Vindkraft den naturliga energin

Transkript

1 Ägir konsult AB S Engström Vindkraft den naturliga energin Referat Nationella Vindkraftskonferensen 2009 arrangerad den 7-8 maj i Kalmar av Regionförbundet i Kalmar län. Konferensarrangören Göran S Eriksson (projektledare, Regionförbundet i Kalmar län) påpekade bland mycket annat att de, som inte vill vara med på bild och film, får säga ifrån. Välkomna till Region SydOst, en nod i Nätverket för Vindbruk - Håkan Brynielsson (regiondirektör, Regionförbundet i Kalmar län) Årets konferens har temat miljönytta och affärsmöjligheter. Det är naturligt med tanke på regionens roll i Energimyndighetens nätverk för vindbruk, och att regionen är på väg att infria sitt mål att bli fossilfri till Huvudsyftet är att underlätta för kunskapsuppbyggnaden och därmed för att etablera vindkraft. Det nationella planeringsmålet är nu 30 TWh år 2020, vilket innebär att det på tolv år ska byggas nya verk till en kostnad av 150 miljarder kronor. Det betyder att vindkraften är en tillväxtbransch och att vindkraftverk blir ett naturligt inslag i hela landet. Det förutsätter en god planering och en acceptans från allmänheten. Nu gäller vindkraft på allvar. Den naturliga energin som kan lyfta svensk industri Tomas Kåberger (generaldirektör, Energimyndigheten) Den globala installerade vindkraften uppgår nu till 120 GW det vågade de flesta av oss inte drömma om för tio år sedan. I Europa har vi sett oss som pionjärerna, men nu står tävlingen mellan USA och Kina. USA vann förra året var det Sveriges fel, att SKF inte lyckades leverera tillräckligt mycket rullager till kineserna? Förra årets EU-uppgörelse att effektivisera energianvändningen, öka den förnybara energin och minska koldioxidutsläppen, allt med 20 %, var kanske inte så radikal, men innebar trots allt att man kom överens. I förhandlingen blev det 49 % förnybart för Sverige, det ökade regeringen sen till 50 %. Elcertifikat-systemet ska skruvas upp så att det ger 25 TWh ny förnybar el (inte bara vindkraft) till år Det föreslagna nya planeringsmålet för vindkraft om 30 TWh accepterades och döptes om till planeringsram. Skillnaden mellan planeringsram och det som kan stödjas i certifikatsystemet kan utnyttjas inom den möjlighet till export av överprestationer som EU erbjuder och som regeringen beslutat sig för att utnyttja. Forskare har beräknat att det skulle kosta 60 öre per kilowattimme utöver elpriset för att uppnå målen i Europa, det kan bli en god affär för oss. Dessutom kan vi exportera el, 25 TWh per år under 2020-talet, under förutsättningen att regeringen fullföljer sina ambitioner att bygga bort flaskhalsar i elsystemet och skapa överföringskapacitet till Europa. Satsningen på förnybar energi sker i politisk enighet, vilket är bra om man ska investera. Tack vare exportmöjligheten och slopat kärnkraftsstopp

2 försvinner den gamla politiska låsningen mellan vindkraft och kärnkraft ( kärnkraft är billigt och bra för industrin, alla som är för vindkraft är mot kärnkraft, är man mot kärnkraft så är man mot svensk industri, så är man för svensk industri är man mot vindkraft ). Kärnkraften är en viktig politisk fråga bara om den är ett ekonomiskt intressant alternativ. 2008, det år då vindkraften blev den största nya elproduktionskällan i Europa, var också det första år sedan 1955 då det inte startades en enda ny kärnreaktor någonstans i världen. Experimentet i Finland går dåligt just nu, och det kan tänkas att frågan desarmeras av enkla ekonomiska skäl. För vindkraften har efterfrågan under några år vuxit snabbare än den industriella leveranskapaciteten, vilket lett till långa leveranstider, höjda priser och ökade vinstmarginaler. Vi närmar oss tidpunkten då vi kan hävda att vindkraft är det billigaste sättet att producera ny el. I Sverige har vi en bibehållen lust att utveckla en vindkraftsindustri, vilket underlättas av den svaga kronan. Förutsättningarna är mycket bättre än för ett år sedan. De tröga europeiska beslutsprocesserna är i det här sammanhanget en tillgång, för har man en gång lagt fast ett mål kan man vara rätt trygg att besluten inte kommer att ändras snabbt. Den europeiska politiken stämmer väl med verklig utveckling i USA och Kina, vindkraften är en viktig industriell lösning för energiproblemen över hela världen. Finanskrisens följder snarast ökar satsningarna. Vindkraftsindustrin är nu en rätt behaglig miljö att befinna sig i. Moderatorn Henric Borgström: Hur mycket av vindkraften hamnar ute i havet, i skogen och i tätbebyggda områden? TK: Mer i tätbebyggelse än vi trodde för några år sedan, exempel från Gårdsten i Göteborg. När det gäller havsbaserad vindkraft är frågan i vilken utsträckning som man kan sänka kostnaderna och vilka regler som ska gälla för elanslutningen. EU har konstaterat att ska man ändå lägga ned stora pengar för att med sjökablar knyta samman olika länders elsystem, så kan man se till att placera dem så att det blir möjligt att koppla in havsbaserad vindkraft. Då blir inte merkostnaden för att ansluta vindkraften så stor. För certifikatsystemet kan det bli ett problem när mycket stora havsbaserade anläggningar ansluts. Myndigheten tror fortfarande på fördelningen 20 TWh på land och 10 till havs. HB: Finns det folk som kan hantera all denna vindkraft? Tiotusentals nya jobb? TK: Ja, men det är viktigare att det blir billigt än att det blir många arbetsplatser. Bristen kan leda till goda löner. E.ON satsar både stort och brett på vindkraften Lennart Fredenberg (knuten till direktionen, E.ON) E.ON har satt av 60 miljarder kronor fram till 2010 för investeringar inom ny förnybar energi, vilket i första hand betyder vindkraft. Just nu innebär det MW, där det mesta finns i USA men mycket också i Storbritannien och Spanien. Bilden avspeglar i stort hur stödsystemen ser ut i världen, vi är en global aktör som investerar där förutsättningarna är bäst. Till 2015 ska vi ha MW vindkraft. Vi vill trygga energiförsörjningen och samtidigt klara konkurrenskraft och miljö-klimat. Till 2030 ska vi halvera koldioxidutsläppen räknat per kilowattimme. I Norden är den största vindkraftssatsningen just nu Rödsand 2 med 90 vindkraftverk om totalt 208 MW och en investering på 4 miljarder kronor. Full snurr på vindkraften avspeglar sig också i elnäten där vi i Sydsverige fått förfrågningar om anslutning av MW vindkraft. För att klara detta behövs det investeringar om 13 miljarder kronor. För vindkraft i Sverige gäller goda förutsättningar, med en del förebehåll. Det blåser ordentligt, vi har politisk acceptans, allmänhetens acceptans (men inte på min gård ), 2

