Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Inledning...2 Verksamheten...2 Allmänt om skolan...2 Styrelsen - Föräldrainflytande...3 Föräldraenkät...6 Lokaler - miljö...7 Fritidshemmet...8 Personalen...9 Personalvård friskvård - vikarier...9 Årscykeln Backaseminariet Upptaktsdagar - Fortbildnings- och studiedagar - Utvärderingsdagar...10 Torsdagskonferenser, arbetslagsplaneringar, måndagskonferenser och pedagogiska aftnar...11 Elevvård...12 Elevinflytande - Elevråd Kamratstödjare - Elevskyddsombud...12 Friskolenätverket i Malmö...14 Projektet Skapande skola...14 Mål och måluppfyllelse...15 Mål för Backaskolan läsåret Mål för Backaskolans fritidshem läsåret Resultat och måluppfyllelse...15 Likabehandlingsplan...15 Uppföljning av de åtgärder för utveckling som planerades för Planerade åtgärder för utveckling under Skolan...18 Fritidshemmet...20 Bilagor...21 Pedagogisk plattform för Backaskolan bilaga Protokoll från Utvärderingsdagarna juni 2009, bilaga Utvärdering av Stora elevrådet och Kamratstödjarna, bilaga Nationella proven 2009 Sammanställning för Backaskolan, bilaga Backaskolans kvalitetscykel - Hur hänger det ihop egentligen? - bilaga Organisationsplan för Backaskolan, bilaga Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande behandling, bil Den pedagogiska verksamhetsberättelsen bilaga

2 2 Inledning Denna kvalitetsredovisning avser läsåret , och utgör samtidigt en verksamhetsberättelse för nämnda läsår. Den har sammanställts av rektor Marianne Ullstad och biträdande rektor Lena Hallberg, Som underlag har vi använt de utvärderingar som görs årligen av personal och elever och som ingår i Backaskolans kvalitetscykel, se bilaga 7 vår numera årligen återkommande föräldraenkät Resultat från nationella prov, men också från övriga uppföljningsinstrument som Språket lyfter/nya Språket lyfter, vårt eget testbatteri avseende läs- och skrivfärdigheter, Mattespåret (år 1-5) samt Skolverkets analysschema och diagnoser (år 6-9) Den årliga utvärderingen av vår Likabehandlingsplan (fd Plan mot kränkande behandling), som redovisas inför styrelsen Berättelser från respektive klass om årets arbete Styrelsen såväl som torsdagskonferensen och elevråd/kamratstödjare, jfr nedan, har godkänt framtagandet av underlag till Kvalitetsredovisningen enligt ovan. Verksamheten Allmänt om skolan Backaskolan är en fristående skola med 236 elever fördelat på årskurs F-9. Skolan drivs som en ideell förening där styrelsen består av föräldrar och pedagoger, se vidare avsnittet om styrelsen nedan. Organisationen är platt, se Backaskolans organisationsplan, bilaga 6, och beslutsvägarna korta. Pedagogerna har stor möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten via torsdagskonferensen, som är beslutande i många frågor. Vi arbetar efter devisen Utan tvivel är man inte klok (se vidare Pedagogisk plattform), och försöker skapa olika forum där pedagogerna ges möjlighet att ifrågasätta och reflektera kring sin pedagogiska verklighet. Inom de tre arbetslagen (F-3, 4-6 och 7-9) samverkar man över årskurserna i tematiska arbeten av olika slag. Vi strävar efter att utveckla det vidgade textbegreppet, och vår satsning kring film och rörliga bilder fortgår. Under våren har vi också blivit medlemmar i Reggio Emiliainstitutets nya skolnätverk. Där har vi, tillsammans med andra deltagande skolor från hela landet, så smått börjat titta på frågeställningen När blir barns och elevers kunskapande också meningsskapande, med matematik och svenska som kommunikativa verktyg, i en skolkontext?. Vi kommer bland annat att undersöka hur man genom olika typer av dokumentation kan få syn på elevers lärande. Backaskolan samarbetar också med lärarutbildningen på Malmö Högskola, i form av att vara en partnerskola. Ett annat uttryck för vårt samarbete med Malmö Högskola är det årligen återkommande Backaseminariet, se nedan. Som en bas och bakgrund för skolans pedagogiska arbete ligger ovannämnda Pedagogisk plattform, se bilaga 1. Tanken är att vi ständigt ska diskutera och tolka innehållet i

3 3 plattformen och omvandla innehållet till något konkret. För att bibehålla plattformen som ett levande dokument gjordes en grundlig revidering nyligen, den har också använts som underlag för det arbete vi har kring lokala arbetsplaner i de olika ämnena, och under detta sista år har den även satt avtryck i det arbete som är igång kring de skriftliga omdömena. Alla pedagoger är delaktiga i processen att se till att tankarna från plattformen blir tydliga och synliga i det praktiska pedagogiska arbetet. Mer än hälften av eleverna kommer från närområdet men vi har också elever som är bosatta i andra stadsdelar och kommuner. Skolan har ett gott rykte, och några av våra styrkor är att alla elever blir sedda och att det i elevgrupperna verkar vara accepterat att vara annorlunda på olika sätt. Detta är också något som vi ständigt arbetar vidare med. Elevgrupperna är stabila och endast ett fåtal elever slutar av annan anledning än att ha avslutat skolår 9, förra läsåret uppgick dessa till 8 st. Mer än hälften av dessa uppgav som anledning flytt till annan skola med specialinriktade klasser, exempelvis fotbollsklass eller musikklass eller geografiska skäl, dvs flytt till annan ort eller flytt till skola närmare bostaden. Styrelsen - Föräldrainflytande Backaskolan är en ideell förening. Styrelsen, som sammanträder en gång per månad, består av en majoritet föräldrar, vilka har en god inblick i skolans verksamhet. Styrelsen för föreningen Backaskolan har verksamhetsåret 2008/2009 bestått av Chris Oredsson Joakim Palmqvist Bo Nilsson Sara Nielsen Kevin Benn Nina Andersson Camilla Alexanderson Ulf Sjöwall Gordana Kolak Lars Embäck ordförande vice ordförande kassör sekreterare, personalrepresentant personalrepresentant personalrepresentant suppleant suppleant Till styrelsen har skolledningen, dvs Marianne Ullstad och Lena Hallberg, samt administratör Roger Hargeskog varit adjungerade. Bertil Wall och Gittan Sundin har varit föreningsrevisor respektive föreningsrevisorssuppleant, medan Kurt Kristensen är den auktoriserade revisor som årsmötet valt. Valberedningen har bestått av Heléne Roslund, Sven-Erik Palmenäs och Malin Wollmer. Stadgekommittén har utgjorts av Roger Hargeskog och Lennart Andersson. I början av verksamhetsåret genomgick styrelsen en utbildning, fördelad på tre olika tillfällen. Inom styrelsen engagerade man sig i arbetsgrupper kring olika frågor, ex föräldraenkätgruppen, elevenkätgruppen, Sege Parksgruppen och matrådet. Styrelsen har tagit fram och fastställt en matpolicy för Backaskolan, där basen är Livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i skolan. Policyn avseende Hot och våld,

