När ditt barn blir sjukt

Transkript

1 Råd till dig som är vårdnadshavare När ditt barn blir sjukt

2 Barnet ska vara hemma när: Hen har feber samt ett feberfritt dygn innan barnet kommer tillbaka till förskolan. När hen är feberfri men för trött och hängig för att orka med de vanliga aktiviteterna i förskolan. När hen har infekterade sår eller eksem som vätskar. När såret torkat och inte vätskar längre, är barnet välkommen tillbaka till förskolan. Hen har en smittsam sjukdom, exempelvis halsfluss. Om barnet fått antibiotika tar det två dygn innan hen är smittfri. Hen kräks eller har diarré. Barnet är välkommet åter till förskolan när det inte kräkts eller haft diarré under 48 timmar. Barnet ska också äta normalt. I magsjuketider begränsas smittspridningen när barnets syskon stannar hemma.

3 Sjukdom, en del av vardagslivet Små barn är ofta sjuka och det är en naturlig del av familjens liv att ta hand om sina sjuka barn. Under sina första levnadsår har de flesta barn i genomsnitt 6-8 luftvägsinfektioner per år. I allmänhet klingar de flesta luftvägsinfektioner av inom en vecka. Ett sjukt och hängigt barn behöver lugn och ro och tid för återhämtning. Barnet kan ibland upplevas piggt hemma, men ändå inte orka vara med i barngruppen. Förskolepersonalen är de som har bäst helhetsbild över infektionsläget i förskolan och det är de som ser hur barnet mår i den miljön. Vid tveksamheter är det därför förskolepersonalens bedömning som bör vara avgörande. Det går att förebygga smitta om alla hjälps åt Att få bort all smitta är inte möjligt, men flera internationella studier visar att goda hygienrutiner kan minska smittspridning bland förskolebarn med procent. Personalen i förskolan får utbildning i hygien, smitta och om hur smittspridning kan begränsas. Fokus ligger på handhygienen, eftersom vi vet att händerna är största smittspridarna. En förutsättning för att hygienarbetet på förskolan ska fungera är ett bra samarbete mellan hem och förskola. Det är viktigt att barn tidigt lär sig goda hygienvanor genom att iaktta hur och när vi vuxna tvättar händerna. När föräldrarna stöttar barnen i att ha en god handhygien även i hemmet, kan vi tillsammans minska smittspridning och sjukdom och minska antibiotikaförbrukningen hos barn i förskoleålder. Smitta, som kan komma från saliv, snuva, avföring, kräkning eller vätskande sår sprids via våra händer och genom kontakt med förorenade föremål som exempelvis handdukar, leksaker, handtag och lysknappar. Vissa smittämnen kan överleva länge, från några timmar till flera månader

4 Tvätta alltid händerna! Före alla måltider, även mellanmål. Efter toalettbesök. Efter blöjbyte, både på barnet och på den som bytt blöjan. Efter att ha snutit näsan. När händerna är synligt smutsiga.

5 Konsten att tvätta händerna Ta bort klocka, ringar och andra smycken från händer och handleder. Blöt händerna med varmt vatten. Tvåla in händerna, se till att det löddrar ordentligt. Tvätta handflatorna, händernas utsidor och insidor. Tvätta också handlederna, tummarna, mellan fingrarna samt under naglarna. Skölj händerna ordentligt. Torka händerna ordentligt med en ren handduk eller en pappershandduk. Rör inte vid kranen med dina bara händer när du stänger av vattnet. Använd istället armbågen eller skydda händerna med en pappershandduk. Då överförs inte bakterier som finns på kranen till dina rena händer. Om du varit på toaletten öppna lås och dörrhandtag med pappershandduken för att undvika att ta i handtaget av samma anledning som ovan. Själva handtvätten ska ta minst 20 sekunder, ungefär lika lång tid som det tar att sjunga handtvättssången : Handtvättssången (Melodi: Blinka lilla stjärna) Tvätta, tvätta liten hand, bort med smuts och bort med sand. Mellan i och ovanpå. Gnugga tummen, båda två. Tvätta, tvätta liten hand. Bort med smuts och bort med sand.

