BHV-Nytt. Nr 1, april Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 1, april 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Barnhälsovård i förändring (BIF) sid 3 Riskbruksarbete, MI-utbildning sid 4 Smitta i förskolan sid 5-6 Hygienrutiner på BVC, Omega 3 och ADHD sid 7 BCG-vaccination på BB sid 8 Meddelanden; Mässling i Sverige, Namnbyte Lästips/Filmtips, sid 9 Utbildning/fortbildning, rundresor 2008 Artiklar ur Läkartidningen sid 10 Barnkonventionen

2 Barnhälsovård i förändring (BIF) Som vi skrivit om tidigare i BHV-Nytt har Dagmar Lagerberg, Margaretha Magnusson och Claes Sundelin vid Uppsalas barnhälsovårdsenhet genomfört ett stort projekt med enkäter till BVC-sjuksköterskor och till mammor till 18-månadersbarn. Man frågade hur det kändes att vara mamma, hur nöjd man var med BVC-kontakten samt vad barnet kunde. Sjuksköterskorna tillfrågades bland annat om arbetstid och metoder, men också vad de tyckte var svårt respektive viktigt i arbetet med barnhälsovård. BVC-sjuksköterskorna i Uppsala fick sedan en mycket gedigen utbildning om anknytning och samspel (ICDP), depressionsscreening (EPDS), samtalsmetodik, språkstimulans, småbarnsmotorik, för tidigt födda barn m m. BVC i övriga landet (bl a Hallstahammars BVC) fick ingen utbildning i projektet, utan utgjorde kontrollgrupp. Därefter genomfördes nya enkäter till en årskull 18-månadersmödrar och till BVCsjuksköterskorna. Cirka barn deltog i varje enkätomgång, och svarsfrekvensen var ungefär 70 %. När man nu utvärderar projektet visar det sig att alla kontroll-bvc var hel-bvc, dvs sjuksköterskorna hade hela sin arbetstid på BVC. Uppsalas BVC var samtliga del- BVC, och sjuksköterskorna hade också andra arbetsuppgifter som distriktssköterskor. Sjuksköterskorna vid del-bvc tyckte i större utsträckning att många vanliga BVC-problem som t ex sömn och mat var svåra att handskas med, och föräldrarna var också mer nöjda med de råd de fått vid hel-bvc. Däremot fanns inga signifikanta skillnader på barnens hälsa, och föräldrarna var i båda grupperna klart positiva till nyttan av barnhälsovårdens tjänster. Tyvärr gav utbildningen av sjuksköterskorna vid del-bvc inte några stora effekter på välbefinnande, stressnivå eller förändrad syn på barnen i mamma-enkäten. Under projektets gång hade många sjuksköterskor vid del-bvc slutat och ersatts av nya. Sjuksköterskorna på hel- BVC var i stor utsträckning kvar. BIF-projektet visar alltså att både mammor och sjuksköterskor känner sig mer nöjda med BVC om sjuksköterskan inte är så splittrad av många andra arbetsuppgifter. I våra Kvalitetsmål för BHV rekommenderas minst 25 nyfödda per år för att upprätthålla kompetensen och få tillräcklig erfarenhet. Hela rapporten från BIF-projektet finns att låna på BHV-enheten. 3

3 Riskbruksarbete Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer. S Kirkegaard MI-utbildning Vinterns omgång av MI- utbildning har avslutats. Två grupper om 16 deltagare i varje har träffats fyra halvdagar tillsammans med MI-lärare Yvonne Bergmark Bröske. Engagemanget och intresset i grupperna har varit stort och många glada tillrop och skratt har hörts. Gruppdeltagarna har fått grundläggande kunskap i motiverande samtalsmetodik genom att öva på öppna frågor, reflekterat lyssnande och att göra sammanfattningar. Två andra verktyg i samtalsmetoden som man lärt sig är att bedöma motivationen, på en skala Hur beredd är personen, hur viktig är förändring och hur stor är personens förmåga till förändring?, samt att använda ambivalenskorset. Motivationsprocessens fem stadier och fem principer i motivationssamtal har också bearbetats och MI-andan har poängterats varje gång. Sista utbildningstillfället ägnades bl a åt att träna på att samtala om alkohol med föräldrar där sjuksköterskan mötte motstånd i samtalet och hur man hanterar det. Några kommentarer om kursen från gruppdeltagarna: det har varit positivt, mycket bra och entusiasmerande lärare, vi har fått verktyg för samtalet, bra med kunskapsupplägg på flertalet tillfällen det är en process även för oss,gärna en uppföljning framöver. Både jag och Yvonne önskar er lycka till med motiverande samtal på BVC och kom ihåg Yvonnes uppmaning: Träna hur mycket som helst föräldrarna har ingen aning om att ni gör det! Under hösten 2008 planeras ytterligare en omgång av MI för er som inte gått tidigare. En DVD, två nya broschyrer samt en broschyr för samtal om alkohol inom barnhälsovården har tagits fram genom Riskbruksprojektet på Statens Folkhälsoinstitut. Rubriken är: Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig! Den ena foldern vänder sig till nyblivna föräldrar och den andra är lämplig att dela ut till föräldrar med barn från ett år och uppåt. Filmen är tänkt att användas i föräldragrupper som en introduktion till att samtala/diskutera kring alkohol och alkoholvanor. För beställning, se under Läs- och filmtips. Eva Söderqvist 4

