Hälsosamverkansberedningen

Transkript

1 1 (6) Hälsosamverkansberedningen Tid klockan Plats Västra sammanträdesrummet, Landstingshuset, Linköping Närvarande Hälsosamverkansberedningen Levi Eckeskog (kd) mötesordförande Anita Jernberger (fp) Thord Borggren Karlsson (s) Alma Basic (s) Silvi Wigh-Senestad (m) Agneta Niklasson (mp) Elias Aguirre-Hammarlund (s) Anna-Lena Sörensson (s) Maria Almesåker (m) Sara Larsson (c) Övriga Margareta Swartz NSÖ Åsa Centerstrand NSÖ Erik Johnsson NSÖ Peter Wahlberg Anna Kullberg Johanna Sandberg Elisabeth Hassel Frånvarande anmält förhinder Bilagor Angelo Alegria-Galaz (vl) 1. Modellområde Norrköpings kommun 2. KBT för barn och ungdomar 3. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 1. Mötets öppnande Levi Eckeskog öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Dagordningen för mötet gicks igenom och fastställdes.

2 2 (6) 2. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna från förra mötet den godkändes. 3. Barnuppdraget Levi berättade att landstinget tagit initiativ till ett första möte med länets kommuner för att hitta en gemensam struktur kring samverkan om barn och unga. Idag finns en interimistisk styrgrupp för detta men vi strävar mot en ökad stabilitet vad gäller representanter kring uppdraget. Johanna Sandberg redogjorde sen för arbetet med barnuppdraget och hur olika projekt som modellområdesprojektet, projektet kring föräldrastöd mm, hänger ihop med barnuppdraget. 4. Modellområdesprojektet Till denna punkt hade Margareta Swartz, primärvårdschef i NSÖ, Åsa Centerstrand processledare från landstinget i modellområdesprojektet, samt Erik Johnsson, psykologkandidat på Hageby VC, bjudits in för att redogöra för modellområdesprojektet och satsningen på barnhälsan i Norrköping. Åsa Centerstrand började med att berätta att Modellområdesprojektet är ett statligt finansierat projekt med 14 modellkommuner och landsting i landet, varav Norrköping är en. Se länk: Projekttiden är med målen att - främja den psykiska hälsan hos alla barn och unga - genom tidiga insatser och god tillgänglighet ge effektiva vård- och stödinsatser utifrån behov - genom modellområdesprojektet ge stöd att utveckla helhetsstrategier - ge rätt insatser, på rätt nivå, i rätt tid. Arbetet i modellområdet Norrköping har än så länge inneburit en kartläggning med skapandet av en s k aktörspyramid. Alla aktörer runt barn och unga i Norrköping är beskrivna och hur de förhåller sig till varandra. Se länk: Samt se bilaga 1.