6 Fler hygienråd! Lär barnet att hosta och nysa i armvecket. Använd engångsnäsduk eller papper när näsor ska snytas. Håll naglar kortklippta eftersom smuts och bakterier samlas där. Byt eller koka napp och tvätta snuttefilt regelbundet. Snuttefiltar och gosedjur som följer med till förskolan ska vara rena. Byt till rena kläder varje dag. Det är särskilt viktigt i infektionstider eftersom fukt, matrester och smuts gör att bakterier lätt förökar sig.

7 Riktlinjer för vanliga sjukdomar och symtom Feber Barn med feber ska inte vara på förskolan. Barn har feber om kroppstemperaturen efter en stunds vila ligger över 38 grader. Barnen ska vara hemma så länge det har feber och även ha en feberfri dag (utan febernedsättande läkemedel i kroppen) innan de kommer tillbaka till förskolan. Tänk på att barnet ska orka med förskolans aktiviteter. Ibland kan det vara klokt att låta barnet gå kortare dagar på förskolan efter en rejäl infektion. Tredagarsfeber Symtomen är hög feber och eventuellt tecken på lätt förkylning. Karaktäristiskt är att barn ofta, trots den höga febern, är relativt opåverkade. När febern lagt sig uppkommer ofta blekröda, lätt upphöjda prickar på bålen. Barnet kan återgå till förskolan när febern är borta och allmäntillståndet normalt, oavsett om prickarna försvunnit eller inte. Femte sjukan Femte sjukan orsakas av ett virus och drabbar framför allt barn över två år. Den smittar genom hostningar och nysningar. En del barn blir inte sjuka själva, men kan ändå bära smittan vidare. Inkubationstiden är tio dagar. Symtom är utslag på kinderna som kan sprida sig till övriga kroppen. Utslagen kliar och kan kännas varma, det varar ofta runt en vecka. Barnet kan återgå till förskolan när det varit feberfritt ett dygn och är pigg nog att orka med verksamheten. Utslagen behöver inte ha försvunnit. Förkylning När barnet har förkylning med feber ska det alltid vara hemma från förskolan. Förkylning smittar genom nysningar, hostningar och kontaktsmitta. Om barnet inte har feber och är opåverkat (det vill säga leker, äter och sover som vanligt), kan det vara på förskolan. Rådgör med förskolepersonalen om du känner dig osäker. Halsont Oftast orsakas halsont av virus och är en del av en förkylning. Om barnet inte har feber och är opåverkad i övrigt, kan det vara på förskolan. Rådgör med förskolepersonalen om du känner dig osäker. Halsfluss Halsfluss orsakas av bakterier, streptokocker. Streptokockerna kan orsaka epidemi bland barn och personal. Inkubationstiden är två till fyra dagar. Om barnet har feber och halsont utan andra förkylningstecken, bör man kontakta vårdcentralen efter två dagar. Har barnet mycket hög feber, är ordentligt påverkad av sjukdomen och/eller är svullen i eller utanpå halsen och till exempel inte kan svälja sin saliv ska man söka vård akut. Barnet ska vara hemma tills det är helt friskt. När barnet behandlas med antibiotika ska det vara hemma i minst två dygn och även vara tillräckligt frisk

