Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden

Transkript

1 1 (7) Hälsosamverkansberedningen samt Landstingets representanter i Samordningsförbunden Tid Plats Östra sammanträdesrummet, Landstingshuset, Linköping Närvarande Hälsosamverkansberedningen Levi Eckeskog (kd) ordförande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Anita Jernberger (fp) Thord Borggren Karlsson (s) Alma Basic (s) Anna-Lena Sörensson (s) Maria Almesåker (m) Samordningsförbund Thord Borggren Karlsson (s) Östra Östergötland Gary Sparrborn (m) Motala/Vadstena Torbjörn Holmqvist (s) Motala/Vadstena Levi Eckeskog (kd) Mjölby/Ödeshög/Boxholm Anita Grundström (s) Finspång Anna Creutz (c) Finspång Anna-Lena Sörenson (s) Linköping Övriga Mattias Örnerheim ledningsstaben Johanna Sandberg ledningsstaben Camilla Salomonsson ledningsstaben Kerstin Aldstedt ledningsstaben, punkt 3 Peter Wahlberg ledningsstaben Anna Kullberg ledningsstaben Lotta Hjalmarsson-Österholm länsstyrelsen, punkt 8 Frånvarande anmält förhinder Hälsosamverkansberedningen Silvi Wigh-Senestad (m) Sara Larsson (c) Angelo Alegria-Galaz (vl) Samordningsförbund Pernilla Claar Johansson(vl) Linköping ej anmält förhinder Hälsosamverkansberedningen Elias Aguirre-Hammarlund (s) Samordningsförbund Viktoria Strömberg (m) Östra Östergötland Madelaine Vilgren (s) Mjölby/Ödeshög/

2 2 (7) 1. Inledning Levi Eckeskog öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Samtliga närvarande presenterades. 2. Hur kan samordningsförbunden stötta landstinget i uppfyllandet av REHABgarantin? Mattias Örnerheim redogjorde för innehållet i REHAB-garantin. Landstingen får dela på 1 miljard kring rehabilitering med kravet att man ska använda evidensbaserade metoder. I dagsläget omfattar garantin två åtgärder; kognitiv beteendeterapi (KBT) och mulitmodala team (MMR). Det faller på landstinget att uppfylla garantin, men Rehab-garantin omfattar samma grupper som samordningsförbunden har ansvar för. Den diskussion som följde handlade om att samordningsförbunden är med och samordnar runt grupperna men bestämmer inte kring behandlingar, det är landstingets uppgift. Fokus i samordningsförbunden är på samverkan kring dessa grupper och med tydliga uppgifter att möta behoven hos människor med sammansatta problem. Samordningsförbundens insatser fungerar som smörjmedel till bra aktiviteter för dessa grupper och däri kan även rehabilitering ingå, men landstinget får själv ansvara för att uppfylla Rehab-garantin. 3. Vad betyder införandet av vårdval för samordningsförbunden? Kerstin Aldstedt redogjorde för grunderna i vårdval och med fokus på vad som gäller kring rehabilitering och eventuella konsekvenser för de grupper som samordningsförbunden samverkar kring. Se bilaga 1. Områden som kan innebära en risk och behöver bevakas är bl a a) hur hemsjukvården ska organiseras för personer som bor långt ifrån sin vårdcentral b) organisationen runt rehabiliteringen, vilken blir ny och behöver följas upp. Områden som kan innebära positiva möjligheter är bl a a) att det kan bli en ökad lyhördhet för patienters önskemål b) ökad flexibilitet vad gäller inriktning och öppettider samt c) tydligare kvalitetskrav och uppföljning av primärvårdens verksamhet. I den efterföljande diskussionen framkom att vi behöver vara vaksamma på vad som sker med samordningsförbundens verksamhet om det blir en ökad rörlighet bland patienter med sammansatta problem vad. På mindre orter blir det nog ingen större skillnad, men i större städer kan det bli vissa förändringar som behöver följas.