3 3 (6) Margareta Swartz redogjorde sen för arbetet kring barnhälsor. Närsjukvården i länet har bestämt sig för att testa tre olika modeller för detta i länet. Försöken kommer att finansieras med statsbidragspengar samt med nya medel som tagits fram inom landstingets resursfördelningsärende. Målgruppen för satsningen är barn 6-13 år. De tre modellerna ska utvärderas av närsjukvårdens FoU-enhet. I västra länsdelen satsar man på utveckling inom ramen för de tre familjehusen i Motala kommun. Både BVC och barnhälsan samlokaliseras och samverkar med skolhälsan och socialtjänsten. Startar under hösten. I centrala länsdelen samarbetar landstinget och kommunen i den s k Unga vuxna-mottagningen. Mottagningen får nya lokaler och flyttar till Ågatan och där kommer även Barnhälsan att lokaliseras och samverka med kommunen. Startar 1/9. I östra länsdelen ska man bygga stödet för målgruppen kring Hageby vårdcentral. Stödet där planeras omfatta psykosocialt stöd i team och startar 1/9. Tidigare har man inom NSÖ gjort journalgenomgångar i primärvården för att se vad det är barn och unga söker för och vilka åtgärder det har lett till. Man kunde se att man inte riktigt visste hur man skulle gå vidare med barnen med psykisk ohälsa. Man har provat handledningsgrupper, men ville nu gå mot mer handling och genomföra konkreta projekt där man prövar olika angreppssätt. Efter Margaretas inledning berättade Erik Johnsson om projektet kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn & ungdomar i primärvården. Se bilaga 2. Erik Johnsson arbetar på VC Hageby och är blivande PTP-psykolog. Erik beskrev behovet av psykosocial kompetens inom primärvården, cirka hälften av all behandling av psykisk ohälsa sker i där. KBT i primärvården behöver vara en del av den integrativa modellen som avlastar och kompletterar den övriga vården. Målsättningen är att KBT ska ges utan väntetid och att psykologen får träffa patienten samma dag som läkaren träffat patienten. Det handlar om minuters samtal med 1-3 uppföljningssamtal med målet att in första hand öka funktionsnivån. KBT för barn och ungdomar i primärvården går ut på att erbjudan målgruppen evidensbaserad psykologisk bedömning och behandling, helst samma dag som de besöker vårdcentralen. Man vill också träna sjuksköterskor och läkare på att uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa. När det gäller barn och ungdomar finns det också med en satsning på föräldrastöd och samarbete med övriga stöd- och hjälpinstanser. Efter frågestunden tackades alla tre för sina informativa redovisningar.

4 4 (6) 5. Behovsanalysen Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Elisabeth Hassel presenterade sitt arbete med behovsanalysen och de kontakter hon haft med psykiatrin i länet kring denna behovsgrupp. Se bilaga 3. Områden som togs upp i Elisabeths presentation var: utredning, behandling, tillgänglighet, samverkan, utbildning samt registrering. Utredning sker inom psykiatrin i NPU team (NPU = neuropsykiatrisk utredningsteam) alternativt öppenvårdmottagningar. Uppdragen skiljer sig åt emellan de olika NPU teamen och endast NPU i centrala länsdelen har behandlingsuppdrag. I det centrala teamet finns också projektet Saminföra. NPU i västra länsdelen har uppdrag att göra 30 utredningar/ år. Tillsammans med öppenvårdsmottagningen ger det ca 50 utredningar/år totalt. NPU i centrala länsdelen har uppdrag att göra 40 utredningar/år + Saminföra 50 utredningar/ år (i åldern18-30 år), vilket tillsammans med öppenvårdsmottagningen ger ca 110 utredningar/år totalt. NPU i östra länsdelen har uppdrag att göra 20 utredningar/år. Tillsammans med öppenvårdsmottagningen ger det ca 60 utredningar/år totalt. Behandling innebär läkemedel med centralstimulantia samt psykosociala och pedagogiska insatser. Det är mycket viktigt att läkemedel sätts in. Samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvård, kommunerna, arbetsförmedlingen och försäkringskassan behövs för att tydliggöra uppdrag. Det behövs också tydliga rutiner för samverkan, vilket även framkommit i en utredning som samordningsförbunden i väster gjort. Kunskapsnivån kring neuropsykiatriska funktionshinder behöver höjas. Till exempel uppger många brukare att de har behandlats under flera år för andra diagnoser, innan det framkom att det rörde sig om NPF. Registrering i Cosmic behöver bli mer entydig, idag är det svårt att få ut korrekt statistik kring behovsgruppen. 6. Den folkhälsopolitiska policyn, fortsättningen. Landstinget har ställt sig bakom det skrivna remissvaret som hälsosamverkansberedningen har varit med och berett. Nu rullar ärendet på och vi har bara att avvakta kommunernas svar och hur sen Östsam hanterar frågan. Nästa uppgift blir att se över vad policyn innebär för vår egen verksamhet i landstinget och om vi behöver vidta åtgärder. Bland annat kan vi behöva utforma en strategi för hur landstinget ska fortsätta inriktningen mot en hälsoorienterad hälso- och sjukvård. Hur vi säkerställer att området folkhälsa styrs och följs upp på högsta politiska nivå.