3 ekonomi (men 20 % försämrad krona och sjunkande elpris), har ett fungerande stödsystem (men bättre på andra håll) och får tillstånd (även för ledningarna?). Export av klimatneutral el innebär en jättechans, men det kräver att reglerkraften i vattenkraften bevaras och utvecklas samt att det görs omfattande investeringar i överföringsnätet och i utlandsförbindelserna. Södra Midsjöbanken ligger på vägen för en kabel till Litauen, med MW inom 20 meters vattendjup och ytterligare lika mycket inom 30 m djup. För svensk vindkraftsindustri borde det finnas en andra chans. Vi hade en hög kompetens då vi byggde Maglarp och Näsudden, men det fanns inget tryck i klimatfrågan på den tiden. Nu har vi en långsiktig och stabil energipolitik, en växande hemmamarknad, forskning och utveckling, kompetens, långsiktiga beställare som vågar prova nytt samt entreprenörer och investerare som vågar satsa! Nu investerar E.ON tillsammans med Falkenberg Energi i fyra vertikalaxlade 200 kw verk i Falkenberg. Henric Borgström: Om ni ska behålla er marknadsandel i Sverige så betyder det hundra vindkraftverk per år? LF: Det är inget självändamål att bygga i Sverige, vi bygger där de bästa förutsättningarna finns. Vi kan även låta markägarna delta i våra investeringar, i en vindpool. Vattenfall ser på möjligheterna i hela Sverige och Europa - Anders Dahl (vd, Vattenfall Vindkraft) Vattenfall Vindkraft är ett ungt företag som fokuserar på vindkraft i norra Europa. Vi började kommersiellt med vindkraft för drygt tre år sedan, efter att ha hållit på med teknikutveckling sedan 1970-talet. Nu har vi 900 MW i drift, med mycket i Danmark och en fjärdedel i Sverige. Under uppbyggnad finns idag 500 MW i Storbritannien, varav 400 MW offshore, och 100 MW i Norden. Vattenfall har målet att halvera koldioxidutsläppen till 2030 och vara helt klimatneutralt Från dagens drygt 2 TWh ska vindkraftsproduktionen öka till 49 TWh år Sedan tidigare har vi en ambition att investera 40 miljarder kronor i nordisk vindkraft fram till 2016, med huvuddelen i Sverige. I valet mellan investeringar i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Sverige och Polen tittar vi på en rad faktorer, som stödsystem, graden av mättnad för vindkraft på land, förutsättningar till havs, nätkapacitet samt tillstånd. Om vi tar Polen som exempel så ser det intressant ut, men det är många förutsättningar som inte är på plats ännu. Nordsjöländerna har varit mycket tydliga med att anslå stöd för offshore. Vi satsar mycket på FoU, som vi kallar Market Stimulation Programme där vi sätter upp demonstrationsturbiner från nya leverantörer, exempelvis den indisk-tyska Kenersys som ersatte den gamla Näsudden-maskinen. Som stor aktör måste vi hjälpa till att stimulera marknaden. Totalt är 30 TWh under tillståndsprövning i Sverige, som är ett fantastiskt land när det gäller vindresurser. Långsiktigt är det ingen tvekan om att Sverige har goda förutsättningar. I år kan vi få en tillfällig svacka i den långsiktiga trenden. Det märks på leverantörer, konkurrenter och priser, som sjunker. För att nå nivån 15 TWh vindkraft år 2020 måste vi fördubbla installationstakten, och det är en utmaning för oss allihop. Det går, men det kräver mycket industriella resurser och kapital. Som en sammanfattning kan man säga att den svenska marknaden fortfarande är obevisad. Tillståndsprocessen måste förenklas. Det är bra att slippa den dubbla prövningen, men ett aktivt beslut behövs fortfarande från kommunen. Detaljplanekravet finns kvar i en del fall. Stödsystemet är teoretiskt effektivt, men inte helt konkurrenskraftigt. Vi kan inte se att prisnedgången på elmarknaden kompenseras av 3

4 certifikatpriserma, det fungerar inte så. Vindkraft kommer även att behöva byggas till havs för att vi ska nå målen. HB: Hur är det med de oväntat kraftiga rostangreppen till havs, som man har läst om? AD: Nej, rostangrepp bekymrar oss inte. Utmaningarna till havs är dels byggkostnaderna, där lyftfartygen kostar enorma pengar och borde kunna användas hela året. Anläggningarna måste också bli mer robusta, så att man inte råkar ut för fel varje vecka. HB: Är det så att helstatliga Vattenfall bara bygger där det är bäst betalt? AD: Vattenfall är affärsdrivande med krav på avkastning. Sedan har vi också ett beslut på att utveckla miljön i Sverige, genom att investera 40 miljarder huvudsakligen i svensk vindkraft. Vindkraftssamordnaren Olof Johansson: Något jag saknade i propositionen är Vattenfalls roll. Det verkar som att ni behöver mer direktiv för att göra det ni ska, för oss. AD: Förutom avkastningskravet så har vi krav på omställning av det svenska energisystemet, med ett investeringsprogram. Men elcertifikatsystemet klarar mindre än vad enbart Vattenfall har som mål, det går ju inte. Förhoppningsvis blir det en uppskruvning av systemet för att klara de nya målen. OJ: Ni vill hellre ha fasta priser, vem vill inte ha det? Men är det bra, i en marknadsekonomi? AD: I ett enskilt investeringsbeslut är ett fast pris säkrare. Men långsiktigt är rörliga priser bättre. Carl Rosenblad: Ska vi bygga mer offshore om tekniken inte är riktigt mogen? AD: Det enda sättet att driva en utveckling är att bygga, driva och äga anläggningar. Vindkraft till havs är ingen mogen teknik, men den är tillräckligt bra för att vi ska investera i den. Vindkraft - en säker marknad under finanskriser - Birger Madsen (BTM-konsult, Danmark) Under 2008 var vindkraftens globala tillväxt hela 30 % och genomsnittet för femårsperioden ökade till 25 %. År Tillskott, MW Ackumulerat, MW

5 Tendensen med minskande europeisk dominans har fortsatt så att marknaden under det senaste året fördelade sig med ungefär en tredjedel på vardera Europa, USA och Asien och en rest på övriga världen (33 %, 34 %, 29 % samt 4 %). Om man ser till enskilda länder var fördelningen bland de fem största marknaderna under 2008 så här: Land Installerat under 2008, MW USA Kina Indien Spanien Tyskland Frankrike USA och Kina är fortfarande de största marknaderna medan Tyskland ramlat ännu en position, till femte plats. Sverige har ökat något, från 217 till 236 MW. Detta är fortfarande storleksordningen 1 % av världsmarknaden. Offshoremarknaden ökade starkt från 200 till 344 MW men svarar fortfarande för en liten andel (1 %) av den totala marknaden. Ingen havsbaserad vindkraft tillkom i Sverige under året. Ackumulerat ligger Sverige på en fjärdeplats. Land Ackumulerad vindkraft till havs, MW Storbritannien 588 Danmark 398 Nederländerna 247 Sverige 133 Belgien 30 Irland 25 Summa Den enda av de större vindkraftstillverkarna som ökade sin marknadsandel under året var GE, hjälpt av den starka USA-marknaden. Övriga föll tillbaka eller bibehöll sina positioner. Alla ökade dock sina leveranser i absoluta tal. Denna ökade diversifiering kan till stor del förklaras av ökningen på den kinesiska marknaden där inhemska märken favoriseras. Tillverkare Marknadsandel, % Vestas, Danmark 20 GE, Tyskland/USA 19 Gamesa, Spanien 12 Enercon, Tyskland 10 Suzlon, Indien 9 Siemens, Danmark 7 Idag svarar vindkraften för 1,3 % av världens elförsörjning och 1,5 % av Sveriges. År 2013 beräknas vindkraftens andel i världen ökat till 3% och 2018 till 8%. HB: Finns det någon realism i att Sverige ska kunna öka sin vindkraft tio gånger? 5