4 4 samt Likabehandlingsplanen har reviderats. Till varje styrelsemöte har en representant från Stora elevrådet varit inbjuden, men eleverna har valt att hålla styrelsen informerad via elevrådsprotokoll. Under verksamhetsåret tog styrelsen fram en föräldraenkät som under följaktligen användes för andra gången. Enkäten är avsedd att användas i stort sett i samma form varje år för att få ett jämförbart underlag. Den är avsedd som ett verktyg för att stämma av kunskaper och uppfattningar i föräldrakollektivet, samt som ett av flera underlag för att planera riktade åtgärder både vad gäller information och praktiska insatser som omorganisation, ombyggnader och liknande Skolan har i flera år skickat ut ett frågeformulär till avgångsklasserna för att få en uppfattning om hur eleverna upplevde Backaskolan och huruvida skolan har lyckats förbereda dem för gymnasiet. Styrelsen har under året sett över utformningen av denna elevenkät. Ur elevsynpunkt ska den inte ta många minuter att fylla i; det ska innehålla en del kryssfrågor men också ge utrymme för mer personliga svar. I utvärdering av svaren blir det av intresse att notera svarsfrekvensen; vilka program som eleverna ha valt; vilka ämneskunskaper de saknar; och sedan deras synpunkter om Backaskolans psykiska och sociala klimat och fysiska miljö. Har de blivit bekräftade som personer och har de kunnat bidra till och påverka sin skola? Granskning och analys av svaren från en årskull kan peka på särskilda omständigheter som rådde just för den klassen. Jämförande analyser från flera årskullar kan visa på mer bestående trender och tendenser. På så sätt kan dessa enkäter bli ett värdefullt verktyg i det fortgående arbetet att förbättra och utveckla vår skola. Det är också styrelsens önskan att börja denna utvärderingsprocess under den avgående nians sista termin. Klassens mentorer får ett bra tillfälle att tillsammans med klassen se både bakåt på elevernas tid på skolan och framåt mot förväntningarna på gymnasiet. Svaren på frågor ställda då kan sedan jämföras med svaren på den utskickade enkäten ett år senare. Och genom att förbereda eleverna och förklara vitsen med våra undersökningar, kan vi hoppas på att öka svarsfrekvensen. Hittills har två klasser svarat på den nya enkäten de som gick ut 2007 och Styrelsen har även arbetat vidare med matfrågan utöver själva matpolicyarbetet. Matrådsmöte har hållits en gång per termin, enligt beslut. Däremellan görs det arbete som det fattas beslut om vid varje mötestillfälle. Centralt för arbetet blev att lyfta några punkter ur vår policy Bra mat i skolan, men förändrings- och förbättringsarbete tar tid och måste ske successivt. Lotta, leg. dietist, har sammanträffat med kökspersonalen och skolledningen för att diskutera några allmänna punkter, och har också gjort en specifik genomgång av innehållet i frukostar och mellanmål. Mötena har resulterat i konkreta förändringar avseende det som serveras, och vi har nu ytterligare närmat oss viljeinriktningen i vår matpolicy, i enlighet med den motion som skrevs till årsmötet Kostrelaterade önskemål tas tacksamt emot via till matrådets aktiva eller läggs i fack som numera finns på kontoret. Skolans personal bör alltid vidarebefordra frågor av denna typ till matrådet så att ingen får arbetsuppgifter/skyldigheter de inte har resurser att hantera. Matrådet hanterar materialet och tar ansvar för att det kommer till styrelsens kännedom Styrelsen har beslutat följa upp protokollförda föräldramöten som hålls i varje klass. Vid behov medverkar även styrelserepresentanter vid föräldramöten. Styrelsemedlemmar medverkade vid informationsmötet i februari för föräldrar till barn i årskullar aktuella för intag, och styrelsen har även fortsatt sitt engagemang som samtalspartner för kommunala aktörer vad gäller planering och utveckling av vårt närområde.

5 5 Ett Medlemsforum har genomförts, med temat information om InfoMentor, skolans nya digitala plattform för informationsutbyte mellan hem och skola. Inför höst- respektive vårterminssluten har styrelsen anordnat festligheter för personalen vilka varit mycket uppskattade. Årsstämma hölls i november för samtliga medlemmar (föräldrar och personal). Inför denna kunde den som ville lämna in motioner kring skolans verksamhet

6 6 Föräldraenkät År 2009 gjordes andra enkätmätningen bland föräldrarna med samma variabler som Enkäten är framtagen för att på sikt skapa ett kvantifierat material runt en rad för skolan centrala frågor. I år kom det in 139 (150 st 2008) svar av dryga 200 möjliga. Färre har alltså besvarat enkäten. Lägsta svarsfrekvensen i en klass var 5. Högsta var 19. Styrelsens strävan och önskan är att nå hundraprocentig svarsfrekvens, och i varje fall ha en jämn fördelning. I 3 svar var inte klass angiven. De hanteras under rubriken okända men räknas in i statistiken. Samtliga skrivna kommentarer sammanställs. I sammanfattning är bilden att föräldrarna är nöjda med sin skola. Personalens bemötande och utvecklingssamtalen får höga betyg, liksom personaltätheten och informationen om det sociala samspelet. Information om Ämnesmål fick sämre betyg. Men siffrorna hade förbättrats. Blott 15 (25 år 2008) svarande gav betyget 1. Medan 52 gav betyget 4. (27 år 2008). Innemiljön är fortsatt föremål för kritik. Men även här har siffran förbättrats. 8 (19) svarande gav betyget (19) gav betyget 4. Lunchsituationen däremot har, enligt de svarande, försämrats. 41 (27) gav betyget (24) gav betyget 4. Se vidare slutsatserna nedan. Det kan nämnas att en omförhandling pågår med lunchleverantören, att matrådet aktiverats under året genom att en dietist anlitats för att hålla nära kontakt med skolan. Slutsatserna för styrelsens del i de fallen är i korthet: Ämnesmålen informationen har förbättras, fler föräldrar känner till vad detta är för något. De nationella målen kan man hitta på Skolverkets hemsida, på Backaskolans hemsida finns de förtydligade under fliken Skolan/Lokala arbetsplaner. Innemiljön gjorda renoveringsarbeten kan ha fått genomslag i förbättrad miljö. Se vidare avsnittet Lokaler miljö under huvudrubriken Skolledningen. Lunchsituationen Flera kommentarer handlar om att man vill ha en traditionell matsalssituation/undvika matlådan vid bänken för de yngre barnen. Ett fåtal av de skrivna kommentarerna har synpunkter på själva maten. Leverantören är under omförhandling och dietist är inkopplad, vilket nämnts. Enkätresultatet för skolan, med både kommentarer och översikt över svar, kommer att göras tillgängligt för medlemmarna. Styrelsen vill betona att föräldrarnas möjlighet till påverkan, genom eget engagemang, är mycket stort. Föräldrarna styr skolan, via årsmötet och styrelsen. Styrelsens samtliga medlemmar är tillgängliga personligen, via e-post eller telefon, för att besvara frågor, hjälpa till att rikta engagemang och reda ut eventuella oklarheter efter bästa förmåga.

