Biodynamisk odling och biodynamiska preparat

Transkript

1 Artur Granstedt Biodynamisk odling och biodynamiska preparat Sammanfattning Grunden för biodynamisk odling är lantbruksorganismen. Det motsvarar vad som också benämns ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. I forskningssammanhang användes också benämningen jordbruksekosystem (eller agroekosystem) då det skall beskriva ett helt odlingssystem, vilket inbegriper både djurhållning (husdjur som kor, får, grisar, höns..) och växtodling (odling av vallfoder och fodersäd, samt livsmededelsgrödor som brödsäd, grönsaker, rotfrukter, potatis). I den biodynamiska odlingen eftersträvas mångfald av grödor och olika djurslag anpassat till de lokala förutsättningarna. Djurhållningen begränsas så att den enskilda gården eller gårdar i samverkan kan vara självförsörjande med foder till djuren och från djuren producerad gödsel. Växtföljder med baljväxtrika vallar är här en grundförutsättning. Vallbaljväxterna har den unika förmågan att i symbios med baljväxtbakterier fixera det för all odling nödvändiga kvävet direkt ur luften samt att genom djupa rötter och mykorrhizasvampar hämta upp viktiga mineralämnen ur marken. I biodynamisk odling är det en målsättning att utveckla markens bördighetsegenskaper så att man uppnår goda skördar och en hög näringskvalitet nu och i framtiden. Långliggande försök visar att användningen av de biodynamiska preparaten kan förstärka de livsprocesser som gynnar en sådan utveckling. Lantbruksorganismen Fotosyntesen i de gröna klöverbladen ger den energi som via energirika sockerarter tränger ned till rötterna och möjliggör baljväxtbakteriernas energikrävande förvandling av molekylärt bundet luftkväve till reaktivt mineralkväve. De oorganiska kväveföreningarna sammanfogas (syntetiseras) i växten till alla de olika proteiner vilka är bärare av livet som visar sig i cellernas livsfunktioner. I växterna bildas det kväverika klorofyll som binder energin från solljuset och driver fotosyntesen. Så sluts cirkeln för de ömsesidigt betingade samspel som karakteriserar allt levande och skiljer sig därigenom på ett avgörande sätt från de kausala lagbundenheter med orsak och verkan som gäller för den icke levande mineraliska världen. Växtens substanser sammanfogas ur luft, ljus och värme. Själva växtvävnaderna är fyllda av vatten till 80 %. Den organiska torrsubstansen består till över 80 % av det kol och syre som genom fotosyntesen bundits ur luften. Till detta kommer kvävet som också kommer ur luften. Endast mindre än 3 % kommer ur markens mineraliska substanser. De enskilda ämnena som har sitt ursprung i luft-, vatten- och mineralriket genomgår ett kretslopp med stegvisa förvandlings- och förädlingsprocesser, från det mineraliska till det levande för att sedan så småningom när växten dör och åter bryts ned, återgå till sina ursprungliga oorganiska och mineraliska former. Ytterst är det bara själva embryot (grodden) i fröet som överlever och bär livet vidare. Hos den självförsörjande biodynamiska gården så anpassas antalet djur till den mängd vallfoder och fodersäd som gården själv kan producera. Korna får i första hand grovfoder, dvs, gräs och klöverväxter som behövs för att bygga upp jordens humusförråd men som vi människor inte kan äta. Utöver produktionen av högvärdiga livsmedel till oss människor så återför djuren i form av gödsel en betydande del av de näringsämnen som ursprungligen kommer ifrån växterna. Djurens gödsel skiljer sig från mineralisk gödsel genom att det är ett fullgödselmedel som innehåller dels organiska 1