6 BM: Det är ingen tvekan om att vindresursen finns i Sverige. Det bör vara möjligt. Tomas Kåberger: Det är många länder som har byggt snabbare än så. Prognosen är måttfull. HB: Men i Danmark har utbyggnaden stannat av. BM: Vi bytte regering för en del år sedan, då ändrades kursen 180 grader. Men Danmark har 20 % vindenergi i sin elförsörjning, det är mest i världen. Klimatfrågan. Effekter och möjligheter Martin Hedberg (meteorolog, Swedish Weather and Climate Centre, SVC) Växthusgaserna dämpar utstrålningen och gör det drägligt att bo jorden, som varit utsatt för stora temperatursvängningar genom åren. Under istiden var det fem grader kallare. Medeltemperaturen har stigit med 0,8 o på hundra år och är nu 14,5 o. Fortsatt temperaturstegring ger stora påfrestningar för den mänskliga civilisationen (men jorden klarar sig). För att hantera klimatproblemen måste vi minska brytningen av fossilt kol i form av olja, gas och kol, hantera de geopolitiska effekterna av detta och klimatförändringarna samt skapa välfärd under dessa nya förutsättningar. En erfaren finansman miljardinvesterar i vindkraft Jacob Palmstierna (Maltesholm, tidigare vd SE-Banken, styrelseordförande i Nordea) Jacob Palmstierna planerar för 25 vindkraftverk på skogsegendomen Maltesholm om 2500 ha på Linderödsåsen i Skåne. Vindmätmast sedan två år, kompletterad med sodar. Second opinion från Danmark, gav sämre resultat. Området ska detaljplaneras och verken placeras så att det blir minst 800 m till närmaste hus så att man klarar att ge en bullergaranti om max 40 decibel. Närmast ska grannarna bjudas in till ett möte för att skapa en konstruktiv dialog. Göran Persson har lovat att komma till invigningen Bankerna har höjt kravet på egen insats från 10 till 30 %. Vindkraft det uppkäftiga alternativet Bertil Torekull (vindkraftsägare, tidigare chefredaktör) Bertil Torekull har skrivit ihop till de nu fem vindkraftverken, som jämnar ut konjunkturen för freelance-skribenten, en teknik som borde kunna användas även av småbutiker i glesbygden. Motståndet behövs, för det är det som gör att verksamheten kan gå framåt. Sedan många år problem med servicenivån hos den ledande vindturbinleverantören Vestas, som vägrar att lämna ut servicemanualer. Hoppas att konkurrerande serviceorganisationer ska kunna förbättra situationen. Kommunens debitering av obefintlig miljötillsyn är ett annat irritationsmoment. HB: Medge att du är ganska nöjd med att det är så här i samhället, annars hade du ju inte haft något att skriva om? BT: Vi måste säga till när något är fel! Tack vare mina protester kommer antagligen miljötillsynspengen i Simrishamn att sänkas. Diskussion om förutsättningarna för investering i vindkraft och möjligheterna till en vindkraftsindustri i Sverige Jacob Palmstierna, Bertil Torekull, Tomas Kåberger, Anders Dahl, Lennart Fredenberg och Henric Borgström (moderator). 6

7 Jacob Palmstierna: Om intäkten är en valuta ska kostnaden vara i samma. Betalningen för elströmmen svarar för 2/3 av intäkten och elcertifikaten för 1/3. Elbetalningen är i realiteten eurobaserad, och därför tänker jag ha lånet till 2/3 i euro och till en tredjedel i kronor. Då är det i realiteten inte någon valutarisk. Om banken säger att du ska hedga för valutan gå inte på det! En annan risk är reparationerna. Våra 25 verk har olika ägare, men reparationer liksom intäkter delas lika genom en juridisk konstruktion. Man poolar alltså både intäkter och utgifter. För att lugna banken sätter vi av 8 % av intäkterna varje år i en reparationsfond, och efter några år ser vi över om det var lagom. Vindrisken den frågan sliter jag med! Lennart Fredenberg: Just nu lider vi av den låga svenska kronan. I vårt koncept med Vindpool kan markägare vara med och dela på investeringar och risker ungefär som i Palmstiernas beskrivning. Anders Dahl: Vi har vindkraftverk på många olika ställen, över stora geografiska områden, det är också ett sätt att hantera den tekniska risken. Liksom E.On finansierar Vattenfall över balansräkningen. Vi påverkas av finanskrisen men har inte skurit ned programmet. Bertil Torekull: Har den småskaliga vindkraften en framtid? Tomas Kåberger: Den småskaliga verk som nu kommer in har som syfte att undvika att köpa el snarare än att sälja. Nu ändras lagstiftningen så att det blir praktiskt möjligt. BT: Är de ett hinder, svåra att få in på nätet? LF: Vi försöker ta hand om all el, det anpassar vi oss till. HB: På taken? TK: Där har det funnits problem med exempelvis vibrationer. Ekonomin börjar bli rimlig. AD: Vi ser ingen motstridighet mellan grupper av stora verk och enskilda små verk. TK: Där man förr byggde grupper av mindre verk är stora verk nu en bättre lösning, både ekonomiskt och landskapsmässigt. Sol- och vindenergi kan komma in för att elförsörja gatlyktor och mobilmaster utan elnätsanslutning. JP: Det bästa är att gömma vindkraftverken i skogen, och då måste vi ha höga verk. Vindkraftssamordnaren Lennart Värmby: Samägda vindkraftverk är en lysande affärsidé som nu motarbetas av uttagsskatten, där bör ni ta era riksdagsledamöter i örat. Med vind i tankarna blir alla bilägare vindkraftsvänner. Näten måste byggas ut, exempel från Värmlandsnäs. Saknar kapitalisterna och pensionsfonderna i satsning på tillverkning av vindkraftverk. HB: Givet målet för vindkraftsutbyggnad om tolv år, vilka chanser har svensk industri? JP: I Tyskland och Danmark finns det vindkraftsindustrier, därför att där var man tidiga på att satsa på vindkraft. Sverige stödde inte vindkraften tidigt. HB: Statligt stöd? 7

8 JP: Jag talar inte om subventioner, man måste skapa en miljö. Nu är det sannolikt att en industri kan växa fram. LF: E.On ska inte tillverka vindkraftverk, utan vara en beställare, det senaste exemplet är Vertical Wind, med kompetens från Uppsala. Beträffande elbilar är vår främsta uppgift att se till att det finns en infrastruktur, och där sätter vi utvecklingspengar. Men vi bygger inte själva elbilen, det ligger för långt från vår verksamhet. AD: När det gäller att få in nya leverantörer har vi ett Market Stimulation Programme där vi köper prototyper till nya vindkraftverk. De har ett intresse av att etablera sig i landet, och vi vill kunna köpa större volymer till bättre priser. Vi vill inte äga tillverkning av utrustning. BT: Egentligen har vi en tillverkningsindustri, i form av underleverantörer. Du tog upp exemplet med SKF, som bromskloss genom underkapacitet. Vi är redan i vindkraftsbranschen industriellt. Tyvärr hade vi ett motstånd från Asea och Curt Nicolin, som prioriterade kärnkraften och inte ville släppa fram något annat. Det är en beklaglig bakgrund. I Danmark byggde de vindkraften underifrån, och har fått den till en nationell stolthet, med 20 % av elförsörjningen. AD: ABB och SKF finns redan på en global marknad, de bör kunna se utvecklingen med en % årlig tillväxt. Jag kan inte förstå varför dom inte hänger på, varför dom inte ser detta som en stor framtida marknad för nya produkter. Svensk industri har en enorm kompetens att tillverka komplicerade maskiner, och vindkraftverk är inte särdeles komplicerade. Det är något annat som gör att vi inte får loss en industri i Sverige. HB: Du Jacob Palmstierna arbetade ju med gamle Marcus Wallenberg, var det storskaligheten som var ledstjärnan? JP: Jag hade inte hört talas om vindkraft förrän för tio år sedan. Jag tror aldrig att MW mötte frågan. TK: Vindkraften har nu fått en stark industriell legitimitet, därför att motsättningen mellan kärnkraft och förnybart har försvunnit, därför att vindkraft har blivit tydligt ekonomiskt rimligt och konkurrenskraftigt och därför att vindkraftsutvecklingen i världen har blivit så stor att den väcker storföretagens intresse. Den tekniska och ekonomiska kompetens som vi har i Sverige gör att vi har förutsättningar för att kunna bilda konkurrenskraftiga tillverkningsföretag, genom verksamheter som här i Kalmar-regionen tillsammans med den som sker genom den Västsvenska handelskammaren. Birger Madsen: I början var det riktigt många länder som gjorde utvecklingsprojekt i MWskala men bara några få som stimulerade marknaden. Det var USA och Danmark, och det var de som lyckades skapa en industri. När verken blev större kunde tillverkarna utnyttja de vetenskapliga resultaten från forskningsprogrammen. Om inte det hade skett hade vindkraftverken blivit alldeles för dyra. Seminarium 1: Elbilar nu finns dom! En hel stad med elfordon Henric Borgström (ekonomijournalist) Världens fulaste elbilar finns i Zermatt, en by i södra Schweiz med invånare där bensinbilar är förbjudna. För 35 år sedan fanns det bara ett dussin hästar för att på vagn 8