8 för att orka med verksamheten på förskolan. Berätta alltid för förskolans personal om ditt barn har halsfluss. Hosta De flesta barn får hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid lindrig hosta utan feber och med ett gott allmäntillstånd (utan febernedsättande läkemedel) kan barnet ofta vara på förskolan. Vid svårare hosta påverkas ofta nattsömnen, det gör att barnet blir tröttare och behöver vara hemma. Vid långdragen hosta finns anledning att diskutera med vårdcentralen, för att utesluta att det rör sig om exempelvis en allergi. Kikhosta förekommer trots att det ingår i allmänna vaccinationsprogrammet. Inkubationstid är en till två veckor. Kikhosta orsakas av en bakterie och börjar som en vanlig förkylning och efter ett par dygn hostar barnet alltmer. Efter en till två veckor är hostan svår och övergår i hostattacker. Hostan har ett segt slem och under attackerna hostar barnet så det tappar andan, när barnet drar in luft hörs det väsande eller pipande ljudet som kallas för kikning. Barnet kräks ofta upp slem i samband med hostattackerna. Kikhosta är farligt framför allt för spädbarn och äldre personer. Kontakta alltid vård om du misstänker att ditt barn har kikhosta. Huvudlöss Lusen är två, tre millimeter stor och smittar via närkontakt, huvud mot huvud. Ibland kan det klia, men inte alltid. I hårbotten kan man upptäcka lössens ägg. Huvudlöss är mycket smittsamt. Om ditt barn drabbats av löss, meddela alltid förskolan så att de kan informera andra föräldrar om att de ska inspektera sina barn. Huvudlöss behandlas genom luskamning och receptfria preparat som finns på apoteket. När barnet är behandlat kan det återgå till förskolan. Under vintersäsong när löss är som mest vanligt är det bra att ha som regel att luskamma sina barn två gånger i veckan för att upptäcka en eventuell lusinfektion. Höstblåsor Höstblåsor kallas ibland för hand- fot- mun sjukdom. Blåsorna orsakas av virus och inkubationstiden är tre till sju dagar. Blåsorna sitter i munnen eller på läpparna, ibland också på händerna och fotsulorna. Barnet kan få feber och bli illamående. Viruset smittar från person till person vid nära kontakt framför allt via händerna. Barnet kan återgå till förskolan efter ett dygns feberfrihet (utan att ta febernedsättande läkemedel) förutsatt att barnet mår helt bra och orkar med verksamheten. Detta oavsett om barnet har utslag eller inte. Alla barn får inte symtom trots att de är smittade, därför sprids smittan ofta till många barn i barngruppen. Impetigo-svinkoppor Impetigo är en smittsam sjukdom i huden som orsakas av bakterier och sprids via direktkontakt. Inkubationstiden är två till tre dagar. Sjukdomen orsakar gulaktiga såriga utslag eller blåsor, ofta runt näsa och mun men det kan även förekomma på andra delar av kroppen. Ofta bildas nya blåsor intill tidigare utslag. Utslagen kan klia och svida men barnet är ofta opåverkat. Barn med impetigo ska trots det vara hemma från förskolan till dess att sår och blåsor torkat in.

