EXAMENSARBETE. En enkätstudie TORSTEN BOSTRÖM MATS NORDQVIST HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR

Transkript

1 2002:43 HV EXAMENSARBETE Upplevd besvärsbild hos tandtekniker som utsätts för hand/arm-vibrationer En enkätstudie TORSTEN BOSTRÖM MATS NORDQVIST HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Gunvor Gard, Agneta Larsson 2002:43 HV ISSN: ISRN: LTU - HV - EX / SE

2 Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap i Boden Sjukgymnastprogrammet, 120 poäng Handledare: Agneta Larsson Universitetsadjunkt Gunvor Gard Universitetslektor Examinator: Kaisa Mannerkorpi Universitetslektor Upplevd besvärsbild hos tandtekniker som utsätts för hand/arm vibrationer. En enkätstudie Torsten Boström Mats Nordqvist

3 Boström, T. Nordqvist, M. Upplevd besvärsbild hos tandtekniker som utsätts för hand/arm vibrationer- en enkätstudie. C-uppsats 10 poäng, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Abstrakt Syftet med denna enkätstudie var att beskriva upplevd besvärsbild hos tandtekniker som utsätts för hand/arm vibrationer. Femton tandtekniker deltog i studien. En kontrollgrupp på 15 personer som ej utsätts för hand/arm vibrationer matchades i kön och ålder. Studiepopulationerna besvarade enkäter som var sammanställda av författarna. Resultatet visade att tandteknikerna hade mer värk i händer, handleder och fingrar än kontrollgruppen. Faktorer som kan bidra till besvärsbild är, exponeringstid för vibrationer i kombination med statiskt arbete för armar, händer och handleder, antal år i yrket och inriktning. Sökord: karpaltunnelsyndrom, prevention vibrationsskador, raynaud`s fenomen, tandtekniker vibrationer, vibrationer, vibrationskade syndrom, vita fingrar. 2

4 Inledning Yrkesmässig användning av vibrerande, handhållna maskiner/verktyg bidrar till ett stort arbetsmiljöproblem (Lundström, 1995). Individer som i sitt arbete utsätts för handöverförda vibrationer riskerar skador i händernas och armarnas kärl, nerver, muskler, ben och leder, vilket gemensamt benämns vibrationsskadesyndrom (Lundström, 1987). Minskad muskelkraft hos långvarigt vibrationsexponerade har rapporterats i vissa studier. Det finns inte någon allmänt accepterad mekanism för uppkomsten av en sådan vibrationseffekt (Gemne & Lundström, 2000). Den vibrationsdos, som krävs för att ge symtom på vibrationsskada, kan ännu inte definieras med hänsyn till frekvensinnehåll, intensitet eller varaktighet. Det är därför mycket svårt att ge ett gränsvärde för att bedöma skaderisk (Ekenvall, Hagberg, Lundborg& Lundström, 1991). Effekten på människan beror inte bara på själva vibrationsstimuleringen. Av stor betydelse är också vilken kroppsdel som vibrationen riktas mot. Kroppens läge och hållning, samt individuella faktorer spelar också en stor roll (Landström, 2001).Med vibration menas en mekanisk svängning i fasta kroppar (Uppsala Universitet, 1999). Vi har för närvarande bäst kunskap om störning i kärlfunktion i samband med vibrationsexponering (Kilbom & Hagberg, 1990). De vanligaste symtomen är Raynaud s fenomen vita fingrar, karpaltunnelsyndrom och diffusa känselstörningar i fingrarna. Den som drabbas kan ha ett eller flera av dessa symtom (Uppsala Universitet, 1999). Raynaud s fenomen innebär att när fingrarna utsätts för kyla så uppstår en spasm i blodkärlet där små artärer snabbt drar ihop sig, och fingrarna blir vita eller blåaktiga och domnar (Fagrell, 2001). Vid vibrationsorsakade Raynaudfenomen kan man räkna med en försämring om exponeringen inte avbryts. Avbryter man exponeringen kan man ibland se en långsam förbättring (Uppsala Universitet, 1999). Karpaltunnelsyndrom innebär symtom som domningar, pirrningar, nedsatt känsel och ibland svåra smärtor i den del av handen som försörjs av medianus nerven. Denna passerar genom handleden i den så kallade karpaltunneln. Eftersom den är oeftergivlig kan tillstånd som innebär en vävnadssvullnad i handleden orsaka ett tryck på medianusnerven ( Finer, 2001). 3

5 Vid utredning av misstänkt vibrationsskada är anamnesen viktig (Uppsala Universitet, 1999).Det är av stor betydelse att nervfunktionsstörning i handen upptäcks i ett tidigt skede, då det fortfarande finns möjligheter att sätta in behandling och förebygga en vidareutveckling av symtomen (Lundborg, Sollerman, & Strömberg, 1988). Det finns tandtekniker som anger subjektiva besvär av stickningar (parestesier) och domningar i fingrarna, det vill säga symtom som bland annat kan orsakas av en exponering för vibrationer (Lindmark, Lundström, Sörensson,& Weibring, 1993). Dagens tandläkarborrar, som också används av tandtekniker ger ultrahöga frekvenser. Vibrationer med höga accelerationstoppar förekommer i de högre frekvensområdena. Långtidsexponerade tandläkare hade neurologiska symtom i den dominanta (vibrationsexponerade handen) oftare än de korttidsexponerade tandläkarna, liksom större vibrationströskelskillnad mellan dominant och icke dominant hand (Gemne & Lundström, 2000). Resonans uppstår vid vissa frekvenser, vilket innebär att svängningen i vävnaden då blir kraftigare än vid andra frekvenser. Energiabsorptionen är maximal då olika organ eller kroppsdelar har olika resonansfrekvenser (Uppsala Universitet, 1999). Kvinnor tar upp större mängd vibrationsenergi per volym kroppsmassa än män ( Bylund, 1998). Det har visat sig att kvinnlig tandvårdspersonal har högre frekvens av besvär i handleder och händer än sina manliga kolleger ( Bylund, 1998). Studier har visat att exponeringstiden för hand/arm vibrationer bör ej vara mer än 1-2 timmar dag. Några tidsstudier av tandtekniker har inte gjorts. Ett antagande är dock att de laboratorier där denna planering kan vara av intresse, är stora, specialiserade laboratorier utan arbetsrotation (Brändström, 1986). Arbetsbeskrivning tandtekniker I arbetet som tandtekniker ingår flera moment där de utsätts för handöverförda vibrationer. Nedan följer en beskrivning av de instrument som ingår i tandteknikerns dagliga arbete. Gipsvibrator - litet vibrerande arbetsbord som tandteknikern håller avtryck och annat som skall fyllas i med gips, eller inbäddningsmassa, emot. 4