4 Smitta i förskolan Västerås stad har bett mig skriva en text till deras hemsida om vilka regler som ska gälla för smittsamma sjukdomar i kommunens förskolor, se inramad text. Råden är förstås ur Smitta i förskolan och kan gälla för hela länet. Eftersom de yngsta barnen ännu inte hunnit utveckla immunitet mot så många sjukdomar är det mycket vanligt med infektioner i förskoleåldern. Hur mycket barnen är sjuka påverkas av flera faktorer. De yngsta förskolebarnen är mest sjuka, stora grupper innebär mer sjukfrånvaro medan mycket utevistelse minskar antalet infektioner. Förskolan ska följa uppställda hygienrutiner. Man vet också att barn som utsätts för tobaksrök i hemmet drabbas av mer infektioner i luftvägarna. De flesta infektionerna är virusutlösta och behöver inte behandlas, men det är viktigt att föräldrar och personal vet när barnet behöver vara hemma på grund av sin infektion. Dessa riktlinjer kommer från Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan. En allmän regel är att barnet ska ha gott allmäntillstånd, alltså orka delta i förskolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhusvistelse i flera timmar. Feber Grundregeln är att barnet bör ha ett feberfritt dygn utan febernedsättande medicin hemma innan det återgår till barngruppen, speciellt gäller det efter en längre feberperiod. Diarré/kräkningar Barnet kan komma tillbaka när det ätit normalt och inte kräkts eller haft vattentunn diarré under ett dygn (24 timmar). Vid ovanligt besvärliga utbrott av magsjuka kan förskolan i samråd med sin kontakt-bvc bestämma om andra riktlinjer. Höstblåsor Virusblåsor i munnen, ofta också i handflator och under fötterna. Sällan feber. Allmäntillståndet avgör om barnet behöver vara hemma. Huvudlöss Om löss förekommer på förskolan ska alla barn och deras familjemedlemmar kammas igenom med finkam (finns på apotek). Endast de som har huvudlöss ska behandlas, receptfria preparat finns på apoteket. Efter behandlingen ska håret finkammas ett par veckor. Barn som behandlats och sedan följs upp med finkamning behöver inte vara hemma från förskolan. Springmask Ger klåda i stjärten, oftast nattetid. Barn med synlig mask ska behandlas med maskmedicin, men behöver inte vara hemma från förskolan. forts. 5

5 Streptokockinfektioner Halsfluss, scharlakansfeber (feber, halsont, ev rödprickigt utslag orsakat av streptokockbakterier). Barnet är smittfritt efter två dygns antibiotikabehandling. Impetigo (svinkoppor) (streptokockinfektion i huden) När sjukvårdspersonal bedömt att barnet har impetigo ska barnet vara hemma tills såren läkt Vattenkoppor Eftersom det allmänt är bättre att få vattenkoppor i förskoleåldern än senare i livet, och man smittar redan ett par dagar innan utslaget kommit, är det allmäntillståndet som avgör när barnet behöver vara hemma. Ögoninflammation Är oftast självläkande inom en vecka. Hemma från förskolan om ögonen är så variga att man ofta behöver torka eller tvätta ur dem. I Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan finns dels allmän information om infektioner och hygienrutiner, dels utförligare information om symtom, smittspridning och när barnet behöver vara hemma vid olika sjukdomar. Januari 2008 Barnhälsovårdsöverläkare i Västmanland. När det gäller magsjuka är grundregeln att barnet ska ha mått bra 24 timmar innan det återgår till förskolan, men vid ovanligt besvärliga utbrott föreslås BVC-kontakt. Vad ska ni på BVC göra då? Ta reda på lite hur magsjukan visat sig är det långdragna sjukdomsförlopp med några dagars kräkningar och diarré i många dagar kan man misstänka rota-virus, om barnen är förkylda samtidigt kanske adenovirus. Om ett piggt barn insjuknar mycket plötsligt med häftiga kräkningar och blir bra på ett par dagar låter det som calicivirus (vinterkräksjuka). Hör efter vilka hygienrutiner man har på förskolan och om de följs (står bra om detta i Smitta i förskolan). Vid misstanke om vinterkräksjuka kan ni i samråd med ansvariga på förskolan bestämma att en angiven period låta barnen vara friska hemma 48 timmar innan de kommer tillbaka. Läs mer i Rikshandboken, kapitlen Infektionssjukdomar och Hälsovård i förskolan. I skrivande stund har nya Smitta i förskolan inte kommit, den gamla gäller tillsvidare. Vi planerar utbildning i ämnet i höst på Hur mår våra barn?. 6