9 Om utslagen håller sig till en begränsad del av kroppen och barnet inte har feber, kan man sköta om det själv genom att tvätta noga med tvål och vatten morgon och kväll. Badda eventuellt med klorhexidinlösning. Microsid är en receptfri väteperoxidkräm som kan smörjas på utslagen. Täck om möjligt såren med kompress och häfta. Tänk på din egen handhygien när du skött om barnets utslag! Om utslagen sprider sig och/ eller om barnet får feber, kontakta vårdcentralen för rådgivning. I vissa fall kan impetigo behöva behandlas med antibiotika. Infekterade sår och/ eller eksem som vätskar Barnet ska alltid vara hemma från förskolan om huden är skadad och det har blivit en infektion. De flesta sår läker utan antibiotikabehandling om man tvättar det med tvål och vatten. Det infekterade området bör täckas med kompress för att hindra smittämnen från såret att spridas. Kompresser hindrar också smuts och andra smittämnen att komma in i såret och förvärra det. Om barnet får feber och/eller infektionen förvärras bör barnet bedömas på vårdcentral. Magsjuka och vinterkräksjuka Magsjuka kan orsakas av virus, bakterier eller parasiter. Magsjuka är ofta mycket smittsamt. Eftersom det finns många olika orsaker till magsjuka kan inkubationstiden variera. Symtom är kräkningar och/ eller diarréer, ont i magen och ibland feber. Barnet förlorar mycket vätska i samband med kräkning och diarré och vid feber. Det är viktigt att ersätta vätskeförlusten. Ge små mängder vätska ofta. I det akuta skedet av en magsjuka vet man oftast inte vilken typ av magsjuka det är. Betrakta alltid kräkning och diarré som en risk för att åkomman är smittsam. Det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Det finns barn som kräks och har lös avföring oftare än andra, men framför allt i tider då det går magsjuka, bör man betrakta all kräkning och diarré som smittsam. Vinterkräksjuka orsakas av ett virus som är extra smittsamt. Inkubationstiden är kort oftast mellan ett eller två dygn och återinsjuknande är inte heller ovanligt. Den som är sjuk utsöndrar stora mängder virus och det behövs ytterst lite för att bli sjuk. Virus sprids genom direktkontakt samt genom dropp- och kontaktsmitta exempelvis via handtag, bord, golv eller leksaker. Om en sjuk person kräks rakt ut sprids små smittdroppar i en radie flera meter runt kräkningen. Viruset överlever länge på ytor, i kylskåp och frys. Noggrann städning därför nödvändig. Virushalten hos tillfrisknade personer är hög även flera dagar efter att de tillfrisknat. Den som är sjuk ska inte hantera livsmedel, och den som tar hand om ett sjukt barn ska så långt det är möjligt undvika att själv hantera mat. Är man två vuxna i familjen är det klokt att låta en ta hand om barnet och den andra ansvara för livsmedelhantering. Vid alla former av magsjuka ska barnet vara hemma minst 48 timmar från det att magen är som vanligt igen. Barnet ska då inte ha kräkts eller haft någon diarré och ha ätit och druckit som vanligt. När vinterkräksjukan har ett utbrott rekommenderas starkt att syskon till det sjuka barnet också stannar hemma från förskolan. Om du är tveksam, rådgör alltid med förskolepersonalen.

10 Tänk också på att undvika besök till exempelvis simhall, affärer, bibliotek, lekland och så vidare under tiden barnet tillfrisknar. Mask Springmasken är smal, vit, cirka en centimeter lång och liknar bomullstråd. Det vanligaste symtomet är nattklåda. Masken vandrar ner till ändtarmsöppningen under natten, därför är det viktigt med rena underkläder morgon och kväll. Maskinfektion behandlas med antingen Vanquin som är receptfritt eller Vermox som är receptbelagt. Om barnet trots behandling får tillbaka masken, bör hela familjen behandlas. Mask sprids genom att barnet får i sig äggen. Äggen sprids genom orena fingrar som kommit i kontakt med leksaker, underkläder, sängkläder. Äggen kan leva i flera veckor utanför kroppen. Spolmasken liknar en daggmask och kan bli centimeter lång. Masken är gulvit eller rosafärgad. Äggen finns i jord och kan spridas till människor genom till exempel dåligt sköljda grönsaker. Den smittar inte mellan människor. Många får inga symtom utan masken upptäcks i avföring eller kräkning. Tillståndet behandlas med receptbelagd maskmedicin. Barn som behandlats mot mask behöver inte vara hemma från förskolan. Mollusker Mollusker orsakar glansiga knottror som mäter 1-5 millimeter i huden. Knottrorna har en liten vaxartad grop i mitten (navling). Mollusker orsakas av virus och smittar via nära kroppskontakt. Barnet smittar ofta sig själv genom att klia sig. Det ger vanligen inga besvär och brukar läka ut och försvinna inom några månader. Molluskerna kan dock ibland kvarstå i flera år. Ibland blir molluskerna bli infekterade genom att barnet kliar på dem. Klåda kan lindras med hydrokortisonkräm. Barn med mollusker utan infektion kan vara på förskolan. Skabb Skabb är ett kvalster som tar sig in i huden och gräver gångar där de lägger sina ägg. Gångarna är ljusa, trådsmala, centimeterlånga strukturer som man lättast kan se på händer och fötter. Skabb smittar via nära kroppskontakt, via kläder eller sängkläder. En skabbinfektion ger hudutslag med stark klåda. Barn har ofta rivmärken på grund av klådan. Hela familjen bör undersökas och eventuellt behandlas. Inkubationstid är 2-10 veckor. Barnet kan återgå till förskolan ett dygn efter påbörjad behandling. Informera alltid personalen på förskolan om att barnet behandlats för skabb. Vattkoppor Vattkoppor är en virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor). Inkubationstiden är dygn. Kopporna kommer successivt och förekommer samtidigt på kroppen i olika stadier. Färska blåsor finns samtidigt med intorkade koppor. Klåda förkommer ofta och det finns risk för att kopporna blir infekterade. Äldre barn blir ofta mer allmänpåverkade än yngre. Ibland behövs klådstillande läkemedel och/ eller kylbalsam för att lindra symtomen. Barn med vattkoppor ska stanna hemma tills kopporna torkat in. Informera alltid personalen på förskolan om ditt barn har vattkoppor.