5 5 (6) Ett bidrag från hälsosamverkansberedningen till kommande politiker i landstinget, kan vara att lyfta fram de frågor som är extra angelägna och som därför bör bevakas speciellt. Hälsosamverkansberedning ger tjänstemännen i uppdrag att ta fram strategier för hur Landstinget i Östergötland i framtiden ska styra och följa upp områdena folkhälsa och en hälsoorienterad hälso- och sjukvård, på landstingets ledningsnivå. Frågan tas upp på nästa möte med beredningen. 7. Utredningsuppdraget Jämlik vård Anna redogjorde för arbetet så långt kring det särskilda utredningsuppdraget Jämlik vård. Jämlik hälsa uppnås i första hand genom att förbättra människors livsvillkor, men vi har också en utmaning i att försöka minska skillnaderna i hälsa på de arenor landstinget verkar på. Frågan är då hur vi på ett systematiskt och evidensbaserat sätt kan arbete med uppdraget Jämlik vård? SKL har detta år gjort Jämlik hälso- och sjukvård till en prioriterad fråga. Syftet är att initiera ett samlat landsomfattande arbete, som ska bidra till förändringar inom hälso- och sjukvården så att vården blir mer jämlik. Satsningen ska omfatta det praktiska vårdarbetet men också sådant som administrativa system etc. År 2010 ses som ett upptaktsår för att skapa engagemang och förankring som grund för en landsomfattande satsning som startar Samarbete ska ske mellan SKL, landsting, regioner, experter och nationella aktörer. Preliminära förslag i det särskilda utredningsuppdraget kommer vara att Landstinget i Östergötland ställer sig bakom SKL:s landsomfattande satsning för en mer jämlik hälso- och sjukvård och att olika interventionsarbeten startas Som grund för interventionsarbetena kommer en inventering göras för att identifiera vad som görs idag inom landstinget på området samt identifiering av nya åtgärder som kan vara aktuella. Beredningen diskuterade olika aspekter kopplade till uppdraget Jämlik vård. Bland annat föreslogs: - Koppla uppdraget Jämlik vård till Barnuppdraget och få hävstångseffekter. - Tillskapa rutiner för att ta tillvara goda exempel från olika håll i verksamheten kring uppdraget och sprid dessa - Se över hur läkemedelsanvändningen ser ut i förhållande till socioekonomi - Uppmärksamma hälsokommunikatörernas arbete

6 6 (6) 8. Policyn om samordningsförbunden upp i HSN Peter Wahlberg redogjorde för denna punkt. Hälsosamverkansberedningen har under våren utarbetat Generella riktlinjer för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Dessa riktlinjer är avsedda att fungera som stöd för landstingets styrelseledamöter i länets samordningsförbund och som riktlinjer för landstingets agerande i de ägaröverläggningar som genomförs regelbundet. Hälsosamverkansberedningen föreslår att den policy som nu arbetats fram inom beredningen också ska antas av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt eventuellt underställas landstingsfullmäktige för slutligt ställningstagande. 9. Tid- och aktivitetsplanen Tid- och aktivitetsplanen gicks igenom. Mötet den 2 september med det folkhälsopolitiska nätverket diskuterades. Mötet behöver ta ställning till nätverkets fortsatta arbete och roll efter policyarbetet. Vi frågar om mötet kan ligga i Motala, för att nu åter ta upp den tråd vi hade med att förlägga nätverksmötena runt om i länet. Samtidigt ber vi Motala berätta om sitt folkhälsoarbete. Dessutom frågar vi om FHVC kan redogöra för enkätresultatet från enkäten Grodan. 10. Kurser och konferenser Inge kurser eller konferenser är aktuella för beredningen för närvarande 11. Övriga frågor Inga övriga frågor var anmälda. Levi tackade de närvarande för deltagandet i dagens möte, som är det sista innan sommaruppehållet, och önskade alla en trevlig sommar! Minnesanteckningarna skrivna av Anna Kullberg