Är elitidrottare tillräckligt emotionellt intelligenta för att kunna hantera tävlingsstress?
|
|
- Peter Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är elitidrottare tillräckligt emotionellt intelligenta för att kunna hantera tävlingsstress? Carolina Lundqvist Gymnastik och idrottshögskolan I elitidrottsmiljön finns mycket som upplevs stressande och som ställer stora krav på idrottarna och ger upphov till både positiva och negativa känslor (emotioner). En emotionellt intelligent idrottare kan hantera känslorna på ett sätt som bidrar till goda prestationer. Förmågan att observera känslor, förstå dem och på bästa sätt utnyttja dem i samspelet med sin omgivning betraktas oftast inom idrottspsykologisk litteratur som en träningsbar färdighet och inte som en medfödd egenskap. Frågan är hur väl utvecklad denna färdighet är hos ett urval idrottare? Fredrik Sandin Umeå universitet Peter Hassmén Umeå universitet Att hantera elitidrottskontextens krav Det är sedan länge accepterat att elitidrottare har nytta av att lära sig strategier för att effektivt hantera de krav som de ständigt ställs inför i samband med såväl träning som tävling. Flertalet psykologiska interventioner som studerats har varit direkt eller indirekt riktade mot att hjälpa idrottaren att bredda sin copingrepertoar (sina strategier att hantera situationens krav). Alternativt att lära idrottaren att använda de mest lämpliga strategierna utifrån situationens krav. En komplicerande omständighet när det gäller utbildning och idrottspsykologisk rådgivning är att idrottare kan uppvisa relativt stora olikheter när det gäller att praktiskt tillämpa sina copingstrategier på ett flexibelt och situationsanpassat sätt. Framför allt visar sig detta i skarpa lägen när kraven är som störst. Medan vissa idrottare relativt enkelt lär sig hantera kraven och därmed minskar sin samlade stressupp- levelse tenderar andra, trots en ökad kunskap och medvetenhet, att ideligen välja mindre lämpliga copingstrategier. Eller så faller de tillbaka och använder gamla och invanda strategier vilket leder till ogynnsamma beteendemönster. Coping Idrottare använder en rad strategier i form av handlingar, beteenden eller tankar för att försöka ändra sin tolkning, känslomässiga respons eller själva situationen vad gäller de faktorer som upplevs stressande eller hotande. Coping betraktas därför i forskningslitteraturen vanligtvis ur ett processorienterat perspektiv och ses som en nödvändig del i samspelet mellan omgivningen och idrottaren (Lazarus, 1999; Richards, 2004). Beroende på de interna eller externa krav som idrottaren upplever som svåra, eller kanske till och med övermäktiga, försöker idrottaren medvetet eller omedvetet att anpassa sina kognitiva och beteendemässiga resurser till att möta kraven på 1
2 bästa möjliga sätt. Traditionellt brukar copingstrategier mer övergripande klassificeras på två sätt. Dels som strategier direkt inriktade på att förändra själva situationen som utlöser stressen (problemfokuserade strategier), dels som strategier avsedda att reglera den emotionella responsen eller att kognitivt omvärdera situationen (emotionsfokuserade strategier). Även andra klassificeringar förekommer i forskningslitteraturen, till exempel i form av om personen väljer att aktivt närma sig situationen eller istället väljer att undvika den. Framför allt i västerländsk litteratur har problemfokuserade copingstrategier framhållits som mer fördelaktiga än emotionsfokuserade, speciellt om stressorerna är kontrollerbara. Numera talar det mesta för att dessa strategier snarare bör ses som komplement till varandra, tillsammans fyller de viktiga och mångfacetterade funktioner beroende på situationen (Lazarus, 2000). Problemfokuserade strategier är ofta mest effektiva i situationer där idrottaren kan påverka det som utlöser stressen. De emotionellt inriktade strategierna är istället oftast mer fördelaktiga då stressorer ligger utanför idrottarens påverkansmöjlighet (Cheng, 2001; Nicholls & Polman, 2007). Utfallet av copingen blir