskning avtalsstyrning KS Godkännande av avtal gällande tydligt medlemsansvar i Kommuninvest KS Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 KS Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV KS Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation KS Förflyttning av lokal- och driftsförvaltning inom fritidsnämndens ansvarsområde KS Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker KS Förslag till ny organisation samhällsbyggnadsfrågor KS Bostadsbyggnadsprognos KS Kommunplan KS Budget för revisorerna 2012 KS

18 Ärende 8

19 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Granskning Intern kontroll Materiella anläggningstillgångar På uppdrag av Vallentuna kommuns förtroendevalda revisorer har Kommunal sektor inom PwC gjort en granskning av intern kontroll med inriktning på anläggningsregistret och de materiella anläggningstillgångarna. Granskningen omfattar dels en kartläggning av rutinen i kommunen (en s.k. flödesbeskrivning) med genomgång av vilka kontroller som görs och vilka riktlinjer/anvisningar som kommunen har, dels en registeranalys av kommunens anläggningsregister gentemot Lantmäteriverkets fastighetsregister samt dessutom olika verifieringar. Den revisionsfråga som ska besvaras är: Är Kommunstyrelsens interna kontroll avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar tillräcklig? I samband med granskningen har även ett antal kontrollmål formulerats. Utifrån granskningen gör vi bedömningen att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Ett antal rekommendationer för att ytterligare stärka den interna kontrollen lämnas i granskningsrapporten. REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

20 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Rapporten överlämnas härmed till kommunstyrelsen för yttrande samt till övriga nämnder för kännedom. Svar önskas senast den 30 november För revisorerna Staffan Modig Ordförande REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

21 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Distribution av granskningsrapport Intern kontroll-materiella anläggningstillgångar Kommunstyrelsen Samtliga nämnder för kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommundirektören Chefsekonomen REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

22 Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Materiella anläggningstillgångar Vallentuna kommun Anders Petersson Richard Vahul Augusti 2011

23 Granskning av intern kontroll Anders Petersson Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig Augusti 2011 Vallentuna kommun

24 Granskning av intern kontroll 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga, revisionskriterier och kontrollmål Revisionsmetod 4 3 Resultat efter genomförd granskning Beskrivning av arbetssätt och rutiner samt kommunens riktlinjer Granskningsresultat - försäljning och utrangering Granskningsresultat registeranalys mellan anläggningsregister och Lantmäteriverkets fastighetsregister Granskningsresultat stickprovskontroll av aktiverade kostnader Granskningsresultat kontroll av inventarieförteckningar 9 4 Avstämning mot kontrollmål 10 5 Bedömning och rekommendationer 12 Augusti 2011 Vallentuna kommun

25 Granskning av intern kontroll Sammanfattning På uppdrag av Vallentuna kommuns förtroendevalda revisorer har PwC gjort en granskning av intern kontroll med inriktning på anläggningsregistret och de materiella anläggningstillgångarna. Granskningen omfattar dels en kartläggning av rutinen i kommunen (en s.k. flödesbeskrivning) med genomgång av vilka kontroller som görs och vilka riktlinjer/anvisningar som kommunen har, dels en registeranalys av kommunens anläggningsregister gentemot Lantmäteriverkets fastighetsregister samt dessutom olika verifieringar. Den revisionsfråga som ska besvaras är: Är Kommunstyrelsens interna kontroll avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar tillräcklig? I samband med granskningen har även ett antal kontrollmål formulerats som finns närmare beskrivna i avsnitt 2.2. Utifrån granskningen gör vi bedömningen att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Vi lämnar följande rekommendationer för att stärka den interna kontrollen: Kommunen utvecklar avsnittet kring anläggningstillgångar i styrdokumentet Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Kommunen utarbetar tydliga tillämpningsanvisningar för aktivering av kostnader, samt att bedömning sker innan varje projekt hur stor del av kostnaderna som skall aktiveras respektive driftsredovisas. Kommunen kompletterar anläggningsregistret med ansvarskoder så att det tydligt framgår vilken nämnd/styrelse som anläggningen tillhör. Kommunen uppdaterar den skriftliga rutinbeskrivningen kring rutin för inventarieredovisning. Kommunen tillser att inventering sker årligen av anläggningstillgångarna samt att inventeringsförteckningarna är kompletta. I nuläget saknas aktuella inventarieförteckningar för Socialförvaltningen och stora delar av Barn- och ungdomsförvaltningen. Kommunen reder ut de avvikelser som konstaterats vid jämförelse mellan kommunens anläggningsregister och fastighetsregistret från Lantmäteriverket. Augusti 2011 Vallentuna kommun 1 av 12

26 Granskning av intern kontroll 2011 Kommunen säkerställer att Rådet för kommunal redovisnings vägledning avseende bedömning av ekonomisk livslängd för materiella anläggningstillgångar efterlevs. Augusti 2011 Vallentuna kommun 2 av 12

27 Granskning av intern kontroll Inledning 2.1 Bakgrund Nämndernas ansvar i arbetet med intern kontroll framgår av kommunallagen 6 kap 7 : Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. En av revisorernas uppgifter enligt kommunallagen 9 kap 9 är att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Med tillräcklig intern kontroll avses i denna granskning att rutinerna kring anläggningsregistret är säkra och att uppgifterna i registret är tillförlitliga. Revisorerna har i sin analys av väsentlighet och risk identifierat behov att granska tillförlitligheten i anläggningsredovisningen. Granskningen föreslås fokusera på rutiner kring anläggningsregistret och substansen i anläggningsregistret samt omfatta alla nämnder. 2.2 Revisionsfråga, revisionskriterier och kontrollmål Den övergripande revisionsfråga som ska besvaras med anledning av granskningen är: Är Kommunstyrelsens interna kontroll avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar tillräcklig? De revisionskriterier som är aktuella är: Kommunal redovisningslag God redovisningssed Kommunens regler och anvisningar Granskningen syftar till att besvara följande kontrollmål: Det finns tydliga och aktuella dokumenterade regler/anvisningar avseende anläggningsredovisningen och anläggningsregistret. Det finns ett tydligt ansvar för anläggningsregistret och dess innehåll. Handhavanderutinerna (dvs. inrapportering och borttagande samt avstämning) avseende anläggningsregistret är ändamålsenliga. Alla upptagna fastigheter och inventarier i anläggningsregistret existerar och tillhör kommunen. Det finns tydliga och aktuella dokumenterade riktlinjer avseende utrangering. Rutiner för utrangering av inventarier (dvs. borttagande av inventarier i anläggningsregistret) är ändamålsenliga utifrån internkontrollsynpunkt. Augusti 2011 Vallentuna kommun 3 av 12

28 Granskning av intern kontroll 2011 Avskrivningstiderna återspeglar tillgångens ekonomiska livslängd. 2.3 Revisionsmetod Granskningen sker genom intervjuer med ansvariga tjänstemän, genom kartläggning och analys av styrdokument och rutinbeskrivningar samt verifieringar enligt nedan. Stickprov görs avseende inköp och försäljningar av materiella anläggningstillgångar för att säkerställa att rutinerna för inrapportering till och borttagande av uppgifter från registret är ändamålsenliga. Att uppgifterna i registret är korrekta utifrån existens och tillhörighet granskas på följande sätt: Vad gäller fastigheter görs avstämning gentemot Lantmäteriverkets register. För övriga inventarier sker en kontroll genom avstämning av underlag från inventeringar samt kartläggning och bedömning av rutinerna för detta. Vidare görs vissa stickprov av existensen utifrån innehållet i anläggningsregistret. Rutinerna för utrangering granskas genom stickprov. Ett antal utrangeringar under år 2011 eller 2010 väljs ut för granskning. För respektive utrangering granskas varför utrangering skett, vem som fattat beslutet om utrangering och vad som har hänt med det som har utrangerats. Kontroll sker genom stickprov av de kostnader som aktiverats 2010 och de som kommer att aktiveras under Augusti 2011 Vallentuna kommun 4 av 12

29 Granskning av intern kontroll Resultat efter genomförd granskning 3.1 Beskrivning av arbetssätt och rutiner samt kommunens riktlinjer Det är redovisningsansvarig inom Kommunledningskontoret Ekonomi som är ansvarig för anläggningsregistret. Det finns dock personer som fungerar som backup. På respektive förvaltning finns kontaktpersoner när det gäller investeringar etc. i form av respektive förvaltnings ekonom/controller. Om frågor, problem etc. uppstår tas kontakt med dessa personer. De skriftliga rutiner/riktlinjer som finns i kommunen och som berör anläggningstillgångar finns i dokumentet Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Dessa antogs av kommunfullmäktige den 20 december 2004 och reviderades av kommunfullmäktige den 16 februari De kriterier som gäller för aktivering är att investeringen uppgår till ett prisbasbelopp eller mer ( kr för år 2011 och kr för år 2010), att den ekonomiska livslängden är tre år eller längre samt att investeringen är för stadigvarande bruk. Av rutinerna framgår att investeringsanslag inte får användas för driftsändamål. Vidare framgår att större pågående byggnads- och anläggningsprojekt (över 1 mnkr) belastas under byggnadstiden med internränta i relation till nedlagt kapital. Internräntan ersätts med kapitalkostnad då byggnaden eller anläggningen tas i bruk. Redovisningsansvarig gör löpande kontroller av det som ska aktiveras, men själva aktiveringen i anläggningsregistret görs endast en gång var je år. Ambitionen är dock att göra detta tre gånger om året. Vad gäller kontroll av driftskostnader har redovisningsansvarig en avstämning med respektive förvaltnings ekonom/controller en gång varje tertial. Någon vidare kontroll/avstämning av driftskostnader görs dock inte. Det förekommer vidare en kontakt med ekonom/controller på respektive förvaltning vid t ex försäljningar, utrangeringar etc. Kommunen försöker att följa de principer som gäller enligt KRL dvs. värdehöjande åtgärder bokförs som investering och aktiveras således i balansräkningen, medan däremot värdebevarande åtgärder och underhåll bokförs som driftskostnader. Om stora samordande inköp av inventarier sker bokförs detta som investering, medan däremot bokföring sker som driftskostnad om det rör sig om enstaka inköp. Det förekommer relativt sällan i Vallentuna kommun att det görs en bedömning innan något större projekt hur stor del som ska betraktas som värdehöjande respektive värdebevarande/underhåll. Redovisningsansvarig anser att det är viktigt Augusti 2011 Vallentuna kommun 5 av 12

30 Granskning av intern kontroll 2011 att samma typer av kostnader hanteras på samma sätt i kommunen oavsett på vilken nivå inköpet görs. Alla inköp av IT-utrustning görs av IT-enheten. Inköp av datorer, skrivare etc. bokförs som driftskostnad. Inköp av servrar/fibernät etc. aktiveras som anläggningstillgång då den ekonomiska livslängden beräknas överstiga tre år. Det finns en förteckning över IT-utrustningen i kommunen. Datorer är märkta med ett unikt nummer. Vad gäller inköp av konst förekommer detta nästan inte alls i kommunen. I anläggningsregistret finns väldigt få poster som avser konst. Det finns dock ett konstregister, dvs. en förteckning över konsten. Inventering sker en gång om året. Vad gäller avskrivningstider använder sig kommunen av de som använts tidigare för liknande tillgångar alternativt söker man svar från de direktiv som SKL publicerat. Nedskrivningar av anläggningstillgångar förekommer nästan inte alls, även utrangeringar görs i begränsad omfattning. Under 2007/2008 genomfördes en större inventering av anläggningstillgångar i kommunen, en genomgång gjordes med respektive förvaltning vid detta tillfälle. Objekt överfördes från anläggningsregistret till Excel och listor skickades sedan ut till respektive förvaltning/enhet för eftersökning, frågor etc. Inventeringen gjordes efter att kommunen började tillämpa modulen Anläggningsregister i Visma Control. Ett stort antal poster plockades då bort ur anläggningsregistret. Någon ordentlig inventering av anläggningstillgångar i kommunen har inte gjorts sedan denna stora inventering. Det finns en skriftlig rutinbeskrivning i kommunen som är benämnd rutin för inventarieredovisning. Av denna framgår att inventering ska ske varje år. Det anläggningsregister som kommunen har idag är inte sorterat på ansvar. Ansvar finns bara inlagt i vissa fall, för samtliga poster som tillkommer läggs dock numera ansvar in, men kommunen har ett stort arbete framför sig att lägga in dessa uppgifter. Vad gäller kapitalkostnader i samband med anläggningstillgångar finns underlag i Exceldokument, men länk finns inte till själva anläggningsregistret. De uppgifter som finns inlagda i kommunens anläggningsregister är: Anläggningsid Objektets namn Datum för registrering i anläggningsregistret Anskaffningsvärde Avskrivningsprincip och avskrivningstid Eventuella upp- och nedskrivningar Augusti 2011 Vallentuna kommun 6 av 12

31 Granskning av intern kontroll 2011 Ingående balans avskrivning Bokförd ackumulerad avskrivning under året Ackumulerad avskrivning Restvärde Det finns möjlighet att se mer detaljerade uppgifter om varje objekt i anläggningsregistret såsom t ex ägandeförhållanden, användning, eventuellt leverantörsnamn och id samt ändringsdatum i anläggningsregistret. Dessa uppgifter kan dock kompletteras till stor del, det som finns inlagt är endast smärre uppgifter om varje objekt. 3.2 Granskningsresultat - försäljning och utrangering Från granskningen av försäljning och utrangering har följande iakttagelser noterats. Under 2010 redovisade Vallentuna kommun följande: Tre realisationsvinster vid försäljning av fastigheter: o o o Karby tennishall, tkr Lindholmen 5:62, 170 tkr Slumsta 1:43, tkr En mindre realisationsförlust på markreserven, uppgick till ca 91 tkr. Avsåg område som sålts, men som av misstag funnits kvar i anläggningsregistret. Realisationsvinst avseende ett fordon på 21 tkr. Utrangering avseende utrustning vid Alléns stödboende på ca 7 tkr. Utrustningen hade kasserats. Under 2011 finns ännu inga försäljningar, utrangeringar etc bokförda. 3.3 Granskningsresultat registeranalys mellan anläggningsregister och Lantmäteriverkets fastighetsregister Vid registeranalysen upptäcktes flera avvikelser mellan kommunens anläggningsregister och Lantmäteriverkets fastighetsregister. Dessa finns åt båda håll dvs. det finns fastigheter i kommunens register som inte finns i Lantmäteriverkets och vice versa. Nedan redovisas de avvikelser som upptäckts. Augusti 2011 Vallentuna kommun 7 av 12

32 Granskning av intern kontroll 2011 Finns med i Lantmäteriverkets fastighetsregister men inte i kommunens anläggningsregister Backa 17:1 Karby 3:95 Bällsta 2:19 Uthamra 1:37 Bällsta 5:209 Uthamra 1:40 Frösunda prästgårdar 2:1 Slumsta 1:43 Uthamra 1:115 Vallentuna prästgård 1:1 Vallentuna-Rickerby 1:122 Finns med i kommunens anläggningsregister men inte i Lantmäteriverkets fastighetsregister Dessutom finns fastighetsbeteckningen Backa 1:9 med två gånger i kommunens anläggningsregister för två olika fastigheter. I Lantmäteriverkets fastighetsregister finns Backa 1:9 endast med en gång. Detta beror på att kommmunen gjort bedömningen att hälften hör till Kårsta station och den andra hälften är mark runtomkring som man kan sälja eller bygga på. 3.4 Granskningsresultat stickprovskontroll av aktiverade kostnader När det gäller aktiveringar har 30 fakturor under 2010 och 2011 kontrollerats stickprovsvis vilka har aktiverats eller kommer att aktiveras. Bedömning har skett gentemot kommunens riktlinjer och god redovisningssed. Av dessa 30 stickprov bedömer vi att 13 aktiveringar inte fullt ut uppfyller kriterierna för aktivering. Böcker aktiverats vid 4 tillfällen Lakan och handdukar aktiverats vid 2 tillfällen Städning och flyttkostnader aktiverats vid 2 tillfällen Konsultkostnader + material som är av underhållskarraktär aktiverats vid 2 tillfällen Blommor och krukor aktiverats vid 1 tillfälle Provsäckar till mobiltelefoner för trygghetslarm aktiverats vid 1 tillfälle Inköp av jalusidörrar har aktiverats till hälften och tagits på driften till hälften Vår generella bedömning är det förekommer att kommunen aktiverar kostnader som egentligen skulle ha bokförts som driftskostnader detta pga. att man tenderar att aktivera samtliga kostnader hänförliga till om- och nybyggnadsprojekt oavsett om kostnaden ifråga verkligen kan kopplas till om- eller nybyggnationen. Augusti 2011 Vallentuna kommun 8 av 12

33 Granskning av intern kontroll Granskningsresultat kontroll av inventarieförteckningar Granskning har skett genom kontroll av inventarielistor genom okulär besiktning ute på totalt fyra enheter. Iakttagelser från respektive enhet redovisas nedan: Karbyskolan: vid okulär besiktning av inventarielistor för hus E och musiksalen noterades inga avvikelser. Inventering sker årligen, under februari månad. Vallentuna IP: vid den okulära besiktningen genomfördes stickprovsvisa kontroller mot inventeringslistorna avseende inventarier med stort värde. Inga avvikelser noterades under granskingen. Inventering av större maskiner/utrustning sker årligen, under 2011 genomfördes dock en inventering av samtliga inventarier. IT-enheten: det är IT-enheten som gör alla beställningar och erhåller alla underlag/fakturor avseende kommunens datorer, skrivare, bildskärmar etc. All IT-utrustning läggs löpande in i anläggningsregistret med serienummer och individuell beteckning/märkning. Exempelvis har skrivarna namn, medan datorerna har nummer. När en ny dator etc ankommer, läggs denna in i registret och ankomstdatum sätts som anskaffningsdatum. Numer noteras även inköpspris. Tillgången registreras antingen på Skola eller på Administration, vilken förvaltning som äger tillgången, vilket kostnadsställe som gäller etc. I stort sätt alla inventarier tas som driftskostnad med undantag av servrar, nätfiberkablar etc. De flesta kopiatorerna är leasade. Vid den okulära besiktningen av ett antal inventarier noterades inga avvikelser. Samhällsbyggnad: vid den okulära besiktningen genomfördes stickprovsvisa kontroller för förvaltningen generellt och även för Kart- och mätenheten. Vid granskningstillfället innehöll inte förvaltningens inventeringslista Kart- och mätenhetens inventarier. Komplettering genomfördes efter granskningstillfället. Inga avvikelser noterades under granskningen. Generellt kan noteras att okulär besiktning ute på enheterna inte är vanligt förekommande ingen av de personer vi träffat har varit med om att så har skett (den som arbetat längst har varit anställd sedan 1993). Augusti 2011 Vallentuna kommun 9 av 12

34 Granskning av intern kontroll Avstämning mot kontrollmål Nedan framgår en genomgång/avstämning gentemot kontrollmålen: Det finns tydliga och aktuella dokumenterade regler/anvisningar avseende anläggningsredovisningen och anläggningsregistret. Delvis uppfyllt. Det finns två dokument som reglerar/ger anvisningar avseende anläggningstillgångar och anläggningsregistret. Dessa är Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Rutin för inventarieredovisning. Det förstnämnda dokumentet kan dock utvecklas vad gäller anläggningstillgångar, det sistnämnda dokumentet bör uppdateras. Det finns ett tydligt ansvar för anläggningsregistret och dess innehåll. Uppfyllt. Det finns en tydlig ansvarsfördelning för anläggningsregistret och dess innehåll. Det är kommunens redovisningsansvarige som har det övergripande ansvaret och denna har även ersättare. Det finns sedan kontaktpersoner på varje förvaltning i form av ekonom/controller. Handhavanderutinerna (dvs. inrapportering och borttagande samt avstämning) avseende anläggningsregistret är ändamålsenliga. Delvis uppfyllt. Redovisningsansvarig gör löpande kontroller av det som ska aktiveras, men själva aktiveringen i anläggningsregistret görs endast en gång var je år. Vad gäller kontroll av driftskostnader har redovisningsansvarig en avstämning med respektive förvaltnings ekonom/controller en gång varje tertial. Någon vidare kontroll/avstämning av driftskostnader görs dock inte. Borttagande av poster i anläggningsregistret sker relativt sällan och avser då t ex försäljningar eller utrangeringar. Alla upptagna fastigheter och inventarier i anläggningsregistret existerar och tillhör kommunen. Delvis uppfyllt. Vid registeranalys mellan kommunens anläggningsregister och Lantmäteriverkets fastighetsregister påträffades totalt 11 stycken avvikelser. I 8 fall förekommer fastigheter i Lantmäteriverkets register som saknas i kommunens anläggningsregister. I 3 fall är förhållandet det motsatta. Dessutom saknas i nuläget aktuella inventarieförteckningar för Socialförvaltningen och stora delar av Barn- och ungdomsförvaltningen. Det finns tydliga och aktuella dokumenterade riktlinjer avseende utrangering. Ej uppfyllt. I nuläget saknas tydliga och aktuella dokumenterade riktlinjer avseende utrangering. Rutiner för utrangering av inventarier (dvs. borttagande av inventarier i anläggningsregistret) är ändamålsenliga utifrån internkontrollsynpunkt. Uppfyllt. Utrangeringar kommuniceras löpande mellan den ansvarige för anläggningsregistret (redovisningsansvarig) och ekonomer/controllers ute på förvaltningarna. Augusti 2011 Vallentuna kommun 10 av 12

35 Granskning av intern kontroll 2011 Avskrivningstiderna återspeglar tillgångens ekonomiska livslängd. Delvis uppfyllt. De avskrivningstider som används är de av kommunen tidigare använda avskrivningstiderna för liknande tillgångar alternativt används de avskrivningstider som finns i av SKL publicerade direktiv. Vi anser dock att kommunen årligen bör göra en individuell bedömning av ekonomisk livslängd för samtliga materiella anläggningstillgångar. Augusti 2011 Vallentuna kommun 11 av 12

36 Granskning av intern kontroll Bedömning och rekommendationer Utifrån granskningen gör vi bedömningen att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig. Vi lämnar följande rekommendationer för att stärka den interna kontrollen: Kommunen utvecklar avsnittet kring anläggningstillgångar i styrdokumentet Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Kommunen utarbetar tydliga tillämpningsanvisningar för aktivering av kostnader, samt att bedömning sker innan varje projekt hur stor del av kostnaderna som skall aktiveras respektive driftsredovisas. Kommunen kompletterar anläggningsregistret med ansvarskoder så att det tydligt framgår vilken nämnd/styrelse som anläggningen tillhör. Kommunen uppdaterar den skriftliga rutinbeskrivningen kring rutin för inventarieredovisning. Kommunen tillser att inventering sker årligen av anläggningstillgångarna samt att inventeringsförteckningarna är kompletta. I nuläget saknas aktuella inventarieförteckningar för Socialförvaltningen och stora delar av Barn- och ungdomsförvaltningen. Kommunen reder ut de avvikelser som konstaterats vid jämförelse mellan kommunens anläggningsregister och fastighetsregistret från Lantmäteriverket. Kommunen säkerställer att Rådet för kommunal redovisnings vägledning avseende bedömning av ekonomisk livslängd för materiella anläggningstillgångar efterlevs. Augusti 2011 Vallentuna kommun 12 av 12

37 Ärende 9

38 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Granskning Avtalsstyrning På uppdrag av Vallentuna kommuns förtroendevalda revisorer har PwC granskat styrningen och uppföljningen av avtal med externa utförare av uppgifter som kommunen annars skulle ha utfört i egen regi. Föremål för granskningen är kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. Granskningen visar att avtalens utformning varierar beroende på vilken sorts kommunal verksamhet det är fråga om. För vissa verksamhetsområden finns omfattande nationella regelverk, medan det för andra verksamheter finns större utrymme för lokala målsättningar. Kvalitetskrav är ofta mer allmänt hållna när det är fråga om så kallade mjuka verksamheter. Avtalens utformning varierar också när det gäller strukturen för uppföljning. I flera av de granskade avtalen saknar vi en närmare konkretisering av när och hur det är tänkt att uppföljning och kontroll ska genomföras. Det är samtidigt positivt att kommunens former för avtalstecknande och avtalsuppföljning har identifierats som områden där utvecklingsinsatser krävs. På kommunövergripande nivå såväl som inom nämnderna pågår idag olika insatser och aktiviteter. Vi anser att detta arbete har rätt fokus. Vi bedömer dock att arbetet skulle bli mer framgångsrikt om det hölls ihop och genomfördes på ett mer strukturerat sätt i kommunen som helhet. REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