6 Gipstrimmare - en slipmaskin med rinnande vatten som används till att ta bort överskott från gipsmodeller och för att göra modeller plana och parallella. Bandsåg såg med lågt varvtal som används när man sågar isär arbetsmodeller. Gipsmejsel - luftdriven mejsel som hackar och vibrerar loss gips och inbäddningsmassor från arbeten. Handstycken - slip och putsmotorer som tandteknikern håller i handen. Handstyckena kan vara luftdrivna, en liten luftturbin driver motorn. Vibrerar lite. Används främst till finlir och arbeten som inte behöver stor kraft. Eldrivna handstycken som styrs med bordsunit, fotkontroll eller knäpedal. Här är arbetsmomentet mycket tungt. Handstycket i sig vibrerar mycket lite och de vibrationer som uppstår, bildas under själva bearbetningen av arbetsstycket. Eldrivet-wire - det starkaste handstycket. Ger upphov till mycket vibrationer. Putsmotor - för puts av löständer och tandreglering (A. Nilsson, personlig kommunikation 15 april 2002). Nedan följer en beskrivning av olika sammansatta moment/ arbetsområden där instrumenten används. Fast protetik Området fast protetik är tyngst. Det är sådant som sitter fast cementerat i patientens mun och det går alltså inte att ta ut av patienten själv. T.ex. helkeramiska kronor och broar av guld el. titan-keramik konstruktioner. Sådant som i dagligt tal kallas för stiftkronor. Dessa tillverkas på så sätt att tandläkaren preparerar tänderna på patienten och tar avtryck som skickas till ett tandteknikerlab. Där fylls avtrycket i med hård modellgips på en gipsvibrator, för att sedan slipas till på en gipstrimmare. Därefter stiftas de med modellstift, isoleras och tillverkas sedan på en modellsockel (gipsvibrator används till detta moment). Sockel och arbetsmodell säras, arbetsmodellen sågas i sektioner med bandsåg och finjusteringar runt preparationsmodellerna slipas med handstycke. När den gjutna metallen tas ur inbäddningsmassan används ofta gipsmejsel. För slipning av göt, färdigställning av fasader och putsning används handstycke. Oftast mycket små arbetsstycken som kräver mycket kraft och hög precision vid bearbetning. Mycket statiskt arbete (A. Nilsson, personlig kommunikation 15 april 2002) 5

7 Löstagbar protetik Patienten kan själv ta lös och sätta in sådana arbeten i munnen. T.ex. helproteser eller partialproteser, d.v.s. löständer. När man tillverkar sådana går det till så att tandläkaren tar ett avtryck som skickas till lab. Där fylls avtrycken i med modellgips och en gipsvibrator används. Arbetsmodellen slipas till på gipstrimmare. Vilket följs av olika moment fram till dess att protesen är pressad och polymiserad (A. Nilsson, personlig kommunikation 15 april 2002). Polymiserad innebär att en kemisk reaktion uppstår varvid enkla molekyler sammanlänkas med varandra till kedjeliknande jättemolekyler. Genom polymerisation tillverkas olika plastmaterial (Svensk ordbok, 1986). Exempelvis vid tillverkning av tandproteser, då skall den tas fram ur en gipsinbäddning, gipsmejsel används. Sedan färdigställs protesen, handstycke och putsmotor används (A. Nilsson, personlig kommunikation 15 april 2002). Ortodonti Tandreglering. Förr bockade tandteknikerna mycket klammrar och fjädrar av ståltråd. Hård och fjäderhård i dimensioner från ungefär 0,5 mm-1,5mm. Idag är det arbetsmomentet nästan helt borttaget. Momentet går till så att tandläkaren tar ett avtryck. Tandteknikern tillverkar en arbetsmodell av gips. Gipsvibrator och gipstrimmare används. Eventuella klamrar och fjädrar tillverkas samt en skena av acrylat. Vid putsning används ett handstycke, eldrivet eller luftdrivet. Har arbetet varit inbäddat i gips, används en gipsmejsel vid framtagning. Det är vanligt att man vaccumpressar termoplastiska plattor till olika typer av skenor och tandskydd. På dem är det inte så mycket slipning och putsning, utom om tandteknikern lägger på någon form av acrylat som skall slipas och putsas, då används ett eldrivet handstycke (A. Nilsson, personlig kommunikation 15 april 2002). 6

8 Syfte. Syftet med studien var att undersöka upplevd besvärsbild hos tandtekniker som utsätts för hand/arm vibrationer. Följande frågeställningar analyserades. 1. Att beskriva vilka upplevda besvär som kan uppträda hos gruppen tandtekniker. 2. Att beskriva upplevda besvär hos icke vibrationsexponerade individer. 3. Att beskriva hur gruppen tandtekniker anger att de utsätts för vibrationer i sitt dagliga arbete. Metod. Försökspersoner. Tandtekniker Inklusionskriterier- tandtekniker som i sitt dagliga arbete utsätts för hand/arm vibrationer. Kontakt med 15 tandtekniker med samma arbetsgivare togs via telefonsamtal, med en förfrågan om de ville deltaga i ett forskningsprojekt. Ett introduktionsbrev (bilaga 3) sändes ut tillsammans med enkät (bilaga 1) och bifogat frankerat svarskuvert. I introduktionsbrevet lämnades försäkran om identitetsskydd samt att arbetsgivare eller län ej kommer att redovisas i rapporten. Samtliga 15 tandtekniker svarade på enkäten. Gruppen tandtekniker består av 13 kvinnor och två män. Åldersspridningen är år, medianålder 47 år. Antal verksamma år inom yrket ligger från 3,5-37 år, medianvärde 25 år. Tio arbetar heltid. En av tandteknikerna är rökare och en är snusare. Elva är högerhänta, och tre är både höger och vänsterhänta. Ingen tandteknikerna har brutit arm eller handled, ej heller skadat nacke eller axlar. Hela gruppen har arbetat som tandtekniker under hela sitt yrkesverksamma liv, alla anger att de har för avsikt att fortsätta inom yrket. Avtagbar protetik acryl, gipsarbete, samt modellframställning är mest frekvent förekommande inom tandteknikergruppen. Dessa moment består av statiskt arbete, samt exponering för vibrationer från handhållna instrument. 7