3 3 (7) 4. Hur säkerställer man långsiktigt insatserna för samordningsförbundens målgrupper? Peter Wahlberg gav en bakgrund till denna punkt. Om man idag har projekt av betydande värde finns det anledning att fråga hur dessa kan leva vidare i ordinarie verksamhet efter projekttidens slut. Diskussion fördes kring politikens roll. Försäkringskassa och arbetsförmedling är inte politiskt styrda organisationer och därför finns inte samma möjlighet att besluta om samverkan utanför samordningsförbundens befogenheter, som kommun och landsting har. Det kan därför vara viktigt att under projekttiden säkerställa att det är enkelt att träffas även efteråt. Vidare framkom att det är viktigt att det är målgrupperna och inte projekten som har huvudfokus. Hur ser vi i landstinget på målgrupperna i framtiden? T ex unga med psykisk ohälsa, är det en grupp samordningsförbunden behöver agera mer kring? Hur ser ohälsotalen ut? Kartläggning är nödvändig för att kunna göra politiska prioriteringar. Landstingets måste diskutera behoven hos olika målgrupper. Personer med samordnade behov av rehabilitering är t ex en annan grupp som kommer ha det svårt framöver. Behov och grupper och inte verksamhetsperspektivet måste gälla samt koll på uppföljning. Därmed avslutades mötet mellan hälsosamverkansberedningen och landstingets styrelserepresentanter i samordningsförbunden. De närvarande tackades för sin medverkan och nästa möte blir den 30 september. Mötet fortsatte därefter med enbart hälsosamverkansberedningens ledamöter. 5. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna från mötet den 25 februari och 2 april godkändes. 6. Anmälan av ärende till HSN: Arbetsordning för hälsosamverkansberedningen Enligt landstingets reglemente ska hälso- och sjukvårdsnämnden fastställa arbetsordningar för hälsosamverkansberedningen och vårdsamverkansberedningen. Förslag till arbetsordningar har nu upprättats och ska efter godkännande i Hälsosamverkansberedningen anmälas som ärende till HSN. Se bilaga 2. BESLUTADES Att godkänna det lagda förslaget till arbetsordning för hälso- och sjukvårdsnämndens hälsosamverkansberedning.

4 4 (7) 7. Barnuppdraget Barnuppdraget, såsom det beskrivs i verksamhetsplanen presenterades av Johanna Sandberg. Uppdraget innebär att utveckla och etablera former för samverkan med kommunerna, avseende gemensamma behovsanalyser, uppdrag med mera för barn och ungdomar. Barnuppdraget handlar alltså om att skapa en struktur för politisk samverkan och att hitta former och struktur för att synkronisera beslut. Johanna redogjorde sen för ett antal aktiviteter som är aktuella just nu, se bilaga 3. Bland annat har LiÖ skickat ut ett brev till tjänstemannanätverket kring folkhälsofrågor med frågor om behov av samverkan kring barn och unga i Östergötland. Vi har frågat efter deras bild av inom vilka områden det finns problem/brister/behov och där samverkan mellan kommunen och landstinget behöver utvecklas vidare. Det kan gälla såväl förebyggande och hälsofrämjande, som insatser direkt riktade till barn och unga med särskilda behov. Frågorna tjänar två syften: 1) Det ger oss kunskap om ett nuläge 2) Det underlättar implementeringen av en eventuell åtgärd om många har varit delaktiga i problemformuleringen Även samverkan kring föräldrastöd inryms i barnuppdraget och därmed gick mötet över till nästa punkt på dagordningen. 8. Statens föräldrastödsstrategi Lotta Hjalmarsson-Österholm är länssamordnare på länsstyrelsen för det drogförebyggande arbetet. Länsstyrelsen fick i uppdrag av socialdepartementet att arrangera en satellitkonferens om föräldrastöd här i länet. Länsstyrelsen har efter det inte fått något nytt uppdrag på området men har tills vidare ändå en samordnande roll här i länet. Lotta beskrev i stora drag hur regeringens föräldrastöd ser ut. Se bilaga 4. Övergripande målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0 17 år. FHI har fått i uppgift att fördela 70 miljoner kronor per år i två år ( ) för utveckling av detta föräldrastöd. Bidraget går till kommuner. Kommunernas utvecklingsarbete ska ske i samarbete med ett universitet. I föräldrastödsstrategin anges ett antal kriterier för den önskvärda inriktningen. Där anges bland annat att stödet ska användas för att långsiktigt utveckla kommunens föräldrastöd och är inte avsett att finansiera projekt som upphör efter projekttidens slut. Stödet ska ge föräldrarna kunskap om barns hälsa och utveckling. Stödet genomförs helst i samarbete med landsting och frivilliga organisationer och kan utvecklas i samverkan mellan flera kommuner.