39 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Rapporten överlämnas härmed till kommunstyrelsen för yttrande samt till övriga nämnder för kännedom. Svar önskas senast den 30 november För revisorerna Staffan Modig Ordförande REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

40 VALLENTUNA KOMMUN MISSIV CARIN HULTGREN KOMMUNSTYRELSEN SAKKUNNIGT BITRÄDE TILL DE FÖRTROENDE- VALDA REVISORERNA TELEFON E-POST Distribution av granskningsrapport Avtalsstyrning Kommunstyrelsen Samtliga nämnder för kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommundirektören Chefsekonomen REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

41 Revisionsrapport Lars Högberg Johan Karlander September 2011 Vallentuna kommun Avtalsstyrning

42 Avtalsstyrning Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2

43 Avtalsstyrning Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning och metod 4 2 Iakttagelser Kommunstyrelsens samordnande insatser Nämndernas avtalshantering Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildningsnämnden 7 3 Bedömningar Avstämning mot kontrollmålen Revisionsfrågan besvaras 9 3

44 Avtalsstyrning 1 Inledning 1.1 Bakgrund PwC har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Vallentuna kommun att granska styrningen och uppföljningen av avtal med externa utförare av uppgifter som kommunen annars skulle ha utfört i egen regi. Ansvaret för uppföljning och kontroll av externa utförare vilar på den nämnd som kontrakterar utföraren. Enligt kommunallagen ansvarar berörd nämnd också för att avtalsvägen säkerställa att kommunen och allmänheten har möjlighet till insyn och kontroll 1. I skriften God revisionssed i kommunal verksamhet sägs vidare att även kommunens revisorer bör garanteras insyn i de verksamheter som bedrivs av externa utförare. Uppdraget för kommunens revisorer i dessa situationer är att granska ansvarig nämnds styrning, uppföljning och kontroll av de avtal som slutits. 1.2 Revisionsfråga Revisorerna har fastställt att följande revisionsfråga ska besvaras: Ger avtalens utformning förutsättningar för att nämnderna ska kunna upprätthålla en tillräcklig intern kontroll? Tre kontrollmål har satts upp: Nämndernas mål och övriga ambitioner kommer till uttryck i avtalen Det finns rutiner och system för uppföljning av avtalen Det finns inskrivet i avtalen att nämnden och revisionen ska ha insyn i verksamheten i fråga 1.3 Avgränsning och metod Föremål för granskningen är kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden. Ledande tjänstemän har intervjuats och styrande dokument studerats för att klarlägga organisation och arbetssätt. Till denna granskning har för respektive nämnd representativa avtal efterfrågats. Urvalet av verksamhetsområden har gjorts i samråd med kommunens revisorer. Urvalet av de avtal som granskas har gjorts i samråd med respektive förvaltning. 1 Enligt kommunallagen 3 kap 19 a skall en kommun, som sluter avtal med någon annan än som avses i 17 och 18 samma kapitel om att denne skall utföra en kommunal angelägenhet, beakta intresset av att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. September 2011 Vallentuna kommun 4

45 Avtalsstyrning 2 Iakttagelser 2.1 Kommunstyrelsens samordnande insatser De styrande dokumenten för kommunens upphandlingsverksamhet består av den upphandlingshandbok som finns upplagd på kommunens intranät samt en framarbetad mall, som kallas Före upphandlingen. Inom kommunledningskontoret finns två tjänstemän, en upphandlare och en upphandlingssamordnare, som arbetar med att dels sluta och följa upp vissa avtal, dels fungera som en styrande och stödjande funktion gentemot de övriga nämnderna och förvaltningarna. Som exempel på samordnande insatser kan nämnas det pågående arbetet med att ta fram centrala riktlinjer för kommunens upphandlingar samt arbetet med att sammanställa och åskådliggöra alla befintliga ramavtal i kommunen. I syfte att åstadkomma överblick och förutsättningar för central styrning av upphandlingar och avtal har kommunens verksamhetssystem Platina kompletterats med en särskild modul. Modulen har dock inte driftsatts ännu. Upphandlingssamordnaren är sammankallande för kommunens upphandlingsråd, som består av representanter för alla förvaltningar vilka träffas en gång per termin för att diskutera gemensamma upphandlingsfrågor. I flera av de intervjuer som genomförts i denna granskning lyfts ett behov av en ökad central samordning i kommunen när det gäller styrning av upphandling och avtalshantering. Tre skäl anges: Risken för dubbelarbete att arbete som skulle kunna utföras centralt utförs inom varje enskild nämnd. Risken för att upphandlingsprocessen ska bli ineffektiv, dels på grund av begränsad upphandlingskompetens inom nämnderna, dels på grund av att avtalsvillkoren skulle kunna bli bättre om kommunens samlade behov av en viss vara eller tjänst samordnas och upphandlas vid ett enskilt tillfälle. Risken för en ineffektiv löpande avtalsadministration, exempelvis när det gäller regelbundenhet och struktur för avtalsuppföljningen. 2.2 Nämndernas avtalshantering Socialnämnden Arbetssätt Tre typer av verksamhet som socialnämnden upphandlar och som styrs via avtal är institutionsplaceringar inom ramen för individ- och familjeomsorgen (IFO), hemtjänst och driften av ett särskilt boende. September 2011 Vallentuna kommun 5

46 Avtalsstyrning Socialnämnden har inte fastställt några specifika mål, riktlinjer eller andra styrande dokument avseende upphandling av tjänster inom nämndens verksamhetsområde. Arbete pågår dock med att ta fram en strukturerad plan för uppföljning av de avtal som nämnden slutit. Inom IFO och hemtjänst sker det en uppföljning av varje beslutad placering respektive hemtjänstinsats. Uppföljningen genomförs på individnivå och respektive handläggare är ansvarig för att den blir av. Denna uppföljning har i första hand fokus på i vilken utsträckning som den beslutade insatsen tillgodoser de behov som är identifierade i den tidigare biståndsbedömningsprocessen. Uppföljningen av driften avseende ett av de särskilda boendena, som sköts av extern part, genomförs huvudsakligen av den medicinskt ansvariga sjuksköterskan med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen. Avtalshanteringen inom nämnden har uppmärksammats som ett utvecklingsområde, både vad gäller upphandlingsprocessen, avtalstecknande och uppföljning. Inom förvaltningen finns nödvändig sakområdeskunskap, men den formella upphandlingskompetensen är mer begränsad, framför allt vad gäller upphandlingsjuridik. Därför kan det finnas skäl att se över nämndens organisation med avseende på upphandling, avtalsstyrning och samspel med den centrala upphandlingsfunktionen, i syfte att säkerställa en effektiv arbetsprocess. Avtalsgranskning Av socialnämndens avtal avseende hemtjänst respektive driften av ett särskilt boende har två avtal närmare granskats. Våra iakttagelser och bedömningar redovisas i tabellen nedan. Verksamhet Nämndens styrning Uppföljning Insynsrätt Hemtjänst/ OC Vård och sällskap AB (OBS! Upphandlingsform: LOV) Verksamheten är i hög grad styrd av nationella regelverk och rekommendationer. Kraven på leverantören är standardmässigt hållna, med fokus på god kvalitet i allmän mening. Avtalet stadgar att uppföljning sker vid behov, dock minst en gång per år. Avtalet anger inte närmare hur uppföljningen är tänkt att genomföras. Tydligt stadgad insynsrätt, även för kommunens revisorer. Leverantören har även förbundit sig att delta i vissa uppföljningar och brukarenkäter, mm. Drift av särskilt boende/ Attendo Care AB Verksamheten är i hög grad styrd av nationella regelverk och rekommendationer. Kraven på leverantören är standardmässigt hållna, med fokus på god kvalitet i allmän mening. Avtalet kan sägas skapa förutsättningar för uppföljning. Inga mera konkreta rutiner för hur uppföljningen ska gå till anges i avtalet. Tydligt stadgad insynsrätt, dock inte explicit för kommunens revisorer. September 2011 Vallentuna kommun 6

47 Avtalsstyrning Samhällsbyggnadsnämnden Arbetssätt Samhällsbyggnadsnämndens plan- och exploateringsenhet upphandlar bland annat projekteringskonsulter och anläggningsentreprenader. Den enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvar för teknisk drift upphandlar exempelvis väghållning och parkskötsel. Det finns inga nämndsspecifika styrande dokument vad gäller upphandlings- och avtalsstyrning. Kommunens upphandlingshandbok konsulteras dock regelbundet. Samhällsbyggnadsnämndens tjänstemän hanterar större delen av sina upphandlingar utan hjälp från kommunledningskontorets upphandlare och upphandlingssamordnare. Det poängteras att entreprenadupphandlingarna kräver både erfarenhet från denna typ av upphandlingar samt en sakområdeskompetens som idag inte finns inom någon annan del av kommunen. När det gäller traditionella upphandlingar efterfrågas dock stöd från den centrala upphandlingsresursen i kommunen, inte minst när det gäller kvalificerade konsulttjänster. Ansvaret för att uppföljningar sker på det sätt som avtalats vilar på respektive berörd tjänsteman. Avtalsgranskning Inom samhällsbyggnadsförvaltningens område har nämndens avtal avseende väghållning granskats. Nedan redovisas sammanfattat våra iakttagelser och bedömningar Verksamhet Nämndens styrning Uppföljning Insynsrätt Väghållning/ Skötselentreprenad/ Svevia AB Grunden för upphandling och avtalstecknaden är: Lokal ordningsstadga Plan- och bygglagen Lokal renhållningsstadga. Målsättningarna för tjänsten är förhållandevis tydliga i avtalet. Avtalet lägger ett stort ansvar på leverantörerna att själva dokumentera och rapportera insatser och händelser till kommunen. Inget uttryckligt i avtalet om insyn, även om rutinerna för uppföljning ger nämnden möjlighet till viss inblick. Ingen specifik reglering av insyn för revisorerna. Förvaltningen återrapporterar regelbundet ekonomiskt utfall till nämnden. Resultat av verksamhetsmässig uppföljning och återkoppling av denna till nämnden har inte motsvarande struktur Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildningsnämnden Arbetssätt Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har en gemensam förvaltningsorganisation, Barn- och ungdomsförvaltningen. Verksamhet som bedrivs av extern utförare är exempelvis kommunala skolskjutsar och transporter av barn med behov av särskilt stöd. Andra exempel är förskoleverksamhet som September 2011 Vallentuna kommun 7

48 Avtalsstyrning bedrivs av enskilda huvudmän. Även dessa typer av avtal och tjänster ställer krav på styrning, även om de tidigare inte har föregåtts av en konventionell upphandling. Nämnderna har inte fastställt några styrande dokument eller riktlinjer för avtalsuppföljningen. Arbete pågår inom förvaltningen med att sammanställa alla avtal som barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden har slutit och som är pågående. Uppföljningsarbetet har olika karaktär beroende på vilken sorts avtal och verksamhet det är fråga om. När det gäller uppföljning av skolskjutsning har en särskild handläggare inom förvaltningen en central roll. Uppföljningen av skolskjutsverksamheten sker genom regelbundna uppföljningsmöten med utföraren samt fortlöpande kontakter. Skolskjutsningsverksamheten följs också upp vid träffar som nämnden anordnar med föräldrar en till två gånger per termin. När det gäller förskoleverksamheten i kommunen sker också uppföljning genom den lagstadgade tillsyn av fristående enheter som nämnden bedriver. Där ingår bland annat deltagande i nämndens årliga kvalitetsredovisning. Avtalsgranskning Verksamhet Nämndens styrning Uppföljning Insynsrätt Skolskjuts/ Haga Trafik AB Skolskjuts, skolskjuts för barn med särskilda behov samt turbundna resor inom äldre- och handikappomsorg/ Samtrans AB Förskoleverksamhet (Granskat: Tillstånd till tre olika fristående verksamheter, samt de skriftliga villkoren för tillståndsgivning) Förordning och föreskrifter om skolskjutsning. Avtalet innehåller inga hänvisningar till särskilda regelverk. Detaljerad avtalstext avseende beställning/avbeställning av körning. Barn- och ungdomsnämnden har antagit tydliga villkor för antagande av enskild utförare av förskoleverksamhet. Uppdragstagaren ska själv svara för kontroll av att verksamheten sköts enligt avtalet och själv rapportera brister. Kan t.ex. handla om dålig säkerhet vid hållplatser. Vidare har representant för kommunen rätt att göra tillsynsbesök och åka med. 2 ggr per termin ska störningar redovisas av uppdragstagaren. Det stadgas att uppföljningsmöten regelbundet (en gång per termin) ska äga rum mellan avtalsparterna. I avtalet nämns också ett antal specificerade frågor som kan tas upp vid dessa möten. Uppföljning av de enskilda förskolornas verksamhet och kvalitet sker inom ramen för kommunens lagstadgade tillsynsansvar, vilket faller utanför avgränsningen för den här granskningen. Insynsrätt är ej tydliggjord i avtalet. Insynsrätt är ej tydliggjord i avtalet. I villkoren fastställs att kommunen ska kunna få den insyn som krävs för att bedriva tillsyn. Ingen specifik reglering av insyn för revisorerna. September 2011 Vallentuna kommun 8

49 Avtalsstyrning 3 Bedömningar 3.1 Avstämning mot kontrollmålen Kontrollmål 1: Nämndernas mål och övriga ambitioner kommer till uttryck i avtalen. Vi bedömer att alla de granskade avtalen i allt väsentligt tydliggör tjänsten på ett sätt som torde ligga i respektive nämnds intresse. Kontrollmål 2: Det finns rutiner och system för uppföljning av avtalen. De avtal som granskats närmare innehåller alla olika skrivningar gällande uppföljning. Oftast är det fråga om löpande avstämningar och möten med leverantören. I några avtal har utföraren ålagts att själv inkomma med olika typer av redovisningar och uppföljande dokumentation. I praktiken beror graden av kontroll av de externa utförarna, och kommunens aktiviteter i denna, i stor utsträckning på enskilda handläggare och funktioner inom förvaltningarna. Vi bedömer därför att avtalsuppföljningen inom Vallentuna kommun löper risk att mera präglas av personberoende än av ett mera strukturerat och sammanhållet förhållnings- och arbetssätt. En grundförutsättning för att en sådan uppföljning ska kunna utvecklas är att avtalen finns samlade och tillgängliga. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen finns en sådan sammanställning över aktuella avtal, men motsvarande sammanställningar och helhetsbild saknas inom socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Arbete med att upprätta en kommunövergripande sammanställning pågår. Kontrollmål 3: Det finns inskrivet i avtalen att nämnden och revisionen ska ha insyn i verksamheten i fråga. Nämndens och revisionens rätt till insyn har inte alltid skrivits in eller tydliggjorts i avtalen. 3.2 Revisionsfrågan besvaras I dagsläget utförs en ansenlig andel av den kommunala verksamheten i Vallentuna kommun av externa utförare. Sannolikt kommer det fortsatt förhålla sig så. Kommunen har tidigt visat intresse och varit aktiv gällande konkurrensutsättning och införandet av olika valfrihetsreformer. Därför är formerna för anlitande av externa utförare en strategisk fråga för kommunen. Mot den bakgrunden bedömer vi att kommunstyrelsen bör ha en tydlig idé om hur externa utförare på bästa sätt ska kunna styras genom avtal. Ytterst handlar det om September 2011 Vallentuna kommun 9

50 Avtalsstyrning att kommungemensamma intressen och behov på ett kostnadseffektivt sätt ska tillgodoses - oavsett driftsform. Vi menar att olika avtalsområden fordrar olika uppföljningsmetodik. Upphandlingar av insatser avsedda för enskilda personer skapar exempelvis en avtalssituation med tre intressenter; kommunen, utföraren och den enskilde. En god avtalsstyrning kräver därför att kommunen gör uppföljningsinsatser på tre sätt: Att kommunen har rutiner som säkerställer att den enskilde tillgodogörs den insats som motsvarar dennes behov. Att utföraren håller de delar som avtalats utöver själva tjänsten; former för uppföljning, kontinuerligt uppfyllande av ställda skallkrav, etc. Att kommunen säkerställer att de egna åtagandena fullgörs, exempelvis avseende: o o Finansiella åtaganden att betalning sker enligt överenskommelse Avtalstrohet att inte direktupphandling sker vid sidan av befintliga ramavtal De tre punkterna ovan ställer var för sig krav på tydlighet inom kommunen, både gällande ansvarsfördelning och arbetsrutiner. Denna granskning ska besvara följande revisionsfråga: Ger avtalens utformning förutsättningar för att nämnderna ska kunna upprätthålla en tillräcklig intern kontroll? Granskningen visar att avtalens utformning varierar beroende på vilken sorts kommunal verksamhet det är fråga om. För vissa verksamhetsområden finns omfattande nationella regelverk, medan det för andra verksamheter finns större utrymme för lokala målsättningar. Kvalitetskrav är ofta mer allmänt hållna när det är fråga om så kallade mjuka verksamheter. Avtalens utformning varierar också när det gäller strukturen för uppföljning. I flera av de granskade avtalen saknar vi en närmare konkretisering av när och hur det är tänkt att uppföljning och kontroll ska genomföras. Det är samtidigt positivt att kommunens former för avtalstecknande och avtalsuppföljning har identifierats som områden där utvecklingsinsatser krävs. På kommunövergripande nivå såväl som inom nämnderna pågår idag olika insatser och aktiviteter. Vi anser att detta arbete har rätt fokus. Vi bedömer dock att arbetet skulle bli mer framgångsrikt om det hölls ihop och genomfördes på ett mer strukturerat sätt i kommunen som helhet. Mot bakgrund av granskningsresultatet ger vi kommunstyrelsen följande rekommendationer avseende upphandling, avtalsstyrning och uppföljningsarbete: September 2011 Vallentuna kommun 10

51 Avtalsstyrning Fastställ en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Tillse att varje nämnd fastställer roller och ansvar inom sina respektive ansvarsområden. Fastställ hur den interna kontrollen ska organiseras för att åstadkomma en effektiv avtalsuppföljning. September 2011 Vallentuna kommun 11

52 Ärende 10

53 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (44) Kommunstyrelsen Beslut Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest Sverige AB (KS ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Vallentuna kommun ingår nytt regressavtal med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj att Vallentuna kommun ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. att kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen bemyndigas att i förening att underteckna ovan angivna avtal för Vallentuna kommuns räkning. Ärendet i korthet Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtalets lydelse framgår av bilaga 3, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2. Vallentuna kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år Ärendets tidigare behandling KSAU Handlingar 1. Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest i Sverige AB, tjänsteskrivelse 2. Begäran om godkännande av avtal gällande tydligt medlemsansvar 3. Reviderat Förslag till avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (daterad ) 4. Reviderat Förslag till avtal om regress m.m. (Daterad ) Expedieras till Akten Kommuninvest Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS PATRIC ANDERSSON SID 1/6 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest i Sverige AB Kommunledningskontorets föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att besluta: att Vallentuna kommun ingår nytt regressavtal med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB. att regressavtalet ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt Avtal, daterat med början den 7 maj att Vallentuna kommun ingår avtal med Kommuninvest i Sverige AB gällande kommunens ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s motpartsexponeringar avseende derivat. att kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen bemyndigas att i förening att underteckna ovan angivna avtal för Vallentuna kommuns räkning. Ärendet i korthet Medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening beslutade vid stämman 2011 att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Regressavtalets lydelse framgår av bilaga 3, och garantiavtalets lydelse framgår av bilaga 2. Vallentuna kommun blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening år KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

55 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/6 Bakgrund Kommuninvest i Sverige AB lämnar i skrivelse följande redogörelse. Kommuninvest skapades utifrån grundidén att tillsammans får svenska kommuner och landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas krav på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lånehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att Kommuninvest vid alla tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten och de krav som i övrigt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillförsäkras att medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden blir tydligt även i framtiden. Ändringarna innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras.

56 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/6 Kommuninvest gör den bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon ytterligare ändring av de avtal som rör medlemsansvaret inte behöva göras inom överskådlig tid. Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningar och diskussioner i föreningsstyrelsen samt har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskerna i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan

57 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 4/6 fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utlånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller de derivat som är kopplade till utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Medlemmarnas ansvar för motpartsexponeringar gällande derivat regleras idag i Kommuninvests utlåningsreverser och kommer därför att utmönstras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normering. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation. Den grundläggande principen för Kommuninvests riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimera eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utformats för att säkerställa en

58 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 5/6 systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placeringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås med motparter med hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker och exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvest säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa förutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter. Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasen med 1 miljard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarliga störningar. Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primärt av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommuninvest sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret.