således positivt först när idrottaren verkligen lyckas matcha sina copingstrategier med de situationsspecifika stressorerna och på så sätt framgångsrikt lyckas hantera de upplevda interna och externa kraven. Emotionell intelligens och stress Som framgått är emotioner nära sammanlänkade med idrottarens stressupplevelse. Lazarus (1999) en av de mest framstående psykologiska stressforskarna betonar speciellt vikten av att se emotioner som en integrerad del av stress- och copingprocessen. Hans slutsats är att om stressupplevelser existerar hos en individ, då förekommer det även en mängd emotioner. Dessa känslor har i sin tur en inverkan på prestationen, men även på välbefinnandet. Under senare år har därför begreppet emotionell intelligens uppmärksammats i forskningslitteraturen. Ett flertal definitioner har föreslagits kring vad som karaktäriserar detta begrepp. En av de mest etablerade definitionerna presenterades av Salovey och Mayers (1990, s. 189), den lyder: en förmåga att observera sina egna och andras sinnestillstånd och emotioner, att kunna skilja mellan dem och kunna använda Jelena Isinbajeva från Ryssland river ut sig i stavhopp i VM i Berlin, Bildbyrån i Hässleholm informationen som guide för sitt eget tänkande och sitt handlande. Emotionell intelligens betraktas, enligt detta synsätt, som en samling förmågor som genom medvetandegörande och träning kan utvecklas och förfinas. Därmed ses detta perspektiv på emotionell intelligens som speciellt tilltalande utifrån den idrottspsykologiska rådgivarens perspektiv (Meyer & Fletcher, 2007). Idrottarens mer underliggande grad av tillägnad emotionell intelligens skulle på så sätt kunna vara en viktig mellanliggande länk mellan idrottarens upplevda stress och förmåga till att välja adaptiva copinstrategier utifrån situationen. Ett flexibelt och situationsanpassat användande av adaptiva copingförmågor förutsätter nämligen en förmåga att kunna läsa av sina egna upplevelser, omgivningens reaktioner samt omsätta informationen till gynnsamma tankar och beteenden utifrån den specifika situationen. Visst stöd för detta antagande finns att hämta i allmänpsykologiska studier. Exempelvis visade sig individer med hög grad av emotionell intelligens göra fler korrekta bedömningar av stressfyllda situationer, och valde därmed även mer passande copingstrategier, än personer med låg grad av emotionell intelligens (Salovey, Bedell, Detweiler, & Meyer, 1999). Inom idrottspsykologisk forskning har sambandet mellan emotionell intelligens och idrottares användande av copingstrategier ännu inte studerats i någon högre utsträckning. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka mönstret mellan grad av emotionell intelligens och användande av copingstrategier bland svenska elitidrottare. Metod Undersökningsdeltagarna bestod av 88 elitidrottare (40 män och 48 kvinnor) tävlande i individuella eller lagidrotter på internationell eller nationell elitnivå. Majoriteten av idrottarna (n=66) var mellan 19 och 28 år gamla, men även yngre och äldre idrottare fanns representerade i gruppen (18 år eller yngre: n=1, år: n=12, 39 år eller äldre, 2
3 Total grupp (N=88) Män (n=40) Kvinnor (n=48) t-test män och kvinnor (d.f=86) Variabler EI r xy M SD M SD t p 1. Emotionell intelligens (EI) 117,8 11,3 116,5 14,0-0,49 n.s Problemfokuserad coping 2. Planering 0,23* 16,3 2,9 16,6 2,8 0,43 n.s 3. Ansträngning 0,38** 15,3 2,7 15,5 2,9 0,30 n.s 4. Aktiv coping 0,37** 16,2 2,3 15,7 3,2-0,86 n.s 5. Bortträngning av konkurrerande aktiviteter 0,33** 12,9 3,3 12,7 3,4-0,24 n.s 6. Söka instrumentellt Emotionsfokuserad coping 7. Söka emotionellt 0,47** 12,3 3,9 12,9 4,1 0,76 n.s 0,27* 11,4 3,3 13,8 4,1 3,00 <,01 8. Ge utlopp för emotioner 0,02 10,0 4,3 10,6 3,7 0,66 n.s 9. Humor 0,18 9,9 3,0 9,1 3,5-1,12 n.s Undvikande coping 10. Undvikande beteende -0,24* 6,4 2,9 5,9 2,5-0,83 n.s 11. Självbeskyllande -0,09 12,6 2,7 12,4 3,6-0,27 n.s 12. Förnekelse 0,11 7,2 2,2 7,2 2,3-0,11 n.s 13. Önsketänkande -0,14 11,0 2,4 12,3 3,1 2,24 <,05 Tabell 1. Pearsons r xy mellan