9 Arbetsområde Inriktning Fig.1 visar vilken inriktning och antal tandtekniker (n=15) inom respektive område. 1.Allround 2.Avtagbar protetik acryl 3.Avtagbar protetik metall 4.Kron och bro metalldel/guld 5.Kron och bro metalldel/titan 6.Ortodonti 7.Kron och bro färdigställande 8.Keramik 9.Gipsarbete 10.Modellframställning Kontrollgrupp. 15 individer matchade i ålder och kön, som i sitt dagliga arbete inte utsätts för hand/arm vibrationer. Kontrollgruppens sammansättning bestämdes när alla enkäter från försöksgruppen var inlämnade, för att kunna matcha i ålder och kön. Personlig kontakt med respektive person har tagits och en enkät (bilaga 2) med bifogat introduktionsbrev (bilaga 3) har lämnats, samt ett frankerat kuvert för retur av de ifyllda enkäterna. I introduktionsbrevet lämnades en försäkran om identitetsskydd samt att arbetsgivare och län ej kommer att redovisas i rapporten. Samtliga 15 i kontrollgruppen svarade på enkäten. För att kunna matcha kontrollgruppen i ålder har författarna getts möjlighet att låta åldrarna diffa med +/- 1 år. I kontrollgruppen ingår två män och tretton kvinnor. Åldersspridningen är år, medianvärde 47 år. Antal verksamma år inom yrket ligger från 1-35 år, medianvärde 14 år. Hela gruppen arbetar heltid. Fyra personer är rökare och en snusar. Fjorton personer är högerhänta. Ingen i kontrollgruppen har brutit arm eller handled, ej heller skadat nacke eller axlar. Hela gruppen avser att fortsätta inom respektive yrkesområde. 8

10 Mätmetod. Författarna har utarbetat en enkät med frågeställningar som innehåller faktorer i arbetsmiljön inklusive exponering för vibrationer, övriga relevanta frågor som kan bidra till besvärsbild som t.ex. kön, ålder, läkemedel, tobaksbruk, tidigare skador, samt upplevda besvär. Enkäten ges ut i två versioner (bilaga 1 och bilaga 2), en till tandteknikerna och en till kontrollgruppen. Med den skillnaden att i enkäten till kontrollgruppen är delen som innehåller exponering för hand/arm vibrationer borttagen. De yrkesspecifika frågorna i enkäten som behandlar vibrationer, statiskt arbete, samt arbetsmiljöfrågor är sammanställda med hjälp av NOBO - Dental i Skellefteå ( A. Nilsson, personlig kommunikation 10 oktober, 2001).De frågor som tar upp den subjektivt upplevda besvärsbilden är samlade dels från NOBO - Dental ( A. Nilsson, personlig kommunikation 10 oktober, 2001), samt ur boken Att förebygga vibrationsskador Utgiven av Arbetsmiljöfonden Statistiska metoder Data presenteras med deskriptiv statistik, median och spridningsmått för tandtekniker och kontrollgruppen. Statistikprogram som använts är SPSS och Excel. Resultat. Upplevd besvärsbild hos tandtekniker och kontrollgrupp I tabell 1 kan man se att det är en övervägande del i båda grupperna som har besvär belägna på sin högra sida. Tandteknikerna har mer värk från handleder, händer och fingrar. Besvär från nacke, axlar och armar är frekvent i båda grupperna. Försämrad gripkraft dominerar bland tandtekniker. 9

11 Tabell 1. Jämförelse av upplevd besvärsbild hos tandtekniker (n=15) som utsätts för hand/arm vibrationer i sitt dagliga arbete med en kontrollgrupp (n=15) som inte utsätts för hand/arm vibrationer i sitt dagliga arbete. Det antal personer som svarat ja på frågan om upplevda besvär redovisas, samt vart besvären är belägna. Tandtekniker N=15 Kontrollgrupp N=15 Antal Antal person/ Antal Upplevd besvärsbild lokalisation Huvudvärk 3 4 Antal person/ lokalisation Värk nacke 6 8 Värk axlar 9 Hö =2 pers Vä=1 pers Hö+Vä=6 pers Värk armar 6 Hö=4 pers Hö+Vä=2 pers 6 Hö=3 pers Vä+Hö=3 pers 6 Hö=4 pers Vä=1 pers Hö+Vä=1 pers 3 Hö=1 pers Vä=2 pers 3 Hö=2 pers Värk armbågar 3 Hö=2 pers Hö+Vä=1 pers Värk handleder 8 Hö=6 pers Hö+Vä=2 pers Vä=1 pers Värk händer 6 Hö=3 pers 2 Hö=1 pers Hö+Vä=3 pers Vä=1 pers Värk fingrar 5 Hö+Vä=5 pers 1 Hö=2 pers Kalla händer/fingrar 4 Hö+Vä=3 pers 5 Vä=1 pers Hö+Vä=4 pers Domningar händer/fingrar 2 Vä=1 pers Hö+Vä=1 pers 3 Hö=2 pers Vä=1 pers Stickningar händer/fingrar 0 0=Ej svarat 1 0=Ej svarat Vita händer/fingrar 1 0=Ej svarat 1 Hö+Vä=1 Försämrad gripkraft 7 Hö=5 pers Hö+Vä=2 pers 4 Hö=2 pers Vä=2 pers Tappar lätt saker 3 Hö=2 pers 1 Hö=1 pers Hö+Vä=1 pers Svårt knäppa knappar 0 0=Ej svarat 0 0=Ej svarat Skakningar/darrning ar hand/arm 1 Hö=1 pers 0 0=Ej svarat 10

12 Instrumentanvändning I tabellen nedan kan man se hur tandteknikerna besvarat frågorna i enkäten gällande instrumentanvändning. De instrument som använts längst i medianvärde arbetade år är gipstrimmare, gipsvibrator, eldrivet handstycke, och fotkontroll. Tabell 2 visar instrumentanvändning och antal år instrumenten använts av gruppen tandtekniker (n=15). De instrument som presenteras utsätter tandteknikern för en varierad grad av vibrationer. N=Det antal tandtekniker som svarat att de använder instrumentet i sitt dagliga arbete. Instrument N Median Spridning Eldrivet handstycke år (3,5-34) Luftdrivet handstycke 8 15 år (1-30) Fotkontroll år (3,5-37) Gipsvibrator år (3,5-37) Gipstrimmare år (3,5-37) Bandsåg 6 6,5 år (1-20) Gipsmejsel år (1-28) Upplevd besvärsbild kontra instrumentanvändning. Vi vill med kommande tabeller visa hur tandteknikerna svarat på frågor om upplevd besvärsbild kontra instrumentanvändning. För varje instrument har vi delat tandteknikerna i två olika grupper utifrån de som använt instrumentet mindre (<) och mer eller lika med (=>)medianvärdet antal år av användning. De instrument vi valt att studera är eldrivet handstycke, luftdrivet handstycke, gipsvibrator, gipstrimmare och gipsmejsel. Instrumenten valdes utifrån antal år av användning och att de är mest använda inom de områden gruppen tandtekniker arbetar. Instrumentanvändningen ställs mot de besvär som visade på största skillnaden mellan tandtekniker och kontrollgrupp d.v.s. värk i handleder, värk i händer och värk i fingrar. 11