59 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 6/6 Övrigt Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen och övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest. Handlingar 1. Begäran om godkännande av avtal gällande tydligt medlemsansvar 2. Reviderat Förslag till avtal gällande kommunens ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat (daterad ) 3. Reviderat Förslag till avtal om regress m.m. (Daterad ) 4. Godkännande av regressavtal och avtal om ansvar för motpartsexponeringar avseende derivat med Kommuninvest i Sverige AB, tjänsteskrivelse Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Akten

60 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och IJncisting j samverkan Till Ekonomichefen Tydligt medlems ansvar Inledning Kommuninvest ekonomisk förening har vid den ordinarie stämman den 7 april 2011 beslutat att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ctt avtal om medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. Syftet med dessa avtal är att tydliggöra medlemmarnas ansvar för Kommuninvests åtaganden. Ändringatl1a innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Vid de medlemssamråd som hölls under januari och februari månader har framförts önskemål om att Kommuninvest ska tillhandahålla medlemmarna förslag till hur de kan utforma sina beslut när det gäller att ingå de nya avtalen. Denna promemoria innehåller förslag till ärendebeskrivning och förslag till beslutsformuleringar i fullmäktige. Till promemorian bifogas följande handlingar: Regressavtalet Garantiavtalet Informationsmaterial om regrcssavtalet och garantiavtalet o Sammanfattning på tio sidor e o o Redovisning på 56 sidor Powerpointbilder med talarstöd Frågor och svar Varför beslut i fujlmäktige? Enligt 3 kap 9 ~ kommunallagen ska fullmäktige besluta i ärende som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller

61 KOMMUNINVEST SvenS ~, J k(l[llinljlle( och landsting i samverkan landstinget Vidare anges i denna paragraf en icke uttömmande uppräkning av ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bland dessa uppräknade ärenden ingår budget, skatt och andra 'viktiga ckonolniska frågor. Det brukar uttryckas så att det är fullmäktige som ska besluta i alla viktigare förmögenhetsförfoganden och i frågor som har avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Regeringsrätten har uttalat att delegation av besl utsrätten frän fullmäktige ska ske med stor restriktivitet. Det finns även ett antal rättsfall där en nämnd beslutat i en fråga som rätteligen skulle ha skett av fullmäktige, vilket har lett till att beslutet upphävts. Följande talar för att det är fullmäktige som ska fatta besluten gällande de två avtalen: Dessa avtal reglerar omfattande belopp samt hanterar frågor som ligger utanför den normala verksamheten i kommunen/landstinget. Fattas inte beslutet av fullmäktige kan detta innebära att ingående av avtalen blir ogiltiga både ur ett kommunalrättsligt och ur ett civilrättsligt perspektiv. I samband med medlemskapet i Kommuninvest var det fullmäktige som fattade beslut om det befintliga regressavtalet. Beslut om det ändrade regressavtalet ska då fattas av samma beslutsinstans. I samband med medlemskapet fattade fullmäktige inte uttryckligen något beslut om garantiavtalet gällande motpartsexponeringar avseende derivat, och då beslutet anses vara av principiell beskatienhet eller annars av större vikt, ska beslutet fattas av fullmäktige. Ar det friviiligt att ingå de nya avtalen? Grundiden med Kommuninvest bygger på att kommuner och landsting tillsammans ska arbeta för att skapa varaktigt bästa villkor för den kommunala och landstingskommunala sektorns 1inansiella verksamhet och de nya avtalen utgör en viktig forutsättning för denna verksamhets ide. Dessutom är medlemskapet i föreningen frivilligt. Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingö de två nya avtalen. Dessa utgör en Jorutsättning for medlemskap i Kommuninvest och bygger pä dc skyldigheter en medlem har gentemot föreningen oeh övriga medlemmar. Vidare 2

62 KOMMUNINVEST Svenska kommun('1 och iandsting i samverkan utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest. Informationsmaterial om garantiavtal och regress avtal Med denna försändelse bifogas följande informationsmaterial med arbetsnamnet Tydligt medlemsansvar: Tiosidig trycksak som i populärversion ger bakgrund och argument för ett tydligare medlemsansvar. (15 exemplar avsedda att delas ut till politiker) 56-sidig trycksak som på ett grundligt sätt redovisar det ansvar varje medlem i Kommuninvest har. (Ett exemplar.) Talarstöd till de powerpointbilder som vid behov kan visas för de politiker som ska ta beslut om garanti- och regressavtal. Frågor och svar. (Ett exemplar.) Ytterligare information Behövs ytterligare infonnation omkring denna fråga är du välkommen att kontakta din ordinarie kontaktperson på Utlåning & rådgivning. Kommuninvest erbjuder sig även att besöka kommunen/landstinget för att lämna ytterligare information omkring denna fråga. Denna promemoria har skickats dels med e-post till kommunens/landstingets officiella e-postadress för vidare befordran till ekonomichefen, dels med vanligt brev till kommunens/landstingets ekonomichef. Vidare har brev skickats till kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen med en kortare information om medlemsansvaret. Till brevet bifogas även de två nya avtalen i original att undertecknas av kommunen/landstinget. Förslag till ärendebeskrivning Nedan lämnas ett förslag till ärendebeskrivning som kan ligga till grund för beslutet j fullmäktige. -Bak<Jrund to> Medlemmarna i Kommunillvest ekonomisk förening besl utade vid stämman 20 I I att medlemmarna ska ingå dels ett förtydligat regressavtal som ersätter nuvarande regressavtal, dels ett garantiavtal 0111 medlemmarnas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivat. 3

63 KOMMUNINVEST SvenskJ komllluner och landsting I sjmverkilfl Regressavtalets lydelse framgår av bilaga~, och garantiavtalets lydelse framgår av bilagaj. [y] kommun/landsting blev medlem i Kommuninvest ekonomisk förening är [yyyy]. Kommuninvest skapades uti från grundiden att ti Ilsammans får svenska kommuner oeh landsting bättre villkor för sina investeringar än vad de får var och en för sig. Idag har föreningen 262 medlemmar. Kommuninvests förmåga att bistå medlemmarna med stabil och kostnadseffektiv finansiering baseras på dess mycket höga kreditvärdighet. Avgörande för finansmarknadens förtroende för Kommuninvest är den solidariska borgen som krävs för ett medlemskap i Kommuninvest. Borgensåtagandet innebär att medlemmarna har ett solidariskt ansvar för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Sedan verksamheten startade har sättet att arbeta med finansiering ändrats på många olika sätt. Omvärlden ser annorlunda ut. Medlemmarnas krav på finansiering har förändrats. De har önskemål om snabb lånehantering samtidigt som inga bindande låneåtaganden lämnas i förväg. För Kommuninvests del ställer detta krav på en högre betalningsberedskap. Vidare använder Kommuninvest idag olika typer av försäkringsinstrument, så kallade derivat, för att minska riskerna i upplånings- och utlåningsverksamheten samt likviditetsförvaltningen. Därutöver har medlemmarna i ägardirektiven angivit att Kommuninvest vid alla tillfällen ska ha en tillfredsställande likviditet. Krav på likviditet föreligger även från myndigheter och kreditvärderingsföretag. Genom de förändringar som har skett i verksamheten och de krav som i övri gt ställs, behöver medlemmarna ingå de två nya avtalen. Därigenom tillm rsäkra ~ att medlemmarnas ansvar mr Kommuninvests åtaganden blir tydligt även i framtiden. Andringa1l1a innebär inte något utökat medlemsansvar, då den solidariska borgen, som redan idag innebär ett totalansvar för verksamheten, inte ändras. Ko mmuninvcst gör den bedömningen att genom de två nya avtalen ska någon vtterligare ändring av de avtal som rör medlcmsansvaret in te behöva buöras inom "~ <- överskiidlig tid. 4

64 KOMMUNINVEST Svenska k OmflJUl1pr och lands/mg I samverkan Föreningsstämmans beslut att ingå de två avtalen har föregåtts av utredningar och dis!<tlssloner i förel1ingssty'relsen sarl1t har presenterats vid de 22 medlemssamrådsmöten som hållits under våren 20 I l. Ett förtydligat regressavtal Detta avtal ersätter nuvarande regressavtal och reglerar det inbördes ansvaret mellan medlemmarna om Kommuninvests fordringsägare skulle framställa anspråk gentemot någon medlem med hänvisning till det solidariska borgensåtagandet. Vidare reglerar regressavtalet den närmare proceduren om ett krav på betalning skulle framställas gentemot en medlem. Ansvaret i regressavtalet för förfinansieringen (den del av upplåningen som ännu ej är utlånad) är gemensamt för alla medlemmar. Ansvaret står i relation till medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller den del av upplåningen som använts för utlåningen är enbart de medlemmar som lånar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. Ett nytt garantiavtal beträffande ansvar gällande motpartsexponeringar i derivat För att minska valuta- och ränteriskema i verksamheten använder Kommuninvest sig av derivat - ett slags försäkringsinstrument. De vanligaste derivaten är swappar, optioner och terminer. Beroende på räntans eller valutans utveckling kommer Kommuninvest att ha en skuld eller en fordran på sin motpart. Garantiavtalet omfattar den fordran som Kommuninvest har på sin motpart, medan den solidariska borgensförbindelsen reglerar Kommuninvests skuld till motparten. Motpartsrisken avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Om inte motparten klarar av sina åtaganden kan Kommuninvest begära att medlemmarna fullgör sitt betalningsansvar enligt garantiavtalet. I likhet med det grundläggande solidariska borgensåtagandet är ansvaret för motpartsexponeringar genom derivatkontrakt gemensamt för alla medlemmar när det gäller förfinansieringen (derivat kopplade till den del av upplåningen som ännu ej är utl ånad). Ansvaret utgörs av medlemmens andel av föreningens totala insatskapital. När det gäller dc deri vat som är kopplade till utliiningen är enbart de medlemmar som EInar ansvariga. Detta ansvar sker i förhållande till medlemmens andel av Kommuninvests totala utlåning. 5

65 KOMMUNINVEST Svenska komllluner och/ondstmg i samverkan Medlemmarnas ansvar för motpatisexponeringar gällande derivat regleras idag i KOl11t11Uninvests utlåningsrc'v'crser och koilli11cr därför att utrnönslras ur dessa så snart det nya garantiavtalet blir gällande. Kommuninvests skyddssystem Kommuninvest arbetar hela tiden aktivt för att förebygga finansiella förluster. Som kreditinstitut ska Kommuninvest alltid bedriva verksamheten inom ramen för de krav som samhället uppställt i den finansiella lagstiftningen och genom Finansinspektionens normenng. Medlemmarna har i ägardirektiv fastslagit den grundläggande synen på risk. Kommuninvest får inte driva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen. Riskerna i verksamheten ska minimeras och den totala risknivån får inte äventyra Kommuninvests finansiella situation. Den grundläggande principen för Kommuninvcsts riskhantering är att villkoren för upplåning och utlåning ur ett riskperspektiv ska vara likvärdiga. Syftet är att minimcra eller eliminera de risker som uppstår i verksamheten. Kommuninvests regler och processer har utfonnats för att säkerställa en systematisk och trygg riskhantering. Bolagsstyrelsen har det övergripande ansvaret för riskexponering och hantering av risker samt beslutar om bolagets övergripande riskpolicy och instruktioner för finansverksamheten. Kommuninvest ställer höga krav på motparterna. Placcringar av ännu inte utlånat kapital sker i första hand i värdepapper utfärdade av stater, statligt garanterade finansiella institutioner med hög kreditvärdighet, banker med hög kreditvärdighet eller i form av säkerställda obligationer. Motpartsriskerna vid användning av derivat begränsas genom att kontrakt ingås mcd motparter mcd hög kreditvärdighet. Motpartens kreditbetyg är avgörande för vad Kommuninvest är beredd att acceptera när det gäller derivatens löptid, struktur och tillåten riskexponering. För att begränsa risker oeh exponeringar som uppkommer på grund av värdeförändringar i derivat, ingår Kommuninvcst säkerhetsavtal med motparterna. Dessa ger Kommuninvest en rätt att under vissa mrutsättningar kräva, men också en skyldighet att ställa, säkerheter.

66 KOMMUNINVEST Svenska Iwmmuner och lands ting I samverxan Kommuninvests kapitalbas uppgick den 31 december 2010 till cirka 944 miljoner kr. Det utgör den primära ekonomiska bufferten om något negativt händer. Under november 2010 har Kommuninvest stärkt kapitalbasenrned i miijard kr genom ett förlagslån från medlemmarna. Syftet med en större kapitalbas är att öka förmågan att hantera allvarl iga störningar. Medlemmarna har i ägardirektiv angivit att den utökade kapitalbas som blir följden av det eviga förlagslånet, inte får användas för att öka Kommuninvests totala risknivå. De tillgångar som ingår i Kommuninvests verksamhet påverkar medlemsansvaret. Tillgångarna utgörs primäl1 av utlånade medel samt placeringar av likviditeten. I en situation där medlemsansvaret skulle bli aktuellt, kan Kommunim:est sälja tillgångarna och använda deras värde för att återbetala genomförd upplåning. Därigenom minskas det totala medlemsansvaret. Övrig! Samtliga medlemmar i Kommuninvest behöver ingå de två nya avtalen. Dessa utgör en förutsättning för medlemskap i Kommuninvest och bygger på de skyldigheter en medlem har gentemot föreningen oeh övriga medlemmar. Vidare utgör ett ingående av de nya avtalen en förutsättning för att kunna låna pengar från Kommuninvest. Förslag till beslutsformulering Den sista att-satsen kan utgå om fullmäktige i reglemente eller på annat sätt beslutat vem som äger företräda kommunen/landstinget eller underteckna handlingar av den typ som avses här. Förslag till beslutsformulering i kommun/landstingsfullmäkti@ Kommunful1mäktige/iandstingsfulI mäktige besl u tar att med Kommuninvest ekonomisk förening och medlemmarna i föreningen samt Kommuninvest i Sverige AB ingå nytt regressavtal, ffi! regressavtalct ska ersätta nuvarande regressavtal, benämnt " Avtal", daterat med bör:ian den 7 maj 1993, 7

67 KOMMUNINVEST Svenska komrnuncr och landsting i samverkan Sttt med Kommuninvest i Sverige AB ingä avtal gällande [kommunens/landstingets] ansvar för Kommuninvest i Sverige AB:s n1otpartscxponeringar å\/sccndc d,erivat ~ att bemyndiga [kommunstyrclsens/landstingsstyrclsens] ordförande och [kommunchef/ekonomichef] i förening att undclicckna ovan angivna avta l för [kommunens/landstingets] räkning. Kommuninvest i Sverige AB Ulf Jivmark 8

68 S'\ 1<, \ ~-,~ 1::" L Ii D\ l 1..: n Ilmmsiclla instrument.

69 :nn till KOl1llnUllill\L'\L un el mun J\ lid till (Innan upplanai a\ mun es1.

70 \ i I 1;! \ ) \!) E DE n!'( I" t J,

71 \ E n DE 1 j l] I' i '~

72 L 7. c ig ö\ 8. THJ, I,

73 L nd "'j iir ett i atr erbjuda Kummunerna KOml11Ullim l'sl att uncrrld Fiircni

74 k :tll ; :.l\ I(OlllmUntTIW <l\ punkten 3A. en Lllani Lid Ii l i ni som till

75 munimcs1 l n t!- ;1\ > en,i snrn fl)

76 .1 nml11 Ull i nv c~,1. iljas il, ic! ll.\ \i t ;1. ;!

77 Ö\ a il annan mot~\ aralllk alt:j procent ö\cr \ id I fran förfallodagen o\an till er h. ~ (,'" i I i;. ; ), " ".\

78 11,1 :J! l "\ Il mg ti l!

79 L~ RL lll~' mu AB land:;ti rnn an :lllm '\: UJ 1111 Tilel Titel Titel 130\ l 'Oj () 19 i! 9;s

80 Ärende 11

81 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 29 (44) Kommunstyrelsen Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 (KS ) Beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och föreslår fullmäktige att göra detsamma. Ärendet i korthet Länsstyrelsen har genomfört en inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen (1995:379) hos Överförmyndarnämnden i Vallentuna kommun den 28 april Länsstyrelsen har i sitt protokoll över inspektionen endast gjort ett fåtal påpekanden. Ärendets tidigare behandling KSAU Handlingar 1. Länsstyrelsens tillsynsbesök 2011, ÖN Protokoll fört vid inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen hos Överförmyndarnämnden 3. Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 Expedieras till Akt Överförmyndarnämnden Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

82 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/1 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 Beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och föreslår fullmäktige att göra detsamma. Ärendet i korthet Länsstyrelsen har genomfört en inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen (1995:379) hos Överförmyndarnämnden i Vallentuna kommun den 28 april Länsstyrelsen har i sitt protokoll över inspektionen endast gjort ett fåtal påpekanden. Handlingar 1. Protokoll fört vid inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen hos Överförmyndarnämnden 2. Länsstyrelsens tillsynsbesök 2011, ÖN Redovisning av Länsstyrelsens tillsyn av Överförmyndarnämndens verksamhet 2011 Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Överförmyndarnämnden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

83 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll (, ) Överförmyndarnämnden Länsstyrelsens tillsynsbesök 2011 ÖN Bcslut Öyerförmyndarn~imndentar dd av Uinsstyrelsens protokoll daterat Lt och konstaterar att n~ill1ndens verksamhet fungerar tillfredstiillallde. j\rcndet i korthet Uinsstyrclsen genomför årligen inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen (1995:379).i\rets tillsynsbesök skedde den 28 april. Närvarande var tj~insteman, ordf samt vice ordf. Liinsstyrclsen granskade 54 aktier fördelade på godmanskap, förvaltarskap,förmyndare, god man för ensamkommande barn. HandIingur 1. ÖN Expcdicl'US till ÖN Diarium ~_.~~'It\l;HIhj,t{tt..LLliV\.CvLJ,L~ Justerimrles sign Justcr,mdcs siqrl... Utdra<y;tJestyrkdllde I /

84 LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Enheten för tillsyn Lisa Wellenius PROTOKOLL Datum Beteckning l (2) VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen ~ Inspektion enligt 20 förmynderskapsförordningen (1995:379) hos Överförmyndarnämnden i Vallentuna kommun den 28 april 2011 Dm~_. Närvarande F ör Länsstyrelsen Lisa Wellenius, protokollförare Lena Koepke Holmvall För Överformyndarnämnden (nämnden) Susanna Åberg, handläggare Stig Alexandersson, ordf. i nämnden Horst Melzer, vice ordf. nämnden Postadress Länsstyrelsen Box STOCKHOLM Aktgranskning Länsstyrelsen granskade vid tillsynsbesöket slumpvis utvalda akter, fordelade på 19 godmanskap (akt nr 8,28,35,43,71,89, 104, 114, 121, 157, 182,335,457, 508, 546,573,595,615 och 650), 6 forvaltarskap (akt nr 69, 463,628, 537,654 och 724), l kombinerat godmanskap/forvaltarskap (akt nr 319),23 förmyndarskap (akt nr 598, 154,586,810, 142,857,837,626, 163,219,226,235,248,260,285, 309,316,380,394,409,816,817 och 618) och samtliga ärenden om god man för ensamkommande barn (akt nr 722, 730,731,826 och 845). Efteråt gick Länsstyrelsen igenom de frågor som uppstått vid granskningen av akterna. I den mån Länsstyrelsen funnit anledning att kommentera nämndens handläggning av ärendena framgår detta nedan med hänvisning till aktuella aktnummer. Över/öring Vid granskningen av akt nr 8 noterade Länsstyrelsen följande. Gode mannen har i en redogörelse uppgett att belopp på mellan 500 och 1500 kr regelbundet överförs till huvudmannens mammas konto och att gode mannen har uttagsrätt på detta konto. Gode malmen har uppgett ah syftet med överföringarna är att spara en buffert till huvudmannen. Länsstyrelsen framförde att detta var mycket olämpligt, huvudmannens medel ska placerade på bankkonton i huvudmannens namn. Nänmden måste informera gode mannen om detta och tiuse att medlen placeras på huvudmannens bankkonto. S'Zutredovisning Vid granskningen av akt nr 43 noterade Länsstyrelsen att byte av god man skedde den l januari Sluträkningen granskades av nämnden den 9 februari 20 Il, -----_ _... _._ Besöksadress Hantverkargatan 29 Telefon (vxl) Telefax (exp) E-postlwebbplats e/stockholm

85 2 (2) LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN PROTOKOLL Datum Beteckning men Länsstyrelsen kunde inte se att redovisningshandlingarna överlämnats till den nye gode mannen för granskning. Länsstyrelsen framförde därför att redovisningshandlingarna enligt 16 kap 8 föräldrabalken (FB) ska lämnas över till den nya gode mannen efter att nämnden granskat sluträkningen. Nämnden uppgav att nämndens rutin är att överlämna handlingarna enligt 16 kap 8 FB. Försäljning av bostadsrätt Vid granskningen av akt nr 573 noterade Länsstyrelsen att nämnden år 2010 hade samtyckt till försäljningen aven bostadsrätt. Nämnden hade fattat två beslut i frågan. Den 22 februari 2010 fattade nämnden ett beslut om tillstånd att överlåta bostadsrätten och den 10 maj 20 l O samtyckte nämnden till försäljningen av bostadsrätten. Länsstyrelsen framförde det är olämpligt att fatta två beslut i fråga om samtycke till en försäljning av Lex. en bostadsrätt. Nämnden bör endast fatta ett beslut och det beslutet ska fattas först efter det att ett tillfredställande beslutsunderlag kommit in till nämnden. Nämnden uppgav att de numera endast fattar ett beslut. Övriga frågor Svea hovrätts beslut att entlediga en person från flera uppdrag som ställföreträdare i Vallentuna och Danderyds kommun diskuterades. Det pågar en utredning angående samverkan mellan överförmyndarverksamheterna i Österåker, Vallentuna, Täby och Norrtälje kommun. Susanna Åberg anställdes som handläggare år Vid protokollet /- / //lff ~a(l/ee e~l<j Lisa Wellenius Kopia til/: (Jvcllörm)mdarnamndcn i Vallen/una kommun Kommunstyrelscn i T Tallentuna kommun KommunfiJllmäkfif!,c i Vallentuna kommun

86 Ärende 12

87 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 27 (44) Kommunstyrelsen Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962) inom socialnämndens verksamhetsområde. Därmed läggs en ny punkt 3 in i socialnämndens reglemente, med rubriken "Delegering från kommunfullmäktige". Yrkande Jaana Tilles (S) yrkar avslag till liggande förslag. Gunnel Orselius Dahl (FP) yrkar bifall till liggande förslag. Proposition Ordförande ställer liggande förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit liggande förslag. Reservation Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Thomas Arctaedius anmäler för (S) reservation mot beslutet. Ärendet i korthet Socialnämnden föreslår i sitt beslut ( ) att kommunfullmäktige delegerar beslutanderätten angående utvidgning av tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962), LOV, inom socialnämndens verksamhetsområde till nämnden. Socialnämnden har, enligt ett beslut i fullmäktige , infört LOV inom hemtjänsten. Ett projekt visar nu att det bör vara möjligt att införa valfrihetssystem inom fler verksamheter än hemtjänsten om socialnämnden finner att det är lämpligt. LOV innebär en möjlighet för invånarna att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Till skillnad från Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär LOV att leverantörerna inte väljs ut med lägsta pris som ett kriterium. Istället tillåts alla som uppfyller de uppställda kvalitetskriterierna leverera sina tjänster till ett i förväg fastställt pris. Ärendets tidigare behandling KSAU Beslut Arbetsutskottet beslutar att inte ta något eget ställningstagande i frågan. Handlingar 1. Förslag nytt reglemente - Socialnämnden 2. Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV 3. Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, SN Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, SN 72, (S) reservation 5. Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, tjänsteskrivelse SF Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

88 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/2 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962) inom socialnämndens verksamhetsområde. Därmed läggs en ny punkt 3 in i socialnämndens reglemente, med rubriken "Delegering från kommunfullmäktige". Ärendet i korthet Socialnämnden föreslår i sitt beslut ( ) att kommunfullmäktige delegerar beslutanderätten angående utvidgning av tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962), LOV, inom socialnämndens verksamhetsområde till nämnden. Socialnämnden har, enligt ett beslut i fullmäktige , infört LOV inom hemtjänsten. Ett projekt visar nu att det bör vara möjligt att införa valfrihetssystem inom fler verksamheter än hemtjänsten om socialnämnden finner att det är lämpligt. LOV innebär en möjlighet för invånarna att välja mellan olika leverantörer av tjänster inom vård och omsorg. Till skillnad från Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär LOV att leverantörerna inte väljs ut med lägsta pris som ett kriterium. Istället tillåts alla som uppfyller de uppställda kvalitetskriterierna leverera sina tjänster till ett i förväg fastställt pris. Handlingar 1. Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, SN Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, SN 72, (S) reservation KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

89 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 3. Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde, tjänsteskrivelse SF 4. Delegering av beslut om utvidgning av tillämpning av LOV 5. Förslag nytt reglemente - Socialnämnden Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Socialnämnden Akt

90 Kommunal författningssamling FÖRSLAG TILL NYTT REGLEMENTE Antaget av kommunfullmäktige Reviderat av kommunfullmäktige Reviderat av kommunfullmäktige Reviderat av kommunfullmäktige Senast reviderat av kommunfullmäktige Reglemente för socialnämnden Förutom det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Övergripande uppgifter Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lags sägs om socialnämnd eller motsvarande enligt Socialtjänstlagen (2001:453) samt kommunens uppgifter enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 2. Nämndens övriga uppgifter Socialnämnden administrerar och samordnar aktiviteterna inom kommunens pensionärs- och handikappråd. Socialnämnden fullgör inom sitt ansvarsområde specialreglerade kompletterande uppgifter enligt följande lagar och förordningar: - Lagen (1964:167) med särskild bestämmelser om unga lagöverträdare - Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i viss fall - Socialtjänstförordningen (2001:937) - Föräldrabalken (19949:381) - Förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade - Lagen (1993:389) om assistansersättning enl. 5 - Lagen (1997:736) om färdtjänst - Lagen (1997:735) om riksfärdtjänst - Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Alkohollagen (1994:1738) - Lag (2002:281) om ändring i tobakslagen (1993:581) enligt 19, andra stycket punkt 2. - Lagen (2007:1455) om detaljhandel med nikotinläkemedel enl. 9 och 14, samt förordning (2008:30) om detaljhandel med nikotinkäkemedel enligt Delegering från kommunfullmäktige Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnden att vid behov utvidga tillämpningen av Lag om valfrihetssystem (2008:962) inom socialnämndens verksamhetsområde. 4. Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med speciallagstiftning och de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de bestämmelser som kan finnas i lag (5)

91 Reglemente för socialnämnden eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 5. Personuppgiftsansvar Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i myndighetens verksamheter. 6. Nämndens sammansättning Nämnden består av nio (9) ledamöter och nio (9) ersättare. 7. Nämndens arbetsformer Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer för ett år i sänder eller när ordföranden finner det nödvändigt. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra (4) arbetsdagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldsta ledamoten göra detta. 8. Ersättarnas tjänstgöring m m Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättare ska tjänstgöra i den ordning som fullmäktige bestämt i samband med valet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen (5)

92 Reglemente för socialnämnden En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde ska tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Den tjänstgörande ersättaren slutar efter pågående ärende att tjänstgöra för ledamoten. Ledamot eller tjänstgörande ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgörs ordförandens uppgifter av den till åldern äldsta ledamoten. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10. Omröstning Begärs omröstning i visst ärende skall sådan, sedan omröstningsproposition blivit godkänd, ske enligt uppropslista varvid ordföranden ska avge sin röst sist. 11. Protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot som väljs vid sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen måste redovisas skriftligt vid sammanträdet. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska det ske skriftligen. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 12. Nämndens ordförande Det åligger nämndens ordförande att: - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, ekonomi och effektivitet i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan mellan nämnden och kommunens övriga nämnder - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i särskilt fall. 13. Nämndens utskott Inom nämnden ska finnas ett arbetskott bestående av tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare och ett socialutskott bestående av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare (5)

93 Reglemente för socialnämnden Vid ny mandatperiod ska nämnden vid sitt första sammanträde välja ledamöter och ersättare till utskotten. Nämnden väljer för den tid nämnden bestämmer bland utskottens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i något av utskotten på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om inte ordföranden i särskilt fall beslutar annorlunda, ska ersättare närvara vid utskottens sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. I annat fall har inte ersättare rätt att närvara vid sammanträdet. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskotten ska nämnden snarast förrätta fyllnadsval. Utskotten sammanträder enligt fastställd sammanträdesordning. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en ledamot begär det. Utskotten får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. För kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar gäller tillämpliga delar som är föreskrivet för nämnden. Utskotten ska använda kommunallagens regler för nämnden i tillämpliga delar när det gäller: - jäv - förfarande då beslut fattas - protokoll och protokollsjustering - tillkännagivande och justering - reservation - utomståendes närvarorätt. 14. Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschef eller anställd som nämnden bestämmer. 15. Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas vid sammanträdet ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden. 16. Delegation av beslutanderätt Omfattning av den delegation som nämnden har rätt till enligt 6 kap kommunallagen, bestämmer nämnden i särskild delegationsordning (5)

94 Reglemente för socialnämnden (5)

95 VALLENTUNA KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde (SN ) Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av LOV inom socialnämndens ansvarsområde. Reservation Socialdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget, och meddelar att de avser att inkomma med en skriftlig reservation före justeringen. Ärendet i korthet Enligt beslut i kommunfullmäktige , KF 87, har socialnämnden infört ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att kommuner kan skapa så kallade valfrihetssystem istället för att upphandla tjänster enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Socialnämnden avser nu att föreslå att kommunfullmäktige beslutar delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av lag om valfrihetssystem (LOV) till andra verksamheter inom socialnämndens ansvarsområde. Yrkanden Socialdemokraterna yrkar att besluten angående LOV- ärenden även fortsättningsvis tas i KS och kommunfullmäktige för att bevara demokrati och insyn i ärenden som gäller socialnämnden. Propositionsordning Ordförande ställer arbetsutskottets förslag till beslut mot Socialdemokraternas förslag och finner att nämnden antar arbetsutskottets förslag. Ärendets tidigare behandling SNAU 52, Handlingar 1. Tjänsteskriwlse Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde 2. Protokollsutdrag, SNAU 52, Expedieras till Akt Handläggare KommunstyTclsen

96 VALLENTUNA KOMMUN Socialnämnden Sa m manträdesprotokoll Skriftlig reservation från Socialdemokraterna, bilaga till 72 Frågorna som rör vilka tjänster och avdelningar inom Socialtjänsten som ska läggas ut på LOV (Lagen om valfrihetssystem) anser vi berör alla i Vallentuna och bör lyftas for flera politiker än de som sitter i socialnämnden. (S) anser dessutom att alla som ska arbeta för socialtjänsten ska ha kollektivavtalsliknade avtal för bra arbetsvillkor.

97 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR TERHI BERLIN SID 1/3 UTREDARE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av LOV inom socialnämndens ansvarsområde. Ärendet i korthet Enligt beslut i kommunfullmäktige den 9 november 2009, KF 87, har socialnämnden infört ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att kommuner kan skapa så kallade valfrihetssystem istället för att upphandla tjänster enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av lag om valfrihetssystem (LOV) till andra verksamheter inom socialnämndens ansvarsområde. Bakgrund Socialnämnden i Vallentuna kommun har infört ett valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten enligt beslut i kommunfullmäktige LOV innebär att kommuner kan skapa så kallade valfrihetssystem istället för att upphandla tjänster enligt lag om offentlig upphandling (LOU). En upphandling enligt LOU begränsar antalet leverantörer till dem som lämnar in anbud under en begränsad anbudstid. Enligt LOV finns ingen begränsad tid för att lämna in anbud. Det innebär att leverantörerna kan lämna in anbud löpande så länge som den upphandlande myndigheten annonserar förfrågningsunderlaget på Kammarkollegiets webbsida. Förfrågningsunderlaget ska innehålla alla de krav som en leverantör ska uppfylla och den ersättning som leverantören får för utförda tjänster. Det innebär att leverantörerna inte konkurrerar med priset, som är förutbestämt i förfrågningsunderlaget av den upphandlande myndigheten och lika för SOCIALFÖRVALTNING TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

98 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 2/3 alla leverantörer. De externa leverantörerna kompenseras för moms med 4%, vilket inte gäller för utförare i kommunens egen regi. Alla leverantörer som ansöker om att få vara delaktiga i valfrihetssystemet och som uppfyller myndighetens uppställda krav ska godkännas. Det är sedan upp till kunden att välja vilken av de godkända leverantörerna man vill anlita. För de kunder som inte vill eller kan göra ett aktivt val, ska det enligt LOV finnas ett så kallat ickevalsalternativ. Kommunerna Vallentuna, Danderyd, Norrtälje, Österåker samt Lidingö stad har tillsammans genomfört ett projekt för upphandling av tjänster enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Målet med projektet har varit att utreda vilken eller vilka upphandlingsformer som är lämpliga och möjliga för att erbjuda mångfald och valfrihet till brukaren. Projektet lämnar rekommendationer om att vissa insatser enligt LSS är lämpliga att upphandlas enligt LOU och att andra är lämpliga att upphandlas enligt LOV. Exempel på insatser som projektet anser är lämpliga att upphandla enligt LOU är: Korttidsvistelse utanför det egna hemmet *. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år *. Bostad med särskild service för barn och ungdom Bostad med särskild service för vuxna *I det kommungemensamma projektet har man kommit fram till att det för närvarande inte finns tillräckligt med underlag för att i nuläget rekommendera ett införande av korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LOV. Det kräver en särskild utredning om förutsättningarna. Exempel på insatser som projektet anser är lämpliga att upphandla enligt LOV är: Daglig verksamhet för vuxna Ledsagning

99 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SID 3/3 Avlösarservice i hemmet Socialnämnden anser att det bör finnas en möjlighet att tillämpa lag om valfrihetssystem (LOV) även andra verksamheter än hemtjänsten inom nämndens ansvarsområde om socialnämnden finner att det är lämpligt. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att delegera till socialnämnden att vid behov utvidga tillämpningen av LOV inom socialnämndens ansvarsområde. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Möjlighet till utveckling av LOV inom socialnämndens ansvarsområde Inga-Lill Björklund Socialchef Helena Åhman Avdelningschef Ska expedieras till: Kommunstyrelsen Akt Handläggare

100 Ärende 13

101 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 30 (44) Kommunstyrelsen Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation till gemensamt nämndkansli (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att arkivhandläggare för kommunens myndigheter organiseras inom kommunledningskontorets gemensamma nämndkansli fr o m 1 november Till följd av detta beslut ska arkivreglementet samt nämndernas arkivorganisation revideras. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta ett gemensamt nämndkansli organiserat på kommunledningskontoret. Dnr De nämndsekreterare som kommer att ingå i det gemensamma kansliet har som en del i sin tjänst även haft uppgiften att vara arkivhandläggare för sina resp myndigheter, enligt arkivreglementet. För att även få ett samlat grepp och högre kompetens kring arkivfrågorna föreslås att även uppgifterna som arkivhandläggare har fördelas inom det nya nämndkansliet. Ärendets tidigare behandling KSAU Handlingar 1. Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation till gemensamt nämndkansli Expedieras till alla nämnder revisorer kfs akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS MARIANNE SARBERG SID 1/2 KOMMUNARKIVARIE KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation till gemensamt nämndkansli Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Arkivhandläggare för kommunens myndigheter organiseras inom kommunledningskontorets gemensamma nämndkansli fr o m 1 september Till följd av detta beslut ska arkivreglementet samt nämndernas arkivorganisation revideras. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta ett gemensamt nämndkansli organiserat på kommunledningskontoret. Dnr De nämndsekreterare som kommer att ingå i det gemensamma kansliet har som en del i sin tjänst även haft uppgiften att vara arkivhandläggare för sina resp myndigheter, enligt arkivreglementet. För att även få ett samlat grepp och högre kompetens kring arkivfrågorna föreslås att även uppgifterna som arkivhandläggare har fördelas inom det nya nämndkansliet. Myndigheterna får en kontaktperson som är arkivhandläggare för myndighetens allmänna handlingar och samordnare för den/de arkivredogörare som utför och bevakar arkiveringen på respektive enhet inom myndigheten. En eller två myndigheter kan vara knutna till en arkivhandläggare, men hela arkivfunktionen inom kansliet kan ge myndigheten service, vilket ger ökad kompetens och kvalitet inom området. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

103 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Arkivansvarig är oförändrat myndigheternas förvaltningschefer. Arkivredogörare för verksamheter/enheter finns kvar inom myndighetens organisation. Kommunarkivarien föreslås i den nya kanslienheten även vara kommunregistrator, för att därmed få en strategisk och samordnande funktion för hela processen registrering - arkivering. Uppgiften som arkivhandläggare för kommunstyrelsen föreslås ingå i rollen som registrator för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arkivorganisation revideras därefter (delegationsbeslut). Handlingar 1. Förändringar i arkivorganisationen i samband med omorganisation Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Marianne Sarberg Kommunarkivarie Ska expedieras till: alla nämnder revisorer kfs akt

104 Ärende 14

105 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 25 (44) Kommunstyrelsen Förslag till ny förvaltning (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att någon förändring av förvaltningsorganisationen för närvarande inte skall ske. Lokal- och driftsförvaltningen inom fritidsnämndens ansvarsområde överflyttas till Tufa första januari Kommundirektören ges i uppdrag att kommunicera detta beslut till berörd personal med anledning av kommundirektörens månadsbrev och brev med uppdrag till arbetsledarna Att paragrafen justeras omedelbart. Yrkande Örjan Lid (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att någon förändring av förvaltningsorganisationen för närvarande inte skall ske. Örjan Lid (M) yrkar att lokal- och driftsförvaltningen inom fritidsnämndens ansvarsområde överflyttas till Tufa första januari Örjan Lid (M) yrkar att kommundirektören ges i uppdrag att kommunicera detta beslut till berörd personal med anledning av kommundirektörens månadsbrev och brev med uppdrag till arbetsledarna Örjan Lid (M) yrkar att paragrafen justeras omedelbart. Jaana Tilles (S) yrkar bifall till Örjan Lids första yrkande att kommunstyrelsen beslutar att någon förändring av förvaltningsorganisationen för närvarande inte skall ske. Jaana Tilles (S) yrkar avslag till Örjan lids andra ändringsyrkande att lokal- och driftsförvaltningen inom fritidsnämndens ansvarsområde överflyttas till Tufa första januari Proposition Ordförande ställer Örjan Lids första yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit Örjan Lids förslag. Ordförande ställer Örjan Lids andra yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit Örjan Lids förslag. Ordförande ställer Örjan Lids tredje yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit Örjan Lids förslag. Anteckning (S) meddelar att man ej deltar i beslutet. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 26 (44) Kommunstyrelsen Ärendet i korthet Förslagen utgår från de två uppdrag som kommundirektören fått från Kommunstyrelsen arbetsutskott och Kommunstyrelsen 2010 och Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommundirektören att under 2010 genomföra en översyn av kommunens samtliga verksamheter ur ett processperspektiv för att där igenom uppnå ett koncerntänkande. Uppdraget är förlängt till Dnr KS Arbetsutskottet beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram ett förslag gällande vilka fastigheter som ska överföras till Tufas ansvarsområde, samt att detta förslag presenteras för KSAU när det är färdigställt. Dnr KS Ledningsgruppens förslag utgår från den invånarnära verksamheten och att utifrån det bygga upp en förvaltning som på bästa sätt kan ge stöd till både verksamhet och nämnd. Genom att skapa en sammanhållen utbildnings- och frivilligförvaltning med bibehållen nämndsorganisation förbereder vi oss också för att hantera framtidens utmaningar i ett växande Vallentuna. Den nya förvaltningen samlar bildnings, upplevelse- och kultur/rekreationsfrågor för breda målgrupper. Se vidare bifogat ärende. Ärendets tidigare behandling KSAU Handlingar 1. Förslag till Utbildning- och upplevelseförvaltning 2. Vallentuna 2015, förslag till ny förvaltning 3. Uppdrag genomföra översyn av samtliga verksamheter ur ett processperspektiv för att uppnå ett koncerntänkande Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107 Ärende 15

108 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 40 (44) Kommunstyrelsen Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1.Vallentuna kommun beslutar att medverka i bildandet av ett gemensamt kansli för överförmyndarverksamheten i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker med start den 1 januari Det gemensamma överförmyndarkansliet ska ha sitt säte i Täby kommun. 3.Driftskostnaderna för det gemensamma överförmyndarkansliet ska inte överstiga de sammanlagda kostnaderna enligt dagens organisation och kostnaderna ska fördelas kommunerna emellan i proportion till verksamhetens omfattning i respektive kommun. 4.Kommunstyrelsen får i uppdrag att teckna samverkansavtal med berörda kommuner enligt beslut 1-3 ovan. Ärendet i korthet Vallentuna, Täby, Norrtälje, och Österåkers kommuner har under våren 2011 tillsammans utrett möjligheterna till samverkan inom överförmyndarens verksamhetsområde. De fyra kommunerna föreslås samordna sin verksamhet i ett gemensamt kansli som utför tjänster åt överförmyndaren/överförmyndarnämnden i de aktuella kommunerna. Samarbetet föreslås komma till stånd från den 1 januari 2012 genom ett samverkansavtal, varvid Täby blir värdkommun. Ärendets tidigare behandling Handlingar 1. Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker Expedieras till Akt Överförmyndarnämnden Kommundirektör Ekonomichef Kanslichef Österåkers kommun Täby kommun Norrtälje kommun Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

109 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS VICTOR KILÉN SID 1/3 CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker Förslag till beslut Att det bidas ett gemensamt Överförmyndarnämndskansli mellan kommunerna Vallentuna, Täby, Österåker och Norrtälje, från och med den 1 januari Att Täby kommun blir värdkommun för det gemensamma kansliet och att det placeras i Täby Att driftkostnaderna för det gemensamma kansliet inte ska överstiga summan av nuvarande budget i respektive kommun. Att kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med övriga kommuner utarbeta ett samverkansavtal gällande det nya kansliet. Ärendet i korthet Täby, Österåker, Vallentuna och Norrtälje kommuner har tillsammans utrett frågan om samverkan avseende överförmyndarens verksamhetsområde. Public Partner har anlitats som konsult i utredningsarbetet. I uppdraget ingick att belysa i vilken grad som samverkan kan ge ett positivt bidrag när det gäller kostnadseffektivitet och ökad kvalitet i verksamheten. Utifrån detta underlag förordas att det bildas ett gemensamt överförmyndarkansli med Täby som värdkommun. Bakgrund Täby, Österåker, Vallentuna och Norrtälje kommuner har tillsammans utrett frågan om samverkan avseende överförmyndarens verksamhetsområde. Utredningen har genomförts i två steg. Initialt har intresset för samverkan, möjliga samverkanskonstellationer och möjliga associationsformer undersöks. I ett andra steg KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

110 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 har utredningen inriktats på att utreda förutsättningarna för en gemensam tjänstemannaorganisation. Danderyds kommun deltog i utredningens inledande del men beslutade sedan att inte delta i utredningens andra steg. Public Partner har anlitats som konsult i utredningsarbetet. I uppdraget ingick att belysa i vilken grad som samverkan kan ge ett positivt bidrag när det gäller kostnadseffektivitet och ökad kvalitet i verksamheten. I utredningen har olika samverkansformer undersökts och man har konstaterat att samverkan genom avtal är det enda lämpliga alternativet. Den politiskt tillsatta överförmyndarfunktionen föreslås bestå eftersom förändringar i denna inte kan göras under pågående mandatperiod enligt föräldrabalken 19:3. En gemensam tjänstemannaorganisation är dock genomförbar och föreslås samordnas i ett gemensamt kansli. Fördelar Ökad kvalitet minskad sårbarhet och ökat kompetensutbyte och möjligheter till specialisering Andra exempel Sedan 2007 bedrivs överförmyndarverksamheten i östra Skaraborg i samverkan genom avtal. Skövde står värd för det kansli som idag expanderat till att omfatta 12 kommuner. Av de 12 kommunerna har de 8 ursprungliga ett så långtgående beslutsfattande som delegation tillåter. Av de 4 sist tillkomna kommunerna är delegationsförhållandet detsamma men varje kommun har ett eget utökat ansvar kring bl. a. rekrytering och information med hänvisning till större geografiska avstånd. Den mest avlägsna kommunen som kansliet servar återfinns på 13 mils avstånd. Av de ursprunglig 8 kommunerna har en kommun egen överförmyndarnämnd och de övriga överförmyndare utsedd av kommunfullmäktige. Ekonomiska konsekvenser Bedömningen är att ett gemensamt kansli bör omfatta 7,5-8 tjänster om den angivna Skövdemodellen används, dvs så omfattande delegering från den förtroendevalda överförmyndaren i respektive kommun som möjligt. Vid en jämförelse med de handläggartjänster som finns idag samt den handläggningstid som återfinns från de

111 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 förtroendevalda överförmyndarna, nämnden, så uppgår dessa idag i de aktuella kommunerna till ca 7,5 tjänst. Kostnadsbilden för ett gemensamt kansli för övriga kostnader utöver handläggartjänster antas vara i nära paritet med dagens nivåer. Det handlar om gängse kostnad per arbetsplats m IT-stöd, systemstöds-kostnader, utbildning mm. Sammantaget kan sägas att dagens samlade kostnadsnivå för de 4 kommunernas överförmyndarorgan torde räcka för att vid en nationell jämförelse bygga en uthållig framtida organisation. Handlingar 1. Gemensamt överförmyndarkansli i kommunerna Norrtälje, Täby, Vallentuna och Österåker UTKAST Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef KS kansli Ska expedieras till: Akt Överförmyndarnämnden Kommundirektör Ekonomichef Kanslichef

112 Ärende 16

113 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 13 (44) Kommunstyrelsen Beslut Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor (KS ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned från och med den första januari att en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd skapas från och med den första januari att kommunstyrelsen tar över delar av vad samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden, i enlighet med förslag i nya och reviderade reglementen. att ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen från och med den första januari att planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet från och med den första januari Yrkanden Örjan Lid (M) yrkar att meningen i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens regelmente framställa och utföra nybyggnadskartor, utsättning, lägeskontroll, GIS samt lantmäteri och mätuppdrag byts ut till följande två meningar: Ansvara för mätningsteknisk verksamhet och kartproduktion, framställa och utföra nybyggnadskartor, lägeskontroll, utsättning samt övriga mätuppdrag. Ansvara och samordna utvecklingen av kommunens Geografiska informationssystem. Örjan Lid (M) yrkar att riktlinjer för skyltning flyttas från kommunstyrelsens reglemente till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente. Örjan Lid (M) yrkar att ansvaret rörande parkeringstillstånd flyttas från kommunstyrelsens reglemente till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens reglemente. Raimo Vuojärvi (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott samt kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott ska ha fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Samt att ersättarna bara deltar vid ordinarie ledamots frånvaro. Jaana Tilles (S) yrkar att ärendet ska återremitteras. Proposition Ordförande ställer yrkandet om återremiss mot att ärendet ska behandlas idag och finner att kommunstyrelsen bifallit att behandla ärendet idag. Reservation Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Thomas Arctaedius anmäler för (S) reservation mot beslutet. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 (44) Kommunstyrelsen Proposition Ordförande ställer liggande förslag om ny organisation för samhällsbyggnadsfrågor mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit liggande förslag. Proposition Ordförande ställer Örjan Lids förslag om reglementesändringar mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit Örjan Lids förslag. Proposition Ordförande ställer Raimo Vuojärvis förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit Raimo Vuojärvis förslag. Ärendet i korthet Förslaget utgår från att tydliggöra roller och ansvarsfördelning där strategisk planering, förvaltning och myndighetsutövning utförs av olika organ. Samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned och istället skapas en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd. Kommunstyrelsen kommer att ta över delar av samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden och ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen. Planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet. Ärendets tidigare behandling KSAU Beslut Arbetsutskottet beslutar att inte ta något eget ställningstagande i frågan. Handlingar 1. Förslag till reviderat reglemente för kommunstyrelsen 2. Förslag till reglemente för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 3. Skiss ny organisation SBF 4. Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor Expedieras till Akt SBN MTM Ekonomiavdelningen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

115 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS VICTOR KILÉN SID 1/4 CHEF KOMMUNSTYRELSENS KANSLI KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned från och med den första januari att en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd skapas från och med den första januari att kommunstyrelsen tar över delar av vad samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden, i enlighet med förslag i nya och reviderade reglementen. att ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen från och med den första januari att planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet från och med den första januari Ärendet i korthet Förslaget utgår från att tydliggöra roller och ansvarsfördelning där strategisk planering, förvaltning och myndighetsutövning utförs av olika organ. Samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned och istället skapas en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd. Kommunstyrelsen kommer att ta över delar av samhällsbyggnadsnämndens tidigare ansvarsområden och ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen. Planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

116 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/4 Bakgrund Den 14 mars 2011 beslutade fullmäktige att kommunstyrelsen under innevarande år skulle ge förslag på ändringar i kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens reglemente så att frågor gällande fördjupad översiktsplan, strukturplan, andra planer av strukturell karaktär, samt alla former av detaljplaner förutom enkelt planförfarande hädanefter ska hanteras och godkännas av kommunstyrelsens planutskott för att sedan skickas för behandling och antagande i kommunfullmäktige. Som tidigare presenterats för fullmäktige genomförde PriceWaterhouseCoopers under hösten 2010 en granskning av kommunens övergripande planering med inriktning på investerings- och exploateringsprocessen. Granskningen visade en tydlig bild av att detta sammanhänger med otydligheter vad gäller ansvarsgränser mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Otydligheter i gränssnitten förvärras av otydligheter i arbetsprocesser och rutiner när det gäller exploaterings-, plan- och investeringsverksamheten i kommunen. Samtidigt har kommunledningen sett över alternativa sätt att förändra kommunens organisation för att möta ökade behov av kvalitet, effektivitet och kundnöjdhet. Målet är att Vallentuna kommun år 2015 ska ha en organisation som möter invånarnas behov på bästa möjliga sätt men att servicen samtidigt också kostar mindre. Utifrån ovanstående har ett förslag arbetats fram gällande organisationsförändring och ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och nuvarande samhällsbyggnadsnämnd och myndighetsnämnd för teknik och miljö. Förslaget utgår från att tydliggöra roller och ansvarsfördelning där strategisk planering, förvaltning och myndighetsutövning utförs av olika organ. Samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö läggs ned och istället skapas en miljö- och samhällsbyggnadsnämnd. Kommunstyrelsen kommer att ta över delar av samhällsbyggnadsnämndens tidigare områden och ett nytt utskott, teknik- och fastighetsutskottet, skapas under kommunstyrelsen. Planutskottet som idag redan finns under kommunstyrelsen byter namn till näringslivs- och planutskottet.

117 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/4 Enligt detta förslag är det inom miljö- och samhällsbyggnadsnämndens område ansvaret för tillsyn och myndighetsutövning kommer att ligga. Nämnden svarar för den tillsyn, offentlig kontroll, och övrig myndighetsutövning som i enlighet med lag eller annan författning ska fullgöras av en kommunal nämnd inom följande områden: miljöbalken och övrig lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och bygglagen och övrig lagstiftning inom plan- och byggväsendet samt livsmedelslagstiftningen. I reglementena för denna nya nämnd och för kommunstyrelsen finns ytterligare bestämmelser om de befogenheter kommunstyrelsen har. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och där enkelt planförfarande tillämpas. Den strategiska planeringen kommer kommunstyrelsen att svara för genom näringslivs- och planutskottet. Detta rör den allmänna samhällsutvecklingen och utskottet bereder på kommunstyrelsens uppdrag ärenden gällande långsiktig utveckling, översiktlig planering av användningen av mark, luft, vatten, bostadspolitik, energianvändning, strategiska sysselsättnings- och näringslivsfrågor samt miljövårds- och naturvårdspolitiken. Kommunstyrelsens fastighets- och teknikutskott kommer svara för strategiska frågor när det gäller kommunens fastigheter. På kommunstyrelsens uppdrag bereder utskottet ärenden som rör förvaltningen och utveckling av kommunens mark, byggnader och anläggningar. I och med detta organisationsförslag hålls också myndighetsutövningen åtskilt från ägandefrågor så att inte rättssäkerheten äventyras genom jävssituationer. Fördelarna med denna organisation är att rollfördelning och ansvar blir tydligare och att frågor och ärenden av övergripande karaktär löses på ett tidigt stadium. Förslaget innebär också att samhällsbyggnadsförvaltningen i och med organisationsförändringen blir en förvaltning under kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen förblir en egen förvaltning och ska inte integreras i kommunledningskontoret och samhällsbyggnadschefen kommer liksom tidigare att lyda under kommundirektören.

118 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 4/4 När det gäller nämndernas reglementen skrivs ett nytt reglemente för den nya miljöoch samhällsbyggnadsnämnden medan reglementet för kommunstyrelsen revideras efter den nya organisationsstrukturen. Nu gällande reglemente för samhällsbyggnadsnämnden är väldig detaljerat och hänvisar till en rad lagar och paragrafer. Denna typ av stuktur på reglemente är emellertid svåra att hålla uppdaterade då lagar och regler ofta ändras utan att revideringar i reglementet sker i samma takt. På grund av detta har också den konsultfirma, Structor, som kommunen anlitat rekommenderat att man i det nya reglementet för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden samt i det reviderade reglementet för kommunstyrelsen inte är lika detaljrik. I de nya förslagen till reglementena står därför i huvudsak de övergripande ansvarsområden som den nya nämnden och kommunstyrelsen fått i delegation från fullmäktige. Handlingar 1. Förslag till ny organisation - samhällsbyggnadsfrågor Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Chef kommunstyrelsens kansli Ska expedieras till: Akt SBN MTM Ekonomiavdelningen

119 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SID 1/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för miljö och samhällsbyggnadsnämnden Fastställd av kommunfullmäktige 2011-x-x x Förutom det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Uppgifter Nämnden svarar för den tillsyn, offentlig kontroll och övrig myndighetsutövning som i enlighet med lag eller annan författning ska fullgöras av en kommunal nämnd inom följande områden: - miljöbalken och övrig lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, smittskydd. - tillsyn livsmedelslagstiftningen, - myndighetsutövning inom Plan- och bygglagen samt övrig speciallagstiftning. - områdesbestämelser och detaljplaner som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och där enkelt planförfarande tillämpas, - bostadsanpassning - P-tillstånd till funktionshindrade - vad som ankommer på en kommunal nämnd enligt lagen om nämnder för vissa trafikfrågor, lokala trafikföreskrifter, undantag (dispens) från trafikföreskrifter. - Ansvara för mätningsteknisk verksamhet och kartproduktion, framställa och utföra nybyggnadskartor, lägeskontroll, utsättning samt övriga mätuppdrag. - Ansvara och samordna utvecklingen av kommunens Geografiska informationssystem.

120 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SID 2/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Det åligger också nämnden att - informera allmänheten om den egna verksamheten, - ta initiativ till erforderliga ändringar av kommunala bestämmelser inom nämndens verksamhetsområde, 2. Delegering från kommunfullmäktige Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnden att anta detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och där enkelt planförfarande tillämpas. Sådana beslut ska snarast redovisas till fullmäktige genom protokoll eller andra lämpliga dokument. 3. Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med speciallagstiftning och de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, de bestämmelser som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 4. Personuppgiftsansvar Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i myndighetens verksamheter. 5. Nämndens sammansättning Nämnden består av nio (9) ledamöter och nio (9) ersättare.

121 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SID 3/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 6. Nämndens arbetsformer Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer för ett år i sänder eller när ordföranden finner det nödvändigt. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra (4) arbetsdagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldsta ledamoten göra detta. 7. Ersättarnas tjänstgöring m m Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättare ska tjänstgöra i den ordning som fullmäktige bestämt i samband med valet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde ska tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Den tjänstgörande ersättaren slutar efter pågående ärende att tjänstgöra för ledamoten. Ledamot eller tjänstgörande ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

122 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SID 4/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 8. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgörs ordförandens uppgifter av den till åldern äldsta ledamoten. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 9. Omröstning Begärs omröstning i visst ärende skall sådan, sedan omröstningsproposition blivit godkänd, ske enligt uppropslista varvid ordföranden ska avge sin röst sist. 10 Protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot som väljs vid sammanträdet. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen måste redovisas skriftligt vid sammanträdet. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska det ske skriftligen. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 10. Nämndens ordförande Det åligger nämndens ordförande att: - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling, ekonomi och effektivitet i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan mellan nämnden och kommunens övriga nämnder - representera nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i särskilt fall. 11. Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschef eller anställd som nämnden bestämmer. 12. Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas vid sammanträdet ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden.

123 REGLEMENTE FÖR MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SID 5/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 13. Delegation av beslutanderätt Omfattning av den delegation som nämnden har rätt till enligt 6 kap kommunallagen, bestämmer nämnden i särskild delegationsordning.

124 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 1/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för kommunstyrelsen Fastställd av kommunfullmäktige Reviderat av KF , , , , , samt Förutom det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. Ledning och samordning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens åtgärder när det gäller - utvecklingen av den kommunala demokratin, - att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen, - att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet, - att ansvara för flyktingfrågorna, - att effektivisera den kommunala verksamheten, - att reformera det kommunala regelbeståndet och ansvara för det administrativa utvecklingsarbetet, - det övergripande ansvaret för IT-verksamheten, - det övergripande ansvaret för kommunens centrala kommunikations- och informationsverksamhet, - den övergripande policyn för kommunen som arbetsgivare, - kommunens samlade nämndadmninistration, - kommunens kontaktcenter och reception, - kommunens ekonomifunktion samt det centrala stödet för statistik och prognoser, - kommunens centrala upphandlingsfunktion,

125 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 2/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunstyrelsen skall vidare med uppmärksamhet följa - samhällsstrukturens förändringar avseende bostads- och befolkningsutvecklingen samt dess påverkan på den kommunala ekonomin och anpassa kommunens planering med ledning härav. 2. Kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen ska ansvara för - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten. - miljövårds-, och bostadspolitik, - energiplanering, energihushållning och att upprätta energiplan enligt lagen (1977:439) om kommunal energiplanering, - planera för en god livsmiljö i kommunen, t ex genom översiktsplan, strukturplaner och andra strategiska planer samt samhällsbyggandet i övrigt, - leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, - övervaka att fullmäktiges beslut följs och att kommunens löpande förvaltning hanteras rationellt och ekonomiskt, - se till att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheter utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också vad gäller övriga förhållanden av betydelse för kommunen, - ta tillvara kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller har intresse i, - ansvara för de förvaltningsuppgifter som inte ankommer på annan nämnd - kommunstyrelsen ska ansvara för samordningen av kommunens upphandlingar, - vara kommunens huvudman i turist- och besöksnäringsfrågor med undantag för sådan verksamhet som kommunfullmäktige i särskild ordning uppdragit åt annan styrelse eller nämnd.

126 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 3/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende - den översiktliga planeringen och ansvar för exploratering, infrastrukur förvaltning av befintlig struktur, fastighetsförvaltning samt strategisk planering gällande näringsliv-, trafik- och miljöfrågor, - VA-samordning, - namngivning av kvarter, gator och vägar m m, - förprojektering, - parkeringstillstånd, - avfallshantering och renhållning, - parkeringsövervakning och flyttning av fordon, - ansvara för riktlinjer för skyltar i kommunen, - kommunens fastighetsserrvice inefattande städ- och konferensservice. Nämnden fullgör kommunens uppgifter beträffande verksamheter avseende drift, underhåll och förvaltning av - allmänna platser såsom gator, vägar, broar, torg och parker, - skogsområden, grönområden, naturreservat och övrig naturvård och vattenområden. Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende - ärenden rörande gatukostnadsersättning, - uppgiften att, inför såväl myndigheter som enskilda, företräda kommunen i dess egenskap av sakägare med avseende på fast egendom i ärenden angående fastighetsbildning, servitut, panträtt och liknande ärenden, - förvärvstillstånd enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m m, - kommunens strategiska lokalplanering, - uthyrning av hus eller annan byggnad (helt eller delvis) och utarrendering av mark eller vatten, dock inte sådana upplåtelser som av rationella skäl bör skötas inom ramen för annan nämnds löpande verksamhet, - ansvara för köp, byte, gåva och försäljning av fastigheter i arbetsområden och för fastigheter som är särskilt avsedda för företagande eller näringsliv. - ansvara för strategi gällande fastighetsinehav och utveckling för obebyggd mark, - ansvara för driftsunderhåll för kommunens fastigheter, - ansvara för projketledningen inom bygg- och anläggningsområdet, - att fullgöra kommunens uppgifter vad gäller planbesked enligt Plan- och bygglagen, - att ansvara för utveckling av de lokala miljömålen. Det åligger också kommunstyrelsen att svara för övriga kommunala uppgifter inom dessa områden samt de de förvaltningsuppgifter i övrigt som inte har uppdragits åt någon annan nämnd.

127 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 4/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Planärenden i följande utsträckning: - Kommunstyrelsen har dels rätt att själv svara för beredningen av enskilda ärenden, dels rätt att ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden direktiv om sådan beredning och att från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ta över beredningen. Ekonomisk förvaltning Kommunstyrelsen har hand om kommunens medelsförvaltning enligt fullmäktiges föreskrifter, innebärande - upplåning av medel, - se till att kommunen har ändamålsenliga rutiner för den ekonomiska förvaltningen, - placering av kommunens likvida medel så att god avkastning lämnas med hänsyn till kravet på säker placering, - placering av tillgångarna i kommunens donationsfonder på betryggande och förmånligt sätt. Personalpolitik Kommunstyrelsen skall ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innebärande att - initiera, utveckla och följa upp kommunens policies och planer inom personal- och löneområdet och med dessa som grund främja personalarbetet i kommunen, - med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, - besluta om stridsåtgärd, - avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, - lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130).

128 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 5/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Specialreglerade uppgifter Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd och arkivmyndighet. Kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som åligger kommunen enligt lagen om civilt försvar. Kommunstyrelsens arbetsutskott är krisledningsnämnd (i fredstid) Kommunstyrelsen fastställer sin beredskapsplan. Kommunstyrelsen ska, med undantag för beslut som författningsenligt ska fattas av fullmäktige, handlägga ärenden enligt lagen om TV-övervakning. Kommunstyrelsen har vidare hand om - kommunens anslagstavla - ärenden angående tillstånd att använda kommunens vapen, - underhålla och förvalta styrelsens fasta egendom i den mån detta ej tillkommer annan nämnd - kommunens behov av försäkringsskydd. 3. Beslutanderätt överförd från kommunfullmäktige - Ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige beslutat och särskilt följa reglerna om säkerheten. - Styrelsens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt. - På begäran av en nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer. - Under kommunfullmäktiges sommaruppehåll besluta i förköpsärenden inom den beloppsram och andra riktlinjer som fullmäktige fastställt beträffande belopp, område och villkor i övrigt. - Ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m m som inte avser utövande av förköpsrätt vid aktieöverlåtelse. - I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. - Teckna avtal om licenser, upphovsrättsliga avtal och därmed jämförliga avtal inom styrelsens verksamhetsområde. - Avge övriga yttranden som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. - Bostadsupphandlingsfrågor.

129 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 6/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 4. Ansvar och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har betämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt rapportera till kommunfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 5. Personuppgiftsansvar Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i myndighetens verksamheter. 6. Kommunstyrelsens sammansättning Kommunstyrelsen består av tretton (13) ledamöter och tretton (13) ersättare. 7. Kommunstyrelsens arbetsformer Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer enligt fastställd sammanträdesplan eller när ordföranden finner det nödvändigt. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt vara, varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet till handa senast fyra (4) arbetsdagar före sammanträdesdagen,. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldsta ledamoten göra detta. 8. Ersättarnas tjänstgöring m m Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättare ska tjänstgöra i den ordning som fullmäktige bestämt i samband med valet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

130 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 7/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde ska tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Den tjänstgörande ersättaren slutar efter pågående ärende att tjänstgöra för ledamoten. Ledamot eller tjänstgörande ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. Ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9. Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgörs ordförandens uppgifter av den till åldern äldsta ledamoten. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10. Omröstning Begärs omröstning i visst ärende skall sådan, sedan omröstningsproposition blivit godkänd, ske enligt uppropslista, varvid dock ordföranden skall avge sin röst sist. 11. Protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot, som väljs vid sammanträdet. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen måste redovisas skriftligt vid sammanträdet. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall det ske skriftligen. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 12. Kommunstyrelsens ordförande Det åligger ordföranden att - närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - främja samverkan mellan styrelsen och kommunens övriga nämnder, - representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i särskilt fall.

131 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 8/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Kommunstyrelsens ordförande är kommunalråd och skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen. Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid sammanträde även med de nämnder, i vilka vederbörande inte är ordförande. Kommunstyrelsens ordförande får delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. 13. Kommunstyrelsens arbetsutskott Inom kommunstyrelsen skall finnas ett arbetsutskott bestående av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare. Ersättarna deltar bara vid utskottsmötet vid ordinarie ledamots frånvaro och inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen vid valet bestämda ordningen. Vid ny mandatperiod ska styrelsen vid sitt första sammanträde välja ledamöter och ersättare till arbetsutskottet. Styrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Om inte ordföranden i särskilt fall beslutar annorlunda, ska ersättare närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. I annat fall har inte ersättare rätt att närvara vid utskottets sammanträde. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet ska styrelsen snarast förrätta fyllnadsval. Utskottet sammanträder enligt fastställd sammanträdesordning. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en ledamot begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. För kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar gäller tillämpliga delar som är föreskrivet för styrelsen. Utskottet ska använda kommunallagens regler för styrelsen i tillämpliga delar när det gäller - jäv, - förfarande då beslut fattas, - protokoll och protokollsjustering, - tillkännagivande och justering, - reservation, - utomståendes närvarorätt.

132 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 9/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 14. Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Inom kommunstyrelsen skall finnas ett näringslivs- och planutskott bestående av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare.ersättarna deltar bara vid utskottsmötet vid ordinarie ledamots frånvaro och inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen vid valet bestämda ordningen. Det är kommunstyrelsens ordförande som ska uppbära ordförandeskapet i näringslivs- och planutskottet. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Avgår en ledamot i utskottet ska styrelsen snarast förrätta fyllnadsval. Utskottet sammanträder enligt fastställd sammanträdesordning. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en ledamot begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. För kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar gäller tillämpliga delar som är föreskrivet för styrelsen. Utskottet ska använda kommunallagens regler för styrelsen i tillämpliga delar när det gäller - jäv, - förfarande då beslut fattas, - protokoll och protokollsjustering, - tillkännagivande och justering, - reservation, - utomståendes närvarorätt.

133 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 10/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 15. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Inom kommunstyrelsen skall finnas ett teknik- och fastighetsutskott bestående av fem (5) ledamöter och fem (5) ersättare.ersättarna deltar bara vid utskottsmötet vid ordinarie ledamots frånvaro och inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen vid valet bestämda ordningen. Vid ny mandatperiod ska styrelsen vid sitt första sammanträde välja ledamöter och ersättare till teknik- och fastighetsutskottet. Styrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Avgår en ledamot i utskottet ska styrelsen snarast förrätta fyllnadsval. Utskottet sammanträder enligt fastställd sammanträdesordning. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en ledamot begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. För kallelse, föredragningslista och sammanträdeshandlingar gäller tillämpliga delar som är föreskrivet för styrelsen. Utskottet ska använda kommunallagens regler för styrelsen i tillämpliga delar när det gäller - jäv - förfarande då beslut fattas - protokoll och protokollsjustering - tillkännagivande och justering - reservation - utomståendes närvarorätt

134 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN SID 11/ KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 16. Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommundirektören eller anställd som styrelsen bestämmer. 17. Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas vid sammanträdet ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden. 18. Delegation av beslutanderätt Omfattning av den delegation som kommunstyrelsen har rätt till enligt 6 kap kommunallagen, bestämmer styrelsen i särskild delegationsordning.

135 Samhällsbyggnadschef Teknisk chef Fastighetschef Stadsbyggnadschef Kart och mät Infrastruktur Gata och park Exploatering Förvaltning Projektledning Plan och näringsliv Bygg Miljö MSN KS/TeFaU KS/TeFaU (+MSN) KS/NäPLU KS/TeFaU KS/TeFaU KS/NäPLU (+MSN) MSN MSN (+KS/NäPLU)

136 Ärende 17

137 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 16 (44) Kommunstyrelsen Bostadsbyggnadsprognos (KS ) Beslut Kommunstyrelsen godkänner bostadsbyggnadsprognos och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. Yrkanden Jaana Tilles (S) yrkar bifall till socialdemokraternas ändringsförslag, se bilaga 1. Margareta Lundberg (MP) yrkar bifall till miljöpartiets ändringsförslag, se bliaga2. Proposition Ordförande ställer liggande förslag mot (S) förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit liggande förslag. Ordförande ställer liggande förslag mot (MP) förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit liggande förslag. Reservation Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Thomas Arctaedius anmäler för (S) reservation mot beslutet. Margareta Lundberg anmäler fär (MP) reservation mot beslutet. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden , BBP11A. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för (BBP10A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP11A (juni) 2) BBP11A karta 3) BBP11A sammanställning (juni) Till ärendet hör även förslag till Planbesked (Besked om önskemål om detaljplanering 2011). Ärendets tidigare behandling KS PlanU Handlingar 1. BBP11A karta 2. Planbesked BBP11A (juni) 4. BBP11A sammanställning (juni) 5. BBP11A tjänsteskrivelse (juni) Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

138 Områden som (S) vill ha med i boslndsbyggnadsprogrammet lla utöver alliansens förslag: Hållsta (Sy1ta1.1), ( men inte området öster om järnvägen) Ubby 1:24-27, Alliansen vill inte redovisa detta område i BBPll, men (S) vill det. Området har stort utvecklings potential och ligger perfekt till nära kollektivtrafiken. Tredjedel hyresrätter påföljande kommuniigda tomter (i parantes det totala antalet bostäder) Norra centrumtomten, (150 st), inga lokaler för handel i bottenvåningen i fönnån för andra lokaler i centrum utan mötesplatser för kommuninvånare och föreningar. Telluskvatteren, (150 st), parkplaneling ska komma igång snarast Äbyängar 1 och 2, (475 st), mindre lägenheter för unga/äldre/ensamstående och studerande ska finnas bland dessa Äbyholmsvägen, (150 st) Östra Äby (300st) Hjälmsta, (50 st), hyresrätter i flerbostadshus i Össebyhus regi Kristineberg, Lindholmen (centrala Lindholmen) (50st), en mindre del hyresrätter i Össeby hus regi Karby/Brottby, (200st) Andra}ol'slag: Nyby: förskola/ skola behövs i området Södra Haga: alliansen vm ha 250 bostäder totalt, 50 under perioden. (S) vill INTE exploatera detta skogsområde. Dessutom är det oldart vilken dragning Arningevägens förlängning kommer att ha. Ö Ormsta NV, (80 småhus), (S) vill utöka området mot golfbanan. Transformationsstationen kan grävas ner/flyttas? Ubby/Molnby: (170 st under perioden) (S) vill ha fördubbling, detaljplanering enligt Alliansen 2015, (S) vill bölja det arbetet med detsamma Tingval1a, (75 st småhus), viktigt att strandskydd pål)om respekteras Ekskogen, (:wst), 20 småh us, (S) vill ta bort området från BBPll tills vidare tills saneling av bredvid liggande gammalt industriområdet har ägt rum. Föl' övrigt enligt KS}örslag.

139 Yrkanden - koilllllunplanen.rvii~jöpartiet yrkar Att utbyggnadstakten i Vallentuna i snitt ska ligga på 111axiIllalt , lägenheter per år fral11 till 2020 Att Kristinebergsskogen och Södra Vallentuna stryk" i bostadsbyggnadsprogranl111et " tn/" f~') 'I l. ila".(. id f"..,,«iii,,' '., Att befolkningsprognosen relateras till stl'ylaiillgatna Att bostadsbyggandet i centralorten uteslutande utgörs av tlerbostadshus. 'i,...,i.'fl f' /I/'" t~1 -I," " v'..,.~"'~,'" Att när tomtmark i centrala Valleutuna exploateras so"hrägs av k0111muuen ska även hytesrätter byggas. I ",, Ii Att arbetet med lniljöcertifieringen ISO ska vara ijf~~r~~~i~ad under Inandatperioden Att koffilllunplanen även i övriga avseenden anpassas tilllviiljöpartiets exploateringsnivå Arende';'8:-"" Att-vatje fastighetförses-med-kähsorter-ingav sof}ör. Ärende 31: Se (JV:Ifi:(:):m..:d.eIJjeliöys.,\..

140 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS DANIEL JARL SID 1/ PLANUTSKOTTET Tjänsteskrivelse BBP11A tjänsteskrivelse (juni) Kommunledningskontorets förslag till Planutskottet 1) Planutskottet lämnar besked om planläggning enligt Planbesked- Besked om önskemål om detaljplanering ) Planutskottet godkänner Bostadsbyggnadsprognos , BBP11A daterad juni. 3) Planutskottet överlämnar Bostadsbyggnadsprognos , BBP11A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen har utarbetat ett förslag till bostadsbyggnadsprognos för perioden , BBP11A. Prognosen bygger på föregående års bostadsbyggnadsprognos för (BBP10A) och gällande översiktsplan samt inkomna önskemål om detaljplanering. Till prognosen hör följande dokument: 1) BBP11A (juni) 2) BBP11A karta 3) BBP11A sammanställning (juni) Till ärendet hör även förslag till Planbesked (Besked om önskemål om detaljplanering 2011). KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

141 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 BBP11A Som en del av arbetet med ny kommunplan revideras årligen kommunens bostadsbyggnadsprognos och befolkningsprognos. Prognoserna godkänns av kommunfullmäktige. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar en prognos av takten i bostadsbyggandet inom kommunen och ligger till grund för kommunens befolkningsprognos. Bostadsbyggnadsprognosen är också ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt inom kommande 3-års period och till turordningen mellan projekten. De sista sex åren i bostadsbyggnadsprognosen visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Denna inriktning omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Kommunstyrelsen godkände att BBP11A, efter revideringar, används som underlag för framtagande av befolkningsprognos för perioden , BFP11A. Planutskottet avsåg att bereda bostadsbyggnadsprognosen men med anledning av att fel handlingar skickats ut så återremitterade utskottet ärendet. Vid sammanträdet lämnades dock synpunkter på bostadsbyggnadsprognosen som nu har inarbetats (byggstart för Nyborg 2012 istället för 2014, förtydligande avseende tomtstorlekar samt korrektur avseende exploatörens antal fastigheter i Bergsjövägen i Kårsta). Kommunledningskontoret föreslår nu Planutskottet att godkänna BBP11A och överlämna BBP11A till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för godkännande. BBP11A utgör sedan en bilaga till kommunplan Planutskottets beslut att godkänna BBP11A bör föregås av att Planutskottet lämnar planbesked.

142 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 Planbesked I arbetet med BBP11A har önskemål från exploatörer och markägare om detaljplanering behandlas. En del av önskemålen har inkommit 2010 medan andra har via beslut i kommunstyrelsen i samband med tidigare års bostadsbyggnadsprognosplanering hänvisats till nästa års planering i avvaktan på önskvärt planeringsunderlag. I dokument Planbesked- Besked om önskemål om detaljplanering 2011 framgår förslag till besked om planläggning på dessa önskemål i samband med årets bostadsbyggnadsprognosplanering. Planutskottet lämnar planbesked till sökande enligt gällande reglemente. Fortsättningsvis ska kommunen (Planutskottet) ge planbesked till sökande inom 4 månader från det att en komplett ansökan inkommit till kommunen enligt nya Plan- och bygglagen. Detta gäller ansökningar om ny/ändrad detaljplan inkomna efter den 2 maj Handlingar 1. BBP11A karta 2. Planbesked BBP11A (juni) 4. BBP11A sammanställning (juni) 5. BBP11A tjänsteskrivelse (juni) Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Daniel Jarl Kommunplanerare Ska expedieras till: Akten

143 FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN DEN 2011-XX-XX KSF BBP11A (JUNI 2011) (MED REDAKTIONELLA ÄNDRINGAR EFTER KS ) Bostadsbyggnadsprognos

144 Innehåll Inledning Om bostadsbyggnadsprognosen Utfall tidigare år Planprioritering Huvudsaklig inriktning Nya respektive borttagna projekt Nya projekt Borttagna projekt... 6 Beskrivning av områden Västra Vallentuna Källvägen Förtätning västra Centrum-Tärningen Norra centrumtomten Gärdesvägen Fornminnesvägen Nyby Lindöberg Nordöstra Vallentuna Tegelbruket KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

145 3.2 Telluskvarteren Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby Åby ängar 1 och Åbyholmsvägen Östra Åby Södra Haga Gustavslund Upprätta-Lingsberg Haga Ö Ormsta NV Ubby/Molnby Sydöstra Vallentuna Hjälmsta Bällstaberg Uthamra strand Skoga Nyborg Bällstaberg Kristineberg Tingvalla Påtåker (Olhamra 1:53) KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

146 5. Lindholmen, övrig MOF Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3: Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen) Mörbytorp Kårsta och VAÖ Bergsjövägen i Kårsta (Södra Kårsta) Grönlundsvägen (nytt projekt i BBP11A) Ekskogen Karby, Lindvägen Hacksta m.m Karby/Brottby övrigt Södra Lussinge (nytt läge i BBP11A) Bilaga, Karta med respektive projekt Bilaga, Sammanställning av projekt KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

147 KAPITEL Inledning 1 Vallentunas gällande Översiktsplan visar planerad bebyggelseutveckling för åren När denna ska tillkomma tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 1. Om bostadsbyggnadsprognosen Bostadsbyggnadsprognos (BBP11A) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Den huvudsakliga inriktningen omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt igångsättningsår (byggstart). Inflyttning sker normalt 1-3 år efter. I Vallentuna kommun finns ett klart samband mellan byggande och befolkningsutveckling. Sambandet har bl.a. studerats av regionplanekontoret (rapport 2010:11) Byggandets påverkan på befolkningsutvecklingen och inflyttningen i förhållande till byggstart i kommunen åskådliggörs i diagrammet nedan. 1

148 KAPITEL Befolkningsökning och byggande i Vallentuna kommun Befolkningsökning (antal personer) Bostadsbyggande (antal bostäder) 1 I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1000 m 2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1000 m 2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. BBP11A bygger på Översiktsplan Enligt Översiktsplanen har kommunen en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivit bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Enligt Översiktsplanen behöver 7000 nya bostäder byggas inom kommunen till 2030 vilket innebär en succesiv ökning från 2oo till 350 nya bostäder per år. BBP11 bygger också på föregående års prognos för (BBP10A) samt inkomna önskemål om detaljplanering. BPP11A redovisar en planerad byggstart av ca 250 bostäder per år under varav ca 50 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. År 2014 ökar bostadsbyggandet och prognosen redovisar ca 400 bostäder varav 160 lägenheter i flerbostadshus. Under perioden fortsätter bostadsyggandet att öka till knappt 500 bostäder om året varav ca 250 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 400 nya bostäder per år. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. Den succesiva ökningen av bostadsbyggandet från 200 till 350 enligt Översiktsplanen kan bli svår att följa med anledning av bristande planberedskap för de närmaste åren ( ) vilket till stor del beror på den ekonomiska krisen För att nå 2

149 KAPITEL ett bostadsbyggande om ca 350 bostäder om året krävs en planberedskap för ett högre bostadsbyggande än 350 eftersom kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Vallentuna kommun. Föreslagen bebyggelse per år enligt BBP11A framgår av diagrammet nedan Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Översiktsplan redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden ska koncentreras till Vallentuna (inkl. Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/ Brottby och Gillinge. Därtill anger Översiktsplanen att en levande landsbygd förutsätter serviceorter och en del glesare bebyggelse på landsbygden. Bebyggelse på landsbygden ska ske framför allt som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördelning av bostadsbyggande per kommundelsområde redovisas i diagram nedan. Kommundelsområdena är Kårsta VAÖ (Vada, Angarn och Össeby- Garn), Lindholmen övrig MOF (Markim, Orkesta och Frösunda), Sydöstra Vallentuna, Nordöstra Vallentuna och Västra Vallentuna. Geografisk avgränsning och beskrivning av respektive kommundelsområde finns i avsnittet Beskrivning av områden. Föreslagen bebyggelse per område och år enligt BBP11A framgår av diagrammet nedan. 3

150 KAPITEL Kårsta och VAÖ Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna Nordöstra Vallentuna 600 Västra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning BBP11A har upprättats i samverkan mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Önskemål om detaljplanering I arbetet med bostadsbyggnadsprognosen behandlas önskemål om planläggning från exploatörer och markägare. Planutskottet lämnar planbesked till respektive sökande som en del av beredningen av bostadsbyggnadsprognosen till kommunfullmäktige. 1.1 Utfall tidigare år Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste 10 åren varierat mellan 84 och 284 bostäder per år. Under 2010 påbörjades 231 bostäder vilket är det tredje högsta antalet under perioden och är kraftig ökning jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga nivån 2009 berodde till stor del på finanskrisen På småhus har marknaden i kommunen återhämtat sig. Det finns fortfarande en viss osäkerhet på marknaden för byggande av flerbostadshus. Utfall för åren framgår av diagrammet nedan. 4

151 KAPITEL Utfall Utfall Planprioritering Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Planläggning för dessa förutsätts påbörjas Fastställd detaljplan: Nyby, Lindöberg, Tegelbruket, Gustavslund, Uthamra strand, Skoga, Påtåker, Källvägen och Kulla/Lindholmen 2:1. Pågående detaljplanering: Förtätning västra centrum, Fornminnesvägen, Telluskvarteren, Åby ängar 1, Åbyholmsvägen, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg, Bällstaberg 4 och Tingvalla. Planstart : Norra centrumtomten, Kristineberg, Ekskogen och Karby/ Lindvägen, Grönlundsvägen samt Mannhemsvägen (redovisas inte BBP11A eftersom diskussioner med fastighetsägare och intressent om tecknande av planavtal nyligen har inletts och områdets omfattning inte är klar). Huvudsaklig utbyggnad av dessa projekt kommer att ske under perioden Huvudsaklig inriktning Planstart för större projekt som har utbyggnad under perioden koncentreras framför allt till kommunens tätorter. 5

152 KAPITEL 1.4 Nya respektive borttagna projekt Nya projekt Lussinge har givits ett nytt mer centralt läge benämnt södra Lussinge, se kapitel 6. Grönlundsvägen, ca 20 småhus i Kårsta, se kapitel Borttagna projekt Hållsta (Sylta 1:1) Motiv Området har tidigare bostadsbyggnadsprognoser bedömts rymma ca 20 småhus. Området är lokaliserat söder om Kulla 1:1. Enligt Översiktsplan ska utbyggnaden av bostäder huvudsakligen koncentreras till centrala och kollektivtrafiknära lägen. Området är varken centralt eller kollektivtrafiknära. Området ligger inklämt mellan den allmänna vägen och Roslagsbanan. Dessutom planeras Roslagsbanan för dubbelspår på denna sträcka. Detta medför ökade bullerstörningar. Avstegsfall för buller är inte lämpligt att tillämpa i detta läge enligt Översiktsplan Markägare Fastigheten Sylta 1:1 är i privat ägo. 6

153 KAPITEL Beskrivning av områden 2 Kommande och pågående planerings- och utbyggnadsprojekt är sammanställda i prognosen utifrån geografisk avgränsning som framgår av nedanstående karta. 2. Västra Vallentuna Området består av den västra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan norr om Vallentunasjön och genom Vallentunasjön. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. I området ingår Vallentuna centrum och områden med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Den västra delen av glesbygden ligger inom Arlandas influensområde och inom riksintresse för kulturmiljön. 7 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

154 KAPITEL Utbyggnad av småhus pågår i Nyby och Lindöberg. Pågående och kommande planläggning under planeringsperioden utgörs av flerbostadshus i centrala lägen. I Molnby kan ett större bostadsområde planeras. Detta redovisas tillsammans med Ubby under rubriken Nordöstra Vallentuna. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Västra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna 2.1 Källvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Fastigheten Vallentuna Rickeby 1:82 bedöms rymma 20 lägenheter. Marken är i privat ägo. Programsamråd genomfördes våren Plansamråd och utställning har genomförts vår respektive höst Antagande skedde våren 2011 och detaljplanen vann laga kraft * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

155 KAPITEL 2.2 Förtätning västra Centrum-Tärningen 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området avser förtätning av befintlig centrumbebyggelse med lokaler för handel och bostäder. Fastighetsägaren avser att endast bygga bostäder i Tärningen, som beräknas rymma 26 lägenheter. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Programsamråd genomfördes våren Plansamråd genomfördes våren Exploateringsavtal godkändes av SBN i mars Utställning genomfördes våren 2011 och antagande planeras till hösten (2010*) 2.3 Norra centrumtomten Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 150 lägenheter med lokaler för handel i bottenvåningarna i områdets södra del. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas hösten 2012 Planerad byggstart 2014 (2013*) 9 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

156 KAPITEL 2.4 Gärdesvägen 2 Beskrivning Området är centralt och sjönära beläget. Bostäder i detta läge förstärker handeln och tryggheten i Vallentuna centrum. Bostäderna får god tillgänglighet till Vallentunasjön och Björkby/Kyrkvikens naturreservat via en ny sociodukt som blir en del av Vallentuna trafikplats. Bostäderna ingår i planeringen av centrala Vallentuna och kan byggas när Gärdesvägen har fått en rakare anslutning till Väsbyvägen. Bostäderna bidrar till de kommunala följdinvesteringarna för ombyggnaden av trafikplatsen. Utbyggnad av trafikplatsen pågår och beräknas vara klar Området bedöms rymma ca 50 lägenheter eventuellt med lokaler för handel i bottenvåningarna. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas hösten Planerad byggstart 2018 (2015*) 2.5 Fornminnesvägen Beskrivning Markägare Området rymmer 24 lägenheter i form av trygghetsboende i hyresrätter. Össebyhus AB Detaljplan Planläggning påbörjades och programsamråd hölls hösten Samråd genomfördes våren 2011 och utställning bedöms genomföras hösten Detaljplanen beräknas antas våren Planerad byggstart * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

157 KAPITEL 2.6 Nyby 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Planområdet rymmer 210 småhus, merparten i grupp, två tomter för förskola/vårdboende. Vallentuna kommun äger allmän platsmark och tomter för förskola/vårdboende. Kvartersmark för bostäder ägdes av Riksbyggen (70 småhus), Skanska (82 småhus) och SMÅA (61 småhus). Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Utbyggnad av småhus pågår. SMÅAs delområde är helt utbyggt. Riksbyggens område är under utbyggnad. Skanskas område är delvis utbyggt. 2.7 Lindöberg Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Götenehus uppför 19 småhus i grupp. Götenehus. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad av småhus pågår. 3. Nordöstra Vallentuna Området består av den nordöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan i väster och Angarnsvägen i söder. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och ett par områden med flerbostadshus. I området ingår Vallentuna IP med spårområde, Veda ridcenter, Vallentuna golfklubb och delar av naturreservatet Angarnssjöängen. En mindre del av området utgörs av glesbygd. Den östra delen av glesbygden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö och naturvård. 11 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

158 KAPITEL Utbyggnad av småhus i Tegelbruket och Gustavslund pågår. De största kommande bostadsområdena utgörs av centrala Vallentuna (Åby ängar m.fl. med huvudsakligen flerbostadshus) och Molnby/Ubby med blandad bebyggelse. Därutöver ingår planering av några villaområden. (Molnby är beläget i Västra Vallentuna.) Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Nordöstra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Nordöstra Vallentuna 3.1 Tegelbruket Beskrivning Planområdet rymmer ca 130 bostäder, varav ca 35 seniorbostäder, 12 lägenheter i flerfamiljsvillor och 80 småhus i grupp. Markägare Detaljplan Planerad byggstart Marken ägdes av Norrortstomter (Riksbyggen) och kommunen. Avtal om försäljning har träffats med Seniorgården och Arosbo. Besqab har avtal med Norrortstomter. Detaljplanen vann laga kraft Genomförandet är reglerat i exploateringsavtal. Utbyggnad av bostäder pågår. Seniorbostäderna är helt färdigställda. 12 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

159 KAPITEL 3.2 Telluskvarteren 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Planområdet bedöms rymma ca 150 lägenheter med inslag av lokaler. Områdets goda läge ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. Förundersökning i avgränsande syfte mot fornlämning (RAÄ 521) har skett. Detaljplanen omfattar förutom bostäder Åby gatas förlängning till Smidesvägen, stråk mot centrum, ny park och reglering av befintliga verksamheter i Tellusområdet. Marken i området är delvis i Vallentuna kommuns ägo och delvis i privat ägo. Diskussioner om byggande av bostäder pågår med Seniorgården/Borätt och Väderholmen (f.d. RagnSells) Programsamråd genomfördes hösten Plansamråd beräknas genomföras 2012, utställning 2012 och antagande (2011*) 3.3 Åby ängar, Åbyholmsvägen och Östra Åby Områdena bedöms rymma totalt ca 900 bostäder. De är belägna mellan Smidesvägens anslutning till Lindholmsvägen, Lindholmsvägens anslutning till Arningevägen och Angarnsvägen. Det centrala läget ger förutsättningar för ett högt markutnyttjande. Vallentuna idrottsplats är ombyggd. Smidesvägens förlängning till Lindholmsvägen och av Lindholmsvägens anslutning till Arningevägen är utbyggda Åby ängar 1 och 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 475 bostäder, hvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Området planläggs i 2 etapper. Den första detaljplanen omfattar ca 300 bostäder. Del av den genomgående lokalgatan mellan nya Lindholmsvägen och Smidesvägen och en förskoletomt ingår i denna detaljplan. Vallentuna kommun. Ramavtal för byggande av bostäder i området har tecknats med Riksbyggen, Skanska, Veidekke och Hemgården. 13 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

160 KAPITEL Detaljplan Programsamråd för den första detaljplanen genomfördes Samråd genomfördes sommaren 2011, utställning och antagande beräknas genomföras våren Planerad byggstart 2012 (2011*). Etapp 2 beräknas påbörjas Åbyholmsvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 150 bostäder i flerbostadshus och småhus huvudsakligen i grupp. Marken ägs av privatpersoner och Vallentuna kommun. Förhandlingar om ramavtal för byggande av bostäder pågår med SMÅA AB och PEAB. Programsamråd genomfördes våren Samråd beräknas genomföras 2012, utställning 2012 och antagande (2011*) Östra Åby Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 300 bostäder (varav 260 redovisas i BBP11A), huvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Marken ägs till större delen av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2017 (2015*) 14 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

161 KAPITEL 3.4 Södra Haga 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 250 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp. I BBP11A redovisas 50 bostäder under perioden. Några av bostäderna kan ha karaktär av friliggande småhus. Marken ägs av Vallentuna kommun och Norrortstomter AB (Riksbyggen). Detaljplan Detaljplan beräknas påbörjas Planerad byggstart 2020 (2017*) 3.5 Gustavslund Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området rymmer ca 100 bostäder i gruppbyggda småhus och småhus på större tomter. Området är till en mindre del ett omvandingsområde. Området innehåller väg till Gröndal. VA-försörjningen är samordnad med omvandlingsområden Gröndal och Upprätta-Lingsberg. NCC äger mark för grupphusbebyggelse, varav hälften är förvärvat av kommunen. Villatomterna är privatägda. Utbyggnad genomförs av NCC och LB-hus. Detaljplan vann laga kraft Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Utbyggnad av bostäder pågår. 3.6 Upprätta-Lingsberg Beskrivning Området bedöms rymma 20 nya småhus på stora tomter. Det är ett omvandlingsområde som till större delen bebos permanent och befintliga enskilda VA-lösningar är bristfälliga. Området avses ingå i kommunens verksamhetsområde för VA, särtaxa tillämpas. 15 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

162 KAPITEL Markägare Marken är i privat ägo. 2 Detaljplan Programsamråd genomfördes sommaren 2006 och plansamråd våren Uställning genomfördes våren Detaljplanen antogs men överklagades. Genomförandetiden på kvartersmark börjar 1 år efter genomförandetiden på allmän platsmark. Planerad byggstart 2012 på kvartersmark (2010*) 3.7 Haga 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma totalt 55 småhus med större tomter. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Detaljplanen ger boende i Haga 1 (Disavägen) en bra gångväg till Ormstaskolan. Arkeologisk utredning är genomförd. Marken ägs av privatpersoner, NCC och Vallentuna kommun. Programsamråd genomfördes sommaren Därefter har undersökning av arkeologi, förorenad mark och geoteknik skett. Samråd genomfördes sommaren 2011, utställning planeras genomföras hösten 2011 och antagande (2012*) på kvartersmark. 16 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

163 KAPITEL 3.8 Ö Ormsta NV 2 Beskrivning Områdets omfattning är beroende av läget på Arningevägens förlängning. Vägens läge föreslås studeras översiktligt i samband med strukturplanen för Molnby och Ubby. I strukturplanen kommer även Roslagsbanans eventuella avgrening till Arlanda att beaktas. SL studerar samhällsnyttan och möjliga sträckningar i en förstudie Området tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. I BBP11A redovisas 80 småhus i grupp och småhus på större tomter. Markägare Marken ägs av privatpersoner, Järntorget AB, Skanska AB och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart Ubby/Molnby Beskrivning I Översiktsplan anges att en utveckling i Molnby och Ubby är angelägen med Roslagsbanans station som grund. Översiktsplan anger att en strukturplan ska tas fram för att bedöma omfattningen av tillkommande bebyggelse och ta till vara områdets goda läge. SL studerar om och hur Roslagsbanan kan avgrenas mot Arlanda i förstudie. Resultatet av denna studie kan påvisa att en avgrening är lämplig i anslutning till Ubby/Molnby. Området är beläget på båda sidor om Roslagsbanan. Det har god tillgång till kollektivtrafik genom Molnby hållplats. Vid Roslagsbanan finns också huvudledningar för vatten och avlopp. Exploateringsgraden är förutom Roslagsbanans utveckling bl.a. beroende av områdets geotekniska förhållanden och kulturvärden som fornlämningar och landskapsbild. Ubby ställverk och befintliga kraftledningar påverkar möjligheten att bygga i området. I BBP11 redovisas 170 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. 17 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

164 KAPITEL Markägare Marken ägs huvudsakligen av Norrortstomter (Riksbyggen) och privatpersoner. 2 Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2018 (2017*) 4. Sydöstra Vallentuna Området består av den sydöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Angarnsvägen i norr och Vallentunasjön i väster. Bebyggelsen inom området har vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och områden blandat med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Utbyggnad av småhus i Uthamra strand pågår. Det största kommande bostadsområdet är Kristineberg öster om Arningevägen. Utbyggnad av villaområdena Skoga och Påtåker förutsätts påbörjas i år. Därutöver ingår planering av ytterligare några villaområden. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Sydöstra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Sydöstra Vallentuna 18 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

165 KAPITEL Hjälmsta Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 50 lägenheter i mindre enheter som t.ex. kan bestå av små flerbostadshus i två våningar. Områdets utformning har studerats genom parallella uppdrag av tre arkitektkontor år 2007 som ett underlag för kommande planering. Flerbostadshus bedöms lämpligt enligt två av skisserna. Marken utgörs av kvartersmark för allmänt ändamål (A-tomt) och allmän platsmark enligt gällande detaljplan. Byggstart bör avvakta utbyggnad av dubbelspår (järnvägsbroar) vid Vallentuna trafikplats. Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2015 (2013*) 4.2 Bällstaberg 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Den tredje etappen i Bällstaberg rymmer ca 200 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp, en förskola samt ett vägreservat till Nyborg. JM AB Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet regleras i ett exploateringsavtal. Småhus och förskola är utbyggda. Utbyggnad av de sista (60) lägenheterna pågår. 19 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

166 KAPITEL 4.3 Uthamra strand 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området beräknas inrymma ca 200 bostäder, varav 134 småhus med större tomter och 76 gruppbyggda småhus. Det tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. På den kommunägda marken blir det förutom allmän platsmark ca 30 gruppbyggda småhus. Detaljplanen vann laga kraft Uttag av kostnader för vägutbyggnad regleras i en gatukostnadsutredning. Vägar, VA-utredningar m.m. är utbyggda. Utbyggnad av villor och gruppbyggda småhus pågår. 4.4 Skoga Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 37 småhus med större tomter. VAförsörjning sker från Kragstalund. Idag bebos 12 fastigheter permanent. Skoga tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten 2006 och plansamråd sommaren Utställning genomfördes våren 2008 och efter revidering antogs detaljplan och vann laga kraft för allmän platsmark. Genomförandetiden för kvartersmark börjar 2 år därefter. Uttag av kostnader för vägutbyggnad regleras i en gatukostnadsutredning. Fastighetsbildning för allmän platsmark har skett. Utbyggnad av vägar och VA-ledningar pågår. Utbyggnad av bostäder på kvartersmark i slutet av * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

167 KAPITEL 4.5 Nyborg 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Nyborg bedöms rymma ca 100 småhus på större tomter och trafikmatas via Bällstaberg 3 och 4. Området tillhör de tätortsnära områdena. Området ska anslutas till det allmänna VA-nätet. Åtta fastigheter bebos permanent idag. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten Plansamråd beräknas genomföras hösten Utställning och antagande beräknas ske Bällstaberg 4 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området bedöms rymma ca 50 småhus i grupp. Området ska innehålla väg till Nyborg. VA-försörjning samordnas med Nyborg. Marken ägs av JM AB. Programsamråd genomfördes hösten Plansamråd beräknas genomföras hösten Utställning och antagande beräknas ske våren (2011*) 21 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

168 KAPITEL 4.7 Kristineberg 2 Beskrivning I Översiktsplan redovisas en tätare bebyggelse öster om Arningevägen. Kommunstyrelsen har beslutat att en strukturplan ska tas fram för att bedöma bl.a. omfattningen av tillkommande bebyggelse och klargöra grönstråkens läge, omfattning och entreér, service bl.a. skolor. En del av bostäderna planeras att upplåtas med hyresrätt. I området ska även finnas möjlighet bygga vårdboende. Arbetet med strukturplanen pågår. Totala antalet bostäder i Kristineberg och övriga södra Vallentuna studeras i strukturplanen. En utbyggnad öster om Arningevägen förutsätter en ny cirkulationsplats i korsningen Bällstabergsvägen/Arningevägen. Bostäderna kommer att byggas ut under en längre tidsperiod, dvs. även efter I BBP11A redovisas 880 bostäder i flerbostadshus och småhus i grupp under perioden. Markägare Marken ägs av JM AB, Stockholms stift och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2014 (2013*) 4.8 Tingvalla Beskrivning I BBP11A redovisas 75 småhus med större tomter. Tingvallaområdet är ett tätortsnära omvandlingsområde i västra Bällsta vid Vallentunasjön. Flera bor permanent i området och önskar bygga nytt eller bygga till. För detta krävs anslutning till kommunens VA-nät, förbättrat vägnät och ändrad detaljplan. Arkeologisk utredning har skett. Detaljplanen innehåller även tillfart till Arkils tingsstad. Bussvändplats och utrymme för parkering för besökare till tingsplatsen med en ny entré till platsen redovisas. Entrén ska ta hänsyn till platsens upplevelse-, rekreations- och kulturhistoriska värden. 22 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

169 KAPITEL Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. 2 Detaljplan Programsamråd genomfördes våren Plansamråd genomfördes hösten Genom ändring i miljöbalken återinträder strandskyddet inom 100 m från Vallentunasjön vid framtagande av ny detaljplan. För detaljplanen för Tingvalla som har påbörjats före den 1 juli 2009 och inte antagits före den 1 juli 2010 gäller övergångsbestämmelser för beslut och särskilda skäl för strandskydd. Samråd med länsstyrelsen beträffande upphävande av strandskydd och förtydligande av skyddområde kring fornlämning pågår. Utställning beräknas ske hösten 2011 och antagande våren Planerad byggstart 2013 (2012*) på kvartersmark 4.9 Påtåker (Olhamra 1:53) Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart Området beräknas rymma ca 70 bostäder i småhus med större tomter. Påtåker Fastigheter AB. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Plangenomförandet är reglerat i ett exploateringsavtal. Utbyggnad av området har påbörjats. I BBP11A anges 2011 för byggstart på kvartersmark. 5. Lindholmen, övrig MOF Området består av socknarna Markim, Orkesta och Frösunda. I området ingår tätorten Lindholmen. Bebyggelsen i Lindholmen har huvudsakligen vuxit fram sedan 1970-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av Arlandas influensområde och riksintresse för kulturmiljö. Utbyggnad av villaområdet Kulla förutsätts påbörjas i år. Planering av centrala Lindholmen och Mörbytorp förutsätts ske inom perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar 23 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

170 KAPITEL bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Lindholmen, övrig MOF PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Lindholmen, övrig MOF 5.1 Kulla 1:1/Lindholmen 2:1, 3:1 Beskrivning Området bedöms rymma ca 100 småhus varav 6 småhus i grupp och övriga med större tomter. Markägare Kulla 1:1 ägs av SMÅA AB. Lindholmen 2:1 och 3:1 ägs av privatpersoner. Detaljplan Programsamråd genomfördes 2005 och plansamråd våren Utställning genomfördes våren Detaljplanen antogs våren 2010 och vann laga kraft Planerad byggstart Utbyggnad av området har påbörjats. I BBP11A anges 2011 för byggstart på kvartersmark. 24 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

171 KAPITEL 5.2 Lindholmen 5:78 m.fl. (Centrala Lindholmen) 2 Beskrivning I översiktsplan redovisas en tätare bebyggelse i centrala Lindholmen för att skapa underlag för bättre service och högre turtäthet på Roslagsbanan. En strukturplan ska tas fram som visar utvecklingsmöjligheterna. Arbetet med sturkturplanen avvaktar SL:s förstudie om Roslagsbanan till Arlanda som beräknas pågå I BBP11A redovisas 50 bostäder i form av flerbostadshus och stadsradhus. Som tillfart krävs en ny väg på kommunens fastighet Lindholmen 5:88 (Nya Mörbytorpsvägen). Markägare Fastigheten Lindholmen 5:78 är i privat ägo. Kommunen äger marken norr och söder om fastigheten. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2017 (2016*) 5.3 Mörbytorp Beskrivning Markägare Mörbytorp är ett omvandlingsområde beläget nordost om Lindholmens tätort. Flertalet bor permanent. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Ny tillfart från Lindholmsvägen krävs, se Lindholmen 5:78. Mörbytorp kommer att ingå i kommande strukturplan för Lindholmen (se ovan). Marken ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

172 KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ 2 Området består av socknarna Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn. Den största tätorten i området är Karby/Brottby. Bebyggelsen i Karby/Brottby har huvudsakligen vuxit fram sedan 1960-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och/eller friluftslivet. I Karby/Brottby planeras ca 350 nya bostäder tillkomma under perioden. En stor del av bebyggelsen i området tillkommer som förtätning/smärre komplettering. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Kårsta och VAÖ PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Kårsta och VAÖ 26 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

173 KAPITEL 6.1 Bergsjövägen i Kårsta (Södra Kårsta) 2 Beskrivning I BBP11A redovisas 25 småhus med större tomter. Delområdet i öster omfattar 25 fastigheter, varav 6 bebos permanent och 6 är bebyggda med smärre fritidshus. De permanentbebodda fastigheterna har enskilda VA-lösningar av skiftande kvalitet. Området avses anslutas till kommunens VA-nät. Ärendet har drivits av FABRO AB som äger ett antal obebyggda tomter. Planarbete och förhandlingar om avtal har avstannat. Avtal om genomförande förutsätts tecknas med FABRO AB innan planarbete återupptas. Markägare Detaljplan Planerad byggstart FABRO AB äger 9 obebyggda fastigheter och Vallentuna kommun äger 1. Övriga fastigheter ägs av privatpersoner. Programsamråd genomfördes Därefter har vissa utredningsskisser tagits fram. Planarbetet avbröts efter beslut i SBN i juni (2015*) osäker tidpunkt enligt ovan. 6.2 Grönlundsvägen (nytt projekt i BBP11A) Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 20 småhus beläget i Kårsta, i anslutning till Grönlundsområdet. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Marken ägs av Vallentuna kommun samt privat markägare. Detaljplan Detaljplanering påbörjas 2012 Planerad byggstart * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

174 KAPITEL 6.3 Ekskogen 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Planerad byggstart I BBP11A redovisas 20 småhus på större tomter. Undersökningar av förorenad mark på intilliggande fastighet har skett. Denna bör saneras innan bostäderna planläggs alternativt bör ny plats sökas för planerade bostäder. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har beslutat om sanering av intilliggande fastighet. Tidpunkt för sanering är osäker. Vallentuna kommun Detaljplanering avvaktar sanering 2014 (2013*) Osäker tidpunkt enligt ovan. 6.4 Karby, Lindvägen Beskrivning Markägare Oklart vad som ska byggas. I BBP11A redovisas 30 lägenheter i flerbostadshus. Fastigheten Karby 3:90 har sålts av AB Össebyhus till AB Karby Backa fastigheter. Angränsande fastighet Karby 3:2 ägs av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2014 (2013*) 28 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

175 KAPITEL 6.5 Hacksta m.m. 2 Beskrivning Arbete med en strukturplan pågår. Strukturplanen ska visa hur Karby och Brottby kan utvecklas. Området Hacksta ingår i studien. Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort.beslutet innebär att det finns möjlighet i framtiden att försörja och utveckla fastigheter i Hacksta-området. Enskilda avloppsanläggningar i närheten av Angarnssjöängen för ett större antal bostäder är olämpligt med hänsyn till områdets status som Natura 2000-område och dess värde för fågellivet. I området finns idag ett trettiotal bostäder. Strukturplanen får visa hur många bostäder området lämpligen kan rymma. I BBP11A redovisas ca 60 småhus i form av småhus i grupp samt med större tomter. Markägare Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas Planerad byggstart 2017 (2015*) 6.6 Karby/Brottby övrigt Beskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att en strukturplan ska tas fram som visar hur Karby och Brottby kan utvecklas. Förutsättningarna för planläggning av bostäder i Karby har öppnats i och med att Vallentuna Vatten AB har tagit beslut om investering att försörja Karby och Brottby med vatten via Vallentuna tätort. Strukturplanen får visa hur många bostäder och var dessa lämpligen byggs. I BPP11A redovisas ca 200 bostäder under perioden i form av flerbostadshus och småhus i grupp samt med större tomter. Markägare Oklart tills strukturplanen visar lämpliga bostadsområden. Vallentuna kommun är stor markägare i Karby. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

176 KAPITEL Planerad byggstart 2015 (2017*) Södra Lussinge (nytt läge i BBP11A) Beskrivning Enligt Översiktsplan ska en strukturplan tas fram som visar hur Karby och Brottby kan utvecklas. Översiktsplanen anger att ny bebyggelse i Karby ska lokaliseras nära service och kommunikationer. Ny framtida bebyggelse i Lussinge har ett sydligare läge än tidigare förslag och blir mer integrerad med tätorten. Exploateringsgraden ska studeras närmre med hänsyn till områdets kulturvärden som fornlämningar och landskapsbild. I BBP11A redovisas 60 småhus i grupp. Markägare Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Planerad byggstart 2015 Bilaga, Karta med respektive projekt Bilaga, Sammanställning av projekt 30 * siffra inom parentes anger byggstart enligt BBP10A

177 VALLENTUNA KOMMUN Maj 2011 BBP11A Bostadsbyggnadsprognos 11A Igångsättningsår. Inflyttning normalt 1-3 år efter Sa Kommentar Projekt FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE Totalt Prognos 11A Prognos Utfall Källvägen Förtätn Västra Centrum Norra centrumtomten Gärdesvägen Fornminnesvägen Trygghetsboende Nyby Lindöberg Övr västra Vallentuna Förtätning Sa västra V-tuna Tegelbruket Telluskvarteren Seniorbostäder ingår Åbyängar 1 o Åbyholmsvägen Östra Åby Södra Haga Gustavslund Upprätta-Lingsb Omvandl omr Haga Delvis omv. område Ö Ormsta NV Ubby/Molnby Övr nordöstra V-a Förtätning Sa nordöstra V-tuna Hjälmsta Bällstaberg Uthamra strand Omvandlingsområde Skoga Nyborg Bällstaberg Kristineberg Tingvalla Omvandlingsområde Påtåker Övr sydöstra V-a Förtätning Sa sydöstra V-tuna Kulla /Lindholmen 2: Lindholmen 5: Mörbytorp Övr MOF-området Förtätning Sa Lindholmen, MOF Bergsjövägen Kårsta Delvis omv.område Ekskogen Grönlundsvägen Karby Lindvägen Hacksta m.m Karby/Brottby övrigt Södra Lussinge Övr VAÖ-området Förtätning Sa Kårst och VAÖ Per år: Planering centrala Vallentuna Sa Vallentuna tätort Totalt* Per år: Proc fördelning 44% 31% 25% 100% Summa* Utfall 2001: 84 bostäder 2008: 186 bostäder 2002: 284 bostäder 2009: 147 bostäder 2003: 154 bostäder Planberedskap Huvudsaklig inriktning 2004: 171 bostäder 2005: 200 bostäder FB= Flerbostadshus 2006: 257 bostäder SG= Småhus i grupp 2007: 138 bostäder SE= Småhus, större tomter

178 Ekskogen,,- '.,.<Id '- - - ' Södra Lussinge - Hacksta - - _. _. ",Grönlunds. vägen --.::. Lindöberg " '- Bergsjövägen,.. Kårsta Kårsta Kårsta-Ekskogen. Karby Lindv. - - Karby/Brottby övrigt - Karby/Brottby - -- " Uthamra strand Nyby I I /. /' --: { Lindholmen 5:78 ) - - Kulla-Lindholmen. / Hållsta I Föreslås all utgå i BBP 11 A - J = --= / Ubby/ Molnby '-'- - Mörby torp - Upprälla-Lingsberg.,"'-,- ""-'- Gustavslund u.., --,- f _.,-~ Ö Onmsta - NV 1.:..;. VALLENTUNA - Fornminnesvägen _ Te elbruket Haga 3 --,- - Källvägen N.Centrum Södra Haga VC v,.,=-= ",, ' entrum c.,:r. Telluskvarteren, Gardesvagen r Östra Aby Aby ängar ""'" _ - VALLENTUNA..r.. Abyholmsvägen. Tingvalla - - Hjälmsta ----, 1_..,.,_ = Kristineberg Bällstaberg 3 " Skoga Bäl1staberg 4 Nyborg - '- -Påtåker, VAU.EHTU... _VASBY Vallentuna.~~. ru ~,- - - Projekt enligt Bostadsbyggnadsprognos 11 A Skala 1 : Vallentuna samhällsbyggnadsförvaltning i mars 2011 Teckenförklari ng =Utbyggnad pågår =Detaljplanea rbete pågår = Övriga projekt enligt BBP 11 A

179 GODKÄND AV PLANUTSKOTTET 2011-XX-XX PLANBESKED Besked om önskemål om detaljplanering 2011

180 Innehåll Inledning Om planbesked... 1 Önskemål om detaljplanering Västra Vallentuna Vallentuna Mörby 1:103 och 1: Nordöstra Vallentuna Ubby 1: Ormsta 1: Sydöstra Vallentuna Vallentuna Prästgård 1: Manlöten (Olhamra 1:10) Bällsta 2:928 (f.d. 2:17) Lindholmen, övrig MOF Stora Luttergärde 1: Kårsta och VAÖ Kumla 1: KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

181 KAPITEL Inledning 1 1. Om planbesked Kommunens bostadsbyggnadsprognos revideras årligen. I arbetet med bostadsbyggnadsprognosen behandlas önskemål från exploatörer och markägare om detaljplanering. Kommunstyrelsen lämnar planbesked till respektive sökande som en del av beredningen av bostadsbyggnadsprognosen till kommunfullmäktige. I detta dokument framgår förslag till besked om planläggning i samband med årets bostadsbyggnadsplanering En del av önskemålen har inkommit under 2010 medan andra har via beslut i kommunstyrelsen i samband med tidigare års bostadsbyggnadsprognosplanering hänvisats till nästa års planering i avvaktan på önskvärda planeringsunderlag. I många fall pågår arbete med att ta fram dessa planeringsunderlag fortfarande. Besked om önskemål om detaljplanering 2011 har upprättats i samverkan mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. 1

182 KAPITEL Önskemål om detaljplanering 2 2. Västra Vallentuna 2.1 Vallentuna Mörby 1:103 och 1:112 Sökande Fastighetsbolaget Mörby 1:103 genom Ray Idermark Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Fastigheterna är planlagda för småindustri. Sökanden begär att detaljplanen ändras så att även bebyggelse för flerbostadshus medges. Området kan då utvecklas bättre och förstärka underlaget för Vallentuna centrum. Utveckling av bostäder i detta centrala område med god tillgång till kollektivtrafik är mycket lämpligt och bidrar till att stärka centrum. Norr om aktuella fastigheter ligger företaget Aerosol. Företaget räknas som farlig verksamhet, s.k. Seveso-anläggning och omfattas av 4 kap. 2 i lag om Skydd mot olyckor. Aerosol hanterar brandfarliga gaser och vätskor. Markanvändningen påverkas av transporter på Teknikvägen och lossning. Aerosol hävdar att det krävs ett skyddsavstånd om 200 meter från lossningsplatsen. Det är nödvändigt med riskanalys för att bedöma lämpligheten av bostäder och behov av eventuella skyddsåtgärder för dessa med hänsyn till såväl transportväg som lossningsplats. I riskanalysen ska även andra befintliga verksamheter bedömas och bör godkännas av brandförsvaret. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när sökanden har tagit fram en riskanalys. 2

183 KAPITEL 3. Nordöstra Vallentuna Ubby 1:24-27 Sökande Besqab Projektutveckling AB genom Johan Westring Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Sökanden önskar få planlägga fastigheterna för bostadsändamål. De hänvisar till tidigare begäran om planläggning (daterad ) där de framför att närheten till centrala Vallentuna och gynnsamma grundförhållanden gör området lämpligt. De bedömer att trafikbuller från Lindholmsvägen och eventuell framtida kringfartsled går att hantera. Området omfattar m 2 och är beläget öster om Lindholmsvägen. I BBP07A beslutades att områdets eventuella planläggning för bostäder bör prövas i ny översiktsplan. Området, som delvis är mycket kuperat, ligger inklämt mellan Lindholmsvägen och föreslagen förlängning av Arningevägen. I Översiktsplan anges en förlängning av Arningevägen som viktig. Trafikprognos visar väsentligt högre belastning på Lindholmsvägen genom centrala Vallentuna. Lindholmsvägen har enligt kommunens bedömning på sikt behov av avlastning genom förlängning av Arningevägen. De översiktliga studier som gjorts av vägen visar att tillfart från den nya vägen till Molnby och Ubby kommer att beröra aktuella fastigheter. Översiktsplan anger att en strukturplan ska tas fram för Molnby-Ubby området. I denna kommer även områdets tillfart att studeras. Området redovisas inte i BBP11A. Områdets eventuella användning för bostäder prövas i en strukturplan (Molnby och Ubby). 3

184 KAPITEL 3.2 Ormsta 1:35 2 Sökande Järntorget genom Monika Mundt-Petersen Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Sökandens fastighet Ormsta 1:35 ingår i BBP sedan en tid tillbaka. Sökande önskar att planläggning påbörjas snarast. Fastigheten ingår i område Ö Ormsta NV som i BBP10A redovisar byggstart 2017 och att planläggning påbörjas Områdets omfattning är beroende av läget på Arningevägens förlängning. Vägens läge föreslås studeras översiktligt i samband med strukturplanen för Molnby och Ubby. Samma bedömning görs i BBP11A. Förslag beslut till Området redovisas i BBP11A med byggstart Sydöstra Vallentuna 4.1 Vallentuna Prästgård 1:1 Sökande Stockholms stift genom Gudrun Vidén Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Sökanden önskar planlägga skiftet öster om Arningevägen för bostäder. Sökande har tagit fram en skiss på ett bostadsområde. En strukturplan för södra Vallentuna är under arbete. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. kan förläggas. Aktuell fastighet ingår i strukturplanen. I avvaktan på strukturplanen som kommer att redovisa byggrätter fördelat på fastigheter redovisas all tillkommande nyexploatering öster om Arningevägen (exklusive omvandlingsområden) under området Kristineberg. Området redovisas i BBP11A som Kristineberg. 4

185 KAPITEL 4.2 Manlöten (Olhamra 1:10) 2 Sökande Anders Hallström och Deborah Hallström Dunagan Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Sökande önskar planlägga fastigheten för tomter för småhus på tomter om m 2 och ansluta bostäderna till kommunens VAledningar. De önskar få börja med 5-10 villor i en första etapp för att täcka kostnader för planläggning och VA-nätets utbyggnad. Fastigheten är belägen sydost om Okvista arbetsområde och har trafikmatning via Högdalavägen. Den åtskiljs från Påtåker av fastigheten Olhamra 1:11 och gränsar i norr till Hyddan och bebyggelse utefter Kvarnbäcken. Arbete pågår med en strukturplan för Södra Vallentuna. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. lämpligen kan förläggas. I strukturplanen studeras även omvandlingsområden inklusive aktuell fastighet. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när strukturplan för södra delen av Vallentuna tätort föreligger. 4.3 Bällsta 2:928 (f.d. 2:17) Sökande Turbinen AB (Lagfaren ägare: Ibro projekt och IWS Tomt & bygg) Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Förslag till beslut Detaljplan för 5 villatomter upprättades Sökanden önskar få bygga ytterligare 10 småhus. Fastigheten ligger söder om Björnbodavägen,öster om Ullgrens trädgårdssmästeri och norr om Fågelsångens företagspark. Arbete pågår med en strukturplan för Södra Vallentuna. I denna studeras var olika funktioner som bostäder, service, arbetsplatser, grönområden m.m. lämpligen kan förläggas. Aktuell fastighet ingår i strukturplanen. Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning prövas när strukturplan för södra delen av Vallentuna tätort föreligger. 5

186 KAPITEL 2 5. Lindholmen, övrig MOF 5.1 Stora Luttergärde 1:1 Sökande Uppsala Akademiförvaltning genom Kerstin Karlsson Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Markägare har inkommit med förfrågan om möjlighet att stycka av tomter för bostadär på delar av fastigheten Stora Luttergärde 1:1. Enligt översiktsplan kan ny bebyggelse tillkomma i Frösunda som smärre komplettering till den befintliga. Möjligheten att komplettera bebyggelse i Frösunda begränsas av Arlandas influensområde. Kommunala VA-ledningar finns framtagna i norra delen av Frösunda som ligger inom influensområdet. Område A är lokaliserat i den södra delen av Frösunda och ligger huvudsakligen inom riksintresse för kulturmiljövården. Område B är lokaliserat ca 650 m söder om Frösunda station invid Roslagsbanan. Område B ligger helt inom riskintresse för kulturmiljö och delvis inom landskapsskydd för Frösunda kyrka. Område C är lokaliserat ca 500 m nordväst om Frösunda station och ligger helt inom Arlandas influensområde. För närvarande bedömer kommunen att det inte är möjligt att planlägga bostäder inom influensområdet. Inget av områdena (A, B och C) ligger inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Enligt Roslagsvatten ligger föreslagna områden på stort avstånd från verksamhetsområdet som inte kommer att utökas. Förutom avståndet är kapaciteten på allmänna vattenledningar begränsad. Enligt kommunens översiktsplan kan verksamhetsområdet på längre sikt komma att utökas. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Sökande kan ansöka hos samhällsbyggnadsnämnden om smärre komplettering (1-2 hus) inom område A och B. 6

187 KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ Kumla 1:9 Sökande Tommy Belsander (Lagfaren ägare: Ramsta fastighets AB) Ansökan Beskrivning Kommunens kommentar Förhandsbesked gavs av SBN för 4 tomter. Tomterna är bildade. Sökande önskar detaljplan för ytterligare 8 tomter inom samma ursprungsfastighet. Sökande anger att de 4 tomterna enligt ovan och 4 tidigare bebyggda fastigheter i området har gemensamhetsanläggning för väg och vatten och avlopp. Enligt sökande är standarden på anläggningarna hög med överkapacitet och kan utan förändring försörja det dubbla antalet fastigheter. Fastigheten ligger vid gamla Norrtäljevägen, ca 4 km söder om Roslagsstoppet. Avståndet till Brottby är ca 7 km. Gamla Norrtäljevägen trafikeras av SL-bussar med måttlig turtäthet. I översiktsplan redovisas ingen tillkommande bebyggelse i området förutom smärre komplettering. Avloppsreningsverket har tillstånd för 10 fastigheter. Den gemensamma bergborrade brunnen har vid provpumpning visat att den har kapacitet för att försörja ca 6 fastigheter. Anläggningarna har idag en viss överkapacitet (1-2 ytterligare fastigheter). Vid dimensionering av vatten- och avloppsanläggningar utgår man från en hushållsstorlek om 5 personer. Föreslagen exploatering kräver ny eller utökad anläggning. Förslag till beslut Området redovisas inte i BBP11A. Begäran om planläggning avslås med hänsyn till att aktuellt område enligt Översiktsplan inte ska förtätas eller omvandlas i någon större utsträckning. 7