9 transportera oss skidresenärer och vårt bagage, nu finns det drygt 500 elbilar för åtta passagerare, ett dussin elbussar och två fabriker för att tillverka dem De första levererades i slutet av sjuttiotalet och man räknar med åtminstone 40 års livslängd. Max hastighet 20 km per timme, inte en enda dödsolycka. Det är hotellen som äger dem och de kostar 0,5 1 Mkr. De ger en trevnadskänsla, så då gör det inte så mycket om de inte är vackra. I Norden skulle man kunna tänka sig att elbilar till en början introduceras inom avgränsade områden, exempelvis Mariehamn, Borgholm och Visby. Elbilar och laddhybrider Greger Ledung (Energimyndigheten) Introduktionen av elbilar har startat på en låg nivå och begränsas av merkostnaden jämfört med konventionella fordon. Den befintliga infrastrukturen för laddning är till en början i stort sett tillräcklig. Idag är drivkrafterna starkare än tidigare. Det behövs ytterligare stöd för att länka samman kraftindustri och fordonsindustri för gemensamma större satsningar. Ett av motiven är att en elektrifiering av fordon har en stor potential för energieffektivisering. Demonstrationssatsningar behövs både för fordon och infrastruktur. Förhoppningsvis kan det bli ett förslag till ett fyrårigt demonstrationsprogram redan i budgetpropositionen i september. Inledningsvis får man räkna med en merkostnad om kr per bil och ännu mer för större fordon och utvecklingssatsningar. Ett speciellt stöd behövs för infrastruktur. Koordinering, utvärdering och samverkan internationellt är särskilt viktiga. Moderator Ulf Bitte Appelquist: Är det möjligt att sätta batterier i en Koeningsegg så att den går i 400 km i timmen? Jan Möller (Chalmers): Med den vanliga batteritekniken behövs det 500 kg batterier för att få den effekten. Nackdelen med dem är att det bara är några procent av batterivikten som är med i den elektrokemiska processen. Koenigsegg har valt en annan linje som mer påminner om en bränslecell. Det strider alltså inte mot några naturlagar, men man kan undra om tekniken är mogen än. Elkonvertering av Fiat 500 Torbjörn Sundström (vd, Alelion Batteries) Genom att utgå från en standardbil kan man dra nytta av säkerheten som finns inbyggd en sådan. Bilen har inte så stora batterier, utan den får en räckvidd av mil. Vi ersätter motor, tank och avgassystem med elmotor, batterier och elektronik. Det blir ingen sportbil, utan den går från noll till toppfarten 90 km i timmen på åtta sekunder. Men den är säker och användbar, och vi tror att den går att göra industriellt. Vi försöker att bevara så mycket som möjligt av ursprungslösningarna, men måste komplettera med en värmare, eftersom vi inte får någon förlustvärme att utnyttja. Projektet kom till stånd därför att Power circle presenterade ett Letter of intent där de erbjuder sig att köpa ett visst antal bilar förutsatt att vi uppfyller ställda krav. Ännu finns inget kontrakt med Fiat. Priset blir initialt omkring kr. Den ska kunna börja levereras under hösten. Elbilar hos Volvo Lennart Stegland (president, Volvo Car Special Vehicles) Vi har tillsammans med vår sponsor Energimyndigheten satt igång en elbilsutveckling. Om en elbil verkligen kan göra en positiv nytta för den totala energiåtgången hänger ihop med strukturen hos elsystemet i det aktuella landet. I Sverige har vi en ur CO2-synpunkt fantastiskt effektiv elproduktion som förbättras ytterligare när vi bygger ut vindkraften. Det gör att miljönyttan av att införa elbilar i Sverige är uppenbar. Det fordon som vi använder som bas är en C30. Många problem med säkerhet och packning som man måste ta hänsyn till. Volvosäkerhet är en utgångspunkt, så vi kompromissar inte med säkerheten. Det gäller inte bara deformation utan också att vi för in en ny typ av energi. Det är en city-commuter som minst 9

10 ska kunna gå 100 km på en laddning. Det innebär att man täcker 80 % av det vanliga behovet. Det är en renodlad elbil. Den ska även klara värmning på vintern och kylning på sommaren. Maxfarten är 130 km per timme, eftersom det kostar så mycket ur energisynpunkt att nå t ex 180. Noll till hundra gör den på under tio sekunder och acceleration i omkörningsområdet, km per timme, sker på sex sekunder. Vanlig laddning klaras på åtta timmar och med trefassystem på under tre timmar. Snabbladdning på minuter på en bensinstation skulle ge en stor risk att förstöra batterierna. Den första provturen sker sannolikt under nästa vecka och fram till 2010 kommer en testflotta med 200 bilar att tillverkas. Vi jobbar mycket med batterisystemen och speciellt kemin. De har en tendens att fungera bäst inom ett snävt temperaturområde, viket leder till behov av att både värma och kyla. Elsäkerheten är ett viktigt område, så att ingen kommer till skada vid service eller krock. Eftersom dessa bilar är så tysta måste man optimera om en del system för att upplevelsen ska bli trevlig. Det är också riktigt att man måste skapa konstgjorda ljud från bilen så att fotgängare och andra säkert hör den. Marknaden är ett problem det finns ett intellektuellt behov, men tyvärr kan vi inte leverera för en kostnad som är vettig för privatkunder. Därför kommer marknaden till en början bestå av myndigheter och företag. I ett positivt scenario kan elbilsförsäljningen år 2020 vara 7 % av den totala marknaden. Det förutsätter att oljepriset är över 200 dollar per fat, att batterikostnaden är 20 % av dagens och att det finns incitament att köra med elbilar. Det behöver också skapas ett system för hur elbilar ska certifieras. Bertil Torekull: Har Volvo mätt hur mycket CO2 som man släpper ut vid produktionen av en bil? LS: Volvo har ett system för att dokumentera alla utsläpp i samband med bilproduktionen. Angelica Widing: Varför väljer ni en renodlad elbil? LS: Vi tar även fram hybridbilar. Martin Hedberg: Vad kostar bilen om man även tar hänsyn till driftskostnaden? LS: Driftskostnaden blir väldigt låg, kanske 1,50 kr per mil, men man måste jämföra med bensin eller diesel före skatt. Småningom kommer även elbilarna att beskattas, för statskassan har inte råd att vara utan de intäkterna. fråga: Hur länge håller batterierna? LS: Systemen klarar idag ungefär tusen cykler, och vi jobbar för att få dem bättre. Henric Borgström: Kan man inte ha utbytessystem för batterierna, som i Zermatt? LS: Av utrymmesskäl kan man inte göra batterierna enkelt utbytbara. En annan aspekt är att man nog inte vill byta bort ett batteri för kr utan vidare. fråga: Kan man skona batterierna genom att köra med en viss laddningsgrad? LS: Laddningsgraden är viktig, särskilt viktigt är att undvika överladdning. 10