2 substanser, som behövs för att utöver vallskörderesterna bygga upp jordens bördighet, och dels hela spektra av de makro och mikronäringsämnen som ursprungligen kommer från de växter och det foder djuren ätit. Växtföljder med balans mellan närande och tärande grödor Dagens uthålliga växtföljder utvecklades ganska sent ur det gamla slåtterjordbruket och fick en stor betydelse för att klara den flerdubbling av befolkningen som skedde under 1800-talet och början av 1900-talet före konstgödselns införande (i de södra delarna i Europa redan under 1700-talet). En uthållig växtföljd omfattar två eller tre år med kvävesamlande baljväxtvallar, följt av de på markens mullkapital tärande grödorna såsom spannmål och andra växtslag. Särskilt odlingen av radhackade grödor bryter ned den organiska substansen i marken. För att bevara markens bördighetsegenskaper med tillräckligt mycket organisk substans (mullhalt) och levande markorganismer i form av bakterier, svampar och markdjur, så behövs balans mellan de närande och de tärande grödorna i växtföljden. Av särskilt stor betydelse för vittring och upplösning av de i markens mineralpartiklar bundna växtnäringsämnena och samtidigt för mullbildningen, är daggmaskarna, som äter och rör sig genom de olika jordskikten. Gödseln, från den till gårdens produktion anpassade djurhållningen, är här av stor betydelse och den tillförs till de mest krävande grödorna inom ramen för den fleråriga växtföljden. Trädgårdsodling har genom historien varit en del av lantbruket. De biodynamiska handelsträgårdarna får sin gödsel från en biodynamisk gård och utgör därigenom en del av en lantbruksorganism. Detta kan även gälla för den egna husbehovsträdgården som hämtar sin gödsel helst från någon biodynamisk gård. Biodynamisk odling bygger på de här skildrade samspelen med kretslopp mellan växtodling och djurhållning och väl balanserade växtföljder. Det är efter beskrivningen av dessa grundelement i lantbruksorganism som Rudolf Steiner i sitt fjärde föredrag under lantbrukskursen i Koberwitz 1924 introducerar de biodynamiska preparaten som medel att ytterligare förstärka livsprocesserna och vidareutveckla lantbruket Biodynamiska preparat Det finns två s.k. fältpreparat som sprids ut direkt på odlingsmarken. Humuspreparatet, som framställs av kogödsel och det s.k. kiselpreparatet som består av finmalet kvarts. De genomgår en preparering i horn från kor och som ligger nedgrävda i matjorden under vinter respektive sommar halvåret. Fältpreparatet rörs ut i vatten under en timme, humuspreparatet sprids ut över fälten på våren i samband med sådd och kiselpreparatet i samband med mognadsprocessen. Humuspreparatet användes i mängder motsvarande 500 g per ha och kiselpreparatet med endast 5 g per ha. Därutöver introducerades sex s.k. kompostpreparat beredda av läkeväxterna Rölleka, Kamomill, Brännässla, Ek, Maskros och Valeriana som tillförs i gödsel och komposter. Fyra av dessa bereds genom förmultning, i för respektive preparat bestämda djurorgan. Mängderna som användes är ca 2 g per ton gödsel, utom av Valerianapreparatet där mängden är mindre än 0,2 g per ton. Detta med beredning och användning av de biodynamiska preparaten, kan vara verkligt svårt att förstå för det i den vanliga kemin och biologin skolade tänkandet. Det var verkligt svårt att ta till sig även för de som var åhörare, då Rudolf Steiner höll sin lantbrukskurs, pingsten år 1924 i Koberwitz i nuvarande Polen, det framgår av berättelser från flera av de som var med. De närvarande odlarna rekommenderades att gå hem och prova, och de fortsätter så även i dag, drygt 90 år senare och med förvånansvärda resultat. Problemet är att resultaten inte passar in i de i dag rådande förklaringsmodellerna av verkligheten, i våra 2

3 föreställningar och det nu rådande paradigmet 1 ). Inom dagens undervisning i biologi och för dem som genomgår forskarutbildning söker man mekanistiska förklaringar inom det väg- och mätbara för fenomenen. Ändå kvarstår frågan för oss alla, vad är egentligen liv, då döda oorganiska mineraler blir till levande substans. Forskning och försök med biodynamiska preparat startar Efter lantbrukskursen så startade ett intensivt forsknings- och försöksarbete, dels praktiskt men även på en allt mer akademisk nivå. Under 1960-talet och framåt så startade allt fler doktorandprojekt med studier av biodynamisk odling och undersökningar av de biodynamiska preparatens verkningar, vid flera universitet i Tyskland. Fram till år 2014 så hade 17 doktorsavhandlingar blivit godkända vid olika universitet i Europa och resultat från tre större långliggande jämförande försök publicerats, samt även ett stort antal vetenskapligt granskade artiklar som visar betydelsen av organisk ekologisk odling, men också på effekterna av användningen med biodynamiska preparat 2. Studierna omfattar dess verkan på grödorna vad gäller antal skördar, olika kvalitetsegenskaper av betydelse för produkternas näringsvärde, samt verkningar på markens bördighetsegenskaper. Kännetecknande för preparatens verkan på grödorna visar sig vara deras kompenserande inverkan då odlingsförhållandena är mindre lämpliga (suboptimala) för grödornas utveckling 3. Sammanställningar av olika försök påvisar att skördarna blir högre i preparatbehandlade försöksled då skördenivåerna generellt är lägre i ekologiska odlingssystem. Något som också bekräftas av motsvarande svenska studier 4. Vid mer extremt höga skördenivåer så kan skördarna däremot bli lägre, än i behandlingsled utan biodynamiska preparat, medan kvalitetsegenskaper som normalt försämras vid alltför höga skördednivåer, i stället blir högre då preparaten användes. Det är här en fråga om reglerande egenskaper, jämförbara med hur naturläkemedel verkar inom medicinens område vars verkningar alltså inte är entydigt kausala såsom med kemiska medel där man kan identifiera orsak och verkan. Det behöver här utvecklas en vetenskapligt skolad förståelse (paradigm) för fenomenen i det levande, utöver vad som gäller för att forska om företeelserna i den mineraliska icke levande världen. Acceptansen för fenomen utanför den allmänt accepterade verklighetsuppfattningen är också olika i olika vetenskapskulturer Och vissa universitet kan det finnas än ängslan för att inte bli accepterad som forskare om man sysslar med fenomen som ej passar in i de vanliga förklaringsmodellern och som kan ta sig olika uttryck. Detta är något som många fått erfara inom den ekologiskt inriktade lantbrukfoskningen och än mer de som forskar om biodynamisk odling. Långliggande bördighetsförsök I de långliggande jämförande försök med konventionell, ekologisk och biodynamisk odling som pågår vid det ekologiska forskningsinstitutet FiBl visade det sig att de biodynamiska odlingsåtgärderna, 1 Kuhn, Thomas S, De vetenskapliga revolutionernas struktur (2 uppl). Libris. Stockholm 2 Fritz, J Results of Scientific trials. In: Ueli Hurter (Ed), Agriculture for the Future. Biodynamic Agriculture to day, Verlag am Goetheanum, 3 Raupp, J. and König, U. J Biodynamic preparations cause opposite yield, effects depending on Yield Levels. Biological Agriculture and Horiculture. Vol Kjellenberg, L. & Granstedt, A Samband mellan mark, gröda och gödsling. Resultat från K-försöket, en 33-årig studie av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper. Studien genomfördes 1958 till 1990 av Bo D. Pettersson. Biodynamiska Forskningsinstitutet Rapport 1. Nordisk Forskningsring meddelande nr 36. 3

4 långsiktigt bidrar till att öka mullhalterna och den biologiska aktiviteten, jämfört med annan ekologisk odling 5. Resultaten publicerades 2002 i en av de högst ansedda vetenskapstidskrifter i världen, Science, och väckte en omfattande debatt både bland forskare och även i vanliga media och uppmärksammades också av den ansedda vetenskapsjournalisten Karin Bojs i Dagens nyheter. Att mullhalterna kan öka som direkt effekt av de biodynamiska preparaten finns belagt i de långliggande försök vid det biodynamiska forskningsinstitutet i Darmstadt 6. Mullhalterna efter 24 år var här 18 % högre vid användandet av komposterad stallgödsel i jämförelse med mineralgödsling och 33 % högre då även de biodynamiska preparaten använts. Motsvarande resultat har även framkommit i våra svenska försök. Högre mullhalter med också motsvarande högre biologisk aktivitet verkar kompensatoriskt för variationer i klimatet och påverkar långsiktigt skörd och näringskvalitet i en gynnsam riktning. Flera studier visar att det direkt sammanhänger med den ökning som sker av rotbiomassan och aktiviteten av livsprocesserna i rotområdet. Mer rotbiomassa ger motsvarande mera s.k. mullråämnen och ger en rimlig förklaring till de påvisade högre mullhalterna. Detta kan sättas i samband med den förstärkning av växtens ljusabsorberande egenskaper som kan påvisas i ljus skugga försök, med användandet av det biodynamiska kiselpreparatet. Kilselpreparatets ljusverkan påvisades i försök av Manfred Klett redan år 1968 och motsvarande försöksresultat redovisades senare i en doktorsavhandling av Abele år Kiselpreparatets verkan i ljus - skugga försök har reproducerats i andra liknande försök, bland annat redovisat i en masteruppsats vid Sveriges Lantbruksuniversitet 8. En förstärkt fotosyntes gynnar hela växtens utveckling och har också en direkt påverkan i rotområdet. Mer fotosyntetiskt bildade energirika kolhydrater ned till rotområdet, stimulerar rottillväxten med en genomträngning av jorden med rötter och ökar den totala rotbiomassan. Dessa effekter får man av organisk gödsling i jämförelse med mineralgödsling och blir ännu kraftigare vid användningen av de biodynamiska preparaten, så som framgår av en doktorsavhandling över de nämnda långliggande försöken i Darmstadt 9. Ökad mullhalt och biologisk aktivitet i marken 5 Mäder, P., Fließbach, A., Dubois, D., Gunst, L., Fried, P. und Niggli, U., 2002: Soil fertility and biodiversity in organic farming. Science 296: Abele, U Produktqualität und Düngung, mineralisch, organisch, biologisch dynamisch. Schriftenreihe Bundesministeriums für Ernährung, Landwirtschaft und Morsten, Issue 345. Landwirtschaft Verlag, Münster- Hiltrup. Referat på svenska i: Granstedt, Biodynamisk odling i forskning och försök. Telleby bokförlag. 7 Abele,, U Vergleichende Untersuchungen zum konventonellen und biologisch-dynamischen Planzenbau unter besonderer Berücksichtigung von Zatzeit und Entitäten. Ph.D. thesis University of Giessen 8 Arvidsson, T Effekten av kvartsmjöl och det biodynamiska kiselpreparatet 501 på spenat. 9 Bachinger, Der Einfluss unterschiedlicher Düngungsarten (mineralisch, organisch, biologisch dynamisch) auf der zeitliche Dynamik und räumliche Verteilung von bodenchemischen und mikrobiologischen Parametern der C- und N- Dynamik sowie auf das Pflanzen- und Wurzelwachstum von Winterroggen. Ph. D. thesis. University of Giessen. Referat på svenska i: Granstedt, Biodynamisk odling i forskning och försök. Telleby bokförlag. 4