11 Ögoninflammation Ögoninflammation orsakas för det mesta av virus som en del av en vanlig förkylning. Ibland kan en bakterieinfektion tillstöta, det gör att ögonen svullnar och det bildas ett tjockt, varigt sekret som gör att ögonen måste tvättas upp. Om besvären inte försvinner efter några dagars noggrant tvättande, ring vårdcentralen för att rådgöra. Barn med ögoninfektion med varbildning ska vara hemma från förskolan. Kontakta personalen på förskolan om du är tveksam. Öroninflammation Öroninflammation kommer ibland i samband med en förkylning. En del barn drabbas oftare än andra. Barn med öronvärk som inte gått över på ett dygn och/ eller har vätska som rinner från örat, ska bedömas av vårdcentral. Öroninflammation behandlas med näsdroppar, smärtstillande och ibland med antibiotika. Barn som är 1-12 år behandlas med antibiotika om de har inflammation i båda öronen, hög feber eller mycket ont i ena örat. Om barnet samtidigt med öronvärk även är stel i nacken, har feber och verkar svårt sjuk ska man söka vård direkt. Öroninflammation smittar inte, när barnet är feberfritt sedan ett dygn, och orkar med verksamheten kan det återgå till förskolan. Källor till material om råd kring sjukdom är hämtat från Vårdguiden 1177, samt Region Östergötlands råd till föräldrar som har barn i kommunal barnomsorg. Källa gällande förebyggande åtgärder mot smittspridning kommer från Västra Götalands hygienprojekt riktat mot förskolor. Skydda antibiotikan Barn får ofta infektioner och ibland kan det kännas hopplöst att behöva vabba ännu en gång. I kontakt med sjukvården får man som förälder allt oftare höra att man inte vill skriva ut antibiotika. Anledningen att man nu är mycket mer restriktiv beror på att många bakterier blivit resistenta mot våra vanligaste antibiotika, som till exempel penicillin. Resistens innebär att bakterierna överlever vanlig antibiotikabehandling. Resistens beror delvis på att man tidigare skrivit ut antibiotika i onödan och då har bakterierna fått möjlighet att utveckla motståndskraft. Oroande är att även andra typer av antibiotika, som tidigare använts mot multiresistenta bakterier, nu också börjar bli verkningslösa. Därför måste vi vara rädda om antibiotikan så att den finns att ta till då den verkligen behövs. Vanliga enkla infektioner läker oftast ut av sig själv, utan antibiotika. Är du som förälder orolig kan läkaren göra en bedömning om barnet måste ha antibiotika eller inte, i vissa fall behövs det, men ofta går det bra utan. Se gärna den här filmen för mera information:

12 Utbildningsförvaltningen För- och grundskolorna i Skänninge och Väderstad Telefon: E-post: utbildning@mjolby.se