6 Hygienrutiner på BVC Socialstyrelsen kom i höstas med en författning om basal hygien inom hälso- och sjukvård (SOSFS 2007:19). Eftersom även BVC omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska vi följa författningen. Verksamhetscheferna på varje enhet har ansvar för hygienrutinerna, men för att diskutera vad som praktiskt kan rekommenderas för BVC har vi träffat hygiensköterskan Eva Edberg. Arbetskläder med kort ärm ska tillhandahållas av arbetsgivaren, bytas dagligen och tvättas i minst 60 grader (oftast av arbetsgivaren). Behöver däremot inte vara vita med sjukhuskänsla flera av länets BVC har köpt in arbetskläder i andra modeller och färger. Observera att detta förstås i minst lika hög grad gäller läkare, som nästan alltid har direktkontakt med barnet. Ta av ringar och armbandsur. Sprittvätta händerna före och efter direktkontakt med barnet. Vid enbart samtalskontakter behövs inte arbetsdräkt, men ta gärna av ringar/klocka och sprittvätta mellan kontakterna. Även om barnen tar med egna leksaker är det ofta uppskattat med leksaker i väntrummet. Vi rekommenderar leksaker som går att torka av eller tvätta i minst 60 grader. Det ska också finnas en tydlig rutin på BVC hur ofta leksaker rengörs och av vem. Vi räknar med att ha med hygiensköterskan i höst under utbildningen Hur mår våra barn? Eva Söderqvist Omega 3 och ADHD Både i Sverige och övriga världen diskuteras om barn med neuropsykiatriska problem (NEP) skulle vara hjälpta av extra tillskott av fettsyror, framför allt omega 3. Frågan kommer upp på BVC ibland. Omega 3 finns naturligt bland annat i fet fisk och skaldjur, rapsolja, linfrö och valnötter. Livsmedelsverket råder oss därför att äta fisk 2-3 gånger i veckan, varav minst 1 gång fet fisk (lax, makrill, sill, strömming, sardiner) och att använda flytande margarin och rapsolja. Gunnar Brodd, barnpsykiatriker och överläkare vid NEP-teamet på BUP, tycker att det nu finns flera välgjorda studier som visar att tillskott av omega 3 har god effekt på ADHD. På BUP rekommenderas tillskott (t ex eye q eller more-epa) ibland som alternativ till medicin. Dosering enligt förpackningen. Effekten kommer successivt under flera månader. Om vi på BVC träffar barn med klara problem, men inte någon klar diagnos, är det inte fel att informera om omega 3. Familjen kan prova under ett halvår. Omega 3 finns på apotek, i hälsokostaffärer och kan köpas via internet. Skrivs inte på recept. Vissa preparat kombineras med D-vitamin, då ska barnet förstås inte få annat D-vitamintillskott. Det finns också några studier ute i världen som visat att barn som äter mycket azofärgämnen (E110, E122, E102, E124 och E 129) och konserveringsämnen (natriumbensoat E 211) kan bli mer hyperaktiva. Barn som äter mycket färgat godis och läsk och är överaktiva kan prova att under 3-4 veckor minska så långt det går (se artikel i Läkartidningen nr 6/2008 sid ). 7