11 Tesla Roadster Esben Pedersen (Tesla Motors) Tesla Roadster är världens snabbaste bil helt utan utsläpp. Den kanske inte löser världens alla problem, men den visar att en dröm kan bli verklighet. Kan man bygga denna bil, som gör på mindre än fyra sekunder, kan man naturligtvis också bygga en familjebil. 400 bilar har sålts i USA och 200 i Europa. Vi har kunnat köra 386 km i bergsterräng med tre personer i bilen. Batteriet håller 53 kwh och väger 450 kg. Det består av Li-jon-celler, samma typ som används för bärbara datorer. Det skall tåla cykler eller sju år. Ett nytt kostar euro. Chassit är byggt av aluminium och bottenplattan av kolfiber. Motorn ger 200 hästkrafter. Hela bilen väger 1200 kg. Priset i år är euro, nästa år fråga: Vilken garanti ger ni? EP: Vi ger tre års garanti för både bil och batterier. fråga: Hur långt kan man köra på en racerbana? EP: Tesla Roadster är ingen racerbil, men om man kör under tävlingsförhållanden får man förmodligen ungefär halva körsträckan. Carl Rosenblad: Man räknar med att energiåtgången under tävling är 6-7 gånger så stor som under normaldrift. Vi kommer helt säkert att se elbilar i tävlingssammanhang. EP: På en tävlingsbana har en Tesla körts 83 miles (134 km). Hans-Olov Nilson, Tesla-ägare: Teslan fungerar. Den är dyr men jag gillar teknik och köper gärna ny teknik när den kommer. Elen kommer via Östkraft från Öland. Bilen drar 1 kwh per mil, det gör ungefär 1,20 kr. Är eldrivna fordon lösningen för miljövänliga transporter och överladdade elnät? Diskussion mellan Tomas Kåberger (Energimyndigheten), Angelica Widing (WPD), Håkan Brynielsson (Regionförbundet), Christer Asplund (Power Circle), Fredrik Martinsson (Uppsala universitet), Jonas Lööf (MiljöfordonSyd) och föreläsarna. Angelica Widing: Det är positivt med elbilarna, som visar behovet av ny, ren el. Men det ger inte ett så stort nytt behov, ungefär 10 TWh för den svenska bilparken. Vindkraften upplever en positiv anda men en komplex och godtycklig tillståndsprocess. Tomas Kåberger: Ja, de är härligt energieffektiva. Håkan Brynielsson: Hemtjänsten provar en norsk elbil på Öland, som är lämpligt stort och ska bli netto CO2-fritt år 2030 tillsammans med regionen. Christer Asplund: Elbilar lanseras som en tyst lösning i Visby, som tillhör världsarvslistan. Tillverkare och elbolag är med. Luftfartsverket kommer att köra med en elbuss till flygplatsen. En utpräglad ledarskapsfråga! Kan man stimulera de svenska biltillverkarna? Elbilsnationen Norge får inte gå om. Fredrik Martinsson: Genom en smart laddning av elbilar kan elnätet på Öland förmås att svälja betydligt mer vindkraft än annars. 11

12 Olof Kolte: Bilen är ett utrymmeskrävande transportsystem. TK: Håller med, inte rationellt i stora städer. CA: Bilpooler kom tidigt, finns i Växjö, Lund, Uppsala. HB: Alla behöver inte ha en egen bil, ny resemöjligheter öppnar sig. Seminarium 2: Forskning - 8 maj Seminarium 10: Planering och tillstånd Samhällsplaneringens utmaningar Carl-Ivar Stahl, Energimyndigheten. Energihushållning och förnybara energikällor är svaren på frågan om hur man ska kunna få tillräckligt med energi utan att föröda jorden. Den svenska energipolitiken påverkas alltmer av EU. För vindkraften i Sverige gäller samarbete, i ännu större utsträckning än som gällt hittills. Planeringsberedskapen i Sverige Bengt Larsén och Anette Löfgren, Boverket. Boverket har till uppgift att skapa planeringsmässiga förutsättningar för vindkraften så att planeringsmålet kan uppnås. Här avses i första hand översiktsplanerna i kommunerna, där det gäller att vindkraften måste ta hänsyn till alla andra intressen i planeringen. Grunden för att arbeta med vindkraft i översiktsplanen är miljöbalken 3 kap 8. I energipropositionen stärks kravet på översiktsplanering ytterligare, däremot tas detaljplanekravet bort där det inte finns andra anspråk från bebyggelse och andra anläggningar. Det som är nytt är även vetorätten för kommunerna när det handlar om tillståndspliktiga anläggningar. Det skärper ytterligare branschens ansvar för att vara med tidigt i processen. Översiktsplanen är kommunens verktyg för att främja en hållbar samhällsutveckling. I propositionen betonas allmänhetens medverkan för att få in synpunkter. Genom att skydda områden för vindbruk kan man säga nej till exempelvis bostäder. På det sättet ger översiktsplanen viktig information till exploatörer och nätägare. Värsta konflikten är mellan vindkraft och sommarstugeägare (även utländska), där man har köpt en stuga i ett område där det etableras vindkraft det är klart att jag har synpunkter på detta. Planeringsstödet för vindkraft har sedan 2007 kunnat beviljas av Boverket. Nu omfattas större delen av landet av sådant stöd, och de vita fläckarna kan innebära att kommunen gjort sin planering för vindkraft tidigare eller med annan finansiering. Närmast kommer Boverket göra följande: revidera handboken efter lagändring web-handbok seminarier kortskrift om MKB landskapsskrift fråga: Hur beslutas tillägg till översiktsplan? BL: I kommunfällmäktige. 12

13 MKB-processen Peter Ardö (utredningsskreterare, Miljöprocessutredningen; Länsstyrelsen i Hallands län) Samrådet är till för att sökanden ska kunna genomföra sitt projekt, bädda för den framtida ansökningsprocessen. Motsättningar är inbyggda i processen, men det underlättar om man kan få till stånd en delaktighet. Samrådet syftar också till att man ska få reda på vad som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen, så minskar man risken för senare kompletteringskrav kompletteringsträsket. Observera att det är sökanden som sköter samrådet, inte länsstyrelsen. Numera är det bara ett samråd, något tidigt samråd finns inte längre. Hur stor samrådet ska vara beror på begreppet betydande miljöpåverkan, det styr även MKBs omfattning. Vissa projekt innebär alltid betydande miljöpåverkan. Över 1 MW i vatten eller 25 MW på land innebär obligatoriskt betydande miljöpåverkan. Om man inte landar där ska länsstyrelsen i det enskilda fallet ta ställning till om det är sådan, vilket innebär en svårighet. Samrådsparterna framgår av lagstiftningen. Särskilda berörda är boende i området, fastighetsägare mm. Avståndsgränsen meter får diskuteras med länsstyrelsen. Även innehavare av en särskild rätt, vägrätt, jakträtt, kan vara särskilt berörd och omfattas av samrådet. De centrala myndigheterna ingår liksom allmänheten, organisationer, naturskyddsförening, hembygdsförening, berörda företag. Idag är det ganska vanligt att det är två vindkraftsbolag som ligger i närheten av varandra och använder samma vindresurs. Samrådet ska ske i god tid. För att förstå vad detta innebär kan man titta på vad som gäller för anmälningsärenden, som ska komma in sex veckor innan, det är i god tid. För överklagande gäller tre veckor, för ett yttrande är det lite ofint att sätta under tre veckor. Det betyder att kortare än tre veckor är inte i god tid. Samrådet ska också ske innan ansökan lämnas in det går normalt inte att fixa till i efterhand. Samrådet måste ske direkt med de berörda, det duger alltså inte att skriva till ett byalag. Samrådet måste kunna visa att samrådet har skett, vilket utskick som skett. Det är alltså en processförutsättning. Samrådsunderlaget måste vara omfattande och beskriva den lokala miljöpåverkan. Någon särskild samrådsredogörelse behövs inte då det är frågan om betydande miljöpåverkan det vet länsstyrelsen redan, men däremot om det inte är sådan. Samrådet är inte formbundet i lagstiftningen. Det är viktigt att alla nås och får komma till tals, om inte kan det leda till avvisning. Ett stort möte där alla hör vad alla säger kan vara bättre än öppet hus, där folk bara får tala med verksamhetsutövaren. Det är viktigt att samrådet dokumenteras. Om kommunen ska ta fram en detaljplan, kan man använda samma underlag och samma samråd som för miljöbalksprövningen. Det är viktigt att ange vilka samråd som kallelsen avser. Efter samråden kan ansökan lämnas in. fråga: Kan man ha en MKB även när det inte är betydande miljöpåverkan? PA: Det kan man, det framgår av miljöbalken. fråga: I Danmark gäller avståndet 5 km, så långt man kan se vindkraftverket. Kan mötet hållas på vintern? PA: Det är viktigt att alla nås. Kan vara olämpligt att hålla samråd med sommarstugeägare på vintern. Avståndet bör diskuteras med länsstyrelsen. Måns Holst: Antag att man utökar ett befintligt projekt från 20 till 30 MW. Finns det någon risk att det tidigare tillståndet blir indraget? 13