7 7 Lokaler - miljö Backaskolans byggnader är ursprungligen inte avsedda för skolverksamhet, vilket gör skolans utformning lite annorlunda. Vår verksamhet är fördelad på fyra huskroppar (byggnad 25, 9 och 20 samt det sk Bollhuset). Anpassningar av lokalerna har gjorts, och görs ständigt, med varierande resultat och i detta arbete har Miljögruppen, bestående av pedagoger och skolledning, varit engagerad. Gruppen har som uppgift att se till att det finns ett långsiktigt tänkande i de förändringar och förbättringar som genomförs i lokalerna och i den närmaste utemiljön. Den annorlunda miljön ger dock en öppen och välkomnande atmosfär. Skolan är belägen i Sege park. Blandningen av park, grönområde och skolgård ger stora möjligheter i den pedagogiska verksamheten. Malmö kommun beslutade under året om en retroaktiv hyresbidragsutbetalning till de fristående skolorna i form av en engångssumma. I och med detta har Backaskolan dels haft möjlighet att genomföra vissa efterlängtade miljömässiga och infrastrukturella förändringar, dels kunnat lägga upp en realistisk plan för fortsatta förbättringar. Vissa av våra önskemål går inte att genomföra förrän detaljplanen för hela området är klar, eftersom det inte beviljas några bygglov innan dess. Under läsåret har det ändå verkställts många förändringar: Utbyggnaden av den bärbara datorparken har ökat tillgången till datorer för eleverna, och inneburit en del pedagogiska vinster. Vi har också haft möjlighet att satsa mer på tekniska kompensatoriska hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter. De bärbara datorerna ger en större flexibilitet i rumsanvändningen, och de tidigare data- respektive redigeringssalarna kan nu även användas som grupprum, vilket underlättar avsevärt för den pedagogiska verksamheten. Viss anpassning återstår dock. Några klassrum i byggnad 25, men även i byggnad 9, har utrustats med nya klassrumsmöbler, och vi har på försök köpt in bord med ljuddämpande skiva för att skapa en bättre akustisk miljö. Även nya stolar har köpts in. Elevtoaletterna i byggnad 9 och byggnad 20 har genomgått en stor uppfräschning, och de äldre eleverna har äntligen fått en rasthall, med fräscha och ändamålsenliga möbler som de själva fått välja. Arbetet med att utrusta rasthallen fortsätter. Även en uppgradering av utemiljön för de äldre eleverna har planerats i samråd med eleverna, men denna har ännu inte kommit tills stånd på grund av lång handläggningstid hos vår hyresvärd Stadsfastigheter. Biblioteket i byggnad 9 har genom en rockad flyttat till ett nytt rum, som iordningställts och möblerats för ändamålet. Alla böcker har ännu inte hunnit komma på plats, men arbetet fortsätter. I samband med bibliotekssatsningen har även några pedagoger fått lite utrymme inom sin tjänst att vårda och vidareutveckla biblioteken. Musiksalen har fått ny och mera funktionell förvaring för instrument och tillbehör. Instrumentparken har nämligen utökats i samband med att vi sökte och fick pengar från Statens Kulturråd inom projektet Skapande skola. I textilslöjdsalen har vi också påbörjat ett arbete för att få till en mera flexibel och funktionell miljö. Väggen mellan textilsalen och skolsköterskans rum har fått extra ljusisolering (detta

8 8 omfattar även väggen mellan skolsköterskans rum och personalarbetsrummet, se nedan). En del nya förvarings- och funktionsmöbler har köpts in, och antalet symaskiner har utökats. Salen är ännu inte färdiginredd, arbetet fortsätter. Vi har numera vår idrottsundervisning i Bollhuset, som vi fått möjlighet att hyra fr o m senare delen av våren 09. Idrottsutrustning har köpts in, liksom förvaringsskåp. Ytterligare ett personalarbetsrum har fräschats upp och gjorts mer lättstädat - och därmed bättre allergianpassat och mera funktionellt. En satsning på att friskvårda personalen har inneburit att vi numera har ett embryo till ett friskvårdsrum, med träningsredskap i form av en sk vibrationsplatta, ett hantelset, en träningbänk, en crosstrainer och lite annat. Själva lokalen har av olika anledningar ännu inte kunnat ställas iordning, liksom många andra av våra önskade projekt bromsas detta av att detaljplanen för området inte är klar, jfr ovan. Fritidshemmet Fritidshemmet är lokalmässigt integrerat i skolan, och av sin totala arbetstid arbetar fritidspedagogerna ungefär en fjärdedel inom ramen för skoldagen. Nästan samtliga barn F-3 är inskrivna på fritidshemmet, därefter blir det ett mindre antal ju högre upp man kommer i årskurserna och ju längre fram mot sommarlovet som vi kommer. I genomsnitt över året har 119 barn varit inskrivna, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Antalet fritidspedagogtjänster har under året uppgått till lite drygt 6 heltider, fördelat på 8 personer. 6 fritidspedagoger är under skoltid knutna till varsin klass från förskoleklassen till femman, och under året har vi även haft en extra förstärkning under skoldagen i förskoleklassen. På eftermiddagarna har det funnits ytterligare två pedagoger knutna till fritidshemmet, övrig tid har dessa haft andra arbetsuppgifter. Fritidspedagogen i femman är under eftermiddagstid på fritids knuten som förstärkning till förskoleklassen, eftersom det finns få inskrivna barn i årskurs fem. Ansvaret för barnen i femman ligger då på fritidspedagogerna i trean och fyran. Backaskolans fritidshem har från och med läsåret lagt in studiedagar enbart för fritidshemmet för att bättre kunna planera och utvärdera verksamheten. Som tradition finns också ett kvällsmöte under starten av höstterminen. Som underlag för personalens utvärdering finns bl a den utvärdering av fritids utbud och aktiviteter som sker i de olika åldersgrupperna. Personalen på fritidshemmet deltar i alla skolans övriga studiedagar, utvärderingsdagar och upptaktsdagar. Vikarier sätts då in på fritidshemmet. Fritidspedagogerna är också med på den gemensamma konferens för all pedagogisk personal som äger rum varje torsdagsmorgon och de pedagogiska aftnar som hålls ca sex kvällar per läsår. Honnörsorden på fritids har varit frivillighet och lust, och barnen har haft ett stort utbud att välja från. Eftermiddagsverksamheten under skolåret utformas mycket som olika stationer, där ambitionen är att få en till en stor bredd mellan de olika aktiviteterna (ute-inne, stillasittande-fysisk aktivitet, finmotorik-grovmotorik). Under en period jobbade man på olika sätt med tema Staden, och då kunde alla följa stadens framväxt på utställningsytan i Hjärtat. Under loven har man tagit tillvara möjligheten att göra utflykter och studiebesök.

9 9 Under verksamhetsåret har Lena Hallberg, som företrädare för vårt fritidshem, även ombetts av Skolinspektionen att ingå i en referensgrupp inför kommande granskningar av andra fritidshem. Personalen Totalt finns det 35 pedagoger på Backaskolan, 97% av dessa har pedagogutbildning. Jämfört med de flesta andra skolor har vi en förhållandevis stor andel män i den pedagogiska personalen, framförallt bland de yngre barnen. Från förskoleklassen och upp till femman arbetar en lärare tillsammans med en fritidspedagog, detta skolår har vi dessutom utökat bemanningen något i förskoleklassen. I skolår 6-9 är man tre eller fyra mentorer som samverkar om klassen. Skolledningen består av 100% rektor och 25% biträdande rektor. I personalen ingår även administratör, vaktmästare, ekonomibiträden, skolsköterska (som även har kurativa arbetsuppgifter i sin tjänst) samt datatekniker. Under verksamhetsåret har vi också haft en personlig assistent för barn i behov av särskilda stödåtgärder. I personalgruppen har vi en stor åldersspridning, mellan 28 och 66 år. Totalt sett är 74% kvinnor och 26% män av de anställda och flertalet arbetar heltid. Personalvård friskvård - vikarier Vi följer kontinuerligt upp personalens sjukfrånvaro för att se i vilken grad arbetsmiljön påverkar. Skolans friskvårdsgrupp bestående av pedagoger på skolan, har fortsatt sitt arbete med att sätta upp mål för att förbättra personalvården/friskvården för personalen. En hel studiedag har ägnats åt friskvård, detta år fanns det olika aktiviteter att välja på i form av exempelvis långpromenad, yoga och simning. All personal har erbjudits ett ekonomiskt friskvårdsbidrag på 1200:- baserat på helår, och 72% av de anställda har under året utnyttjat hela eller delar av sitt bidrag. Som nämnts under rubriken Lokaler miljö har vi också satsat på att göra kontinuerlig friskvård mera lättillgänglig, genom att börja bygga upp ett friskvårdsrum med lämpliga träningsredskap. Personalkören har även detta år träffats en gång per vecka. Vidare har all personal haft medarbetarsamtal, och där haft möjlighet att belysa hur man upplever sin arbetssituation. Under våren har vi också genomfört den årliga personalenkäten kring arbetsmiljö och jämställdhet för att identifiera problem och hitta strategier för att komma tillrätta med dessa. När personal av olika anledningar är frånvarande får detta återverkningar såväl för individerna som för verksamheten i stort. Grundprincipen för att lösa korttidsfrånvaro är på Backaskolan, liksom för andra skolor, att frånvaron löses inom kollegiet. Grundprincipen för längre sjukskrivningar är att de ska lösas med extern vikarie. Målsättningen är självklart att alla som undervisar på Backaskolan ska ha en pedagogisk utbildning, även om vi ibland tvingas göra

10 10 avsteg på grund av yttre omständigheter. Försäkringskassans skärpta rutiner för sjukskrivningar, vilket praktiskt inneburit att sjukskrivande läkare även vid längre sjukdomstillstånd sjukskriver för korta perioder i taget, gäller fortfarande. Detta försvårar anskaffningen av vikarier, och vissa ämnen blir extra drabbade. Årscykeln Backaseminariet Upptaktsdagar - Fortbildnings- och studiedagar - Utvärderingsdagar Utvärderings- och upptaktsdagar på Backaskolan är viktiga i sin funktion att få oss att stanna upp, titta i backspegeln och reflektera - för att sedan kunna blicka framåt. Vi anser fortfarande att de utgör stommen i utvärderings- och kvalitetsarbetet på skolan, och blir motorn i en process av förändring och utveckling. Det blir också naturligt att andra insatser under året knyts till detta arbete. En förändringsprocess innebär för oss att det måste finnas en beredskap för att avvika från den ursprungliga tanken eller den inslagna linjen, eftersom det hela tiden händer nya saker som styr in processen i andra spår. Det måste ges utrymme att finnas i nuet och haka på det som känns aktuellt just nu. Det handlar alltså om ett förhållningssätt men också att hitta en gemensam förståelse av det gemensamt upplevda. Detta, har vi upptäckt, sker bland annat genom att skapa mötesplatser där samtal kan föras i olika konstellationer. Vi tror att förutsättningen för utveckling på en skola är just att kunna problematisera skolvardagen, och från den tänka och formulera nya teorier. Vi tror också att vårt ständigt pågående samtal om skolans Röda tråd är en direkt parallell till detta. Denna är inget som en gång för alla kan formuleras. Det väsentliga är att processen hålls levande genom att Röda tråden ständigt är föremål för samtalande pedagoger emellan. Vi känner också att det är nödvändigt att föra samtal inte bara internt inom kollegiet, utan även med människor utifrån och därmed med andra erfarenheter och frågeställningar - för att verkligen få syn på barns lärande. Därför har vi också tagit initiativ till det tidigare nämnda Backaseminariet - ett årligen återkommande seminarium för samtal om pedagogiska arbeten med fokus på barn och barns lärande - alltså inte på metoden eller på pedagogen. Läsåret 2008/2009 förlades Backaseminariet till upptaktsveckan, dvs vecka före läsårsstart. Samarbetspartners denna gång var Lärarutbildningen vid Malmö högskola, Satellitskolan (numera Humfryskolan), förskolor och skolor i Segevångs rektorsområde samt Reggio Emiliainstitutet och rubriken var Barns och ungdomars berättelser om kvalitet i förskolan och skolan. Här fick vi, under en och en halv dag, bland annat möta elever från Johannesskolan i Malmö kända från TV-serien 9 A, men också elever från Fria Emiliaskolan i Boden. Under verksamhetsåret har vi dessutom planerat för 2009 års upplaga av seminariet där vi på ett ganska tidigt stadium bestämde oss för en modell där vi mera riktade oss mot skola. Efter Backaseminariet startade läsåret för pedagogernas del i vanlig ordning med två och en halv upptaktsdag där vi, utifrån vad som framkommit vid utvärderingsdagarna i juni 08, strukturerade och planerade det pedagogiska läsåret. Beroende på form och upplägg finns dessa dagar inte protokollförda i något samlat dokument.

11 11 Pedagogerna har under haft fem studiedagar med varierande innehåll. Den första var en dag som pedagogerna disponerade utifrån egna önskemål och behov. Under de båda studiedagarna i novemberlovet arbetade vi med att sätta oss in i vårt nya system InfoMentor, vi pratade summativ och formativ bedömning och funderade över vad man skriver respektive inte skriver och hur - i en IUP. Vidare hann vi med lite arbete kring elevbiblioteken. Friskvårdsstudiedagen innebar detta år ett smörgåsbord av olika aktiviteter att välja mellan, ex stärkande vårpromenad, yoga och simning. Studiedagen i april blev en mix av utbildning för alla i Hjärt/lungräddning och möjlighet att arbeta vidare med antingen IUP, dokumentation, bibliotek eller något annat brännande. Fortbildningsdagarna efter läsårsslut ägnades åt dokumentation i olika former, samt att förbereda vårt deltagande i REI:s skolprojekt. På torsdagskonferensen har kontinuerligt olika fortbildningsmöjligheter tagits upp, fortbildning har också funnits med som en punkt vid alla medarbetarsamtal. Utvärderingsdagarna ligger alltid i slutet av läsåret. Läsåret hade vi beslutat att fokusera på och utvärdera målen enligt avsnittet Mål för läsåret nedan. I vanlig ordning var dessa punkter grunden för utvärderingsdagarna 11 och 12 juni Utvärderingen var upplagd så att alla anställda inför utvärderingsdagarna gjorde en skriftlig utvärdering utifrån de ovan nämnda huvudområdena och klasspedagogerna ansvarade för att det gjordes utvärderingar med elever i respektive klass. Allas utvärderingar var lästa av alla inför utvärderingsdagarna, och PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen) gjorde utifrån dessa ett underlag för dagarnas diskussioner. Diskussionerna under utvärderingsdagarna fördes i blandade grupper utifrån några gemensamma punkter. Därefter gavs tid i de tidigare arbetslagen, och så småningom även för de kommande arbetslagen. Fokus för de nya arbetslagens diskussioner låg bland annat på hur respektive arbetslag ska arbeta mot de nya läsårsmålen, vilka fastställdes redan i slutet av vårterminen. Protokoll från utvärderingdagarna bifogas, se bilaga 2. Elevrådet för de äldre eleverna (årskurs 6-9) har också utvärderat sitt arbete, liksom kamratstödjarna, se bilaga 3. Som ett konkret resultat av lärandet finns varje år resultaten av de nationella proven, en sammanställning bifogas, bilaga 4. Upptaktsdagarna 12 och 13 augusti 2009 ägnades åt att följa upp utvärderingen av föregående läsår och att planera för förbättrande åtgärder under läsåret. Fokus låg på arbete i arbetslagen, och en viktig fråga var hur man i arbetslagen ska lägga upp arbetet för att förebygga olika former av kränkande beteende. Liksom föregående år gjorde dagarnas form och upplägg det inte möjligt att protokollföra i något samlat dokument. Torsdagskonferenser, arbetslagsplaneringar, måndagskonferenser och pedagogiska aftnar Dessa mötesplatser har varit och är fortsatt viktiga för oss - de har gett oss tillfällen för reflektion och utvärdering, och är basen för vår platta organisation. Torsdagskonferensen för all personal - har under året vidareutvecklats genom att vi beslutat oss för att ha en fast ordförande som har bättre möjlighet att säkerställa effektivitet och kontinuitet. Detta har inneburit att vi nästan varje vecka haft möjlighet att använda andra