13 De som svarat ja vid de olika besvären redovisas. De tandtekniker som arbetat längre tid inom yrket uppvisar mer värk/besvär. Tabell 3 upplevda besvär hos tandtekniker (n=15) som arbetat med eldrivet handstycke under längre eller kortare tid. Antal ja svar vid besvär redovisas. Eldrivet handstycke Besvär Antal år =>20år n=9 Antal år <20år n=6 Värk i handleder 4 4 Värk i händer 4 2 Värk i fingrar 2 3 Tabell 4 upplevda besvär hos tandtekniker (n=8) som arbetat med luftdrivet handstycke under längre eller kortare tid. Antal ja svar vid besvär redovisas. Luftdrivet handstycke Besvär Antal år =>15år n=3 Antal år <15år n=5 Värk i handleder 3 0 Värk i händer 3 1 Värk i fingrar 2 1 Tabell 5 upplevda besvär hos tandtekniker(n=14) som arbetat med gipsvibrator under längre eller kortare tid. Antal ja svar vid besvär redovisas. Gipsvibrator Besvär Antal år =>25år n=8 Antal år <25år n=6 Värk i handleder 4 3 Värk i händer 4 1 Värk i fingrar 3 2 Tabell 6 upplevda besvär hos tandtekniker (n=15) som arbetat med gipstrimmare under längre eller kortare tid. Antal ja svar vid besvär redovisas. Gipstrimmare Besvär Antal år =>25år n=9 Antal år <25år n=6 Värk i handleder 5 3 Värk i händer 5 1 Värk i fingrar

14 Tabell 7 upplevda besvär hos tandtekniker (n=13) som arbetat med gipsmejsel under längre eller kortare tid. Antal ja svar vid besvär redovisas. Gipsmejsel Besvär Antal år =>17år n=7 Antal år <17år n=6 Värk I handleder 4 3 Värk I händer 3 2 Värk I fingrar 2 3 I enkäterna gavs tandteknikerna möjlighet att lämna egna kommentarer vid de olika frågorna om upplevd besvärsbild. Vi har valt att presentera valda kommentarer för varje besvär som tagits upp i tabellerna ovan. De olika besvären har även kommenterats utifrån frågorna, påverkar besvären Din fritid? Påverkar besvären Dig i Ditt dagliga arbete? De olika instrumenten som används ger olika grad av vibrationer. Tiden, eller antal år av användning kan eventuellt bidra till ovan nämnda besvär. Värk i handleder, Dagar då jag slipat i acryl nästan hela dagen kan det hända att jag får ont, Har alltid arbetat 50%, i 37 år varför jag klarat mig så bra från arbetsskador, Svårt lyfta stekpanna, skotta snö med skovel. Värk i händer, Vissa dagar med mycket acrylatputs så värker det i händerna, g orkar inte längre det jag borde, kan ej längre fylla på t.ex. gips, svårt när man är van att klara sig själv, Svårt att handarbeta. Värk i fingrar, Tummen på höger, långfingret vänster låser sig i yttre leden, Svårt att skruva små skruvar vid ortodontiapparater. Statiskt arbete i kombination med hand/arm vibrationer. Denna del i enkäten visade sig vara svårtolkad p.g.a. att några av tandteknikerna gett otydliga svar, d.v.s. ej angivit tid eller bara antagit tid. Frågeställningen är dock så pass viktig att vi har valt att ta med den ändå. De svar vi fått in kommer att redovisas som tabell där (n=) antal tandtekniker, medianvärde tid i timmar dag, och spridningsmått i antal timmar dag. I anslutning till varje fråga fanns ett utrymme för 13

15 egna kommentarer vilket presenteras i text efter tabellen. Tiden för exponering av vibrationer i mediantid varierar p.g.a. tandteknikerna utför flera olika moment under en arbetsdag. Tabell 8 visar hur gruppen tandtekniker svarat att de utsätts för hand/arm vibrationer i kombination med statiskt arbete. I tabellen kan man se antal tandtekniker (n=antal) tabellen visar tid i timmar, median, och spridningsmått i timmar. Statiskt arbete i kombination med hand/arm vibrationer N Median Spridning Vaxmodellering 13 2 (15min-4 tim) Slipning av metall/titan 3 8 (2-8 tim) Slipning av acrylat 13 2 (30min-4 tim) Uppläggning av keram 3 2 (1-2 tim) Slipning av keram 2 Frästeknik 1 Cad-Cam 0 Uppläggning av övrigt fasadmaterial 2 Slipning av övrigt fasadmaterial 0 Färdigställande av arbeten/putsning 14 1 (15min-3 tim) Iordningställande av arbetsmodeller 13 1 (30min-3 tim) 14

16 Tandteknikerna skrev egna kommentarer i anslutning till några av de olika frågeställningarna och vi har valt ut ett antal av dessa. Redovisning av egna kommentarer görs för varje fråga. Vaxmodellering- Några dagar ingenting och andra kan det bli både på för och eftermiddag, Beror på arbetstillgång, och var man är i arbetsgången. Slipning av acrylat- En del dagar är det ju mindre, och andra mer, men kanske ca 4-5 timmar per dag. Detta är också ett ungefärligt genomsnitt då jag en del dagar slipar hela dagen. Uppläggning av keram- Svårt att ange, förr satt jag ibland hela dagar, nu är situationen en annan ibland 4-6 timmar ibland 2 Färdigställande av arbeten/putsning- 3 timmar om dagen, detta är ett ungefärligt genomsnitt då det ibland blir hela dagar Iordningställande av arbetsmodeller- Beror på hur arbeten kommer in, Det är väldigt svårt att uppskatta eftersom man håller på med många saker samtidigt. Exempelvis vid gipsarbeten och acrylatarbeten är väntetiden mellan stelning då man gör någonting annat. Så är det med alla arbeten smälttid, stelningstid, och polymeriseringstid. Det är olika dag från dag beroende på var man är i arbetsprocessen, Ibland hela dagar. 15

17 Arbetsmiljö I enkäten gavs tandteknikerna möjlighet att besvara frågor gällande sin arbetsmiljö. Samma frågeställningar ingick även i enkäterna till kontrollgruppen. De frågor vi valt för de båda grupperna var, se (bilaga1 och bilaga 2) under rubriken, Hur är Din arbetsplats utformad/planerad?. Frågorna valdes för att visa om det var någon skillnad mellan de båda grupperna. De svar vi erhållit redovisas som text och tabeller. I tabellerna nedan beskrivs hur gruppen tandtekniker respektive kontrollgruppen svarat på frågorna kring sin arbetsmiljö (n=15). Tandteknikerna använder sig av flera olika egna arbetsplatser, de har större möjlighet att ta kortare pauser i arbetet, och utnyttjar detta i större utsträckning än kontrollgruppen. Tabell 9 visar hur gruppen tandtekniker (n=15) och kontrollgruppen (n=15) besvarat frågorna med ja eller nej och hur många som ej svarat. Tandtekniker n=15 Kontrollgrupp n=15 Ej svarat Ej svarat Individuellt utformad arbetsplats Har Du tillgång till, använder du flera olika egna arbetsplatser Finns det möjlighet att ta kortare pauser Om ja utnyttjar Du den möjligheten