188 Ärende 18

189 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 18 (44) Kommunstyrelsen Kommunplan (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta kommunplan innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys investeringsplan befolkningsprognos 11A bostadsbyggnadsprognos 11A lokalresursplan exploateringsplan kommunal skattesats för 2011: 18,98 procent (oförändrad) Yrkanden Raimo Vuojärvi (M) yrkar att den sista indikatorn under punkt 5, sidan 10, i kommunplanen stryks. Gunnel Orselius Dahl (FP) yrkar att punkt 4, sidan 10, stryks. Gunnel Orselius Dahl (FP) yrkar att den första indikatorn under punkt 12, sidan 13, skrivs om till följande: Antal byggda bostäder i genomsnitt över 300 st per år. Örjan Lid (M) yrkar att indikatorn under punkt 14, sidan 13, ändas till följande: Redovisning av samarbeten med avsikt att leda till ökad kundnytta. Jaana Tilles (S) yrkar bifall till (S) förslag till målformuleringar, se bilaga 3. Margareta Lundberg (MP) yrkar att befolkningsprognosen relateras till miljöpartiets exploateringsnivå. Margareta Lundberg (MP) yrkar att arbetet med miljöcertifieringen ISO ska vara genomförd under mandatperioden. Margareta Lundberg (MP) yrkar att kommunplanen även i övriga avseenden anpassas till Miljöpartiets exploateringsnivå. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

190 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 (44) Kommunstyrelsen Proposition Ordförande ställer Raimo Vuojärvis och Gunnel Orselius Dahls ändringsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifallit ändringsförslagen. Reservation Jaana Tilles, Ing-Marie Elfström och Thomas Arctaedius anmäler för (S) reservation mot beslutet. Margareta Lundberg anmäler för (MP) reservation mot beslutet. Proposition Ordförande ställer den reviderade kommunplanen mot avslag och finner att kommunstyrelsen antagit kommunplanen. Anteckning (S) och (MP) meddelar att de ej deltar i beslutet. Ärendet i korthet Enligt kommunallagen ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngda. Med hänsyn till kommunens goda finansiella ställning är det finansiella resultatmålet under planperioden ett årligt resultat enligt balanskravsutredningen. Dvs. ett positivt resultat. Med oförändrad skattesats, statsbidragsram enligt regeringens vårproposition för 2012 samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning från augusti är budgeten i balans. Flertalet samhällsekonomiska prognoser för åren 2012 och 2013 har sänkts under året vilket påverkar Vallentunas skatteintäkter. Men uppgången i Sveriges ekonomi ger ändå positiva tillskott till Vallentuna. Inför planperioden med stora investeringar och därmed ökade kapitalkostnader och ökade lånekostnader innebär det bättre förutsättningar att klara en budget i balans om än med små resultatmarginaler. Ärendets tidigare behandling KSAU Handlingar 1. Kommunplan Bilaga3_Lokalresursplan Kommunplan , tjänsteskrivelse Expedieras till Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

191 Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan A Attraktiv kommun, \Si~3 Mål Atgärder Indikatorer Kommentarer 1 [Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter böljar byggas i kommunen Andel hyresrätter i nyproduktion, målsättning 1/3 år 2012 Påhölja planeringen av nästa trygghetsboende Plan framtagen Påbölja planläggning av studentlägenheter Antal studentlägenheter i Vallentuna, målsättning minst 20 st 2 [Ge förskolebarn tillgång till kultur Uppdra åt kulturskolan att ta fram program riktade Kulturskolans aktiviteter som riktar sig mot förskolebarn till förskolebarn har ökat. Andel förskolebarn som deltar i kulturskolans verksamhet har ökat ~ I Ge fler barn och ungdomar tillgång till Halvera avgifterna, öka kulturskol~s ekonomiska Antal elever i kulturskolan 2012 kulturskolans verksamhet ram jämfört med 2011 r-4]föcl;ättra lokala föreningslivets villkor Öka föreningsstödet med 10 % Årlig förändring av föreningsstödet.~ 15 1 Ökad turism till Vallentuna I 6 [Erbjuda bättre service i Södra Vallentuna Ett kommunalt aktiebolag, Vallentuna Turism AB bildas. Påböljat planarbete för camping En ny kommunal badplats 2012 Öppna biblioteksfilial i Södra Vallentuna Antal besök på kommunens turistinformation uppgår till minst 5000 per år 2013 Antal gästnätter ska öka årligen Antal biblioteksbesök i Södra Vallentuna '" Sida l IJ., --;IL

192 - i VaUentuna Kommunplan Bygg en modem biograf Antal biobesök på Vallenttma bio ska. ö~~äm!ort rned ihidn "l-tlvl t; l! "N'ilnn,~n" tilh7!:ivt "ph Planera mer mark t\.)f foretag Antal företag jmf med ~-~--~~,- - Planera oimådesinriktad industri Antal arbetsplatser j mf med 2011 ~ Ökad _i!lpendling jmf med 2011 Profilera, marknadsföra och rusta upp gymnasiet Ökat antal elever jmf med Bygg gång-cykel- och ridvägar till landsorts delarna Öka sträckan sammankopplade gang-, av Vallentuna cykel- och ridvägar med minst 10km/år Planera in lokaler för foreningar i samband med annan byggnation. Antal nya föreningslokaler BYQQ Hälsans stia.f...'<,./ e Antal personer som använder/nyt~jar Hälsans stig simskola för vuxna och gratis simskola för Antal vuxna som deltar i 6-åringar simun~~isningen B Q.~laktighet oc!1 inflytande Atgärder Indikatorer Kommentarer '1 och BÖ1:ja webbsända kommunfullmäktigemöten ht Antal personer! invånare som följer vvebbsändningama Sida 2

193 Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan I Engagera ungdomar i ett demokratiarbete." C Miljö och hållbarhet 15 Påbörja dialogen med ungdomar och ungdomsorganisationer kring hur medverkan i demokratiarbete bör utformas Se över regelverket för organisationers rätt att besöka gymnasiet X antal deltagande elever från högstadieskola! gymnasiet Mål Atgärder Indikatorer Kommentarer 1 Bidra till regionens biogasproduktion Påbörja insamlandet av matavfall från kommunens Ökat antalet skolor/ förskolor, hushåll senast 2013 livsmedelhandel och restauranger som är anslutna till s.k. Gröna linjen jmf 2011 Antal ton samlat matavfall _.. _ _._ l Minska energiförbrukningen i kommunala lokaler Ta fram åtgärdsprogram och checklistor för _ minska energiförbrukning Lägre energiförbrukning jmf INybyggnation med lågenergihusteknik Stimulera husbygg;e att använda olika energib~sparande metoder för hus Antal energismarta hus r-4 -!Uppfylla god ekologisk status i kommunens sjöar 2015 enligt EU:s vattendirektiv 5 I Miljöanpassa kommunens bilpark Se till att kommunen har tillräckligt med resurser att inspektera enskilda avlopp i kommunen. Vid nyanskaffning av fordon till kommunen ska alltid biogas- eller elbilar anskaffas Kväve och fosforhalten i sjöar minskar årligenjmf20i1 års nivå Andel enskilda avlopp i kommunen som uppfyller miljöbalkens krav Andelen biogas- och elbilar av alla kommunens bilar ska öka jämfört med 2011 ~ Sida 3

194 ~. i Vallentuna Kommunplan Nya bostadsområden är belägna inom 300m till ett /\realen kulturmiljö och strandskydd grön- eller parkområde och inom SL riktvärden för ska inte minskas utan hållas konstant gångavstånd (Ex: 900 m från villor i eller öka. gruppbebyggelse) Konill1unens värdefulla kulturmiljö- och strandskyddsområden ska bevaras. Exploatering ska ske på ett sätt så att t~)rutsättningama inte försämras för nationellt hotade arter och nyckelarter av specifika naturtyper. D Kvalitet och effektivitet Ätgärder hemtjänst Erbjuda heltid till samtliga anställda Ö~aJ~elpa1)ning i~~l11t.i~l1.stel~jmfmed 20 Il Indikatorer Antal timmar i hemtjänsten jmf riket - - Kommentarer L Teckna ett 3-årigt avtal mellan kommunen och K vilillojouren A"",,>ättu_ 3}ii.gt:l!.h~t.er till kyim1~oure_n 2012 Antal lägenheter i kvinnojourens förfogande :3 Anställ ner behöriga lärare Andel behöriga lärare ska öka jmf med Erbjud somma~iobb till alla kommunens 16- åringar 2012 Antal sommrujobb Sida 4

195 .., '" i VaUentuna Kommunplan en kommunjurist och en kommunatkitekt Minskning av konsultarvodcnjmf2011 Öka kompetensnivån pa egen personal ÖVersyn av kostnader inom IT verksamheten Upphandlingar och ramavtals systemet ska ses över 2012 Helhetssyn och samverkan/samarbete mellan social-, fritids-, kultur-, och skolnämnderna t.ex. på områden som: stödet till föreningar, bemötandet ocl~ i;ffektiv ärendehantering Minskade kostnader för IT verksamheten 6 Kommunen ska säkerställa en god ekonomisk hushållning och resultatet ska därf()r över en tre års period uppgå till minst 2 % av summan mr. s~(lt!eintäkter, utjämnirl~och gene~el1a statsbidrag..' "

196 Yrkanden - koilllllunplanen.rvii~jöpartiet yrkar Att utbyggnadstakten i Vallentuna i snitt ska ligga på 111axiIllalt , lägenheter per år fral11 till 2020 Att Kristinebergsskogen och Södra Vallentuna stryk" i bostadsbyggnadsprogranl111et " tn/" f~') 'I l. ila".(. id f"..,,«iii,,' '., Att befolkningsprognosen relateras till stl'ylaiillgatna Att bostadsbyggandet i centralorten uteslutande utgörs av tlerbostadshus. 'i,...,i.'fl f' /I/'" t~1 -I," " v'..,.~"'~,'" Att när tomtmark i centrala Valleutuna exploateras so"hrägs av k0111muuen ska även hytesrätter byggas. I ",, Ii Att arbetet med lniljöcertifieringen ISO ska vara ijf~~r~~~i~ad under Inandatperioden Att koffilllunplanen även i övriga avseenden anpassas tilllviiljöpartiets exploateringsnivå Arende';'8:-"" Att-vatje fastighetförses-med-kähsorter-ingav sof}ör. Ärende 31: Se (JV:Ifi:(:):m..:d.eIJjeliöys.,\..

197 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS PATRIC ANDERSSON SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan Kommunledningskontorets förslag till kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta kommunplan innehållande kommungemensamma mål nämndernas driftramar resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys investeringsplan befolkningsprognos 11A bostadsbyggnadsprognos 11A lokalresursplan exploateringsplan kommunal skattesats för 2012: 18,98 procent (oförändrad) Ärendet i korthet Enligt kommunallagen ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngda. Med hänsyn till kommunens goda finansiella ställning är det finansiella resultatmålet under planperioden ett årligt resultat enligt balanskravsutredningen. Dvs. ett positivt resultat. Med oförändrad skattesats, statsbidragsram enligt regeringens vårproposition för 2012 samt SKL:s samhällsekonomiska bedömning från augusti är budgeten i balans. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

198 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Flertalet samhällsekonomiska prognoser för åren 2012 och 2013 har sänkts under året vilket påverkar Vallentunas skatteintäkter. Men uppgången i Sveriges ekonomi ger ändå positiva tillskott till Vallentuna. Inför planperioden med stora investeringar och därmed ökade kapitalkostnader och ökade lånekostnader innebär det bättre förutsättningar att klara en budget i balans om än med små resultatmarginaler. Handlingar 1. Bilaga2_Befolkningsprognos 11A 2. Bilaga3_Lokalresursplan Bilaga till Expl plan kalkyl för bostäder KS 4. Bilaga Expl plan kalkyl för arbetspl 5. KP _KS 6. Kommunplan , tjänsteskrivelse KS 7. Exploateringsplan _KS Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Akten Samtliga nämnder

199 Kommunplan Version till KF

200 Innehåll Inledning... 4 Styrmodell... 4 Vallentuna en expansiv kommun med historia... 6 Organisation och nämnder... 7 Kommunens mål under treårsperioden... 9 Vision... 9 Kund/invånare... 9 God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Budget Samhällsekonomisk utveckling perioden Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Befolkningsförändringar Bostadsbyggande Vallentuna kommuns ekonomiska läge Intäkter Verksamheternas nettokostnader Pris- och lönekostnadsindex Demografi Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar Finansiella kostnader Pensioner Investeringar Likviditet och upplåningsbehov Balansräkning

201 Exploateringsverksamheten Kommunens medarbetare Finansiell utveckling Driftsredovisning , tkr Resultatplan , tkr Balansräkning , tkr Kassafödesanalys , tkr Plan för investeringsutgifter , mnkr Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 11A Bilaga 2 Befolkningsprognos 11A Bilaga 3 Lokalresursplan Bilaga 4 Exploateringsplan

202 Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan och exploateringsplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanens 17 mål byggs upp runt fyra strategiska perspektiv: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Under varje rubrik finns ett antal kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner där förvaltningarna formulerar genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen varje tertial; VaSaRu (Vallentunas sammansatta resultatuppföljning). Här följs mål och ekonomi upp. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 4

203 Vallentuna kommuns styrmodell Omvärldsbevakning Fullmäktige NÄMND FÖRVALTNING BRUKARE Politisk plattform Verksamhetsplan Kommunplan Vision Förutsättningar Kommungemensamma mål Budget 1 år Ekonomiska ramar 2-3 år Nämndsmål Budget Uppföljning Genomförandeplan Mål Uppföljning Medarbetare IiP Brukarenkäter 5

204 Vallentuna en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på i slutet av år Kommunen är inne i en långvarig tillväxtfas och växer stadigt med mellan 400 och 800 invånare per år vilket gör Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under Befolkningen beräknas öka med ca 9000 personer (ca 30%) mellan Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Detta samtidigt som de arbetar i någon av grannkommunerna eller i Stockholm. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket ställer krav på stora satsningar på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är invånare 0-24 år (35 procent av befolkningen) medan endast personer (14 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Inom den närmaste treårsperioden börjar stora grupper fyrtiotalister gå i pension och enligt kommunens befolkningsprognos kommer antalet invånare som är 65 år eller äldre att öka till personer år År 2020 beräknas siffran vara vilket är 15 procent av den beräknade totala befolkningen på personer. Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommunen goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 6

205 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i tio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), samhällsbyggnadsnämnden (SBN), myndighetsnämnden för teknik och miljö (MTM), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, kommunens ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. Kommunala handikapprådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Samhällsbyggnadsnämndens uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet med undantag för översiktsplaneringen, bevaka byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL), vara planerande och verkställande organ för mark- och exploateringsverksamheten, vara planerande och verkställande organ för kommunens lokalförsörjning samt vara planerande och verkställande organ för kommunens avfallshantering, kommunal väghållning, parker och allmänna platser. Myndighetsnämnden för teknik och miljö har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov vid kommunens egna anläggningar. 7

206 Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskoleverksamhet, utbildning av barn i förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem integrerat med grundskolan samt bedriva öppen förskola. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för utbildning till ungdom i gymnasieskolan inom kommunen, låta den studerande fritt få välja gymnasieskola samt bedriva och svara för vuxenutbildning och svenska för vuxna invandrare. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 8

207 Kommunens mål under treårsperioden Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för utvecklingen. Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitetsgranskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara 9

208 säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma så länge som man vill ska stödjas. Trygghet och tillgänglighet skall prioriteras i omsorgen, och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. Mål 1. Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) Nöjd-Region-Index (NRI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII). Värden över rikets snitt. 2. Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stöd- och omsorgsverksamheter. Indikator: - Brukarenkät, nöjdhet med den erbjudna valfriheten 3. Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Indikator: - Ökad tillgänglighetsindikator - Tid från beslut till verkställighet, stickprov 4. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val för våra och andra kommuners elever. Indikator: - Vallentuna gymnasium ska öka sin andel av det totala antalet gymnasieelever. - En tydlig profil för Vallentuna gymnasium ska utarbetas under Vallentunas grundskolor ska, vid slutet av perioden, tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor. Indikator: Vallentunas grundskolor tillhör de 60 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. 10

209 Vallentunas grundskolor tillhör de 45 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. 6. Utbudet av kultur och rekreation ska bidra till ökad livskvalitet. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området fritid och kultur. Värde över rikets snitt. 7. Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området trygghet. Värde över rikets snitt. - LUPP, ungdomsenkät, kontinuerlig ökning. - Antalet mötesplatser för samverkan som skapar mervärde för invånare. 8. Vallentuna kommun ska underlätta för människor att leva ett självständigt liv och att vara självförsörjande. Indikator: - Andel individer med försörjningsstöd ska minska - Andel individer med sociala kontrakt i boendet ska minska 11

210 God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål 9. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Indikator: - Positivt ekonomiskt resultat. - Kommunfullmäktiges måluppfyllelse - Kostnad per betygspoäng lägre än jämförbara kommuner - Kostnad för särskilt äldreboende lägre än jämförbara kommuner 10. Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare. Indikator: - Andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram - Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen - Andel behöriga lärare ska öka - Andel förskolelärare ska öka 12

211 Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, dvs bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, välutbildade invånare, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Mål 11. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer. Indikator: - Antal byggda bostäder, 300 st i genomsnitt per år - Årlig befolkningstillväxt +2 % - Årlig antal arbetstillfällen +2% 12. Vallentuna kommun ska på ett aktivt sätt attrahera kunskapsföretag och vara en företagsvänlig kommun. Indikator: - NKI enligt SBA minst 75 (mäts 2013) - Antal nystartade företag - Andelen kunskapsföretag i kommunen, årlig ökning (30% år 2014) 13. Öka samarbetet mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta. Indikator: - Redovisning av samarbeten med avsikt att leda till ökad kundnytta 14. Utveckling och förvaltning av Vallentuna kommuns byggnads- och markinnehav ska hanteras så att värdet för kommuninvånarna ökar Indikator: - Framtagande av strategisk plan för Vallentunas byggnads- och markinnehav. 13

212 - Individuella affärsplaner för samtliga byggnader. - Procentandel av den totala omslutningen för akutunderhåll ska minska - Långsiktiga underhållsplaner 14

213 Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid nyoch ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO ska inledas under mandatperioden. Mål 15. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Indikator - Miljöpolicy,klar Lokala miljömål, klar Källsorteringen av sopor ska öka - Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska 16. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna i enlighet med vattendirektivet vid omklassningen 2021 ska åtgärder vidtas för sjöar och vattendrag i kommunen. Indikator - VA-plan ska tas fram, klar

214 Budget Samhällsekonomisk utveckling perioden Sammandrag från Sveriges Kommuner och Landsting Sverige drabbades hårdare än andra länder av den finansiella oron och nedgången i världshandeln Det beror på att exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse i den svenska ekonomin. När konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen vändes dessa nackdelar till fördelar och den svenska ekonomin växte snabbare än ekonomin i andra länder. Svängningarna var större, men den svenska ekonomin var i flera avseenden starkare än ekonomin i andra länder. De offentliga finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade inga större lik i garderoben och bostadsbyggandet nådde aldrig särskilt högt. Sverige delade med andra ord inte de problem som många andra länder hade. Tvärtom visade Sverige styrka där åtskilliga andra länder visade svaghet. Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. BNP växte förra året med 5,7 procent och även i år beräknas tillväxten bli hög. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. I prognosen (18 aug) räknar vi med att tillväxttakten för svensk BNP under innevarande och kommande tre kvartal hamnar ner mot 1½ procent i årstakt för att därefter återgå till en högre takt. Det innebär en halvering jämfört med tidigare prognoser. Tillväxten för helåret 2011 blir trots denna nedjustering relativt hög, se tabell 1. Den höga tillväxten under loppet av ifjol och under första halvåret i år gör att BNP beräknas öka med 4,4 procent 2011 jämfört med För 2012 begränsas tillväxten till 2,0 procent. Den bedömning som här gjorts utgår från att oron på de finansiella marknaderna efterhand dämpas och att aktiemarknaderna återhämtar sig. Den ekonomiska tillväxten i USA och i stora delar av euroområdet väntas bli svag både i år och nästa år. De statsfinansiella problem som många länder brottas med kommer till betydande del att kvarstå. Samtidigt förblir räntorna låga också nästa år. För svensk del bidrar de låga räntorna till att konsumtionen och investeringarna fortsätter växa i hygglig takt. Svagare exporttillväxt och väsentligt minskade lagerinvesteringar är vad som framförallt drar ner BNP:s tillväxt

215 Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Procentuell förändring BNP 5,3 5,4 4,5 2,0 3,4 3,9 3,5 Sysselsättning, timmar 2,4 1,7 1,6 0,1 1,0 1,4 0,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,7 7,1 6,3 5,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 3,5 2,9 3,2 3,7 4,0 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 2,9 1,6 2,3 2,5 2,3 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Bedömningen av skatteunderlagets ökningstakt bygger på den samhällsekonomiska bild som Sveriges Kommuner och landsting presenterar. SKL bedömer att rikets skattunderlag under perioden 2012 till 2014 ökar med 12 procent. Vallentuna kommuns ökning av skatteunderlaget under motsvarande period beräknas till 16 procent. Den högre beräkningen har sin grund i att befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun är högre än i riket som helhet. Under år 2010 och första halvåret 2011 har arbetade timmar givit ett relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget. I år kommer också ett rejält tillskott från löneökningar. När den ekonomiska återhämtningen nu tar en paus minskar sysselsättningens effekt på skatteunderlaget. Det svagare läget på arbetsmarknaden leder till att även bidraget från löneökningar blir mindre de närmaste åren. Dessutom faller inflationstakten år 2012, bland annat till följd av ett avbrott i Riksbankens höjningar av reporäntan. Den sammantagna effekten på skatteunderlaget är att det visserligen växer med nästan tre procent i år trots den urholkning som sker genom höjningen av grundavdraget för pensionärer. Sedan följer ett par år med relativt svag skatteunderlagstillväxt innan ökningstakten åter tilltar mot slutet av perioden. Skatteunderlagstillväxt i procent och bidrag från olika komponenter i procentenheter, SKL Summa exkl regelförändringar 2,8 4,3 3,3 3,8 4,5 4,4 Summa 2,1 2,8 3,3 3,8 4,5 4,4 Timlön 0,8 2,7 2,3 2,5 2,9 3,2 Sysselsättning 1,4 1,3 0,1 0,8 1,1 0,7 Sociala ersättningar 0,3 0,2 1,2 0,8 0,8 0,9 Övriga inkomster 0,1 0,3 0,1 0,2 0,3 0,2 Avdrag 0,5 1,5 0,4 0,5 0,6 0,5 Realt skatteunderlag 0,6 2,3 1,3 1,5 1,8 1,5 17

216 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, barnomsorg, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Under 2010 passerade kommunen personer. Befolkningen i Vallentuna ökade med 753 personer, från till personer under Detta innebar en ökning med 2,6 %. Ökningstakten fördubblades nästan jämfört med I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under Befolkningen beräknas öka med ca 9000 personer (ca 30%) mellan Takten av befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen, se bostadsbyggnadsprognos (BBP11A). BBP11A redovisar nästan en dubblering av bostadsbyggandet under perioden vilket tydliggörs i den prognostiserade befolkningstillväxten för perioden Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) ,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utfall Prognos 18

217 Bostadsbyggande Kommunen fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. I genomsnitt planeras det för drygt 400 nya bostäder per år. Centrala delen av Vallentuna tätort prioriteras särskilt under de kommande tio till femton åren och byggs ut med nya bostäder. Detta stödjer utvecklingen av ett levande centrum för kommunens invånare och företag. Utbyggnaden av bostäder fortsätter i den södra och västra delen av Vallentuna tätort och i övriga stationssamhällen utmed Roslagsbanan. En utbyggnad planeras också utmed E18-stråket. Tätortsnära omvandlingsområden planläggs och genomförs successivt inom en tioårsperiod. Bostadsbyggnadsprognos (BBP11A) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Den huvudsakliga inriktningen omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. BBP11A redovisar en planerad byggstart av ca 250 bostäder per år under varav ca 50 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. År 2014 ökar bostadsbyggandet och prognosen redovisar ca 400 bostäder varav 160 lägenheter i flerbostadshus. Under perioden fortsätter bostadsbyggandet att öka till knappt 500 bostäder om året varav ca 250 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. I snitt redovisar prognosen ca 400 nya bostäder per år. 19

218 20