12 12 delen av torsdagskonferensen till arbete i mindre grupper, och därmed använt tiden på ett bättre sätt. Arbetslagen har en fast planeringstid varje vecka, och denna disponerar arbetslagen själva över. Dock händer det ofta att det skickas frågor från torsdagskonferensen för genomlysning i arbetslagen innan beslut fattas i den stora gruppen. Måndagskonferenserna innebär en modell med konferenstid avsatt på allas schema sist på måndagseftermiddagen, som har disponerats enligt ett rullande fyraveckorsschema: vecka 1 träffades PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen), vecka 2 EVT (elevvårdsteamet) och DoIT (datororienterade IT-gruppen), vecka 3 Lärarmöte (planeringsmöte för lärarpersonal) och vecka 4 var ledig för träffar i andra konstellationer än de ovan nämnda. Vinsten med att lägga arbetstid för alla under sen måndagseftermiddag är att möjliggöra deltagande i grupper på ordinarie arbetstid genom att man kan gå in och täcka upp för varandra. Pedagogisk afton avhålls tre gånger per termin, där vi inleder med en gemensam måltid och därefter lyfter någon pedagogisk fråga praktiska punkter är bannlysta dessa tillfällen. Ambitionen har varit att utgå från ett pedagogiskt arbete som är igång, och som vi kan hjälpas åt att belysa på olika sätt, fokus ska alltså inte ligga på att visa upp något. Det är Pedagogiska UtvceklingsGruppen som planerar för aftnarna och det har under året gjorts försök med olika former för dessa. Elevvård Elevvårdsteamet som består av rektor, skolsköterska, specialpedagog samt två av de pedagoger som också arbetar med elever i behov av särskilda stödåtgärder har haft månatliga möten under verksamhetsåret. Elevvårdsteamet har som uppgift att se till alla elevers välmående, såväl kunskapsmässigt som socialt. Under året har EVT arbetat vidare med att tydliggöra sin roll och sitt ansvar och rutinerna kring arbetet har finslipats och förbättrats, men självklart finns det ytterligare förbättringsområden. Elevvårdsteamet har vid behov också anlitat externa experter. Tyvärr har det under året skett en förändring i negativ riktning, då vi inte längre gavs möjlighet att köpa tjänster från stadsdelens resursteam. Vi har därför med anledning av elevärenden anlitat två olika externa psykologer för utredningar och andra uppdrag I augusti 2008 sjösattes en ny modell för Backaskolans specialundervisning. Vår specialpedagog har ett övergripande ansvar för hela skolan, och är den som utifrån behoven fördelar tillgängliga personella resurser så att alla elever får bästa möjliga hjälp. I själva mötet/undervisningssituationen med de olika eleverna är det flera pedagoger inblandade, med olika kompetenser. Elevinflytande - Elevråd Kamratstödjare - Elevskyddsombud Det formella elevinflytandet består av klassråd, elevråd, kamratstödjare och elevskyddsombud, där de senare grupperna alltså är uttryck för representativ elevdemokrati. Den utbildning som vi ger de senare grupperna pekar starkt på möjligheten till, men också vikten av, att eleverna utövar sitt inflytande över själva lärandet men resultatet varierar. Ofta

13 13 får vi uppfattningen att det är frågor som rör exempelvis rastverksamhet och skolmat som ligger eleverna varmast om hjärtat, och att det främst är där de vill förändra och förbättra. Parallellt med det formella elevinflytandet arbetar vi också med det informella. Vi för en ständig diskussion både bland oss vuxna och med eleverna - om hur vi kan få med och tillgodose de enskilda elevernas inflytande över den dagliga pedagogiska verksamheten Styrelsens årliga enkät bland de elever som gått ut skolår 9, om hur man upplevt sin tid på Backaskolan bland annat utifrån perspektivet att bli sedd och lyssnad på, ger oss mer information om detta. Vi försöker också hitta goda vägar att engagera eleverna och/eller göra deras röster hörda i exempelvis PUG. Varje klass har klassråd, mer eller mindre regelbundet. Två klassrepresentanter från varje klass ingår sedan i de två elevråden som finns på skolan, ett för de yngre eleverna år 1-5, och ett för de äldre eleverna år 6-9. Elevrådets arbete/inflytande kopplas direkt till såväl styrelsen som torsdagskonferensen, vilket ger möjlighet till snabb informations- och beslutsgång. Kamratstödjarna består av två representanter från varje klass år 5-9, medan elevskyddsombuden består av en representant per klass från skolår 6-9. Stora elevrådets verksamhetsår inleddes med en grundlig utbildning, med syfte att göra Stora elevrådet mera självgående. Grundtanken att eleverna skulle kunna ha vissa möten helt vuxenfria i kombination med uppföljningsmöten där den vuxne handledaren hjälper till att få arbetet att gå framåt, hade landat redan året innan, och årets elevråd fortsatte det framgångsrika arbetet. Eleverna har själva bestämt frekvensen på sina möten, och upplever att det fungerat i stort sett bra. Rasthallen har fortsatt vara en stor fråga, och fokus har under året förskjutits från allmänna diskussioner till att bli konkreta förslag avseende innehåll, möblering, färgsättning osv. Elevrådet bildade också ett litet utskott, rasthallsgruppen, för att få arbetet att gå snabbare och smidigare. Två elevrepresentanter deltog i Operations dagsverkes konferens i Stockholm, som en förberedelse och inspiration för året insats. Årets upplaga av Playbackarna var som vanligt också en uppgift för elevråden, och stora elevrådet genomförde även en utvärdering i samtliga klasser efteråt. Under genomgången av enkätsvaren kom elevrådet också fram till vissa grundprinciper, som man förankrade i sina klasser. Som avslutning på läsåret gjordes en utvärderingsresa tillsammans med Kamratstödjarna och Elevskyddsombuden till Bakken. Elevrådsrepresentanternas utvärderingar har bland annat visat på att de upplever att de haft reellt inflytande i frågor som varit viktiga för dem, och flera nämnde att det konkreta planerandet av rasthallen varit positivt. Enligt utvärderingarna fanns det fortfarande en svårighet i informationsutbytet mellan klassråd och elevråd, och det blev fortfarande en viss tröghet i beslutsgången eftersom en del möten fick ställas in för att det var för få elevrepresentanter närvarande. En del tror man sig kunna få hjälp med genom stöd ifrån oss vuxna, men det egna ansvarstagandet kunde också varit bättre. Kamratstödjarna gavs också en grundlig utbildning i början av verksamhetsåret, där fokus låg på att ge dem redskap för att se hur vi är mot varandra och vilka situationer som behövs tas tag i, dvs de vardagliga kommentarer eller handlingar som bidrar till att tänja på gränserna till det oacceptabla. Avsikten från oss vuxna var att komma bort från den traditionella och

