Närvarande Ledamöter Lars-Göran Pettersson (VL) ordförande Fredrik Sjöstrand (M) 1:e vice ordförande Christoffer Bernsköld (S) 2:e vice ordförande

Transkript

1 1 (14) Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset Linköping Närvarande Ledamöter Lars-Göran Pettersson (VL) ordförande Fredrik Sjöstrand (M) 1:e vice ordförande Christoffer Bernsköld (S) 2:e vice ordförande Levi Eckeskog (KD) 3:e vice ordförande Carola Andersson (C) tjänstgörande ersättare Nicklas Andersson (S) Catarina Engström (MP) Malin Ekholm (VL) Christina Hasselrot (S) Torbjörn Holmqvist (S) Anna Nilsson (M) Torolf Nilzén (M) Ricardo Olivares (V) Madelaine Pavlidis (FP) tjänstgörande ersättare Efat Saiady (S) Viktoria Strömberg (M) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Reza Zarenoe (FP) Ersättare Förhindrade Övriga (under hela eller delar av sammanträdet) Pernilla Claar Johansson (VL) Peter Hermansson (S) Anna Lust (M) Stefan Redéen (KD) Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) Lena Westerlund (S) Viola Ingvarsson (M) Lars-Olof Johansson (C) Kaisa Karro (S) Martin Tollén (S) Mattias Bly, hälso- och sjukvårdsstrateg Steen Ekdahl, centrumchef SC Henning Elvtegen, hälso- och sjukvårdsstrateg Susanne Fridberg, samordnare IC Eva Hermansson, ordförande brukardialogberedning 2 Joakim Hörsing, politisk sekreterare (MP) Maria Johansson, tandvårdsstrateg

2 2 (14) Mats Johansson, 2:e vice ordförande landstingsstyrelsen (S) Bodil Knuthammar, pressekreterare Jan Kåredal, produktionsenhetschef DC Christina Källgren Peterson, enhetschef Anne-Marie Landtblom, verksamhetschef neurokir kliniken, NSC Klas Lindström, enhetschef Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Ulrika Ohlson, kommunikationschef Camilla Paananen, ekonom Joakim Pripp, gruppledare (SD) Ulf Rosenqvist, överläkare medicinkliniken, NSV Camilla Salomonsson, hälso- och sjukvårdsstrateg Henning Sand, enhetschef Urban Svahn, controller Mikael Svensson, enhetschef Peter Wahlberg, hälso- och sjukvårdsstrateg Henrich Wilander, närsjukvårdsdirektör NSC Christina Blomqvist, nämndsekreterare Sammanträdets öppnande Val av protokollsjusterare 78 Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Dagordningen godkänns. 79 Christoffer Bernsköld (S) utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. INFORMATIONER Beredningsinformation 80 Ulf Rosenqvist, Ulrika Ohlson och Susanne Fridberg informerar nämndens och dess beredningars ledamöter om den nationella strokekampanjen som drar igång den 7 oktober Mikael Svensson rapporterar aktuellt läge kring såväl biologiska läkemedel som särläkemedel. Ledamöterna deltar även i dialog med verksamhetsföreträdare från närsjukvården och länssjukvården om överenskommelserna om uppdrag inför 2012 under ledning av Lena Lundgren.