EI och de olika copingstrategierna. Deskriptiva data samt t-test mellan manliga och kvinnliga idrottare. Kluster 1 Hög EI (n=33) Kluster 2 Måttlig EI (n=55) t-test kluster 1 och kluster 2 (d.f=86) Variabler M SD M SD t p 1. Emotionell intelligens (EI) 130,0 7,9 109,4 7,9 11,9 <,001 Problemfokuserad coping 2. Planering 17,3 2,7 15,9 2,8 2,3 <,05 3. Ansträngning 16,7 2,2 14,6 2,8 3,6 <, Aktiv coping 17,3 2,3 15,2 2,8 3,7 <, Bortträngning av konkurrerande aktiviteter 14,1 3,2 12,0 3,2 3,0 <,01 6. Söka instrumentellt Emotionsfokuserad coping 7. Söka emotionellt 14,6 3,8 11,4 3,6 4,0 <,001 13,9 3,5 11,9 4,0 2,4 <,05 8. Ge utlopp för emotioner 10,2 4,2 10,4 3,8 0,66 n.s 9. Humor 10,5 4,0 8,8 2,7-1,1 <,05 Undvikande coping 10. Undvikande beteende 5,3 2,3 6,6 2,8-2,4 <, Självbeskyllande 12,8 3,5 12,4 3,1 0,60 n.s 12. Förnekelse 7,6 2,5 6,9 2,1 1,3 n.s 13. Önsketänkande 11,6 3,2 11,8 2,7 2,2 n.s Tabell 2. Deskriptiva data samt t-test mellan klusterlösningar av idrottares testpoäng på EIS och M-COPE. n=1). Samtliga undersökningsdeltagare lämnade sitt informerade samtycke till att delta i studien och samtliga procedurer följde nationella och internationella (APA) etiska riktlinjer. Ett frågebatteri distribuerades elektroniskt till undersökningsdeltagarna. Frågebatteriet innehöll demografiska frågor gällande bland annat idrottsbakgrund och tävlingsnivå samt två standardiserade självskattningsinstrument: (1) Emotional Intelligence Inventory (EIS; Schutte mfl, 1998) som består av 33 påståenden vilka mäter en individs förmåga att identifiera, förstå, utnyttja och reglera egna och andra personers emotioner. Samtliga påståenden besvaras på en femgradig skala som sträcker sig från 1 (aldrig) till 5 (alltid) och summeras till ett globalt mått av individens emotionella intelligens (Schutte, Malouff, Simunek, McKenley, & Hollander, 2002). (2) Modified- COPE (M-COPE; Crocker & Graham, 1995) som är ett idrottsanpassat självskattningsformulär med 48 påståenden vilka mäter 12 copingstrategier uppdelade i tre övergripande delskalor: Problemfokuserad coping (planering, ansträngning, aktiv coping, bortträngning av konkurrerande aktiviteter, söka instrumentellt stöd), Emotionsfokuserad coping (söka emotionellt, ge utlopp för emotioner, humor) samt Undvikande coping (undvikande beteende, självbeskyllande, förnekelse, önsketänkande). Varje copingstrategi mäts med fyra påståenden som undersökningsdeltagarna besvarar på en 5-gradig svarsskala som sträcker sig från 1 (använder väldigt lite till) till 5 (använder väldigt mycket). Både EIS och M-COPE har i studier visat god reliabilitet och validitet (Crocker & Graham, 1995; Giacobbi & Weinberg, 2000; Schutte m.fl., 1998; Van Rooy & Viswesvaran, 2004). Resultat I Tabell 1 redovisas korrelationerna mellan testpoäng på emotionell intelligens och copingstrategierna. Resultaten visar ett måttligt samband mellan idrottarnas uppmätta emotionella intelligens och, framför allt, användandet av problemfokuserade copingstrategier. En könsjämförelse visar få skillnader, men kvinnliga idrottare anger sig i något högre grad än männen använda strategierna att söka emotionellt respektive önsketänkande. Till följd av de marginella skillnaderna mellan könen när det gäller både emotionell intelligens och användande av copingstrategier utfördes de följande analyserna på gruppen i sin helhet. 3
4 En klusteranalys genomfördes för att studera mönstret mellan idrottarnas emotionella intelligens och deras användande av copingstrategier. En tvåklusterlösning passade bäst på det aktuella materialet. Kluster 1 bestod av idrottare med höga poäng på emotionell intelligens, kluster 2 av idrottare med måttliga poäng (Tabell 2). Uppföljande t-test mellan klustren visade att de skiljer sig signifikant åt i självrapporterat användande av flertalet copingstrategier. Idrottare i gruppen högt emotionellt intelligenta hade genomgående skattat en högre grad av användande av samtliga problemfokuserade copingstrategier, en högre grad av att söka emotionellt stöd samt en högre grad av att använda sig av humor (emotionsfokuserade copingstrategier) än de lägre emotionellt intelligenta idrottarna. Vidare hade de skattat en lägre grad av undvikande beteenden (undvikande coping) än idrottare som tillhörde gruppen måttligt emotionellt intelligenta. Mönstret mellan grad av emotionell intelligens och rapporterade använda copingstrategier visas i Figur 1. Diskussion Studien som bör ses som explorativ till sin natur visade ett mönster mellan idrottares grad av emotionell intelligens och användande av problemfokuserade- och vissa emotionsfokuserade copingstrategier. Graden av en idrottares emotionella intelligens tycks därmed vara en viktig faktor att ta hänsyn till både i studier inriktade mot coping och i det praktiska interventionsarbetet som utförs av idrottspsykologiska rådgivare. Jelena Isinbajeva slog nytt världsrekord på 5.06 i Golden League drygt en vecka efter misslyckandet i VM och lyckades därmed snabbt vända motgång till framgång. Bildbyrån i Hässleholm Emotionell intelligens en förutsättning för coping? Att utbilda idrottare i hur olika situationer kan bemötas och vikten av ett flexibelt användande av copingstrategier blir sannolikt mindre framgångsrikt om idrottaren inte först har utvecklat en mer grundläggande emotionell förmåga. Naturligtvis går det inte utifrån föreliggande studie att dra slutsatsen att en högre grad av emotionell intelligens orsakar ett mer aktivt och flexibelt användande av copingstrategier. Det är förstås även möjligt att ett mer aktivt användande av copingstrategier, åtminstone bland vissa undersökningsdeltagare, resulterat i att de över tid utvecklat en högre emotionell intelligens. Det är till och med sannolikt att ett cirkulärt samband existerar mellan dessa färdigheter. Trots detta bör en kännedom om idrottarens aktuella status av emotionell intelligens kunna ge vägledning vad gäller de idrottspsykologiska rådgivningsinsatserna. Om den emotionella intelligensen bedöms som låg bör det initiala målet vara att utveckla den. Är den emotionella intelligensen mer välutvecklad kan arbetet mer direkt inriktas på att utveckla idrottarens copingstrategier. Motiveringen till detta är helt enkelt att en högre grad av emotionell intelligens underlättar processen med att registrera, differentiera och reglera känslomässig information samt integrera den med idrottarens logiska bedömningar av den aktuella situationen. Genom en ökad emotionell intelligens är det möjligt att idrottaren kan få en bättre utgångspunkt för att snabbare kunna tillägna sig en förmåga till flexibelt användande av adaptiva copingstrategier. Dessutom möjliggör sannolikt en hög förmåga av emotionell intelligens en bättre acceptans av emotionernas betydelse och berättigande. Emotioner, även de som kan upplevas som negativa till sin natur, är nämligen i grunden naturliga och nödvändiga 4
5 Figur 1. Kluster av emotionell intelligens och copingstrategier för totala gruppen idrottare (kluster 1, n=33; kluster 2, n=55). för oss människor och för vår psykologiska funktion. Acceptans av känslor Idrottare med svårigheter att hantera stressupplevelser, så som exempelvis ängslan och oro, uttrycker ofta en önskan att lära sig metoder för att undantrycka eller undvika oönskade känslotillstånd helt eller delvis. Men de känslomässiga reaktionerna är oftast sunda och en del av ett naturligt reaktionsmönster, även om vissa känslor ibland kanske uppstår i (för idrottaren) sammanhang som för tillfället upplevs som mindre lämpliga. Därmed riskerar de att felaktigt uppfattas som mer negativa för prestationen än vad de i själva verket är. Genom en ickeacceptans av naturliga reaktioner kan en idrottare utveckla en rädsla för att bli rädd eller känna sig stressad över att bli stressad, vilket förstås ökar stressupplevelsen snarare än minskar den (se t.ex. Orsillo, Roemer, Block Learner, & Tull, 2004). Att tillägna sig en högre grad av emotionell intelligens, och därmed en ökad förmåga att observera och differentiera mellan känslotillstånd, torde kunna få idrottaren att bättre