14 14 enligt vår mening alldeles för betungande - uppfattningen om Kamratstödjare som professionella konfliktlösare. Kamratstödjarna har haft regelbundna möten, där vi bland annat diskuterat aktuella händelser på skolan såväl som i världen runt omkring, avseende omvärlden har vi letat underlag i exempelvis dagstidningar. De har också gjort mer eller mindre täta och/eller regelbundna nerslag i sin fadderklass, där de lett olika aktiviteter. Det sistnämnda nämndes i flertalet utvärderingar som det som varit mest meningsfullt under året. Elevskyddsombuden har handletts av de båda vuxenskyddsombuden, och har under året bland annat haft på sin lott att gå igenom och revidera skolreglerna. Deras utvärderingar visade på att de ville ha fler arbetsuppgifter. Friskolenätverket i Malmö Friskolenätverket i Malmö startades våren 2007 på rektor Marianne Ullstads initiativ, och flertalet fristående grundskolor i Malmö är representerade genom sina skolledare. Syftet med nätverket är att på skolledarnivå kunna samverka kring personal-, rekryterings-, fortbildningsfrågor samt få tips och idéer kring våra kontakter med Malmö kommun och de olika stadsdelarna. Under verksamhetsåret har skolledarna träffats regelbundet och värdskapet har cirkulerat mellan skolorna. Projektet Skapande skola Under året har Backaskolan sökt och beviljats medel inom projektet Skapande skola. I korthet utgår projektet från våra elevers nyfikenhet på traditionella orkesterinstrument som fiol, kontrabas, trumpet m fl. Detta kopplades till ett kompositionstema, där eleverna skapar musik för dessa instrument, men också designar och bygger egna nya instrument i slöjden som man kan komponera för. Utbytet med världen utanför Backaskolan är också en viktig ingrediens, i form av personliga kontakter med institutioner och/eller enskilda utövare i det lokala kulturlivet men också som ett samarbete med andra skolor. En blogg för de deltagande intressenterna finns på det går också bra att hitta länken via Backaskolans hemsida.

15 15 Mål och måluppfyllelse Mål för Backaskolan läsåret (fastställda av torsdagskonferensen ) Vårt övergripande mål är att arbeta för att Backaskolan ska vara en skola, med en helhetssyn F-9. I detta arbete satsar vi detta läsår extra mycket på: 1. språklig utveckling, genom att fokusera på läsa, skriva och tala, i alla ämnen 2. att utveckla den pedagogiska dokumentationen i alla dess former, för att synliggöra det pedagogiska arbetet och fördjupa samtalen om skolan 3. att förbättra den fysiska och psykiska miljön för eleverna under rasterna, såväl som under resten av skoldagen Alla beslut som tas på skolan, stora som små, bör ha en koppling till läsårsmålen. För att hålla dessa aktuella ska de på något sätt finns med på agendan vid arbetslagsmötena, t ex då man planerar gemensamma arbeten, eller när man reflekterar över arbeten man är igång med. Mål för Backaskolans fritidshem läsåret Att under läsåret få en förståelse från övrig personal på skolan kring behovet av kontinuitet av vuxna på fritids eftermiddagstid Följa upp konsekvenserna av och förutsättningarna för fritidspersonalens dubbla roller i skolan Att utveckla fritidshemmets former för utvärdering tillsammans med barnen Att utveckla och förnya aktiviteterna på fritids Resultat och måluppfyllelse Samtliga elever som gick ut åk 9 i juni 2009, hade nått målen i matematik, svenska och engelska. Se även protokoll från utvärderingsdagarna, samt resultaten på de nationella proven. (Bilaga 2 och 4). Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen, bilaga 7 en utveckling av vår Handlingsplan mot kränkande behandling fastställdes av styrelsen Uppföljning av arbetssättet i planen görs årligen genom att varje enskilt fall avidentifieras och dokumenteras utifrån punkterna i planen, sammanställningen delges sedan styrelsen. Vid avrapportering av läsåret hade det förekommit 7 fall av kränkande behandling, samtliga har handlagts enligt Likabehandlingsplanen. Under verksamhetsåret har Likabehandlingsplanen genomgått ett stort revideringsarbete för att bättre svara upp mot nya krav, men den nya utformningen hann inte fastställas under läsåret.

16 16 Uppföljning av de åtgärder för utveckling som planerades för Vi har fortsatt arbetet med att bli en skola, där alla barn är allas barn och alla lokaler och inventarier är allas angelägenhet, kort sagt en skola med en helhetssyn F-9. Samverkan har fortsatt att vara ett honnörsord. Den nya arbetslagorganisationen med F-3 (som vid behov kunde dela sig i F-1 respektive 2-3), 4-6 respektive 7-9, har fungerat under ett år och utvärderingen av densamma gav inget entydigt resultat. Lilla arbetslaget delade sig i två mindre mera som regel än undantag. Det fanns för- och nackdelar med detta, bland annat var det svårt att i de båda mindre arbetslagen stämma av och hålla jämna steg med varandra. 7-9 blev åter ett större arbetslag igen, jämfört med när det bara var pedagoger i två klasser som utgjorde arbetslaget men mindre än när det var fyra. Positivt med mjukstarten för sexorna, att det fanns naturliga knytningar kvar till de yngre klasserna, exempelvis med temasamverkan. Att man som pedagog ska ha valmöjlighet mellan att följa sin klass F/1-5 eller att få börja om med en etta efter trean är fortfarande något som skolledningen önskar skulle fungera. Men, den krassa verkligheten visade att det inte går att samtidigt tillfredsställa alla individuella önskemål. Själva arbetslagsorganisationen kommer att se likadan ut även detta läsår, och vi får göra en ny utvärdering när den fungerat under två läsår. Under året introducerade vi ett nytt heltäckande internetbaserat system med flera syften. Avsikten var att inom ramen för systemet kunna följa och dokumentera elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling, dokumentera och följa upp elevfrånvaro samt kunna kommunicera på ett smidigt sätt med vårdnadshavare. Avsikten var att mycket av fokus skulle ligga på den pedagogiska diskussionen, det vill säga på vilket sätt gör vi detta till ett redskap för pedagogisk utveckling?. Vi avsatte tid och resurser för riktade fortbildningsinsatser, men alla goda tankar och intentioner till trots - hamnade fokus på tekniskt strul. Vi har fört en ojämn kamp, dels mot tiden, dels mot vår leverantör för att få systemet att fungera som det var tänkt. Vi är inte framme än. Som ett av tre prioriterade mål valde vi detta år att arbeta med språklig utveckling inom alla skolans ämnen. Detta var kopplat till såväl en önskan att introducera LUS (Läsutvecklingsschema) på Backaskolan som en ambition att förnya och bygga ut vårt/våra skolbibliotek. Efter att ha satt oss in i LUS, beslutade vi oss för att istället satsa på Nya Språket lyfter, ett redskap som vi kände var bättre för oss. Själva fokus på språkutvcekling fanns dock kvar, det var bara ett av medlen som byttes ut under resans gång. Satsningen på skolbiblioteken har också genomförts och fortgår, vi har satsat å ena sidan på lokaler, möbler, och bokinköp, och å andra på att öronmärka tid för några pedagoger som kunde arbeta med vård, underhåll, utveckling och pedagogiska idéer. Utvärderingen av föregående läsårs dagliga fysiska aktivitet för de äldre eleverna, gav vid handen att pedagogerna inte alltid kände att denna utnyttjades på bästa sätt, och man önskade att denna tid istället skulle läggas på läsning av skönlitteratur. Därför gav vi detta år pedagogerna möjlighet att antingen fylla dessa pass med fysisk aktivitet eller läsning, allt efter behov och förutsättningar. Satsningen går väl i linje med vårt mål ovan, och har i stort sett fallit väl ut. Någon klass har uttryckt att det blir alldeles för mycket svenska. Modellen fortsätter på likartat sätt detta läsår, och ska igen följas upp och utvärderas. Parallellt med detta fortsatte vi att uppmuntra alla uttrycksformer, språk, i arbetet med eleverna och detta resulterade bland annat i vårt deltagande i REI:s nya skolprojekt. Från och med läsårsstart har vi haft vår nya organisation för specialundervisning, med en specialpedagog med övergripande ansvar F-9, två pedagoger med speciallärarfunktion i sin tjänst samt ett antal pedagoger som har resurstid i sin tjänst. Utvärderingen har visat att pedagoger, elever och föräldrar upplever en avsevärd förbättring. Fler elever får hjälp och