18 Tabell 10 visar hur gruppen tandtekniker (n=15) besvarat frågor angående belysning, buller och stress på sina arbetsplatser. Samma frågor besvarades av kontrollgruppen (n=15). Värde för belysning enligt skala 1-5, där 1=mycket dålig och 5= mycket bra. Värde för buller enligt skala 1-5 där 1= mycket bullrig och 5= inte alls bullrig. Värde för stress enligt skala 1-5 där 1= mycket stressigt och 5= inte alls stressigt. Tabellen visar median och spridningsvärde. Tandtekniker n=15 Kontrollgrupp n=15 Median Spridning Median Spridning Har Du bra allmänbelysning gradera (3-5) 5 (3-5) Har Du bra punktbelysning gradera (2-5) 4 (2-5) Är Din arbetsplats bullrig gradera (1-5) 4 (3-5) Är Ditt arbete stressigt gradera (1-4) 3 (1-5) Tandteknikerna, och kontrollgruppen upplever att de har god allmänbelysning och punktbelysning. I enkäten ställdes frågan Har Du problem med Din Syn?, 12 tandtekniker och 6 ur kontrollgruppen svarade ja. Bullernivån på arbetsplatsen upplevdes som mer besvärande av tandteknikerna. Frågan Har Du problem med Din hörsel?. Åtta tandtekniker och 1 ur kontrollgruppen svarade ja. Tandteknikerna upplevde en högre stressnivå i arbetet. från tandteknikerna vid frågan om syn, Sedan tre år har jag förstoringsglas, Bär glasögon, använder lampa med förstoringsglas vid findetaljarbete Kontrollgrupp, Blir lätt trött i ögonen när man sitter länge. 17

19 från tandteknikerna vid frågan om hörsel, Sus i höger öra, Lite hörselskada mer på höger sida, Nedsatt hörsel efter alla dessa år. Kontrollgrupp, g tror hörseln har blivit sämre. I enkäten till tandteknikerna ställdes frågan, Gör Du regelbundna hälsokontroller? Denna fråga besvarades med 4 ja. Samtliga tandtekniker i undersökningen har tillgång till företagshälsovård. Diskussion Tanken med studien var att fördjupa sig i ett arbetsskaderelaterat problem. Valet av yrkesgruppen tandtekniker gjordes efter att vi gemensamt valt området vibrationsskador. De besvär som tydligast skiljde de båda grupperna åt var mer värk i handleder, händer och fingrar, hos tandteknikerna. Värk i axlar visade också på en differens mellan de båda grupperna, 9 tandtekniker mot 6 i kontrollgruppen. I kontrollgruppen var det fler som hade besvär från nacken. Den försämrade gripkraften hos 7 tandtekniker mot 4 i kontrollgruppen, kan bero på att tandteknikerna är utsatta för vibrationsexponering. Vid frågan Tappar du lätt saker? svarade 3 tandtekniker ja, och 1 i kontrollgruppen. Det finns dock inget säkert samband minskad muskelkraft/vibrationsexponering säger Gemne & Lundström (2000). På frågor angående neurologiska besvär som domningar i händer och fingrar var det 3 i kontrollgruppen och 2 i tandteknikergruppen som besvarade med ja. Denna besvärsbild är svår att tolka. Tandteknikerna kan dock med tanke på att de är utsatta för hand/arm vibrationer, och att de hade mer värk/besvär från händer, handleder och fingrar utvecklat karpaltunnelsyndrom. I kontrollgruppen var det fler som rökte. Det kan eventuellt förklara att det var fler som svarade ja på frågan Har du kalla händer fingrar?. Det var dock ingen stor 18

20 differens mellan de båda grupperna, 4 tandtekniker mot 5 i kontrollgruppen. De som svarat ja i tandteknikergruppen kan eventuellt visa på vibrationsorsakade Raynaud s fenomen. Gruppen tandtekniker upplevde stress i arbetet i högre grad än kontrollgruppen. Det kan bidra till att tandteknikerna har en högre arbetsbelastning. Huvudvärk hade 4 i kontrollgruppen mot 3 tandtekniker, detta är svårtolkat och vi ser inget direkt samband med vibrationsexponering. Huvudvärken kan bero på ett antal faktorer som exempelvis stress, besvär från nacke och axlar. En patient som söker för arbetsrelaterade besvär/sjukdom i rörelseorganen indikerar ogynnsam belastning i nuvarande arbete då det anses att tids-svars-samband för belastningssjukdomar är relativt kort (Kilbom & Hagberg, 1990). Upptaget av vibrationsenergi kommer att vara beroende av en rad faktorer, bl.a vibrationernas frekvensinnehåll, intensitet, varaktighet och riktning. Vidare påverkas upptaget av faktorer som beror på kopplingen mellan användaren och maskinen, t.ex hur hårt han/hon trycker maskinen mot bearbetningsobjektet eller fattar om maskinhandtaget. Dessutom kommer upptaget att påverkas av skillnader mellan olika individer (Burström, Lundström & Sörensson, 2000). I studien har vi valt att redovisa hur tandteknikerna upplever att de utsätts för hand/arm vibrationer när de samtidigt håller sina armar i statiska positioner. Denna frågeställning besvarades dock så pass otydligt att det är svårt att bedöma värdet av svaren. De svar som lämnats har vi ändå valt att redovisa i resultatdelen, med tanke på att det är tiden för exponering som är viktig att beakta utifrån besvärsbilden. Den bedömning vi gör med hänsyn till de svar och egna kommentarer tandteknikerna lämnat, är att exponeringstiden per dag för hand/arm vibrationer överstiger 1-2 timmar, vilket Brändström (1986) anser vara maximal exponeringstid. För att undersöka reliabiliteten och validiteten när man gör en sådan här enkätstudie vore det bra att först göra en pilotstudie med testning av frågorna på en annan grupp tandtekniker. 19