5 En ökad mullhalt och biologisk aktivitet i marken, kan sättas i direkt samband med dels mer rotbiomassa som mullråämnen, samt de från rötterna utsöndrade energirika fotsyntesprodukterna (s.k. rotexudat) vilka livnär den rotnära mikrofloran (s.k. ritzosfären.) I sammanhanget bör framhållas att försök har genomförts att bereda preparaten utan preparering i kohorn och djurorgan, varvid de åsyftade effekterna uteblir. Även utrörningen av fältpreparaten i vatten före utspridning, har visat sig nödvändig för att få åsyftad verkan. Genom försök med försenad sådd av morötter (sådd vid tre tidpunkter) så påvisade forskaren Eckart von Wistinghausen hur preparaten kan verka kompensatoriskt, genom ett förstärkande av mognadsprocessen och därmed en förbättrad lagringsduglighet. Resultaten tyder på att de sex kompostpreparaten och fältpreparaten måste användas tillsammans för att uppnå en önskad effekt 10. Generellt så sammanfaller i försöken egenskaper hos odlingsprodukterna som en förbättrad lagringsduglighet och motståndskraft mot nedbrytning, med lägre halter av lågmolekylära föreningar såsom nitrat och högre halter av viktiga näringsämnen såsom c-vitamin och sammansatta sockerarter och med ett högre biologiskt proteinvärde (högre halt essentiella aminosyror) för de odlingsprodukter som studerats i försöken. Kvalitet och bildskapande metoder De långliggande försöken tyder på att det finns samband mellan förbättrade bördighetsegenskaper i marken såsom mullhalt och biologisk aktivitet och odlingsprodukternas kvalitetsegenskaper. Det föreligger här en stegvis skillnad med bättre kvalitetsegenskaper vid ekologisk odling med organisk gödsling jämfört med konventionell odling men som ytterligare förstärks genom användandet av de biodynamiska preparaten. Ett särskilt forskningsområde är användandet av de bildskapande metoder som ett uttryck för växtens förmåga att forma och gestalta det oorganiska, det mineraliska. Växtsaft tillförs ett mineralsalt, kopparklorid, som under utprovade betingelser får indunsta och kristallisera sig på en glasplatta. Gestaltningsförmågan visar sig i hur saltnålarna utkristaliseras och ordnar sig i för olika växter, växdelar och vävnader bestämda forbildningar. Metoden finns dokumenterad i en doktorsavhandling vid lantbruksuniversitetet i Köpenhamn av forskaren Jens Otto Andersen, baserad på ett omfattande försöksmaterial med olika odlingsprodukter vilka odlats konventionellt och ekologiskt 11. Ett flertal forskare i Europa arbetar nu med dessa metoder och deras arbete finns presenterat i ett flertal vetenskapliga publikationer. Det krävs en skolning i att tolka dessa bilder men med hjälp av datorbaserad digital bildanalys kan man identifiera skillnader mellan produkter från ekologisk och konventionell odling. Det går att från blindprover identifiera och särskilja bilder från konventionell, ekologisk och biodynamisk odling utifrån graden av samordning och koordinering i kristallbilderna. 10 Wistinghaussen, E.v., Wa sist Qualität? Wie entsteht sie und wie ist sie nachzuweisen. Lebendige Erde, Darmstadt. Referat på svenska i: Granstedt, Biodynamisk odling i forskning och försök. Telleby bokförlag. 11 Jens-Otto Andersen Development and application of the biocrystallization method, The Royal Veterinary and Agricultural University, Department of Agricultural Sciences, Section for Organic Farming. Dissertation. 5