17 17 stöd, och insatserna kommer in tidigare. Däremot kan vi ytterligare förbättra användningen av den resurstid som finns i vissa pedagogtjänster. Inför läsåret 09/10 har vi valt att modifiera modellen, och insatserna kommer att riktas ytterligare för att maximera nyttan av dem. Den nya modellen kommer att utvärderas under våren Dokumentation i alla dess olika former är, och ska vara ett medel för att synliggöra det pedagogiska arbetet och ett redskap för att fördjupa samtalet om skolan detta var vårt prioriterade mål nr 2. I vår ambition att ge tid och resurser för att möjliggöra för personalen att tillägna sig och upprätthålla adekvat kompetens men också att ge tid för själva dokumentationsarbetet och uppföljningen av detsamma upptäckte vi att det trots allt inte räckte till. Detta var också en anledning till att vi attraherades av REI:s nya skolprojekt, där dokumentation ingår som ett medel. Den pedagog som inom ramen för sin tjänst haft tid avsatt för funktionen som Backaskolans matematikutvecklare sedan höstterminen 2007 avslutade sitt projekt under senare delen av höstterminen Målsättningen att utveckla matematiken ur ett F-9-perspektiv, bland annat genom att bygga upp en bank av utmanande och rika matteuppgifter nåddes och projektet har gett ringar på vattnet. I och med deltagandet i REI:s skolprojekt kommer vi att ha fortsatt fokus på matematiken. Vårt tredje prioriterade mål handlade om att förbättra elevernas fysiska och psykiska miljö. Miljögruppen har fortsatt sitt arbete för att få en mer ändamålsenlig och tydligare miljö för eleverna. Om man tittar på vad som genomförts under punkten lokaler och miljö ovan är det tydligt att måluppfyllelsen är hög, åtminstone avseende den fysiska miljön. Eftersom rasthall och bibliotek ännu inte är helt klara till sin funktion väntar vi oss ytterligare förbättringar även avseende den psykiska miljön i form av mera meningsfull rastverksamhet. Vi upplever det också väldigt positivt att eleverna själva aktivt tog del, och i princip tog över den vuxna rasthallsgruppens planeringsarbete. Miljögruppen har också fortsatt sitt arbete för en mer ändamålsenlig och vilsam miljö för personalen. Även det friskvårdande perspektivet, med att skapa lokaler för träning och avslappning, har vi haft i fokus. Som framgått ovan har det skett mycket även på denna front, men mycket kommer också att få anstå tills detaljplanen för området är klar, bygglov kan beviljas igen och vi kan genomföra de stora projekten. Den pedagogiska utvecklingsgruppen har fortsatt sitt arbete kring pedagogiskt helhetstänkande och röd tråd, och har provat nya former för att hålla den pedagogiska diskussionen levande och på en hög nivå. Även nya former för Pedagogisk afton har provats under året, med gott resultat. Kopplingen till elevråden avseende skolutvecklingsfrågor har vi inte lyckats med. Kanske beror detta på att elevråden blivit mera självgående/styrande. Tyvärr verkar inte skolutvecklingsfrågor i PUG:s bemärkelse ligga överst på deras agenda. Stora elevrådet har utvecklats mycket avseende eget ansvarstagande och har blivit mycket självgående. Det har inneburit att fokus legat på de frågor som är mest angelägna för eleverna, och detta är kanske också orsaken till att vi har misslyckats att engagera dem i skolutvecklingsfrågor. Vi måste följaktligen arbeta vidare med att hitta former för att intressera eleverna för denna typ av frågor. För Kamratstödjarnas del var målet att komma bort från den traditionella och enligt vår mening alldeles för betungande - uppfattningen om dem som professionella konfliktlösare och istället ge dem möjlighet att få upp ögonen för hur vi är mot varandra och vilka situationer som behövs tas tag i, dvs de vardagliga kommentarer eller handlingar som bidrar till att tänja på gränserna till det oacceptabla. Här kan vi

18 18 konstatera att det varit svårt att förändra synsättet om konfliktlösare, mycket beroende på att de ser på sig själva på detta sätt. Däremot har både Kamratstödjare och fadderklasser uttryckt sig positivt kring just besöken och aktiviteterna som Kamratstödjarna genomförde i sina respektive fadderklasser. Vi har lyckats i vår ambition att få till stånd fler och nya möten och samtal, för att öka förståelsen av det pedagogiska arbetet och barns lärande och kunskapande. Vi har i detta också hittat olika samarbetspartners, såväl gamla som nya (stadsdelen, Malmö Högskola, Annelundsskolan i Kävlinge, REI-nätverket m fl). Styrelsens föräldraenkät har blivit en årlig tilldragelse, som förutom att vara ett av underlagen för denna kvalitetsredovisning även ger direkta avtryck i verksamheten. Efterhand kommer rutinerna för hur resultatet av denna bearbetas och analyseras ytterligare finslipas. Att vi arbetat så intensivt med allt som rör skolan har fått konsekvenser i andra delar av verksamheten. Fritidshemmets verksamhet har exempelvis ibland blivit lite styvmoderligt behandlad för att fokus ligger för mycket på skolan, där måste vi hitta en bättre balans. Vi har sett nackdelarna med att ha många olika personer som är inne och täcker upp på fritids, detta leder till bristande kontinuitet och därmed otydlighet mot barnen. Man bör tänka över detta i schemaläggningen inför 09-10, detta gäller också vikariebesättning i övrigt. Fritidspersonalen har genom egna upptakts- och planeringsdagar getts större möjlighet att vidareutveckla fritidshemsverksamheten, men detta kan förbättras ytterligare. Planerade åtgärder för utveckling under Skolan Arbetet med att bli en skola med en helhetssyn F-9 fortgår, där kan vi troligen aldrig förvänta oss att bli helt färdiga. Vår ambition att alla barn är allas barn och alla lokaler och inventarier är allas angelägenhet känns inte alls ouppnåelig, men är ett viktigt mål som måste forstätta stå i fokus. Som ett led i detta låter vi den årsgamla arbetslagorganisationen med F-1, 2-3, 4-6 respektive 7-9, få ytterligare ett år på sig att landa. Arbetslagsorganisationen skall utvärderas på nytt under våren Vi fortsätter vårt arbete med att få vårt internetbaserade verktyg InfoMentor att fungera som ett redskap både för vår interna kommunikation och dokumentation kring elevernas kunskapsutveckling, och för kommunikationen med hemmen. Ett av våra prioriterade skolmål innebär en fortsatt satsning på språklig utveckling med fokus på läsa, skriva, tala i alla ämnen genom att bl a införa och lära oss arbeta med Nya språket lyfter/språket på väg. Vi måste ge tid både för inplementering och genomförande, och vi måste även utvärdera våren 2010 inför det fortsatta arbetet. Vi gör en fortsatt satsning på dokumentation genom att arbeta med Reggio Emilia- nätverkets frågeställning När blir barns och elevers kunskapande också meningsskapande, med matematik och svenska som kommunikativa verktyg, i en skolkontext? och tillsammans med andra inom och utanför skolan reflektera kring detta. Vårt deltagande i skolnätverket är en stor satsning, och detta kommer att genomsyra mycket av vår verksamhet under året. Vår strävan att utveckla svenska och matematik kommer att gynnas av detta, och det kommer förhoppningsvis även att understryka vår önskan att alla slag uttrycksformer, språk, ska

19 19 användas i arbete med eleverna. Vi kommer att behöva ge personalen tid och möjlighet att upprätthålla och tillägna sig kompetens, och detta måste vi tänka på då vi planerar fortbildnings- och studiedagar. Skolans NO-kompetens ska också vidareutvecklas, även här behöver vi avsätta tid och pengar. En ny Likabehandlingsplan fastställdes av styrelsen i augusti Som ett led i denna har all personal skrivit en läsårsplan för hur det förebyggande arbetet mot kränkningar praktiskt ska se ut. Från och med detta läsår prenumererar vi också på EQ-verkstans material, vilket är tänkt som ett inspirationsmaterial. Vi ska även på andra sätt arbeta för att utveckla skolans kompetens och metoder i det förebyggande arbetet kring kränkande behandling/mobbing, bland annat ska några i personalgruppen delta i Skolverkets högskolekurs för skolpersonal: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering skolpraktik och forskningsperspektiv. I övrigt kommer även studiedagar och/eller fortbildningsdagar tas i anspråk till detta. Inför 09/10 har vi också förändrat vår organisation för elevvård och särskilt stöd ytterligare, alla klasser 6-9 har exempelvis frivillig läxhjälp på schemat. Vi har från och med detta läsår beslutat att starta upp varje läsår med en ordentlig genomlysning av varje klass, vilket innebär att den sk x-tiden tydligare kan destineras utifrån behov. Vi har också förtydligat önskemålet om att ett upplevt hjälpbehov måste dokumenteras i form av en skriftlig problembeskrivning till EVT. Vi behöver tänka över våra strategier och rutiner kring insatser som kräver psykolog. Alla test och screeningtilfällen är inlagda på kalendariet, och vi försöker ytterligare betona vikten av tidig upptäckt och insats när det gäller främst läs- och skrivsvårigheter. Beträffande de kompensatoriska hjälpmedlen måste vi komma runt de tekniska bekymren i form av strulande datorer. Vi ska också fortsätta vårt arbete för att avdramatisera hjälpmedlen, och istället uppmuntra alla elever att använda sig av dem. Slutligen ska vi fortsätta att bygga ut och systematisera vårt bestånd av ljudböcker. Ny utvärdering väntar våren Arbetet med miljön, i dess olika aspekter, kommer att fortsätta och fokus måste inledningsvis ligga på att färdigställa de påbörjade projekten som redovisats i stycket Lokaler miljö. Miljögruppen fortsätter sitt arbete för en mer ändamålsenlig och vilsam miljö för personalen, och det friskvårdande perspektivet, med att skapa lokaler för träning och avslappning, ligger kvar. Arbete sker som tidigare genom ett långsiktigt helhetstänkande avseende lokaler, utrustning och miljö. Under året bör vi också ta tillvara det engagemang som eleverna visade för sin miljö, och fortsätta detta arbete tillsammans med eleverna. Den pedagogiska utvecklingsgruppen fortsätter sitt arbete kring pedagogiskt helhetstänkande och röd tråd, och med former för att hålla den pedagogiska diskussionen levande och på en hög nivå. Under föregående år har mycket av PUG:s energi gått åt till InfoMentorfrågor, och då inte så mycket den pedagogiska aspekten, utan snarare den praktiska och hanteringsmässiga. PUG:s ambition för året blir att jobba mer visionärt. Vi måste också arbeta med att hitta kopplingen till elevråden avseende skolutvecklingsfrågor. Stora elevrådet ska uppmuntras att fortsätta på den inslagna vägen med eget engagemang och ansvarstagande. Deras - och även Kamratstödjarnas - önskemål om en mera komprimerad utbildning ska tillgodoses. Kamratstödjarnas fokus ska förskjutas ytterligare från att vara Konfliktlösare till att vara Extra ögon och öron.

20 20 Vi ska bevaka möjligheten till möten och samtal med olika samarbetspartners (stadsdelen, Malmö Högskola m fl), för att öka förståelsen av det pedagogiska arbetet och barns lärande och kunskapande. Fritidshemmet Att vi arbetat så intensivt med allt som rör skolan har ibland inneburit att andra delar, exempelvis fritidshemmet, fått stå tillbaka. Vi måste därför hitta en bättre balans mellan skola och fritidshem. Schemat inför har setts över för att förbättra kontinuitet och tryggheten. Att ge fritidspersonalen större möjlighet att vidareutveckla fritidshemsverksamheten, till exempel genom egna upptakts- och planeringsdagar, är ett pågående arbete som vi kan fördjupa ytterligare. Deltagandet i Skolinspektionens referensgrupp ger möjlighet till reflektion och eftertanke, och inspirerar till nytänkande. Frågeställningarna Erbjuder vårt fritidshem en meningsfull verksamhet?, Har verksamheten en genomtänkt pedagogisk utgångspunkt? samt Är omsorgen om barnen god? är hämtade därifrån, och kommer att diskuteras under fritids planeringsdagar under året. Rent lokal- och utrustningsmässigt kommer vi att starta med att tänka kring Hjärtat och morgonsituationen, samt hur vi lokalmässigt planerar lovverksamheten. Vi kommer också att arbeta med att tydliggöra målen för oss själva, barn och föräldrar samt att hitta nya former för utvärdering med barnen. Vidare kommer vi att fortsätta att bredda utbudet som riktar sig mot de äldre barnen. I övrigt hänvisas till protokollen.