3 3 (14) BESLUTSÄRENDEN Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2012 LiÖ Bifogade förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i landstingsfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget vilket bland annat innebär att vision samt strategiska mål är fastställda av fullmäktige. Framgångsfaktorerna är identifierade utvecklingsområden för att täcka det styrningsbehov som nämnden har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: - Nämndens ansvarsområde. - Styrningslogiken för planering och uppföljning. - Framgångsfaktorer (Strategiska utvecklingsområden). - Utvalda områden för behovsanalys Särskilda utredningsuppdrag Beredningarnas uppdrag. - Plan för beslut och uppföljning Yrkanden Christoffer Bernsköld, Christina Hasselrot, Torbjörn Holmqvist, Birgitta Wessman Thyrsson, Nicklas Andersson, Efat Saiady (Socialdemokraterna), Catarina Engström (Miljöpartiet) och Ricardo Olivares (Vänsterpartiet) yrkar på följande tillägg i hälsooch sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2012 på sidan 9 under rubriken screening efter rad 4; Tillämpningen av de vetenskapliga framstegen på det genetiska området har också etiska implikationer inom detta område. Det kan exempelvis gälla fosterdiagnostik. Dessa aspekter skall också belysas i utredningen. Nicklas Andersson (Socialdemokraterna) yrkar på följande ändring i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2012 på sidan 11 under rubriken beredningen för behovsstyrning andra raden; Detta innebär att bevaka HSN:s behov av uppföljning och ha en roll att stärka kunskaps- och behovsstyrningen. Ordföranden ställer majoritetens förslag inklusive tilläggsförslaget och ändringsförslaget enligt ovan, under prövning och finner att förslagen bifalls.

4 4 (14) tillstyrker landstingsstyrelsen BESLUTA a t t föreslå landstingsfullmäktige fastställa hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Protokollsanteckning Christoffer Bernsköld, Christina Hasselrot, Torbjörn Holmqvist, Birgitta Wessman Thyrsson, Nicklas Andersson, Efat Saiady (Socialdemokraterna), Catarina Engström (Miljöpartiet) och Ricardo Olivares (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning; Vi vill till protokollet notera att förslaget till verksamhetsplan bygger på de borgerliga partiernas och Vrinnevilistans budget, som antagits av landstingsfullmäktige. Av respekt för landstingsfullmäktiges beslut har vi inget helt alternativt förslag, men vill ändå markera att förutsättningarna hade varit annorlunda om vår budget vunnit fullmäktiges gehör. Delårsrapport 07 år 2011 LiÖ Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning av landstingsledningens verksamhetsplan. Efter juli görs delårsbokslut innehållande resultat till och med juli. BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport Jourbilar för sjuka barn LiÖ Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde beslutades ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna att införa jourbilar och belysa konsekvenserna både organisatoriskt och ekonomiskt, samt att utreda behovet av jourbilar för sjuka barn. Barnklinikerna, akutmottagningarna, Primärvården och Sjukvårdsrådgivningen har ombetts beskriva vad ett införande av jourbilar skulle tillföra patienterna. Den sammanfattande bedömningen är att de barn som kommer till någon enhet inom specialistsjukvården antingen akutmottagning eller direkt till specialistklinik i de flesta fall har kommit till rätt instans och skulle inte kunna omhändertas i hemmet eftersom man ofta är i behov av

5 5 (14) stödfunktioner såsom laboratorieverksamhet och röntgen. Övriga kan omhändertas via Sjukvårds- rådgivningens råd och stöd och hänvisas till primärvården kommande dag. Införande av jourbil innebär att den till delar redan ansträngda tillgången på läkare inom allmänmedicin påverkas genom att läkare som bemannar jourbil har kompensationsledigt dagtid vilket försämrar tillgängligheten i primärvården. Ett något utökat öppethållande av jourcentralerna är mer effektivt. BESLUTAR a t t ej införa jourbilar för barn. Överenskommelse om uppdrag 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Folktandvården LiÖ Inför 2012 har bifogat förslag till överenskommelse mellan Hälsooch sjukvårdsnämnden (HSN) och Folktandvården (FTV) arbetats fram. Överenskommelsen har arbetats fram i en process mellan Tandvårdsgruppen och FTV. Överenskommelsen innehåller en uppföljningsplan. Mot bakgrund av landstingets lagstadgade planeringsansvar för all tandvård gör Tandvårdsgruppen studier av det samlade tandvårdsutbudet i länet. Den senaste utbudsstudien genomfördes under hösten Studien visar att det föreligger tydliga geografiska skillnader i utbudet av tandvård i Östergötland. FTV har ett särskilt uppdrag via ersättningen för befolkningsansvar att tillse att samtliga personer som vistas i länet får vård på lika villkor och har tillgänglighet till tandvård oavsett var personerna vistas eller bor i länet. En viktig del i överenskommelsen med FTV är tillgänglighetsmålen. Mot bakgrund av dessa mål samt att utbudet av tandvård i Östergötland inte är jämt fördelat bör särskild vikt läggas vid uppföljning av hur den fastställda prioriteringsordningen följs samt hur FTV bidrar till att länets invånare i så stor utsträckning som möjligt ges vård på lika villkor. Vid denna bedömning bör man vara medveten om att FTV svarar för ca. 40 % av den totala allmäntandvården för vuxna, övrig del utförs av privattandvården. Barn och ungdomars tandhälsa följs kontinuerligt upp och utveckling sker av uppföljning av tandhälsan relaterad till socioekonomiska faktorer samt till allmänhälsan. En uppföljning av barn och ungdomars tandhälsa år 2010 har arbetats fram. Var tredje år görs en fördjupad uppföljning där barn och ungdomars tandhälsa relateras till