14 PA: I tillståndet står det normalt att det gäller då det vunnit laga kraft och tagits i anspråk. Som verksamhetsutövare kan man alltid välja att inte ta det nya tillståndet i anspråk, då kvarstår det gamla oförändrat. Landskap och vindkraft Ulrika Åkerlund (Boverket) Skriften Vindkraften och landskapet är en fördjupning av landskapsavsnittet i Vindkraftshandboken och har tagits fram den i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Lantmäteriet. Landskapsanalys är ett verktyg i planeringen och i tillståndsprocessen. Det finns många bilder av landskap, vi har alla våra inre bilder. Om man är en lantbrukare som förvaltar landskapet så ser man vissa värden, en sommarstugeägare ser andra. Den europeiska landskapskonventionen definierar landskapet som ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Utbyggnaden av vindkraften påverkar och förändrar våra landskap. Därför är det viktigt att den här förändringen sker med hänsyn till landskapet och att vindkraftverken anpassas till landskapet. Storskaliga landskap, även med skog, kan vara mer tåliga för vindkraftverk, medan småskaliga och högkomplexa landskap, med små åkerlappar och strukturer, kan vara känsliga. Man kan tala om platser som är lämpliga för vindkraftverk och platser där lämpligheten beror på anläggningens exakta placering och utformning. Det kan också finnas platser som är helt olämpliga för vindkraftverk. Det är vanligt att använda visualiseringar men de har också vissa begränsningar. Där landskapet är lämpligt behöver man tänka på anpassningen rumsligt, riktningsmässigt, skalmässigt och hur förankringen sker i landskapet. Se kulturarvet Håkan Slotte, Carolina Andersson och Urban Mattsson (Riksantikvarieämbetet) Kulturmiljön ingår i miljöbalken och PBL. På RAÄ kommer vi oftast i kontakt med vindkraften i samband med överklaganden. För oss är kulturmiljön mer än fornlämningar och riksintressen, vindkraftverk kan också vara möjliga bland riksintressen för kulturmiljö. Ofast går det att undvika de vetenskapliga värdena, utan det blir mer att de påverkar kulturmiljön i landskapet. Därför är det lämpligt att fokus läggs på samverkan mellan kulturmiljö och landskap. Man kan inte utreda allting, så man får tänka efter vad som är väsentligt i aktuellt projekt. För några år sedan gjorde RAÄ en checklista beträffande vindkraft i kulturmiljöer. Den är indelad i tre delar. Den första delen behandlar visuell landskapsbildsanalys med kartredovisning. Fotomontage är viktiga och bör göras utifrån några särskilt viktiga kulturmiljöer i omgivningen. Den andra delen är en karaktärisering av kulturlandskapet, den historiska dimensionen. Det sista steget är en konsekvensbedömning, där man anger hur vindkraftverken påverkar landskapets kvaliteter. Är de dominerande, samverkande eller underordnade. Finns det några tidsmässiga samband mellan vindkraftverken och kulturlandskapet? Vid beskrivningen av kulturmiljön bör man utnyttja det befintliga underlagsmaterialet som finns att tillgå från ett antal källor, exempelvis natur- och kulturmiljöprogrammen inom län och kommuner samt VindGIS. Komplettering börs med en landskapsanalys. FMIS uttyds Fornminnesinformationssystem och Formsök är den kostnadsfria söktjänst som kan användas för att nå informationen i FMIS. Informationen består av arkeologiska undersökningar och utredningar, fornminnesinventeringen och uppgifter från privatpersoner. Det är ett trettiotal personer som uppdaterar systemet och det sker uppdateringar per 14

15 dag. Bebyggelseregistret innehåller kulturhistorisk bebyggelseinformation för all slags bebyggelse och är också tillgängligt via internet. För översiktsplanering och vid tillståndsprövning är det lämpligt att använda FMIS, arkivstudier och fältbesiktningar för att få reda på inom vilka områden som det finns en risk för att träffa på idag ej synliga fornlämningar. För att planera vindkraftverkens och vägarnas placering behöver man göra en särskild arkeologisk utredning enligt 11 KML som beställs och beslutas av länsstyrelsen. fråga: Vad innebär övrig kulturhistorisk lämning. CA: Det är inte en fast fornlämning, men länsstyrelsen måste ändå ges tillfälle att värdera dess kunskapspotential eller upplevelsevärde. Carl Hagberg: När ska man göra den särskilda arkeologiska utredningen? CA: Om man har spelrum för placeringen av sina anläggningar behöver man inte göra den särskilda arkeologiska utredningen. Lars-Erik Englund: Är det en betydande miljöpåverkan om man gör ett ingrepp i en fornlämning eller ett fornlämningsområde? HS: Det är en bedömning enligt miljöbalken eller PBL. Om det är mycket fornlämningar kan man göra den tolkningen, men det har inget med KML att göra. Jan-Åke Jacobsson: När blir vår påverkan av kulturlandskapet ett fornminne? CA: Det är när anläggningen är varaktigt övergiven. Digitala 3D-modeller för rättvisande planering Ingegerd Widerström, Anton Fors och Robert Sjöberg (Länsstyrelsen i Kalmar län) I projektet Ölandsvind har de bägge ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga ingått förutom länsstyrelsen och regionförbundet. Inom projektet har vi tagit fram digitala 3Dmodeller som en hjälp för att lokalisera vindkraften. För ett år sedan hade vi kommit fram till att man skulle kunna ha vindkraft inom 19 utredningsområden på Öland. Teoretiskt kunde dessa klara MW. Emellertid gjorde den begränsade nätkapaciteten att man bara kunde ansluta totalt 90 MW. Förra året satte vi igång med att flygskanna Öland. För att täcka de aktuella områdena blev kostnaden kronor, för till hade vi täckt hela Öland. Beslutet blev den begränsade skanningen, vilken emellertid senare måste kompletteras. Det hade varit bättre att scanna hela ön på en gång. Ortofoton i färg fick en upplösning om 10 cm i de skannade områdena, 1,5 m på äldre flygfoton. En tanke med satsningen var att metodiken skulle kunna användas i framtida projekt, men möjlig användning begränsas av den budget man har. Vår erfarenhet är att det är ett bra komplement till fotomontage. En viktig fråga är vilken programvara man ska använda. När tekniken utvecklas och blir billigare blir det ett mer användbart verktyg. Andreas Wickman: Jag tyckte att det var befriande när Mona Sahlin på sin tid sade att vi måste tåla att se vindkraftverken. Tycker vi att det är viktigt att ha vindkraftverk, och det är ju vi alla överens om, då borde vi lägga mer krut på något annat. Helikopterperspektivet är det ingen nytta med. 15

16 IW: Jag håller med dig, man måste ned i markhöjd. Jag har sett animeringar, t ex Lillgrund verkligheten såg faktiskt ut som animeringen. Jag tror att det kan vara ett verktyg. Göran Eriksson: Programmet är tänkt att användas från olika punkter på marknivå. fråga: Går det att få rotorerna rörliga? AF: Inte med den här programvaran. Hör nytt om ljud Martin Almgren (ÅF Ingemansson), Tove Andersson (Wistrands advokatbyrå) En metodik för långtidsmätningar utvecklas så att man ska kunna mäta vindkraftsljudet vid en bostad. Det förutsätter att man kan plocka bort ovidkommande ljud, som fåglar och passerande bilar. ÅF Ingemanssons mätningar vid Ryningsnäs visar att vindkraftverk i skog inte ger mer ljud än om det står på åkermark. Den uppmätta ljudnivån i skogen är dock 1-2 decibel högre än beräknat. Det kan bero på efterklang och annan ljudutbredning. Beräkningsmodellen Nord 2000 valideras för beräkning av ljudutbredning. Vid KTH modelleras hur vegetationsljud och havsbrus kan maskera vindkraftsljud. En europeisk störningsstudie görs av van den Berg och Eja Pedersen. Nya regler har kommit från Naturvårdsverket. Miljööverdomstolen har skapat en ny praxis för bullervillkor genom att införa begränsningsvärden (tidigare gränsvärden och riktvärden), vilkas överskridande leder till åtalsanmälan. I villkoren anges även vilken typ av mätning som ska göras för att kontrollera efterlevnaden och hur ofta man ska mäta. En dom har överklagats till Högsta Domstolen, vilket gör att tolkningen är osäker en tid framöver. Tills vidare anser Wistrands att man bör fortsätta med begreppen gränsvärde och riktvärde. Vindkraft och fåglar visst går det att förena! Henri Engström (Sveriges Ornitologiska Förening, SOF) Vår förening har ungefär medlemmar och vi är framför allt engagerade i fågelskydd, fågelintresse och fågelforskning. Jag tror att vindkraft och fåglar går att förena, men majoriteten av våra medlemmar ser det som ett väldigt stort problem. Klimatförändringen är ett mycket stort problem ur ett fågelperspektiv. Vi kan redan idag se förändringar som beror av klimatförändringar. Beträffande vindkraften är fågeldöd till följd av kollisioner ett uppenbart dilemma. Vid norska Smöla har 25 havsörnar dödats av de 68 vindkraftverken, vilket skapar mycket diskussion. För fåglarna är habitatförluster genom att värdefulla naturmiljöer förstörs eller fragmenteras ett större problem. Studierna måste vara av hög kvalitet, vilket gör det både svårt och dyrt. Det är viktigt att fågelskyddsaspekten kommer in tidigt i planeringsprocessen och att det sker en samordning mellan kommuner och län. SOFs vindkraftpolicy, som håller på att omarbetas, ger vägledning om hänsynstagande. Många områden kan redan idag pekas ut som lämpliga, medan andra bör betraktas som 16

17 stoppområden. En aktiv hänsyn till känsliga fåglar och naturmiljöer kan påskynda utbyggnaden. Avetablering efter fullgjord tjänstgöring Fredrik Dahlström (Energimyndigheten) Ansvaret för att ett uttjänt vindkraftverk tas bort ligger i första hand på verksamhetsutövaren, i andra hand på markägaren och i sista hand på samhället. Ett stort företag som Vattenfall kan ta ansvaret genom att ställa en moderbolagsgaranti, men för en mindre aktör kan en domstol kräva en deposition som i olika fall har varierat mellan och 1,5 miljoner kronor per verk. Kostnaden är typiskt 1-2 öre per kilowattimme eller 1-3 % av investeringen. Metallskrotpriserna varierar kraftigt över tid, vilket påverkar kalkylen. De former för att säkerställa nedmonteringen som rekommenderas är spärrat konto, bankgaranti, kreditförsäkring, återvinningsförsäkring, kollektivt åtagande eller en hybridlösning med successiv inbetalning. Seminarium 21: Elnätet Kraftnätet, en avgörande faktor för måluppfyllelsen Ulrika Sigerud (Svenska Kraftnät) Svenska Kraftnät har för närvarande förfrågningar beträffande anslutning av vindkraft till stam- och regionnät på över MW. Utmaningen för att kunna planera är vad av detta som blir av. Generellt ansluter man produktionsanläggningar till elnätet vid lägsta möjliga spänningsnivå. Gränsen för anslutning till 220 kv-nätet är normalt 100 MW och till 400 kvnätet 300 MW. Med ett exempel från en aktuell 10 km anslutningsledning får man räkna med 4-5 år för planering och tillståndsprövning. Det är viktigt att vi får de kommunala planerna på remiss, så att vi ska se vad som är på gång. Michael Henriksson: Förfrågningar på MW sade du vilken volym räknar ni med? US: Den frågan får jag skjutsa vidare. Vi har en gigantisk investeringsvolym de närmaste sju åren. fråga: Finansiering av ledningar som inte utnyttjas helt av den först anslutne? US: För några år sedan föreslogs en elnätsfond, men det föll inte i god jord. Lagen säger att den som ansluts ska betala kostnaden. Vi är medvetna om att det kan bli en bromsklots och tittar på olika lösningar. Gilla vindkraft, älska kraftledningar Jan Karlsson (Vattenfall Eldistribution) Vattenfall Eldistribution har en skyldighet att ansluta bland annat vindkraft, vilket sker vid spänningsnivåerna 40 och 130 kv. För närvarande finns 350 MW anslutet, 350 MW är under uppförande och ytterligare MW finns i förfrågningar där exploatörerna startat tillståndsprocessen. Dessutom MW i ännu tidigare skede. Uppsamlingsnäten görs generellt med kabel. Regionnätsledningarna, på 40 kv och däröver, är av tekniska och ekonomiska skäl än så länge svåra att utföra med kabel merkostnaden jämfört med luftledning är 5-10 gånger. Tillståndsprocessen fungerar men tar tid. I stort sett alla nya koncessioner överklagas till regeringen. Vi har ett fall som legat hos regeringen i fyra år. Om vi börjar vår process då exploatören fått sitt tillstånd, innebär det att vindkraftsprojektet försenas motsvarande. fråga: Finns det några fördelar med markkabel? 17

18 JK: Vid de högre spänningarna anser vi att nackdelarna överväger. fråga: Är det någon skillnad på acceptansen? JK: Självklart är det lättare att komma fram med markkabel. fråga: I några fall har ju kabel använts vid högre spänning? JK: Då har det varit den första biten, fram till befintlig regionledning. Staffan Niklasson: Hur ska man göra så att kraftledningsprojekteringen kan starta tidigt? JK: Det är samma funderingar som vi har, att man söker för kraftledningen samtidigt som vindkraftverken. Det börjar likna gammal planekonomi. Gunnar Grusell: Miljöprocessutredningen tyckte ju att man skulle pröva både anläggningen och anslutningen parallellt. JK: Det vore önskvärt, men görs inte. publiken: Parallella tillståndsprocesser förutsätter ändringar i prövningsförfarandet i Ellagen, men det har inte gjorts. Nya möjligheter i gamla nät Håkan Gunnarsson (E.On Nät) På E.On är vi mycket positiva till att ansluta vindkraften till elnätet. Efter en enkät förra året insåg vi att vi måste tänka om vi kan inte uppträda som en byråkratisk myndighet. Det finns ett förslag om att bygga särskilda produktionsnät. Det tror vi är en synnerligen ineffektiv lösning. Om det ska bli bra anslutningsvillkor måste alla kunna nyttja samma nät. Tillståndsprocessen är seg och besvärlig. Konkurrensverket tycker att ärendena måste kunna hanteras snabbare och föreslog en begränsning av handläggstiderna. Varje gång det kommer in produktion i nätet så kommer denna att gynna det gamla nätet på något sätt, och det tycker vi ska komma vindkraften till del. Det är normalt att det blir tröskeleffekter vid en så kraftig expansion, det är normalt att man får göra förtida investeringar. E.On elnät har idag fått förfrågningar om att ansluta över MW vindkraft. Det finns ett förslag om att införa kanaltariffer, alltså en avståndsberoende prissättning. Ju närmare stamnätet man ansluter sig, desto gynnsammare ska det vara för vindkraften. Skillnaden mellan punkttariff och kanaltariff är som att skicka ett brev alltid samma pris eller att skicka ett paket med åkeriet. En anslutning betraktar vi som ett projekt, där vi tillsätter en projektledare för den tekniska biten och en som sköter avtalen. Ni ska alltså bara ha kontakt med två personer hos oss i fortsättningen. Om ni kommer in tidigt med ärendet så är det möjligt att köra parallellt med de bägge tillstånden. I den första delen, med förfrågan, prisindikation och att bestämma kritiska delarbeten, jobbar vi gratis. Den betalda delen börjar med offertarbetet. Vindkraft och elbilar på Öland år 2020 Fredrik Martinsson, Uppsala universitet Exjobbet ställer frågan om laddning av elbilar kan lösa ett framtida flaskhalsproblem vid en vindkraftsutbyggnad på Öland. Arbetet inspirerades av Power Circles Vindkraft i tankarna, som fick mig att inse miljövinsten av att använda vinden som drivmedel. Flaskhalsen är kraftkabeln under Kalmarsund, som kan stänga in vindenergi när utbyggnaden på Öland överstiger ett visst värde. Resultaten visar att med elbilar på Öland kan upp till 190 MW 18

19 vindkraft byggas, vilket är 55 MW mer än utan elbilar. Alternativt hade man fått bygga en till kraftkabel till fastlandet för att exportera överskottet, men denna kabel hade inte varit lönsam. fråga: Har du tittat på möjligheten att förse nätet med ström från bilarna? FM: Jo, jag har tittat på den möjligheten. Staffan Niklasson: I utbyte mot minskad elnätsinvestering kan vi tänka oss att dra ned produktionen ibland, särskilt under en begränsad tid medan man bygger ut elbilarna. Gunnar Grusell: Det behövs mer statistik över hur bilresandet fördelar sig i tiden. Seminarium 22: Vindkraft i skogen MIUU-metoden, version 2009 Hans Bergström (Uppsala universitet) Senaste verifiering från 2008 visar god överensstämmelse mellan modellering och observation och en spridning av ± 0,4 m/s, vilket förklaras av att 1 km skalan inte förmår lösa upp terrängen helt. Mätningar i skog ändrar inte bilden generellt. I ett fall visade dock modellen ett 0,5 m/s för högt värde, vilket är anmärkningsvärt. Förklaringen verkar vara valet av ingångsdata för terrängens råhet. En ny körning för Småland med högre upplösning och annan terrängdatabas gav delvis ett helt annat resultat. Detta är något som projektörerna bör vara uppmärksamma på. En lång mätserie från Näsudden visar att man genom normalårskorrigering mot geostrofisk vind kan minska osäkerheten efter ett års mätningar från 1,0 m/s till 0,4 m/s med 95% konfidens. Jämförelser mellan körningar med olika upplösning visar att man med en lägre upplösning tenderar att överskatta storleken av områden med höga vindar, t ex att de höga vindarna skulle sträcka sig långt ned på sluttningarna kring ett berg. Lärdomen är att resultaten från den nationella karteringen, som har 1 km upplösning, måste läsas tillsammans med den topografiska kartan. Man bör även utnyttja möjligheterna att modellera med upplösning ned till 100 m, vilket är möjligt idag. Staffan Niklasson: Hur nollplansförskjuter du? HB: I varje projekt får man titta på vilken skog som finns i området. Tidiga erfarenheter från vindkraft i skogsmiljö Anders Rylin (Stena Renewable) Vi har Fjällberget och Saxberget, som är bland de första anläggningarna som har byggts i skog och som är de som producerar bäst idag, 110 GWh per år. De första fem på Fjällberget fick 80 meters navhöjd och de sista tolv fick 105 meter höga torn. Rent kalkylmässigt var det tveksamt, men det kändes tryggare med tanke på diskussionen om vind i skog. Produktionsberäkningarna för Saxberget skilde 30 % mellan olika konsulter. På Saxberget blev även turbulensen en fråga håller maskinerna? Vid lokalisering i skog handlar diskussionen regelmässigt om den sista vildmarken, vilket gör den lokala förankringen viktigare än någonsin. Fjällberget Saxberget är mitt i ett friluftsområde. Vi har fått justera skidspåren lite med hänsyn till risk för iskastning, men besöksfrekvensen har ökat sedan vindkraftverken kom till. Kommunen, friluftslivet och skidklubbarna är glada åt lokaliseringen. Vi är inte med i den officiella driftstatistiken därför att vi inte fått statsbidrag 19

20 och därför att vi inte tycker att statistiken fungerar. Om det är någon som är intresserad så kan ni höra av er så kan vi kanske byta data. Vid invigningen hade vi Göran Persson som talare, och han påpekade att detta är en fantastisk kapitalinjektion i den svenska landsbygden. Arrendet för den här anläggningen, som omfattar 800 ha, motsvarar avkastningen från ha skog, så självklart ger det mycket pengar åt bygden. Mätningar i Ryningsnäs Jan-Åke Dahlberg (Vattenfall Vindkraft) Ryningsnäs-projektet handlar om att öka kunskapen om vindkraft i skog. Det är en renodlad skogs-site i Hultsfreds kommun. De två 2,5 MW Nordex-maskinerna fick olika navhöjder, 80 och 100 meter, för att ge möjlighet att studera vad som händer i det skiktet. Den ena mätmasten har förlängts till 140 meters höjd. ECN i Holland har engagerats för att göra mätningar på turbinerna, med mätgivare främst på bladrötterna. Vi var medvetna om att vindförhållandena var rätt svaga och skulle understiga vindkarteringens 7,2 m/s i medelvind 100 m över terrängen, men att den skulle vara så låg som 6 m/s förvånade oss. Fördelningens formfaktor, som normalt är omkring 2, visar sig ligga vid 3, vilket innebär lägre produktion för en viss medelvind. Vindgradienten har uppmätts till 0,41, alltså betydligt mer än normalvärdet 0,2. Preliminärt verkar vind-effekt-kurvan vara något bättre än den som normalt används för turbinerna. Ökningen i navhöjd från 80 till 100 meter ökar produktionen med omkring 35 %. Den uppmätta turbulensen är betydligt högre än normalvärdet, vilket ger synbart större lastvariationer i bladrot men inte i tornfot. Ett syfte med försöket är att undersöka hur turbinerna klarar detta. Redan nu kan man dra slutsatserna att den högre tornhöjden ger större produktion, lägre turbulens och mindre lastvariationer. Jämfört med för några år sedan har vi fått väsentligt bättre kunskaper. Måns Holst: Hur påverkas lasterna om verket placeras en snävt avgränsad platå? JÅD: Syftet med mätningarna är ju att kartlägga strukturerna i vinden. Ditt fall kanske vi kan komma att se, men kanske inte här. Hans Bergström: Självklart är det oroande med den lägre medelvinden. När vi gjort körningar med 100 meters upplösning för det här området sänks medelvinden till 6,5 m/s. Staffan Niklasson: Det var väldigt generöst av er att lämna ut den här informationen, tack! Man blir lite skrämd när man ser de här turbulens- och gradientnivåerna. Har ni fått normala garantier? Och hur hanterar man en sådan här situation? JÅD: Jag kan inte svara för hur det ser ut på garantisidan. Vi samarbetar med Nordex, som kommer att göra beräkningar för hur verket klarar utmattningen. Fjärranalys - Jesper Knudsen (Ownpower) Sodarn arbetar med ljudpulser, som skickas upp i luften och studsar tillbaka. Förutsatt en hög tillgänglighet har vi inga problem att lita på resultaten. Vi kan hålla 95 % tillgänglighet. Viktigt är att den står plant under hela mätperioden. Vi har jämfört sodar med en mastmätning under tre månader, vilket gav en mycket god korrelation. Också turbulensmätningar har gjorts med rimligt resultat. Något som är viktigt särskilt för turbulens är att datorklockorna i de olika mätsystemen synkroniseras. Det är vanligt att mätutrustningen åker bort när verken kommer upp, men som Hans Bergström visade så medför det direkt att man inför ett fel i jämförelsen. Om man inte vill lita på sodarns absolutvärden kan man välja att ta nivån från masten och profilen från sodarn, men om mast och sodar står ett stycke från varandra inför man åter en felkälla. I några tidsserier från sodar och vanlig anemometer från november ett år är det för 20