21 En god ergonomisk utformning av arbetslokalen och arbetsplatsen kan minska vibrationsbelastningen. Höj och sänkbara bord eller arbetsplattformar medför att användaren av vibrerande maskiner kan undvika ogynnsamma arbetsställningar eller arbete med handleden böjd (Burström, Lundström & Sörensson, 2000). Till mer övergripande åtgärder hör att planera arbetet så att sammanhängande exponering under längre perioder undviks. Att lägga in arbetspauser och/eller att växla mellan arbetsmoment som innehåller vibrationsfri arbetstid kan avsevärt minska vibrationsbelastningen (Burström, Lundström & Sörensson, 2000). Tandteknikerna och kontrollgruppen fick svara på frågor om hur deras arbetsplatser var utformade, samt arbetsrotationen. I gruppen tandtekniker hade 10 personer individuellt utformad arbetsplats men det var endast en som kommenterade hur, Höj och sänkbar stol sedan 25 år. Vid frågan om arbetsrotation var det 11 tandtekniker som svarade ja, och 6 som svarade ja i kontrollgruppen. Möjligheten till att ta kortare pauser besvarades med 14 ja av tandteknikerna och 8 ja av kontrollgruppen. Hur man utnyttjade den möjligheten i de båda grupperna visade att 11 tandtekniker tog tillvara den möjligheten och 5 i kontrollgruppen. En god arbetsplatsutformning är en förutsättning för effektiv prevention, men räcker inte som enda åtgärd. Med arbetsplatsutformning avses lämplig utformning dels av arbetsplatsens möbler, dels av verktyg och redskap, dels av arbetsmaterial, tekniska hjälpmedel och kringutrustning. Även faktorer som arbetsplatsens klimat och hygieniska förhållanden (buller, belysning, vibrationer, luftföroreningar) bör inräknas, eftersom de kan ha en negativ inverkan på den totala fysiska och mentala belastningen (Kilbom & Hagberg, 1990). Vi tror att de besvär som tandteknikerna i motsats till kontrollgruppen så tydligt uppvisade beror på ett förhållandevis tungt, statiskt och vibrationsexponerat arbete i kombination med en högre upplevd stressnivå. Fördelningen könsmässigt kan också bidra till besvärsbilden. Det har visat sig att kvinnor absorberar en större mängd vibrationsenergi per volym kroppsmassa än män. En tidigare studie har visat att kvinnlig tandvårdspersonal har 20

22 högre frekvens av besvär från handleder och händer än sina manliga kolleger (Bylund, 1998). Vi valde att titta på användningen av olika instrument kontra antal år som tandteknikern använt instrumentet. De tandtekniker som arbetat längst med eldrivna handstycken, gipsvibrator, gipstrimmare och gipsmejsel visade tydligast besvär från handleder, händer och fingrar. Vår slutsats kring detta är, att de tandtekniker vi analyserat i studien utsätts för en kraftig exponering i tid för hand/arm vibrationer i kombination med ett statiskt arbete för armar och händer. Eldrivet handstycke ger mest vibrationer. Trots detta ser vi i vår studie, att de som arbetar med gipstrimmare har mer besvär i fingrar, händer och handleder. Vi drar den slutsatsen att det är inte bara vibrationsexponeringen som är det avgörande, utan också vilken typ av vibrationer man utsätts för. Det behöver inte alltid vara vibrationerna från handstycket som bidrar till besvären. Det material som skall bearbetas kan i sig ge mycket kraftiga, handöverförda vibrationer. Tandteknikerna i studien visar på en varierad besvärsbild, som vi kan koppla till deras arbete. Alla tandtekniker i studien har för avsikt att fortsätta inom yrket. Samtliga tandtekniker har tillgång till företagshälsovård varav 4 gör regelbundna hälsokontroller. Företagshälsovården bör utnyttja den statistik som man får av registren som förs på den egna mottagningen och företagen. Har man ett patientregister kan man använda detta för att spåra riskmiljöer och riskarbetsplatser (Kilbom & Hagberg, 1990). Vår slutsats kring denna fråga är: väntar den enskilde arbetstagaren för länge med att kontakta företagshälsovården, är risken stor att vibrationsrelaterade skador förvärras och blir bestående. Det är inom företagshälsovården som de första kliniska tecknen eventuellt ger sig till känna. Informationen om risker för arbetsskador inom det aktuella yrkesområdet kan vara bristfällig. Resultatet 4 av 15 som gör regelbundna hälsokontroller anser vi vara för lågt. Studien visade på att upplevda besvär från hand, arm, och skuldra var tydlig hos tandteknikerna. 21

23 Om det finns en väl fungerande företagshälsovård dit de anställda blir kallade för regelbundna hälsokontroller, kan man upprätta ett register och följa den enskilde arbetstagaren och se hur besvärsbilden eventuellt förändras. Inom företagshälsovården bör det finnas en sjukgymnast anställd, som dels gör kliniska undersökningar och tillsammans med den ansvarige läkaren utformar/utarbetar ett preventivt åtgärdsprogram för den enskilde arbetstagaren. Information om ergonomi, och förbättrad arbetsteknik i samråd med tandteknikerna, kan förebygga eller minska vibrationsrelaterade symtom eller besvär. Andra åtgärder i preventivt syfte som är viktiga att beakta är att man kontinuerligt gör studier där fokus ligger på tiden för exponering av hand/arm vibrationer. Förbättringar av vibrationsdämpande hjälpmedel och en ökad kunskap om riskerna för besvär/skador bland anställda inom yrken där man exponeras för vibrationer. Under praktiken inom primärvården upptäcktes att ett antal personer hade diffusa symtom, som var svåra att finna bakgrunden till. Efter att ha diskuterat med andra sjukgymnaster och även läkare inom den öppna sjukvården, kom vi fram till att en del personer hade problem med värk, cirkulationsstörning, och domningar från hand armar och skuldra. Symtom som var svåra att säkert bestämma orsak till. Vilket yrke de olika personer som söker till primärvården har är av stor betydelse med tanke på uppvisade symtom. Problem som härrör sig från händer, fingrar, armar och skuldra kan eventuellt bero på det yrke den drabbade har. Att tidigt diagnostisera och sätta in åtgärder är grundläggande och direkt avgörande, om skadan exempelvis är av neurologisk art. Som sjukgymnast är det därför nödvändigt att ta reda på hur länge den sökande personen har känt av sina symtom. Vilket yrke personen har, hur arbetsplatsen ser ut, hur mycket och hur länge man håller armarna i ett statiskt läge, samt om personen exponeras/utsätts för hand/arm vibrationer. Kvaliteten i anamnesen måste därför noggrant beaktas. Det är viktigt att informera om de faktorer arbetet innehåller som kan bidra till besvären och vilka av dessa faktorer som eventuellt går att påverka. 22

24 Tillkännagivanden Vi vill tacka våra handledare Agneta Larsson Universitetsadjunkt och Gunvor Gard Universitetslektor. NOBO-Dental Skellefteå för hjälp med utformning av frågor till enkäterna. Personalen vid Sociomedicinska biblioteket Institutionen för hälsovetenskap i Boden. 23