6 6 (14) den socioekonomiska strukturen i olika delar av länet. En sådan rapport har nyligen färdigställts. Landstingets åtagande, enligt Tandvårdslagen, för äldre och funktionshindrade samt för grupper som har rätt till särskilt tandvårdsstöd som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling sker enligt särskild uppföljningsmall som gäller såväl FTV som privattandvården. Fr.o.m har inte FTV något särskilt uppdrag kring uppsökande verksamhet i länet. Uppföljning av den uppsökande verksamheten sker på annat sätt. Överenskommelsen med FTV innehåller en beskrivning av FTV:s åtagande. De mest vårdbehövande skall prioriteras enligt prioriteringsordningen. Genom individuell riskgruppering av patienterna inom såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård är målet att successivt utjämna skillnader i tandhälsa. Åtagandet inom barn- och ungdomstandvården är vad gäller individuell behandling samma för vård utförd av FTV som privattandvården. Ersättningen (barntandvårdspengen) för 2012 fastställs i särskilt ärende. En utveckling som gjorts i de senaste årens överenskommelser med FTV är kring den individuella barntandvårdsersättningen. Målet är att FTV uppnår 95 % undersökta och EPI-registrerade barn och ungdomar i de s.k. indikatoråldrarna. Avstämning görs i delårsrapporterna, 03 och 08, samt i helårsrapporten, 12, av om FTV kallat samtliga barn och ungdomar inom angivet kallelseintervall. Områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården innebär ett ansvar för att bedriva tandhälsoinformation i kollektiv form inom mödra- och barnhälsovård, förskola, förskoleklasser och i grundskola. Vidare ingår behandlingsansvar för barn under 3 år. I områdesansvaret ingår även den del av FTV:s uppdrag som innebär att arbeta med tobaksprevention som handlar om upplysningsverksamhet i samarbete med skolan. Områdesansvaret är inte konkurrensutsatt utan utförs helt av FTV. Områdesansvaret inom barn- och ungdomstandvården är uppdelat i: - ett basprogram som skall omfatta samtliga barn och ungdomar - utökade insatser i områden med lägre socioekonomisk struktur