kunna reflektera kring sina känslor i olika situationer, acceptera dem som naturliga och därmed i större utsträckning dra nytta av dem istället för att försöka undantrycka dem. Avslutningsvis Vi betonar att forskningen kring emotionell intelligens inom idrott ännu är i sin linda. Betydligt fler studier behöver genomföras om dess betydelse för idrottare i olika miljöer och situationer. Inom området finns idag även olika synsätt på hur emotionell intelligens bör definieras. Dessa synsätt sträcker sig från att se emotionell intelligens som en samling förmågor, vilket var utgångspunkten i föreliggande studie, till att se det som ett mer stabilt personlighetsdrag. Det finns även ett antal mätinstrument som använts i forskningen, vissa med ifrågasatt reliabilitet och validitet, som dessutom helt eller delvis utgår från inbördes olika teorier (Meyer & Fletcher, 2007). Tillsammans gör detta att det är svårt att jämföra resultat från olika studier och ännu svårare att dra några mer allmängiltiga slutsatser. Framtida forskning behöver därmed först mer noggrant definiera begreppet och därefter utveckla robusta metoder för att mäta det. Av den litteratur som i dagsläget finns tillgänglig, samt utifrån föreliggande studies resultat, tyder ändå mycket på att emotionell intelligens är en viktig faktor att ta hänsyn till. Denna slutsats är giltig både vid empiriska studier av idrottare i en stressfylld tillvaro och i samband med det tillämpade idrottspsykologiska rådgivningsarbetet. Referenser Cheng, C. (2001). Assessing coping flexibility in real-life and laboratory settings: A multimethod approach. Journal of Personality and Social Psychology, 80, Crocker, P. R. E., & Graham, T. R. (1995). Coping by competitive athletes with performance stress: Gender differences and relationships with affect. The Sport Psychologist, 9, Giacobbi, P. R., & Weinberg, R. S. (2000). An examination of coping in sport: Individual trait anxiety differences and situational consistency. The Sport Psychologist, 14, Lazarus, R. S. (1999). Stress and emotion. A new synthesis. London: Free Association Books. Lazarus, R. S. (2000). Towards better research on stress and coping. American Psychologist, 55, Meyer, B. B., & Fletcher, T. B. (2007). Emotional intelligence: A theoretical overview and implications for research and professional practice in sport psychology. Journal of Applied Sport Psychology, 19, Nicholls, A. R., & Polman, R. C. J. (2007). Coping in sport. A systematic review. Journal of Sports Sciences, 25, Orsillo, S. M., Roemer, L., Block Lerner, J., Tull, M. T. (2004). Acceptance, mindfulness, and cognitive-behavioral therapy. Comparisons, contrasts, and application to anxiety. I S. C. Hayes, V. M. Follette, & M. M. Linehan (Red.), Mindfulness and acceptance. Expanding the cognitive-behavioral tradition (sid ). New York: Guilford Press. Richards, H. (2004). Coping in sport. I D. Lavallee, J. Thatcher, & M. V. Jones (Red.), Coping and emotions in sport (sid ). New York: Nova Science Publishers, Inc. Salovey, P., & Mayer, J. D. (1990). Emotional intelligence. Imagination, Cognition and Personality, 9, Salovey, P., Bedell, B. T., Detweiler, J. B., & Meyer, J. D. (1999). Coping intelligently: Emotional intelligence and the coping process. I C. R. Snyder (Red.), Coping: The psychology of what works (sid ). New York: Oxford University Press. Schutte, N. S., Malouff, J. M., Hall, L. E., Haggerty, D. J., Cooper, J. T., Golden, C. J., & Dornheim, L. (1998). Development and validation of a measure of emotional intelligence. Personality and Individual Differences, 25, Schutte, N. S., Malouff, J. M., Simunek, M., McKenley, J., & Hollander, S. (2002). Characteristic emotional intelligence and emotional well-being. Cognition and Emotion, 16, Van Rooy, D. L., & Viswesvaran, C. (2004). Emotional intelligence: A meta-analytic investigation of predicative validity and nomological net. Journal of Vocational Behavior, 65,
Är elitidrottare tillräckligt emotionellt intelligenta för att kunna hantera tävlingsstress?
Är elitidrottare tillräckligt emotionellt intelligenta för att kunna hantera tävlingsstress? Carolina Lundqvist Gymnastik och idrottshögskolan I elitidrottsmiljön finns mycket som upplevs stressande och
Läs merCOPINGS INNEHÅLL, EFFEKT OCH RELATION TILL PRESTATION INOM GOLF
COPINGS INNEHÅLL, EFFEKT OCH RELATION TILL PRESTATION INOM GOLF Högskolan i Halmstad Författare: Lisa Anderson Sektionen för hälsa och samhälle Professionellt idrottsutövande inriktning golf, 120 hp Fördjupningsarbete
Läs merEmotioner inom idrott och dess betydelse för återhämtning
Emotioner inom idrott och dess betydelse för återhämtning Idrott väcker ofta starka känslomässiga upplevelser hos idrottare, tränare, supportrar och andra involverade personer. Detta är särskilt tydligt
Läs mer13 nov -12 Shane MacDonald
Steven J. Linton and Markus Jansson Fröjmark Smärta i rygg, axlar eller nacke Emotion Emotion (Känslor): ett mönster av kognitiva, fysiologiska och beteendemässiga reaktioner på händelser Viktiga adaptiva
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merVad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?
Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.
Läs merThomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012
TEIQue - SF 2017-01-04 Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012 Innehållsförteckning 3 5 6 7 8 9 10 Introduktion TEIQue-hjulet Globalt resultat Välbefinnande Självkontroll Emotionalitet Social samverkan
Läs merGrundläggande mentala färdigheter
Grundläggande mentala färdigheter Peter Hassmén Institutionen för psykologi & Umeå centrum för idrottsvetenskap vid Umeå universitet Mentala färdigheter? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2012 1 Mentalt några
Läs merTräffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?
Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:
Läs merKursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.
Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi
Läs merMentalt vad menar vi?
Fysiskt, tekniskt, mentalt Peter Hassmén Institutionen för psykologi Umeå centrum för idrottsvetenskap Mentalt vad menar vi? 1.? 2.? 3.??????? Hassmén 2011 1 Mentalt några faktorer Färdigheter Förmågor
Läs merRF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013
RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,
Läs merPrestation att uppnå eller hantera?
Prestation att uppnå eller hantera? - En kvantitativ studie om prestation, självkänsla och coping hos unga ishockeyspelare Lotta Ljung GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete på grundnivå:
Läs merHur reagerar väljare på skatteförändringar?
Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de
Läs merUngdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Ungdomar och arbetslöshet Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi Lisa Hoffman C-uppsats i psykologi, VT 2013 SPS126, 15hp Handledare:
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet. Fredrik Andersson & Christian Roos
SAMBANDET MELLAN EI OCH AKADEMISK FRAMGÅNG 1 Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet Fredrik Andersson & Christian Roos Örebro universitet
Läs merVarför idrottar barn? Idrottspsykologi för barn och ungdom. Citat om idrottspsykologi
Idrottspsykologi för barn och ungdom Henrik Gustafsson & Andreas Claesson henrik.gustafsson@kau.se andreas.claesson@rf.se Citat om idrottspsykologi You lie on a couch, they take your money, and you walk
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar
1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte
Läs merVad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning
Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Presentation vid konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Stockholm 2016-12-15 Jan-Eric Gustafsson
Läs merEliten känner välbefinnande i många dimensioner
Eliten känner välbefinnande i många dimensioner Ett högt välbefinnande över tid är närmast en förutsättning för en lång och framgångsrik idrottskarriär. Intervjuade elitorienterare lyfte fram ett flertal
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merAnvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) HT-10
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Johan Plate Anvisningar till kursen IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) HT-10 Kursens lärandemål Efter att ha genomgått idrottspsykologikursen förväntas deltagaren
Läs merRIO Ur ett prestationspsykologisk perspektiv. Henrik Gustafsson
RIO 2016 -Ur ett prestationspsykologisk perspektiv Henrik Gustafsson Interna resurser Från norr... Olle Anfelt Christian Augustsson Coachprogrammet Prestationspsykologiska programmet Henrik Gustafsson
Läs merPsykologen som ledare
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merAnvisningar till kursen
Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merKristoffer Ekman
Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se www.his.se/psc Positiv psykologi Välbefinnande Tillämpning Utfall/Resultat (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; PsychINFO, 2009) (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000)
Läs mer6-9 år. 9-12år år Utbildningspolicy
Utbildningspolicy Vi värdesätter våra ledare och deras utbildning. Vi vill att alla nya ledare skall gå en grundutbildning och människan redan på hösten sitt första år Vi vill att alla våra ledare ska
Läs merFriskfaktorer och framgångsrik rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv
Friskfaktorer och framgångsrik rehabilitering i ett idrotts- och hälsoperspektiv Forskning kring idrottsskada och rehabilitering från ett psykologiskt perspektiv domineras av försök att förstå vilka psykologiska
Läs merFotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010
Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Psykologi och prevention Fotbollsmedicinsk konferens, SvFF 23 januari 2010 Forskningsöversikt: Skadeuppkomst och prevention av fotbollsskada: Ett psykologiskt
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merAnvisningar till kursen. IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11
STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Johan Plate Anvisningar till kursen IDROTTSPSYKOLOGI (15 hp) VT-11 Kursens lärandemål Efter att ha genomgått idrottspsykologikursen förväntas deltagaren
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merTrivsel med studierna: Har det något samband med fysisk aktivitet och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät
Trivsel med studierna: Har det något samband med fysisk och sömn? Rapport nr 3 från Lindeskolans Hälsoenkät Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte med föreliggande rapport... 2 Slutsatser... 3 Kommentarer
Läs merledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17
ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 som coachar viljekraft Utan tvekan har chefers och medarbetares arbetsbelastning ökat under de senaste 15 åren. Höga krav, högt tempo och långa
Läs merAnknytning i vuxenlivet och copingstrategier
Anknytning i vuxenlivet och copingstrategier Jenny Henriksson Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att
Läs merAllmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Läs merGolfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar!
Golfföräldrar Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar! Lisa Häggkvist Svenska Golfförbundet Att vara idrottsförälder Det
Läs merKapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor
Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är
Läs merPC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning. i kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar 45 högskolepoäng,
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2170, Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning kognitiv beteendeterapi med barn och ungdomar, 45 högskolepoäng Cognitive behaviour therapy with children
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merKänsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Läs merOlika typer av tester och deras bakgrund
Olika typer av tester och deras bakgrund Genom att känna till olika typer av tester och deras bakgrund vet du vad ett test mäter och vad som krävs av testpersonen. På så sätt blir du tryggare i din hantering
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Relationen mellan emotionell intelligens och livstillfredsställelse Alva Forsberg Handledare: Maarit Johnson C - UPPSATS I PSYKOLOGI, 15 HP, 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN 2 RELATIONEN
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Läs merLåg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare
Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln
Läs merVägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Läs merEmotionsfokuserad Terapi (EFT)
Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en behandlingsmetod utvecklad utifrån psykoterapiforskning
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
Läs merEmotionsfokuserad Terapi (EFT)
Kursplan Specialistkurs för psykologer Emotionsfokuserad Terapi (EFT) Stockholm, 8-11 maj, 18-21 september och 13-16 november 2019. Vad är EFT? EFT är en evidensbaserad behandlingsmetod utvecklad utifrån
Läs merPågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada
2010-03-01 Institutionen för psykologi Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada Nedan hittar ni en beskrivning av ett projekt jag bedriver vid Lunds universitet i
Läs merTopp-Prestation. En konceptuell modell. En konceptuell modell. En konceptuell modell. Mental Träning - förslag, tips & idéer. Varför mental träning?
Topp-Prestation Mental rådgivning Medvetandegöra - Acceptera Förändra försäsong före under direkt efter - förslag, tips & idéer temabrev presskonferens mentala time-outs never look back utbildning den
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0
Läs merAffektskola för golfare något att satsa på?
2016 Affektskola för golfare något att satsa på? Bengt-Åke & Kerstin Armelius IKP AB 2016-02-13 Affektskola för golfspelare något att satsa på? Kerstin och Bengt-Åke Armelius den 13 februari 2016 Varför
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merSvartsjuka och emotionell intelligens
Institutionen för samhällsvetenskap Psykologi 61-90 poäng Ht 2007 Svartsjuka och emotionell intelligens En korrelationsstudie mellan svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, kön
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter
Läs merDefinition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014
Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merVåra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier. Elin Jakobsson & Josefin Karlsten. Örebro universitet
VÅRA STRESSADE STUDENTER 1 Våra stressade studenter: En studie om akademisk stress, self-efficacy och copingstrategier Elin Jakobsson & Josefin Karlsten Örebro universitet Sammanfattning Syftet med vår
Läs merAutism Good Feeling frågeformulär
Autism Good Feeling frågeformulär Peter Vermeulen, PhD Autisme Centraal, Gent, Belgium 2014 Bakgrund: Autism Good Feeling frågeformuläret är ett informellt bedömningsverktyg. Syftet är att ge utbildare,
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merIPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
Läs merIdrottens utmaningar
Talangselektering Danderyds kommun seminarium 3 april, 2014 PG Fahlström, Linnéuniversitet Min bakgrund Tränare/Coach/Utbildare Idrottsvetare: lärare, forskare Att finna och utveckla talang Idrottens föräldrar
Läs merHot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden
Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Hot eller utmaning? Betydelsen av selfefficacy för hur studenter tolkar sin framtid på arbetsmarknaden Kornelia Johansson C-uppsats
Läs merOm psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier
Vägen till utveckling Om psykosyntes och andra acceptansbaserade psykologier Olika psykologitraditioner har olika grundantagande och språk för vad mänsklig utveckling innebär, och hur det går till. I den
Läs merVad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Läs merAtt vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare
Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu
Läs merTelephone: , Address: Hamngatan 2, 5 tr, Stockholm, Sweden
Telephone: +46 8-678 21 53, E-mail: info@influence.se Address: Hamngatan 2, 5 tr, 111 47 Stockholm, Sweden Människor behöver samarbeta nu mer än någonsin tidigare Föreställ dig alla människor som var involverade
Läs merKursen ges som fristående kurs och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudområde eller i ett program enligt utbildningsplan.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYE27, Psykologi: Att prestera under stress - teori och tillämpningar, 15 högskolepoäng Psychology: Performance under Stress, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merAVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige
AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merTÄVLINGSRELATERAD ÄNGSLAN/ORO OCH MOTIVATION HOS IDROTTARE PÅ ELITNIVÅ. Helena Schiller
TÄVLINGSRELATERAD ÄNGSLAN/ORO OCH MOTIVATION HOS IDROTTARE PÅ ELITNIVÅ Helena Schiller Föreliggande studie grundar sig på teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tävlingsrelaterad kognitiv
Läs merVem platsar i ett elitlag?
Vem platsar i ett elitlag? Lagguttagningar har stor betydelse för de som är direkt involverade i dem, men också för idrottens framtida utveckling och trovärdighet. Men vad är det då för faktorer som har
Läs merKompetens är ju så mycket mer än kunskap och erfarenhet
Estetisk filosofiska fakulteten Eleonore Carlsson Kompetens är ju så mycket mer än kunskap och erfarenhet En studie av emotionell intelligens i framgångsrika företag Competence is so much more than Knowledge
Läs merInstruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet
1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om
Läs merBilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar
Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment
Läs merPC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30
Läs merPsykologi för effektivt lärande
Psykologi för effektivt lärande Jenny Friedl och Lars Eriksson Bakgrund Projekt inom Högskolepedagogikkurs Resultat: Projektrapport Psykologi för effektivt lärande Presentationen: Sammanfattning av rapporten
Läs merPsykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER
Psykologiska faktorer bakom skillnader i skolprestation flickors rädsla för att misslyckas och pojkars kompensatoriska beteende PIA ROSANDER PRESENTATION LULEÅ 14 OKTOBER 2013 Upplägg av dagens presentation
Läs merUtvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument
Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på
Läs merMental träning. I teorin och i praktiken
Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett
Läs merMindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 031-711 52 10 www.mindmatter.se. KBT Vidare. Kursbeskrivning
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 11 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se KBT Vidare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Struktur Lärare Examination Omfattning
Läs merKan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Examensarbete IV054G
Institutionen för hälsovetenskap Examensarbete IV054G Idrottsvetenskap GR (C), 15 hp, VT2014 Användandet av mentala strategier i samband med träning och tävling hos svenska elitsatsande längdskidåkare
Läs mer