5 5 (7) Hälsosamverkansberedningen ansåg det viktigt att landstingets verksamheter ställer upp på samverkan kring detta med kommunerna, även om den ekonomiska ersättningen inte går till landstinget. Om det behövs han HSB föreslå HSN att ge ett förtydligat uppdrag kring den här frågan. En fråga som kom upp är vem är landstinget i detta? Det är bra med lokala initiativ men det är också viktigt att vi vet vad som sker i vår egen organisation så att vi inte dubbelarbetar. Ledningsstabens tjänstemän kan ha den samordnande funktionen. HSB kan också be HSN om att få vara den instans som politiskt samordnar den här typen av folkhälsoprojekt. Uppföljningsparametrar behövs kring samverkan. Prioriteringar behöver göras mellan olika uppdrag. 9. Arbetsläget för behovsanalyserna Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Johanna redogjorde för arbetet så här långt med behovsanalysen. Se bilaga 5. Arbetet har gått ut på att beskriva behovsgruppen, förutsättningar för god hälsa hos befolkningen och risk för sjukdomar. Avstämning mot nationella riktlinjer kan tyvärr inte göras på grund av att dessa är försenade. Jämlik vård Mattias beskrev sitt arbete med behovsanalysen. En grundstruktur i rapporten utgörs av åldersindelningen barn, yrkesarbetande och pensionärer. I respektive åldersgrupp kommer skillnader att belysas utifrån hälsobeteende (ex vaccinationer), psykiska ohälsa, hjärtsjuklighet, barns ohälsa, äldres ohälsa (multisjuka) och tandhälsa. Skillnaderna kommer att presenteras ur ett geografiskt och socioekonomiskt perspektiv. Materialet kommer att baseras på undersökningar gjorda av "Twincities Research Group" som kompletteras med material från FHVC samt Läkemedelsgruppen. Till detta kommer även fokusgrupper genomförda av Brukardialogberedning 1; fokus i intervjuerna ligger på skillnader vad gäller kön, socioekonomi samt geografi. Behovsanalys Barn/ungdomar depression och ångest Paula hade inte möjlighet att närvara på mötet idag, men hade istället sammanställt en kort redogörelse över var arbetet med behovsanalysen befinner sig just nu. Se bilaga 6. Paula efterfrågar om det finns särskilda aspekter från Hälsosamverkansberedningen utöver det som redovisats, som bör belysas i behovsanalysen? En fråga som kom upp var hur det står till med tillgången på KBT? För övriga frågor kan beredningens ledamöter ta kontakt med Paula.

6 6 (7) I en sammanfattande diskussion efteråt ställdes frågorna: Vad är det som behövs i samverkansspåret i de olika behovsanalyserna? Har vi en infrastruktur som svarar för de behov vi har? En fördjupad diskussion om behovsanalyserna tas på nästa möte. Underlag för detta skickas ut i förväg. 10. Återkoppling från mötet med det folkhälsopolitiska nätverket den 2 april Det folkhälsopolitiska nätverket träffades den 2 april. Reflektioner som kom fram under denna återkoppling är att nätverket är viktigt och något vi behöver vara rädda om. En fundering är om vi har möten för glest? Hur ska vi få dit fler och framförallt de större kommunerna? Vi bör ta upp nätverkets arbete med Läns SLAKO. Informera om nätverket till partierna. Nästa möte med det folkhälsopolitiska nätverket sker den 23 oktober i Valdemarsvik. 11. Den folkhälsopolitiska processen Peter Wahlberg redogjorde för nuläget i den folkhälsopolitiska processen. Östsam har skickat ut två frågor till kommunerna: a) Tycker ni att Östsam ska ägna sig åt folkhälsofrågor? Samtliga kommuner har svarat ja. b) Är ni beredda finansiera en revidering av det folkhälsopolitiska programmet? En del kommuner (8 st) har svarat ja medan andra (5 st) varit mer tveksamma och tyckt att detta bör ingå i den befintliga budgeten för Östsams verksamhet. Ett förslag ska läggas fram för HSN där även Landstinget i Östergötland ställer sig bakom tankarna kring den folkhälsopolitiska processen. 12. Tid- och aktivitetsplanen Tryckfelsnisse har varit framme och nästa möte med landstingets styrelserepresentanter i samordningsförbunden ska vara den 30 september. Se bilaga 7.

7 7 (7) 13. Kurser och konferenser Temakonferens om demenssjukdom Läns-SLAKO Tid: 14 maj 2009 kl Plats: Louis De Geer, Konsert & Kongress, Norrköping Syfte: Att höja kunskapsnivån kring demenssjukdom och att uppmärksamma behoven hos gruppen som har sjukdomen. Se bilaga 8 Seminarium om samverkan kring barn och unga Läns-SLAKO Tid: 11 juni 2009 Plats: Förvaltningshuset Rosen, Trädgårdsgatan 21, Norrköping Syfte: Att diskutera samverkan, samarbete, samordning och samskapande. Hur man utvecklar ett gemensamt språk med realistiska förväntningar på varandra. På seminariet får vi lyssna på tre exempel; Norrköping, Åtvidaberg och Motala. Se bilaga 9. Folkhälsorapporten Levi och Agneta har varit på ett seminarium om folkhälsorapporten som socialstyrelsen har gett ut. Den som vill kan låna rapporten från Levi eller Agneta. Den finns även i elektronisk form via följande länk: 14. Övriga frågor Nästa möte med hälsosamverkansberedningen är den 27 maj Minnesanteckningarna skrivna av Anna Kullberg