7 7 (14) - en projektdel som innehåller tvärsektoriella insatser där tandvården är initierande och som riktas till de geografiska områdena där barnen och ungdomarna har den sämsta munhälsan Uppföljningen av områdesansvaret är utvidgat och ersättningen har förändrats från helt fast ersättning till en del fast ersättning och en del rörlig prestationsbaserad ersättning. Då aktiviteterna fr.o.m. år 2010 redovisas via en webbsida har vi en god bild över hur områdesansvaret bedrivs och fungerar i länet. Sedan några år finns möjlighet för tandvårdspersonal med adekvat utbildning (i första hand tandhygienister) att arbeta med tobaksavvänjning för såväl barn och ungdomar som vuxna. Berörda individer betalar avgift som vid sjukvårdande behandling och ett ekonomiskt utrymme har avsatts inom HSN:s budget för tandvård. Tandvården ges kostnadstäckning från detta avsatta ekonomiska utrymme. På detta sätt är det för individen kostnadsneutralt om stöd för tobaksavvänjning erhålls vid vårdcentral eller inom tandvården. Statskontoret har ett uppdrag om att landstingens ekonomiska redovisning av folktandvården ska kunna särredovisas. Om inte lagstadgade åtgärder ska vidtas måste särredovisningen i landstingen bli bättre. Momsredovisningen, personalgemensamma kostnader samt kostnader för bl.a. IT och lokaler ska kunna särredovisas. Landstinget i Östergötland har kommit långt i denna process och fungerar nu tillsammans med Örebro som pilotlandsting. Den tydliga kopplingen mellan ersättning och uppdrag kommer leda till att uppföljningen kommer att kunna utvecklas. Ersättningsbilagan i denna överenskommelse har bl.a. med anledning av detta utvecklats. BESLUTAR a t t godkänna framlagt förslag till överenskommelse om uppdrag 2012 med Folktandvården Ersättning inom barnoch ungdomstandvården 2012 LiÖ I landstingets modell för barn- och ungdomstandvård ingår att åtaganden läggs fast för såväl den individuella behandlingen som för områdesansvaret. Områdesansvaret är inte konkurrensutsatt och fastställs i s (HSN) överenskommelse med Folktandvården (FTV). Vad gäller de individuella förebyggande insatserna och behandlingsinsatserna gäller ett fritt val, vilket innebär att såväl FTV (ca. 85 % av volymen) som flertalet privattandläkare (ca. 14 % av

8 8 (14) volymen) ansvarar för individuell barn- och ungdomstandvård. En åtagandebeskrivning fastställs inför varje år i dialog mellan Tandvårdsgruppen och företrädare för FTV och privattandvården. Inför varje år har HSN att besluta om ersättningen (barntandvårdspengen) för behandlingsansvaret. Efter beslut utfärdar Tandvårdsgruppen anvisningar för barntandvården, som gäller såväl FTV som privattandläkare. Inte minst viktigt är att i anvisningarna lägga fast vilka tandhälsovariabler som kontinuerligt skall rapporteras som underlag för uppföljningen av barn och ungdomars tandhälsa. Behandlingsersättningen 2011 är kronor per barn och år och är samma oavsett om behandlingsansvaret ligger hos FTV eller hos privattandläkare. I jämförelse med andra landsting ligger denna ersättning i nivå med genomsnittet. Ersättningen är inte differentierad efter vårdtyngd utan gäller generellt. Samtidigt visar olika upprepade uppföljningar att tandhälsan hos barn och ungdomar är tydligt relaterad till socioekonomiska faktorer och att barn och ungdomar från områden med tyngre social struktur i genomsnitt uppvisar en klart sämre tandhälsa än barn och ungdomar i övrigt. Hittills har denna kunskap lett till att FTV inom områdesansvarets ram har i uppdrag att med särskild ersättning i samverkan med andra vårdaktörer (i första hand primärvård och olika kommunala verksamheter) rikta särskilda insatser till områden med sämre tandhälsa. Detta regleras närmare i HSN:s överenskommelse med FTV. Privattandläkarna avsätter en viss del av barntandvårdsersättningen till en riskpott, som används för att täcka mer omfattande behandlingsinsatser. FTV hanterar detta inom sin totala ersättning för barn- och ungdomstandvård. Inom samverkansgruppen för tandvård, med företrädare för såväl FTV som privattandvården, har en gemensam syn på riskgruppering inom barn- och ungdomstandvården utvecklats. Riskgrupperingen leder till differentierade undersökningsintervall beroende på individens tandstatus. Som ett utökat uppdrag läggs olycksfallsregistrering för barn och ungdomar till. För att markera att tandvård för barn och ungdomar är prioriterad och att uppdraget utvidgats föreslås att barntandvårdsersättningen (barntandvårdspengen) 2012 höjs till kronor per barn och år, vilket motsvarar en höjning med 3,2 % jämfört med 2011.

9 9 (14) BESLUTAR a t t den individuella behandlingsersättningen inom barn- och ungdomstandvården 2012 fastställs till kronor per barn och år Överenskommelse om uppdrag 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingets produktionsenheter inom hälso- och sjukvård LiÖ s (HSN) uppdrag från landstingsfullmäktige är att medverka till att landstingets vision och övergripande strategier förverkligas. Genom HSN:s verksamhetsplan och uppdrag klargör nämnden hur detta ska gå till. Uppdragen definierar vad HSN vill åstadkomma och vilka resultat som förväntas. HSN har sedan 2002 arbetet med att ta fram uppdrag per sjukdomsgrupp och för särskilda behovsgrupper samt ett generellt uppdrag avseende tillgänglighet, kvalitet, effektivitet och hälsofrämjande- sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget till hälso- och sjukvården tar sin utgångspunkt i invånarnas behov och behovet av samverkan med andra välfärdsaktörer såsom kommun och försäkringskassa. Behovsstyrningen fokuserar på att säkerställa vård på lika villkor för östgötarna. Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Uppföljning HSN:s verksamhetsplan Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Behovsanalyserna är det inledande inslaget i den cykliska styrprocessen för både hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsstyrelsen. Dessa analyser, inkluderande beredningarnas

10 10 (14) uppdrag, presenteras för politiken under hösten. Dialog sker mellan nämnden och vårdverksamheten, men också mellan nämnd och landstingsstyrelse, framförallt i samband med kunskapssammanträden. I anknytning till presentation av behovsanalyserna bereds förslag till uppdrag inom berört område. Dessa överenskommelser gäller för perioden Den process som har föregått överenskommelserna tar sin utgångspunkt i de av HSN fastställda uppdragen, de under tidigare år beslutade samt de uppdrag HSN beslutade om i februari Det är angeläget att säkerställa en god vård på lika villkor till de mest behövande. Ett systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete pågår inom landstingets verksamheter för att inom beslutade ersättningsramar ge en god och säker vård och ökad tillgänglighet. I tidigare års HSN-beslut har speciella behovsgrupper och sjukdomsgrupper lyfts fram och nationella riktlinjer som kommit har inneburit en ökad resursåtgång inom vissa områden. De överenskommelser som träffats inom regionavtalet innebär, inom vissa områden, ökade ekonomiska åtaganden. I treårsbudgeten har landstingsfullmäktige beslutat tillföra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ytterligare resurser om totalt 145 mkr varav 45 mkr är engångsmedel. HSN föreslås besluta att fördela dessa medel enligt nedanstående förslag. Nämnden tillför, förutom uppräkning med landstingsindex, ytterligare resurser inom följande områden, sjukdoms- och behovsgrupper: Neurologiska sjukdomar kr Hjärt- kärlsjukdomar kr Cancersjukdomar kr Psykisk ohälsa kr Rörelseorganens sjukdomar kr Inflammatoriska mag-, tarm-, led-, och hudsjukdomar kr Infektionssjukdomar kr Akut omhändertagande kr Ögonsjukdomar kr Endokrina sjukdomar kr Hälsofrämjande förhållningssätt kr Öronsjukdomar kr Andningsorganens sjukdomar kr

11 11 (14) Allergiska sjukdomar kr HSN:s budget förstärks med totalt 12,4 mkr inom följande områden: Utomlänsvård Läkemedel Tillgänglighet Överenskommelser om hälso- och sjukvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Närsjukvård Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i Finspång kr kr kr kr Länssjukvård Hjärt- och medicincentrum kr Barn- och kvinnocentrum kr Centrum för kirurgi, ortopedi, cancervård kr Sinnescentrum kr Diagnostikcentrum kr Regionsjukvård Nya avtal inom ramen för regionsjukvården sluts för Nämnden avsätter kronor för regionvård. Överenskommelsernas ekonomiska omfattning kronor ryms inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget. BESLUTAR a t t godkänna framlagt förslag till överenskommelser om närsjukvård och länssjukvård för år 2012 samt för regionsjukvård samt a t t uppdra åt ordföranden att underteckna överenskommelserna. Protokollsanteckning