7 BCG-vaccination på BB Under vintern har vi i vårdkedjan diskuterat vilka barn som ska vaccineras mot tuberkulos redan på BB. Riktlinjerna i vår handbok gäller, men barnmorskorna på mödrahälsovården och på BB ska vara extra uppmärksamma på att hitta högriskfamiljerna. På BB ska följande BCG-vaccineras: 1. Aktuell tuberkulos i familjen. 2. Barn i invandrarfamiljer som kommer att åka till högriskområde de närmaste 6-8 månaderna (alltså både utvisningshotade och familjer som planerar att åka på besök). 3. Familjer med utbrett kontaktnät från högriskområde. Det innebär alla barn till asylsökande, men också barn med ursprung från t ex afrikanska länder söder om Sahara, där tuberkulos och latent tbc är mångdubbelt vanligare. Precis som tidigare dokumenteras vaccinationen på FV 2 med kryss i rutan BCG ja. Om krysset sitter i rutan Bör vaccineras vid 6 mån ålder är det vi på BVC som vaccinerar. Precis som tidigare ska vi också själva vid något av de första BVC-besöken ta ställning till om barnet hör till riskgruppen som ska erbjudas hepatit B- och BCG-vaccination. Meddelanden Mässling i Sverige Både Stockholm och Göteborg har i vinter haft fall av mässling. I båda fallen var det ovaccinerade skolbarn som smittats utomlands (Schweiz respektive Frankrike). I Göteborg hade flickan tyvärr suttit ett antal timmar i ett sjukhusväntrum innan diagnosen misstänktes, och hann smitta minst en person där. Ytterligare minst 3 fall har konstaterats, och ett mycket stort smittskyddsarbete gjordes eftersom ett av fallen varit på förlossning och BB-avdelningen strax innan hon insjuknade. Detta är alltså en påminnelse om att mässling kan finnas även i Sverige. Det är viktigt att även fortsättningsvis ha god vaccinationstäckning och att ovaccinerade rekommenderas vaccinering även vid resor i Europa. Läs mer i det utskick som alla BVC, familjeläkarenheter och barnläkare fick i mitten av mars OBS! Namnbyte Den mjölkfria vällingen och gröten EkoGo har bytt namn till EnaGo, och går att köpa eller beställa i vanliga livsmedelsaffärer. Inga andra förändringar har gjorts, och fortfarande ska en tesked fett (mjölkfritt margarin eller rapsolja) tillsättas vid tillagningen. 8

8 LÄSTIPS, FILMTIPS Rökfria barn Folkhälsoenheten i länet har i samråd med barnhälsovårdsenheten tagit fram broschyren Rökfria barn som kan delas ut till föräldrar i samband med samtal kring rökning och rökvanor. Broschyren finns att beställa från BHV-enheten och är gratis. Barnsäkerhet En efterlängtad film (DVD) om olycksrisker bland barn i åldrarna 0-6 år. Filmen, som är 7 minuter lång, lämpar sig bra i föräldragrupper på BVC och är ett samarbete mellan barnhälsovården i Blekinge, Studio III AB och Räddningsverket. Beställs från: Studio III AB, telefon: , , e-post: per.zilo@studio3.se Kostar cirka 230 kronor. Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig Kostnadsfritt kan detta paket beställas från Folkhälsoinstitutet: innehållande 1 film, 5 handledningshäften och 2 x 200 broschyrer. Barnhälsovård i förändring (BIF) Rapporten riktar sig till barnhälsovårdssverige i vid mening (se sid 3 i denna tidning). Kan lånas från BHV-enheten. Gothia förlag, Dagmar Lagerberg, Margaretha Magnusson, Claes Sundelin Utbildning/fortbildning 2008 mars-april Eva-träffar Pågår i länet. 29 april, f m Smarta Matval 7 maj, f m eller e m Inbjudan har gått ut. Anmälan senast 11/4. april-juni BHV-enhetens rundresa i länet 2008, enligt överenskommet schema maj Introduktionsutbildning för nyanställda ssk på BVC m fl Inbjudan har gått ut. 2-3 september Hur mår våra barn? eller Årets internatutbildning är förlagd till Kohlswa Herrgård september Inbjudan kommer via Lärcentrum. Eva Söderqvist MI-utbildning Planeras ytterligare en omgång hösten 2008 för de som ännu inte gått. 9

9 Artiklar ur Läkartidningen 2008/3 Förslaget till omskärelse av pojkar vart tog barnens rätt vägen? Yngve Hofvander 2008/3 Koppling mellan föräldrars och barns aktivitet Anders Hansen 2008/3 Nikotin under amning påverkar barnets sömn Anders Hansen 2008/4 Socialstyrelsen föreslår pneumokockvaccin Elisabet Ohlin 2008/6 Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn Sven Arne Silfverdal, Olle Hernell Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 31 handlar om att barnet har rätt till lek, vila och fritid. 10

10 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: