Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan."

Transkript

1 Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. När barnet blir sjukt Föräldrainformation Små barn är ofta sjuka och det är en naturlig del i familjens liv att ta hand om sina sjuka barn. Under de första levnadsåren har barnet i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. I allmänhet klingar de flesta luftvägsinfektionerna av inom en vecka. När ska barnet stanna hemma? Barnets allmäntillstånd, d v s hur barnet äter, sover och orkar delta i gruppaktiviteter, är avgörande för om barnet kan vistas i förskolan. Barnet ska vara feberfri (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i de vardagliga aktiviteterna både inom- och utomhus för att vara på förskolan. Barnet kan ibland vara piggt och aktivt hemma, men orkar ändå inte vara med i barngruppen. Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och tid för återhämtning. Personalen ska inte behöva ta tempen på barnet för att avgöra om barnet kan vistas på förskolan, utan bedömningen ska göras utifrån barnets allmäntillstånd. Riktlinjer för när barnet ska vara hemma: När barnet har feber. Ett feberfritt dygn hemma innan återgång till förskolan är en bra tumregel. Om barnet är feberfritt, men är så trött och hängigt att det inte orkar med de vanliga aktiviteterna på förskolan. När barnet har en smittsam sjukdom, t ex halsfluss och impetigo, som är obehandlad eller har stått under antibiotikabehandling kortare tid än två dygn. Vid magsjuka med kräkningar och/eller diarré. Barnet kan återgå till förskoleverksamheten när det ätit normalt och inte kräkts eller haft diarré under 48 timmar. I magsjuketider kan smittspridningen på förskolan begränsas genom att syskon till sjuka barn stannar hemma. Vid långdragna infektionsperioder kan hygienråden behöva skärpas. Förskolepersonalen är de som bäst har en helhetsbild över infektionsläget i förskolan och det är de som ser hur barnet mår i den miljön. Vid tveksamheter är det därför förskolepersonalens bedömning som bör vara avgörande. Huvudlöss - Föräldrainformation Lusen är 2 3 mm lång, smutsgul och nästan genomskinlig. En vuxen hona lever i ca 2 veckor. Äggen, så kallade gnetter, är hudfärgade och kan vara svåra att upptäcka. Gnetterna sitter fastklibbade på hårstråna, nära hårbotten. Efter 1-2 veckor kläcks de till nya löss. Vid stark klåda i hårbotten eller rivmärken i nacken bör huvudlöss misstänkas.

2 Huvudlöss smittar genom närkontakt huvud mot huvud under 1 minut eller längre. Risken att smittas via föremål som mössor, kammar och borstar är liten. Löss kan inte flyga eller hoppa. En lus utanför hårbotten lever högst ett dygn. en kan vara lång från smittillfället till dess att tillräckligt många löss och gnetter finns så att de upptäcks. Bara den som har huvudlöss ska behandlas. Huvudlöss behandlas med receptfria preparat, som finns att köpa på apotek. Lössen hittas säkrast genom att kamma igenom håret med en finkam. Undersök hela familjen. Om behandling och uppföljning skett finns ingen anledning att vara hemma. Förskolepersonalen behöver inte omedelbart ringa efter föräldrarna om de upptäcker löss i ett barns huvud, men det kan vara bra att ringa och informera så att föräldrarna kan planera in att köpa lusmedel på apoteket och snabbt komma igång med behandlingen. Tidig rapport till förskolan om ett barn har fått löss gör att åtgärder snabbt kan sättas in. Därigenom kan smittspridning För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Diarré och eller kräkningar inom förskolan Information till föräldrar och anhöriga Akut diarré och kräkningar är vanligt i förskoleåldern. De flesta infektioner läker ut av sig själva. Med begreppet diarré avses tre eller fler lösa avföringar per dygn, inte nödvändigtvis vattentunna. Om flera barn insjuknar samtidigt eller inom en kort tidsperiod, med liknande symtom är det angeläget att ta reda på om det finns en gemensam smitta, och finna vägar att bryta smittan. Orsaker Både virus, bakterier och parasiter kan ge upphov till dessa akuta mag- och tarmsymtom. Calicivirus är den vanligaste orsaken till utbrott med magsjuka inom barnomsorgen. Dessa virusinfektioner benämns ibland som vinterkräksjuka trots att insjuknande kan ske under hela året. Andra orsaker bör även övervägas, främst salmonella eller andra tarmbakterier. Vid diarré under längre tid hos flera barn bör tarmparasiter som t.ex. giardia uteslutas. Smittvägar Smittsamheten är i allmänhet stor, särskilt vid virusorsakad magsjuka. Smitta sker från tarminnehåll eller kräkningar, genom direktkontakt med sjuka personer och/eller förorenade kontaktytor (handdukar, leksaker, handtag etc.) och via smittad föda eller vatten. Calicivirus har visat sig vara smittsamt i minst 10 dygn på livsmedel som ej värmts upp och ibland ännu längre tid på otvättade textilier. Magsjuka kan också smitta genom aerosol (små droppar i luften) som sprids vid kräkning och som inandas eller faller ner på mat.

3 (tid från smitta till debut av symtom) Oftast kort, 1-3 dagar vid virusorsakad magsjuka. För en del andra orsaker kan inkubationstiden vara längre. Impetigo (svinkoppor) - Föräldrainformation Gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun kan vara impetigo. Utslagen breder gärna ut sig, nya kommer till och utslagen vill inte läka ut. Utslagen kan förekomma på hela kroppen. Barnen brukar sällan bli allmänpåverkade eller svårt sjuka av infektionen. Infektionen orsakas av bakterier av typ streptokocker och/eller stafylokocker. Streptokockbakterier kan även orsaka halsfluss och scharlakansfeber. Hög smittsamhet. Smittan sprids genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål, exempelvis leksaker som ett barn med impetigo har sugit på. Det är inte någon luftburen smitta. Barnet smittar tills såren är läkta och torra. 2 3 dagar. Vid lindriga symtom kan det räcka med att tvätta med tvål och vatten, alternativt Klorhexidinlösning 0,5 mg/ml eller Hibiscrublösning 4 % eller liknande, morgon och kväll. Det är viktigt att den infekterade sårskorpan tvättas bort innan sårtvätt. Vid utbredd och svår impetigo ges antibiotikabehandling i tablett- eller mixturform. Antibiotikasalva skall inte användas. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på rengöras, samt byte av örngott och handdukar. Skall barnet vara hemma? Ja. tills såren har läkt och är torra. Vid utbrott av impetigo är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa snabbt kan behandlas. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan eller Smittskyddsenhetens hemsida, Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken

4 vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin. För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Springmask - Föräldrainformation Springmasken lever i tarmen. Den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan den också upptäckas, som en vit centimeterlång sytråd. Ett vanligt symtom är klåda i ändtarmsöppningen, framför allt på kvällen och natten. Klådan kan vara mycket intensiv. På flickor kan masken vandra mot urinvägsmynningen och orsaka trängningar och sveda. Människan är enda värd. Vi kan alltså inte smittas av springmask från till exempel hund eller katt och de kan inte smittas av oss. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. Maskäggen finns framför allt på våra händer. Äggen kan överleva flera veckor i sängkläder, på leksaker och i damm. Det är vanligt att barn återinfekteras av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Smittsamheten är stor vid bristande hygien. 3 7 veckor. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och i regel räcker en enda dos. Bara de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin.

5 För att säkert bli av med springmasken måste man vara extra noggrann med handhygienen. Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid. Håll naglarna korta. Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Skall barnet vara hemma? Nej. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Vattkoppor - Föräldrainformation Virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor) som breder ut sig över kroppen med början på huvudet, därefter bålen och sist händer och fötter. Utslagen kan sitta i hårbotten, i munhålans slemhinna och på könsorganen. Olika utvecklingsstadier av blåsorna kan finnas samtidigt, det vill säga både färska vätskefyllda och intorkade blåsor. Hög feber är vanligt. Barn med utbredd klåda och barn med eksem riskerar att få en bakterieinfektion i blåsorna. Smittsamheten är mycket stor. Smittar från 1 2 dagar före till en vecka efter det att utslagen först syns på huden. Luftburen droppsmitta. Livslång immunitet efter genomgången infektion. Spädbarn har i allmänhet en medfödd immunitet och är skyddade mot vattkoppor upp till 6 månaders ålder om mamman haft vattkoppor. Vattkoppor i förskoleåldern har ofta ett lindrigare förlopp än om man får det senare i livet. I allmänhet smittas samtliga barn som inte haft vattkoppor i en förskolegrupp vid ett utbrott, eftersom smittsamheten är så stor. Bältros, som består av vattkoppsliknande utslag på en begränsad kroppsyta, är en aktivering av vattkoppsvirus i nervrötter efter en vattkoppsinfektion tidigare i livet. Bältros kan alltså ge vattkoppor hos mottagliga individer, men inte tvärtom dagar. Klådstillande och eventuellt febernedsättande mediciner kan lindra symtomen. I enstaka fall utvecklas en bakterieinfektion i utslagen och den behöver i så fall behandlas med antibiotika. Ja. Barnet är smittfritt när blåsorna torkat in. Allmäntillståndet avgör när barnet kan återgå till barnomsorgen. Vid misstanke om vattkoppsinfektion hos ditt barn bör du informera förskolan. Personalen kan därmed underrätta samtliga föräldrar i barngruppen. För mer information se Socialstyrelsens bok Smitta i förskolan

6 Ögoninflammation - Föräldrainformation Det är vanligt med ögoninflammationer hos barn, framför allt under förkylningsperioder. Variga och kletiga ögon kan ha flera orsaker, som virus, bakterier eller en allergisk reaktion och det är svårt att skilja dem åt. Smittvägar Ögoninflammation smittar lättast bland små barn eftersom de leker så nära varandra. Smittan sprids bland annat när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller på andra barn. Oftast läker inflammationen ut inom en vecka utan behandling. Om barnet har var i ögonen är det bra att tvätta ur ögat med ljummet vatten alternativt koksalt. Om ingen förbättring inom 3-4 dagar kontakta sjukvården för bedömning. God handhygien. Byt örngott och handduk varje dag Ja, om ögonen är kraftigt variga och kladdiga och behöver torkas ur regelbundet bör barnet stanna hemma. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan Streptokockinfektioner - Föräldrainformation Halsfluss, scharlakansfeber, impetigo och nagelbandsinfektion Streptokocker är bakterier som kan ge olika slags infektioner. Feber, halsont och rödprickigt utslag är vanliga symtom. Barn som är yngre än 3 år brukar få feber och tjock varig snuva. Äldre förskolebarn får halsfluss (tonsillit) med feber och stora, rodnade, ömma och vitprickiga (variga) halsmandlar. Scharlakansfeber är en streptokockinfektion som känns igen om barnet har halsfluss, en smultronliknande tunga samt ett småprickigt rött utslag på armar, ben och bål. I slutet på andra sjukdomsveckan brukar barnen fjälla på handflator och fotsulor. Streptokocker kan även orsaka impetigo (svinkoppor), nagelbandsinfektion och infektion i underlivet och runt ändtarmsöppningen. Hög smittsamhet. Bakterien sprids som droppsmitta via sekret, genom direktkontakt mellan människor eller genom kontakt med föremål (till exempel leksaker som ett barn med streptokocker har sugit på). Vi får oftast i oss bakterien via våra händer. Vid antibiotikabehandling bedöms barnen vara smittfria efter två dygns behandling. Vid charlakansfeber är barnet smittsamt från någon dag före utslaget och i obehandlade fall i flera veckor efter utslagets början. 1 3 dagar.

7 Streptokockinfektion som ger symtom kan behandlas med penicillin. Det är svårt att se om halsinfektionen orsakas av streptokocker eller virus. Ett så kallat halsprov i form av snabbtest eller bakterieodling ger säkrare besked. Det är viktigt att tänka på att man kan begränsa smittspridningen genom god hygien. God handhygien är särskilt viktigt. Tvätta alltid händerna innan måltid. För att undvika att infektionen återkommer efter behandling bör barnens nappar och tandborstar bytas ut, leksaker som barnet suger på att rengöras, samt byte av örngott och handdukar Ja. Återgång till barnomsorgen kan ske efter två dygns antibiotikabehandling och när barnets allmäntillstånd är sådant att det orkar delta i barngruppens vanliga aktiviteter, som även kan innebära flera timmars utevistelse. Utan antibiotikabehandling krävs symtomfrihet innan barnet får återgå till förskolan. Vid tveksamhet bör ansvarig läkare rådfrågas. Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på personer med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. Snabb rapport till förskolan om barnets sjukdom kan göra att smittspridning Vid utbrott av streptokockinfektioner är det viktigt att vara observant på familjemedlemmar med symtom så att dessa söker sjukvård för bedömning och eventuell behandling. För mer information se Socialstyrelsen bok Smitta i förskolan

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Välkomna till Hygien i förskolan

Välkomna till Hygien i förskolan Välkomna till Hygien i förskolan Förskolor i Värmlands kommuner 15 maj 2014 Program 08.30-09.00 Hotellfrukost 09.00-09.30 Inledning och bakgrund 09.30-10.00 Infektioner hos barn, frisk/riskfaktorer, smittvägar

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Hur gör vi när barnen blir sjuka? Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

hur gör vi när barnen blir sjuka?

hur gör vi när barnen blir sjuka? hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen

Läs mer

När ditt barn blir sjukt

När ditt barn blir sjukt När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd till föräldrarna om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. 1 2 Innehåll 4 När barnet är sjukt

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem Denna skrift är utarbetad av Barnhälsovårdsenheten och Smittskydd, Landstinget i Värmland Utgivningsår 1997,

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB Välkomna till Lilla Fågel Förskolor. Vi vill med detta inskolningsprogram ge dig som förälder information om förskolan och hur vi arbetar på Lilla Fågel Förskolor.