6 Där biodynamisk odling fått ett kraftfullt genomslag är i vinodlingen. Ca 4% av världen odlingsareal av vin odlas i dag ekologisk och av detta är cirka hälften demeterkontrollerad biodynamisk odling enligt en sammanställning av IFOAM. Ett flertal undersökningar har framkommit de senaste åren som visar de biodynamiska preparatens positiva effekter, dels vinets kvalitetsegenskaper som sockerhalt och fenoler 12 och nu senast också en undersökning av de fysiologiska effekterna i bladvävnaderna vid användningen av biodynamiska preparat som ökar motståndskraften mot sjukdomsangrepp på plantan. 13 Kosmiska verkningar Ett ytterligare element i biodynamisk odling är det som allmänt benämns för kosmiska verkningar. I biodynamisk odling så förekommer att man anpassar tidpunkterna för sådd och även andra åtgärder till planetariska konstellationer, särskilt till månen. Flera forskare har rapporterat klara samband mellan skördar och tidpunkter för sådd med hänsyn till den synodiska måncykeln ((29,5 dagar dagar bestående av månfaserna med tilltagande och avtagande måne). Forskaren Hartmus Spiess har lagt fram ett omfattande material om detta i en s.k. habilationsavhandling (avhandling för professorkompetens) 14. Maria Thuns såkalander baseras på månens vandring genom de tolv stjärnbilderna (zodiaken) under den s.k. sideriska måncykeln på 27,3 dagar. Anpassningen av såtidpunkterna till denna indelning för olika typer av grödor har också studerats i flera doktorsavhandlingar (Abele 1973; Graf, 1977 och Lücke, 1982) och där tydliga effekter har rapporterats för olika typer av grödor relaterat till stjärnbilderna för jord, vatten, luft och värmeelementen. Trots de vetenskapligt granskade studier som här finns så är såkalendern kontroversiell bland forskare inom det biodynamiska arbetet. Försök finns där man ej fått de verkningar av såtiderna som man förväntat. Olämpliga odlingsbetingelser och störningar från den omgivande miljön kan vara en förklaringar till detta. De första långliggande jämförande försöken startade i Sverige redan 1958 Långliggande försök med biodynamisk odling startade i Järna i Sverige redan år 1958 av agronomen Bo D Pettersson. Resultaten från dessa tidiga försök överensstämmer väl med de försök som senare startade i övriga Europa. Det första s.k. K-försöket (K för kvalitet) omfattade åtta gödslingsvarianter med fyra grödor i en fyraårig växtföljd varje år, men saknade upprepningar. Den långa försökstiden kompenserar en del för detta, när man som här kunnat följa utvecklingen över tid för de olika gödslingssystemen och under de 32 år som detta jämförande försök pågick. En kontinuerlig höjning av mullhalter, bördighetsegenskaper och skördar kunde här dokumenteras. Skördarna av vete var i genomsnitt 10 % högre i behandlingsledet med användandet av samtliga biodynamiska preparat jämfört med behandlingsled utan användande av fältpreparaten. Variationen mellan åren påvisade 12 Jennifer R. Reeve, L. Carpenter-Boggs, John P. Reganold,Alan L. York, Glenn McGourty, and Leo P. McCloskey Soil and Winegrape Quality in Biodynamically and Organically Managed Vineyards Am. J. Enol. Vitic. December : Vasconcelos Botelho R., Roberti R., Tessarin P., Garcia-Mina J.M., Rombolà A.D., Physiological responses of grapevines to biodynamic management. Renewable Agriculture and Food Systems. In Press 14 Spiess, Chronobiological Investigations of Crops Grown under Biodynamiche Managements. I. Experiments with Seeding Dates to Ascertain the Effects of Lunar Rhythmus on the Growth of Winter Rye. Biological Agriculture and Horticulture/7,

7 det tidigare nämnda fenomenet med en variation där merskördarna vid behandlingarna med fältpreparaten var högst vid låga skördenivåer 15. Forskning och försök på biodynamiska gårdar Sedan år 1991 pågår vid biodynamiska forskningsinstitutet i Järna långliggande försök med olika former av stallgödsel och studier av dess effekter på markens bördighetsegenskaper, skördens storlek och kvalitét. Dessa försök genomförs direkt i en gårdssituation. Här jämförs olika nivåer av okomposterad och komposterad gödsel med och utan behandlingar med samtliga biodynamiska preparat. De starkaste skördehöjande effekterna av preparatbehandlade led uppnåddes även här då skördenivåerna var som lägst 16. Mullhalterna har här blivit signifikant högre vid användningen av komposterad gödsel, jämfört med okomposterad gödsel, men med för båda gödslingstyperna signifikant högre värden i preparatbehandlade led jämfört med obehandlade led. Försöken startade på Skilleby gård där de pågick i en och samma 5-åriga växtföljd på samtliga skiften i fyra växtföljdsomlopp i 20 år fram till Motsvarande försök har nu påbörjats även på Nibble gård i Järna. Det är angeläget att dessa försök kan fortsätta, dels för att vidare utveckla de ekologiska odlingsmetoderna i de här tre berörda områdena, marbördighet, produktivitet och näringskvalitet, men också för att vidga perspektivet för forskning om det levande. 15 Granstedt, A. and Kjellenberg, L Organic and biodynamic cultivation a possible way of increasing humus capital, improving soil fertility and be a significant carbon sink in Nordic conditions. The Second Scientific ISOFAR Conference in Modena June Granstedt, A Stallgödselanvändning i ekologisk odling med hänsyn till hushållning med växtnäringsämnen och produktion i ekologisk odling. EkologisktLantbruk 26. Swedish university of agricultural Sciences. 7

8 Figur 1 Försök med biodynamiska preparat visar preparatens positiva inverkan på rotutvecklingen. Här rötternas utbredning återgivet i bild i försök med buskbönor från väster till höger: obehandlad gödsel, beluftad gödsel, beluftad gödsel + bidynamiska preparat. Första raden på ett djup av 0-40 cm och andra raden cm (Abele, ). 17 Abele Ertragsteigerung durch Flüssigmistbehandlung. Untersuchung des Rottenverlaufs von Gülle bei verschiedener Behandlung und deren Wirkung auf Boden, Pflanzertrag und Pflanzenqualität. KTBL-Schrift 224. Darmstadt. Germany 8

9 Figur 2. Konventionellt (K) och BioDynamiskt odlad mark (D) i Höstvete från det s.k. DOK-försöket i Schweiz (Mäder, et al, ). Skillnaden mellan biodynamisk och konventionell odling framgår redan vid en ytlig betraktelse av marken efter 20 års jämförande försök (mer daggmask exkrementer, aggregat och sprickbildning). De jämförande försöken mellan biodynamisk (D), Organisk (O) och Konventionell (K) odling, de sk DOK-försöken utförda av FiBl i Schweiz, visar god samstämmighet med resultat från andra långliggande jämförande försök i Sverige och Tyskland. 18 Mäder, P., Fliessbach, A.,Dubois D., Gunst L., Fried P. & Niggli, U Soil Fertility and Biodiversity in Organic Farming. Science VOL 296 pp

10 4 3 2 % Mullhalter efter 20 år i DOK-försöket Mineralisk, Organisk, Dynamisk O M 3,15 2,8 D 3, Figur 3. I det schweiziska jämförande DOK/försöket BioDynamiskt /Organiskt/Konventionellt i FiBL var efter 20 år mullhalten 2,8% med konventionell odling (M), 3,15% med ekologisk odling med organisk gödsling (O) och 3,65% med ekologiska + biodynamiska gödslingsåtgärder (D). (Mäder, et al, 2002). 1,0 % Mullhalter mätt som kolhalt i marken Mineralisk - Organisk - Dynamisk Gödslingsför sök IBDF i Dar mstadt M O 0,95 0,95 0,9 0,85 0,84 0,85 0,81 D 1,1 1,04 0,5 0, Gödslingsniv åer i systemen M, O och D Figur 4. Resultat motsvarande de schweiziska försöken finns redovisade från det tyska långliggande försöket vid det biodynamiska forskningsinstitutet i Darmstadt. Jämförande försök med fyra upprepningar och tre gödslingsnivåer visar genomgående högst mullhalter (i genomsnitt 13 procent högre) när samtliga biodynamiska preparat avvändes (D) jämfört med organisk gödsling (O) vid i övrigt samma betingelser. All organisk gödsel har komposterats och försöken har pågått sedan 1980 på mullfattig sandjord (Raupp, RAUPP, J.; OLTMANNS, M. (2003): Unterschiedlich aktive C-Pools im Boden: C org, POS, CO Effekte von Rottemist, biologisch-dynamischen Präparaten und Mineraldüngung. Beiträge zur 7. Wissenschaftstagung zum Ökologischen Landbau, Feb. 2003, Wien; Univ. für Bodenkultur, Institut für Ökologischen Landbau, Wien;

11 Preparatverk an i relation till avvikelse från skördeoptimum Preparatv erkan % (K älla: Uli K ön ig, 1995) 25 skörd kv alitet 0 Medelskörd Skörd (av v ikelse) % Figur 5. En översikt av mångfalden forskningsresultat rörande de biodynamiska preparaten visar på stor variation. Ett närmare studium av resultat från sammanlagt 28 försök tyder på förekomsten av en överordnande princip: Preparaten har en skördehöjande verkan vid låga och normala skördenivåer, vid extremt höga skördenivåer kan denna effekt utebli eller sänka skörden. Däremot verkar preparaten därvid höjande på produkternas kvalitetsegenskaper som t.ex. hållbarhet vid lagring (König, ; Raupp & König, ). 20 König, Systemregulierung Ein Wirkungsprinzip der Biologischdynamischen Präparate. In U. Zerger (Hg.). Forschung in ökologischen Landbau. SÖL-Sonderausgabe Nr. 42, RAUPP, J.; KÖNIG, U.J. (1996): Biodynamic preparations cause opposite yield effects depending upon yield levels. Biol. Agric. & Hort. 13,

12 12