25 Referenser. Brändström, E. (1986). Höga vibrationsnivåer för tandtekniker vid materialbearbetning. Arbetarskyddsstyrelsen Forskningsavdelningen i Umeå Tekniska enheten. Burström, L. Lundström, R. & Sörensson, A. (2000). Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Tekniska aspekter. Stockholm: Arbete och hälsa Arbetslivsinstitutet Bylund, S. (1998). Skador och besvär av vibrationer en jämförelse mellan kvinnor och män. Arbete och Hälsa. Vetenskaplig skriftserie ISBN x ISSN Arbetslivsinstitutet. Ekenvall, L. Hagberg, M. Lundborg, G. & Lundström, R. (1991). Att förebygga vibrationsskador Stockholm: Arbetsmiljöfonden. Fagrell, B. (2001). Raynaud s fenomen. Reumatikertidningen sid Finer, D. (2001). Datorbruk ökar inte karpaltunnelsyndrom. (www document). /76783.cs?cs_dir=&cs_topdir=&cssfile=rondenNavigering&logotype=ron den&menuorder=&title Gemne, G.& Lundström, R. (2000). Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Medicinska aspekter. Stockholm: Arbete och hälsa. Arbetslivsinstitutet. Kilbom, Å.& Hagberg, M.(1990). Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar riskyrken och riskfaktorer 1990:19. Arbete och Hälsa, vetenskaplig skriftserie. Arbetsmiljöinstitutet Solna. Landström, U. (2001) Fysikaliska miljöfaktorer(www document). 24

26 Lundborg, G. Sollerman, C. Strömberg, T. (1988). Vibrationsskador i handen. En princip för tidig upptäckt av känselstörningar. Arbetsmiljöfondens sammanfattningar Pnr Vibrationer (33) Lundström, R. Lindmark, A. Sörensson, A. & Weibring, J.(1993). Neurosensoriska handbesvär bland vibrationsexponerade tandtekniker Umeå: Arbetsmiljöinstitutet. Lundström, R. (1987). Lokala vibrationer och dess inverkan på handen Stockholm: Arbetsmiljöfonden. Lundström, R. (1995). Hand-arm vibrationer-mätning, kvantifiering och diagnostik Stockholm: Arbetsmiljöfonden. Svensk ordbok. (1986). Norstedts förlag. Stockholm. UPPSALA UNIVERSITET, ( ). Arbets- och miljömedicin är en del av institutionen för medicinska vetenskaper vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet. (www document). 25

27 Bilaga 1 Frågeformulär Har Du några frågor tag kontakt med Torsten Boström Tel: Mats Nordqvist Tel: e-post: flarken@spray.se

28 Enkätundersökning tandtekniker 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder 3. Heltid 4. Deltid % 5. Antal verksamma år inom yrket 6. Mertid/Övertid Aldrig Sällan Ofta 1. Allround Inriktning Markera det eller de alternativ som stämmer för Dig med kryss i rutan 2. Avtagbar protetik acryl 3. Avtagbar protetik metall 4. Kron och bro metalldel-guld 5. Kron och bro metalldel-titan

29 6. Kron och bro färdigställande 7. Keramik 8. Gipsarbete 9.Modellframställning Statiskt arbete kombinerat med vibrationsexponering. När Du under en längre tid håller arm eller armar stilla i ett läge ut från kroppen Och samtidigt utsätts för vibrationer från handhållna verktyg/instrument. 1. Vaxmodellering Antal timmar/dag 2. Slipning av metalltitan Antal timmar/dag 3. Slipning av acrylat Antal timmar/dag 4. Uppläggning av keram Antal timmar dag

30 5. Slipning av keram Antal timmar dag 6. Frästeknik Antal timmar dag 7. Cad-Cam Antal timmar dag 8. Uppläggning av övrigt fasadmaterial Antal timmar dag 9. Slipning av övrigt fasadmaterial Antal timmar dag 10. Färdigställande av arbeten/putsning Antal timmar dag 11. Iordningställande av arbetsmodeller Antal timmar dag

31 Instrument/verktygs användning i det dagliga arbetet 1. Har Du arbetat med eldrivet handstycke Antal år 2. Har Du arbetat med luftdrivet handstycke Antal år 3. Har Du använt fotkontroll Antal år 4. Har Du använt bordsunit Antal år 5. Har Du styrt med knä Antal år 6. Har Du arbetat med virehandstycke Antal år

32 7. Har Du arbetat med gipsvibrator Antal år 8. Har Du arbetat med gipstrimmare Antal år 9.. Har Du arbetat med bandsåg Antal år 10. Har Du arbetat med gipsmejsel Antal år

33 Hur är din arbetsplats utformad/planerad 1. Individuellt utformad arbetsplats Om, antal år 2. Har Du tillgång till, använder Du flera olika egna arbetsplatser Om, antal år 3. Har Du bra allmänbelysning gradera = Mycket dålig 5= Mycket bra 4. Har Du bra punktbelysning gradera = Mycket dålig 5= Mycket bra 5. Har Du problem med Din syn 6. Är Din arbetsplats bullrig gradera =Mycket bullrig 5= Inte alls bullrig 7. Har Du problem med Din hörsel

34 8. Är Ditt arbete stressigt gradera = Mycket stressigt 5= Inte alls stressigt 9. Hur lång lunchrast tar Du Antal minuter 10. Rast förmiddag Antal minuter 11. Rast eftermiddag Antal minuter 12. Finns det möjlighet att ta kortare pauser Om, utnyttjar Du den möjligheten

35 Subjektivt upplevd besvärsbild Hur Du själv upplever eventuella besvär 1.Ständigt återkommande huvudvärk 2. Värk i nacke 3. Värk i axlar Höger höger/vänster Vänster 4. Värk i armar Höger höger/vänster Vänster 5. Värk i armbågar höger/vänster Höger Vänster

36 6. Värk i handleder höger/vänster Höger Vänster 7. Värk i händer höger/vänster Höger Vänster 8. Värk i fingrar höger hand, vänster hand Höger Vänster 9. Har Du kalla händer/fingrar 10. Har Du bleka/vita händer/fingrar 11. Har Du regelbundet domningar i händer/fingrar 12. Har Du regelbundet stickningar myrkryp i händer/fingrar

37 13. Upplever Du försämrad gripkraft i någon hand Höger Vänster 14. Tappar du lätt saker Höger Vänster 15. Svårt att knäppa knappar 16. Skakningar eller darrningar hand/arm Höger Vänster 17. Har något av ovan angivna besvär medfört svårigheter med någon fritidssysselsättning Om, på vilket sätt och vilket eller vilka besvär 18. Har något av ovan angivna besvär medfört svårigheter i arbetet Om, på vilket sätt och vilket eller vilka besvär

38 19. Har Du varit sjukskriven för något av ovan angivna besvär Om, vilket eller vilka besvär 20. Går Du för behandling av något av de ovanstående besvären Om, vilka besvär, och typ av behandling Övriga frågor 1. Röker Du 2. Snusar Du 3. Är Du vänsterhänt

39 4. Är Du högerhänt 5. Tar Du läkemedel mot någon sjukdom Om, vilken typ av läkemedel 6. Gör Du regelbundna hälsokontroller 7. Finns tillgång till Om, anlitar Du i så fall dom företagshälsovård 8. Har Du svarat på en liknande frågeenkät tidigare 9. Har Du någon Höger gång brutit arm eller Vänster handled 10. Har Du någon gång skadat din nacke 11. Har Du någon Höger gång råkat ut för en Vänster axelskada 12. Har Du arbetat Yrke- med handhållna vibrerande maskiner inom något annat Antal år- yrke 13. Har Du för avsikt att fortsätta inom yrket tandtekniker

40 Vi tackar för Din medverkan i denna studie. Om Du har frågor eller undrar över något är Du välkommen att ringa till. Mats Nordqvist tel: Torsten Boström tel:

41 Bilaga 2 Frågeformulär Har Du några frågor tag kontakt med Torsten Boström Tel: Mats Nordqvist Tel: e-post: flarken@spray.se

42 Enkätundersökning kontrollgrupp 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder 3. Nuvarande yrke 4. Heltid 5. Deltid % 6. Antal verksamma år inom yrket 7. Mertid/övertid Aldrig Sällan Ofta Hur är Din arbetsplats utformad/planerad 1. Individuellt utformad arbetsplats 2. Har Du tillgång till flera olika egna arbetsplatser 3. Har Du bra allmänbelysning gradera Har Du bra punktbelysning gradera = Mycket dålig 5= Mycket bra = Mycket dålig 5= Mycket bra 5. Har Du problem med din syn 6. Är Din arbetsplats bullrig gradera = Mycket bullrig 5= Inte alls bullrig

43 7. Har Du problem med Din hörsel 8. Är Ditt arbete stressigt gradera 1-5 1= Mycket stressigt 5= Inte alls stressigt 9. Hur lång lunchrast tar Du 10. Rast förmiddag Antal minuter Antal minuter 11. Rast eftermiddag Antal minuter 12. Finns det möjlighet att ta kortare pauser Om, utnyttjar du den möjligheten Subjektivt upplevd besvärsbild Hur Du själv upplever eventuella besvär 1. Ständigt återkommande huvudvärk 2. Värk i nacke 3. Värk i axlar höger/vänster Höger Vänster

44 4. Värk i armar höger/vänster Höger Vänster 5. Värk i armbågar höger/vänster Höger Vänster 6. Värk i handleder höger/vänster Höger Vänster 7. Värk i händer höger/vänster Höger Vänster 8. Värk i fingrar höger hand/vänster hand Höger Vänster 9. Har Du kalla händer/fingrar höger hand/vänster hand Höger Vänster 10. Har Du bleka/vita händer/fingrar höger hand/vänster hand Höger Vänster 11. Har Du regelbundet domningar i händer/fingrar höger hand/vänster hand Höger Vänster

45 12. Har Du regelbundet stickningar myrkryp i händer/fingrar höger hand/vänster hand Höger Vänster 13. Upplever Du försämrad gripkraft i någon hand Höger Vänster 14. Tappar Du lätt saker Höger Vänster 15. Svårt att knäppa knappar 16. Skakningar eller darrningar i hand/arm höger/vänster Höger Vänster 17. Har något av ovan angivna besvär medfört svårigheter med någon fritidssysselsättning Om, på vilket sätt. Och vilket eller vilka besvär.

46 18. Har något av ovan angivna besvär medfört svårigheter i arbetet Om, på vilket sätt. Och vilket eller vilka besvär. 19. Har Du varit sjukskriven för något av de ovanstående besvären Om, vilket eller vilka besvär. 20. Går Du för behandling av något av de ovanstående besvären Om, vilket eller vilka besvär och typ av behandling Övriga frågor 1. Röker Du 2. Snusar Du 3. Är Du vänsterhänt

47 4. Är Du högerhänt 5.Tar Du läkemedel mot någon sjukdom Om, vilken typ av läkemedel 6.Gör Du regelbundna hälsokontroller 7. Finns tillgång till företagshälsovård Om, anlitar Du i så fall dom 8. Har Du svarat på en liknande frågeenkät tidigare 9. Har Du någon gång brutit arm eller handled Höger Vänster 10. Har Du någon gång skadat Din nacke 11.Har Du någon gång råkat ut för en axelskada Höger Vänster 12. Har Du någon gång haft ett yrke där Du utsatts för vibrationer från handhållna verktyg Yrke Antal år 13. Har Du för avsikt att fortsätta med Ditt nuvarande yrke

48 Vi tackar för Din medverkan i denna studie. Om Du har frågor är Du välkommen att ringa till Torsten Boström tel: Mats Nordqvist tel: e-post: flarken@spray.se

49 Bilaga 3 Förfrågan om medverkan i forskningsprojekt Det finns ett behov av att studera upplevd besvärsbild hos yrkesgrupper där man utsätts för hand/arm vibrationer i sitt dagliga arbete. Tidigare studier har visat att det kan finnas ett samband mellan handöverförda vibrationer och påverkan av cirkulation, känsel, i händer. Samt värk i axlar, armar och händer. Syftet med studien är att beskriva faktorer i arbetet och upplevd besvärsbild hos tandtekniker som i sitt dagliga arbete utsätts för hand/arm vibrationer, samt hos personer som inte utsätts för hand/arm vibrationer i sitt dagliga arbete. Om Du vill delta ber vi Dig att besvara ett antal enkätfrågor om olika faktorer i Din arbetsmiljö och eventuella symtom/besvär i Din nacke, axlar, armar och händer och eventuella upplevelser av besvär. Enkäten kan Du returnera till oss i bifogade frankerade svarskuvert. All information som samlas in kommer att behandlas utan identitetsuppgifter. Det kommer inte att finnas några som helst möjligheter att identifiera personen bakom lämnade uppgifter, eftersom resultat redovisas utan uppgifter om arbetsgivare, eller inom vilket län studien är gjord. Att deltaga är helt frivilligt och Du kan när som helst, utan att ange någon form av skäl avbryta Din medverkan i studien. Med vänlig hälsning. Mats Nordqvist, sjukgymnaststuderande Tel e-post: flarken@spray.se Torsten Boström, sjukgymnaststuderande Tel Univ.adjunkt/handledare Agneta Larsson Univ.lektor/handledare Gunvor Gard Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Hälsovetenskap i Boden