12 12 (14) Christoffer Bernsköld, Christina Hasselrot, Torbjörn Holmqvist, Birgitta Wessman Thyrsson, Nicklas Andersson, Efat Saiady (Socialdemokraterna), Catarina Engström (Miljöpartiet) och Ricardo Olivares (Vänsterpartiet) lämnar följande protokollsanteckning; Eftersom Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma budgetförslag inte vann gehör i landstingsfullmäktiges budgetmöte i juni finns inte de resurser som vi i vårt budgetförslag föreslog att tillföra för att utveckla hälso- och sjukvården tillgängliga. Vi vill därför föra till protokollet en beskrivning av de satsningar som kunde ha blivit av med en rödgrön budget. Vi stödjer den prioritering som verksamheten har gjort inför överenskommelserna Vårt förslag nedan är de tillägg som skulle ha blivit verklighet om den rödgröna budgeten vunnit gehör. 1. Ambitionshöjningar i primärvården: 55 miljoner 2. Vårdprocesser för äldre: 40 miljoner 3. Barn och ungas psykiska hälsa: 25 miljoner 4. Missbruk och tillnyktringsenhet: 15 miljoner 5. Habilitering och rehabilitering: 20 miljoner 6. Cancer: 15 miljoner 7. Palliativ vård: 5 miljoner 8. Hudsjukdomar: 5 miljoner 9. Hjärt- och kärlsjukdomar: 5 miljoner Totalt 185 miljoner mer i ramhöjande medel till HSN för att utveckla hälso- och sjukvården i Östergötland. Det är angeläget att landstinget tar ett helhetsgrepp för att öka kvaliteten på vårdprocesserna kring äldre. Det handlar om att stärka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, att förhindra att äldre slussas runt och utsätts för onödiga sjukhusbesök, inläggningar och behandlingar, att akutmottagningarna är anpassad för äldres behov och att vården i sin helhet har en god geriatrisk kompetens. Resursförstärkningen till primärvården är tänkt att användas till att förbättra tillgängligheten, att bygga upp äldrehälsovård på alla vårdcentraler samt att utveckla det hälsofrämjande och det sjukdomsförebyggande arbetet. Vi vill även utveckla sjukvården i hemmet, för att fler medicinska bedömningar ska kunna göras utanför sjukhusen eller vårdcentralerna. Till dessa satsningar avsätter vi 40 miljoner.

13 13 (14) Cancervården i Östergötland står inför stora utmaningar när det gäller att korta väntetiderna till såväl bedömning som behandling. Vi avsätter 15 miljoner för att öka tillgängligheten inom cancervården. Förutom de satsningar som beskrivs ovan fanns även följande medel till satsningar i vårt budgetförslag: 1. Köfri och patientsäker hälso- och sjukvård 100 miljoner 2. Hjälpmedel 15 miljoner 3. Rehabilitering, utvecklingsprojekt 15 miljoner 4. Komplementärmedicin 10 miljoner Delegationsbeslut 87 Följande ärende som beslutats enligt delegation anmäls och läggs till handlingarna; Anslag 2011 till S:t Lukas i Östergötland LiÖ s presidium Beslut avseende samverkansavtal LiÖ Hälso- och sjukvårdsdirektör Inkomna skrivelser 88 Inbjudan till nätverksmöte från Arken Nytt ljus på förebyggande arbete i arbetslivet? Mötets avslutande 89 Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat. Justerat Vid protokollet Christina Blomqvist Sekreterare

14 14 (14) Justerat Lars-Göran Pettersson Ordförande Christoffer Bernsköld Justerare Den 2011 har meddelande om justering av detta protokoll tillkännagivits på landstingets anslagstavla. Christina Blomqvist