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan

Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan Innehåll: Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan 3 Frisk- och riskfaktorer för infektioner hos förskolebarn 4 Fakta om smittsamma sjukdomar

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

ÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans

ÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans Välkommen till ÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans Innehållsförteckning: Vår förskola och verksamhet Om barnet blir sjukt Kort information om vanligt förekommande sjukdomar Den obligatoriska

Läs mer

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller När barnet är sjukt Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller Bra tips När barnet är sjukt Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor 6

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan Trygghet - Respekt -Ansvar Policy och rutiner för smitta i förskolan FÖRSKOLAN ORREN Vendelsömalmsvägen 235 136 66 Vendelsö Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning

Läs mer

Riktlinjer för Växjö Intresseförening för Montessori version 9.0

Riktlinjer för Växjö Intresseförening för Montessori version 9.0 Riktlinjer för Intresseförening för Montessori version 9.0 2015-10-22 1 av 12 Version 9.0 INNEHÅLL 1. MONTESSORIPEDAGOGIK... 3 2. ALLMÄNNA REGLER FÖR VIM... 4 3. ENGAGEMANG I FÖRÄLDRAKOOPERATIV... 5 4.

Läs mer

En handbok för förskolepersonal och föräldrar

En handbok för förskolepersonal och föräldrar Sjuka barn Illustration: Marie En handbok för förskolepersonal och föräldrar Barnhälsovården Dalarna En handbok för förskolepersonal och föräldrar Innehåll Allmänt... 3-4 Hygienregler... 5 Medicinering

Läs mer

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007

Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Springmask Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Det är rätt så allmänt att barn och barnfamiljer drabbas av springmask. Smittan sprids lätt till exempel via händerna. Man slipper besväret bara man

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudlöss

Apotekets råd om. Huvudlöss Apotekets råd om Huvudlöss Lusen har alltid varit en trogen följeslagare till människan och den finns över hela världen. Den lever av vårt blod och är beroende av värmen och fuktigheten i vår hårbotten.

Läs mer

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Smitta i förskolan 12.1 Antagen 2006-08-22

Smitta i förskolan 12.1 Antagen 2006-08-22 I tider med mycket förkylningar och maginfluensa vill vi med denna information beskriva lite om problem som uppstår i samband med sjukdomar på förskolan och i familjerna. Smitta går runt och samma barn,

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN 2(7) Innehåll Allmänt... 3 Förebyggande insatser... 3 Vid insjuknande på förskolan... 3 Återgång till förskolan efter sjukdom... 3 Konkreta åtgärder

Läs mer

Välkommen till Västra Bodarna förskola

Välkommen till Västra Bodarna förskola Välkommen till Västra Bodarna förskola Västra Bodarna förskola Soldatvägen 2 441 60 Alingsås Förskolechef Anita Björnum tel. 0322-516 40 Västra Bodarnas förskola består av fem avdelningar: Trollsjön tel.

Läs mer

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor

Läs mer

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan? Bra med tydlighet! Exempel på smittsamma sjukdomar Salmonella Shigella Giardia EHEC Hepatit A MRSA Halsfluss, svinkoppor, calicivirus Smittskyddslagen-smittsamma

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner

Läs mer

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Som underlag och hjälp till denna handlingsplan har vi använt oss av

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Allt vad ni vill att människor ska göra mot er, det ska ni göra mot dem.

Allt vad ni vill att människor ska göra mot er, det ska ni göra mot dem. 2015/2016 Presentation av förskolan Sankt Pauli förskolan har en kristen profil, vilket innebär att kristna grundvärderingar förs in i vardagen. Enklast förklaras dessa värderingar med den gyllene regeln

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

I Skräddarbacken finns fyra förskolor där cirka 230 barn och 40 pedagoger tillbringar sin vardag.

I Skräddarbacken finns fyra förskolor där cirka 230 barn och 40 pedagoger tillbringar sin vardag. I Skräddarbacken finns fyra förskolor där cirka 230 barn och 40 pedagoger tillbringar sin vardag. Det är mycket nytt att tänka på och ny information att ta till sig, här står lite vad som är bra att veta

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Introduktion och Hur smittar det?

Introduktion och Hur smittar det? Introduktion och Hur smittar det? 160210 bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm eller ring oss: 08-123 143 00 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer