Autism Autism F84.0

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Autism Autism F84.0"

Transkript

1 DSM 5 kod DSM 5 text ICD 10 kod Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser Intellektuella funktionsnedsättningar 319 Intellektuell funktionsnedstättning, lindrig F Iintellektuell funktionsnedstättning, medelsvår F Intellektuell funktionsnedstättning, svår F Intellektuell funktionsnedstättning, mycket svår F Ospecificerad intellektuell funktionsnedstättning F Generell psykisk utvecklingsavvikelse F88 Kommunikationsstörningar Störd språkutveckling F Fonologisk störning F Stamning med debut i bardndom F Stamning med debut i vuxen ålder F Social (pragmatiskt) kommunikationsstörning F Ospecificerad kommunikationsstörning F80.9 Autism Autism F84.0 ADHD ADHD kombinerad form F90.0B ADHD huvudsakligen ouppmärksam form F90.0C ADHD huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form F Annan specificerad ADHD F Ospecificerad ADHD F90.9 Specifika inlärningssvårigheter Specifik inlärningssvårighet med lässvårigheter F Specifik inlärningssvårighet med skrivsvårigheter F Specifik inlärningssvårighet med räknesvårigheter F81.2 Motoriska störningar Störd utveckling av koordinationsförmågan F Rörelsestereotypier F98.4 Tics Tourettes syndrom F Ihållande (kroniska) motoriska eller vokala tics F Övergående tics F Andra specificerade tics F Ospecificerade tics F95.5 Andra utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser Andra specificerade utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser F Oapecificerad utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse F89 Schizofrenispektrumsyndrom samt andra psykoser Personlighetssyndrom, schizotyp F Vanföreställningssyndrom F Kortvarig psykos F Schizofreniformt syndrom F Schizofreni F Schizoaffektivt syndrom, bipolär form F Schizoaffektivt syndrom, depressiv form F25.1 Substans och läkemedelsbetingad psykos Substans och läkemedelsbetingad psykos, alkohol F Substans och läkemedelsbetingad psykos, Cannabis F Substans och läkemedelsbetingad psykos, Amfetamin F Substans och läkemedelsbetingad psykos, Kokain F Substans och läkemedelsbetingad psykos, övrig F19.5

2 298.8 Annat specificerat schizofrenispektrumsyndrom samt andra psykoser F Ospecificerat schizofrenisyndrom samt andra psykoser F29 Bipolära och relaterade syndrom Pågående eller senaste episod manisk Bipolär I, lindrig, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, medelsvår, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, svår, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, med psykotiska symtom, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, i partiell remission, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, i fullständig remission, pågående eller senaste episod manisk F Bipolär I, ospecificerad, pågående eller senaste episod manisk F31.9 Pågående eller senaste episod hypomani Bipolär I, pågående eller senaste episod hypomani F31.0 Pågående eller senaste episod depression Bipolär I, lindrig, pågående eller senaste episod depression F Bioplär I, medelsvår, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, svår, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, med psykotiska symtom, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, i partiell remission, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, i fullständig remission, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, ospecificerad, pågående eller senaste episod depression F Bipolär I, senaste episod ospecificerad F Bipolär II F Cyklotymi F34.0 Depressiva syndrom Dysforiskt syndrom med debut under barndom och tonår (DMDD) F34.8 Egentlig depression, första episod Egentlig depression, lindrig, första episod F Egentlig depression, medelsvår, första episod F Egentlig depression, svår, första episod F Egentlig depression, med psykotiska symtom, första episod F Egentlig depression, i partiell remission, första episod F Egentlig depression, i fullständig remission, första episod F Egentlig depression, ospecificerad, första episod F32.9 Egentlig depression, återkommande period Egentlig depression, lindrig, återkommande episod F Egentlig depression, medelsvår, återkommande episod F Egentlig depression, svår, återkommande episod F Egentlig depression, med psykotiska symtom, återkommande episod F Egentlig depression, i partiell remission, återkommande episod F Egentlig depression, i fullständig remission, återkommande episod F Egentlig depression, ospecificerad, återkommande episod F Ihållande depression (Dystymi) F Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMS) N94.3 Substans/läkemedelsbetingad depression Alkohol F Övrig F Andra specificerade depressioner F Ospecificerad depression F32.9 Ångestsyndrom Separationsångest F Selektiv mutism F Specifik fobi F Social ångest (Social fobi) F Paniksyndrom F Agorafobi F Generaliserat ångestsyndrom F41.1

3 Substans-/läkemedelsbetingat ångestsyndrom Alkohol F Övrig F Ångestsyndrom orsakat av annat medicinskt tillstånd F Andra specificerade ångestsyndrom F Ospecificerat ångestsyndrom F41.9 Tvångssyndrom och relaterade syndrom Tvångssyndrom F Dysmorfofobi F45.2A Samlarsyndrom F Trichotillomani F Dermatillomani L98.1 Substans-/läkemedelsbetingat tvångssyndrom och relaterade syndrom Övrig F Tvångssyndrom och relaterade syndrom orsakade av annat medicinskt tillstånd F Andra specificerade tvångssyndrom och relaterade syndrom F Ospecificerat tvångssyndrom och relaterade syndrom F42.9 Trauma- och stressrelaterade syndrom Anknytningsstörning med social hämning F Anknytningsstörning med social distanslöshet F Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) F Akut stressyndrom F43.0 Anpassningsstörningar Med nedstämdhet F Med ångestkänslor F Med blandad ångest och nedstämdhet F Med beteendestörning F Med blandade emotionella och beteendestörningar F Ospecificerad F Andra specificerade trauma- och stressrelaterade syndrom F Ospecificerat trauma- och stressrelaterat syndrom F43.9 Dissociativa syndrom Dissociativ identitetsstörning F Dissociativ amnesi F Med dissosiativ fugue F Depersonalisations- och derealisationssyndrom F Andra specificerade dissociativa syndrom F Ospecificerat dissociativt syndrom F44.9 Kroppssyndrom och relaterade syndrom Kroppssyndrom F Sjukdomsångest F Konversionssyndrom (Funktionell neurologisk symtomstörning) F Psykologiska faktorer som påverkar andra medicinska tillstånd F Patomimi F Andra specificerade kroppssyndrom och relaterade syndrom F Ospecificerat kroppssyndrom och relaterade syndrom F45.9 Ätstörningar och födorelaterade syndrom Pica hos barn F Pica hos vuxna F Idisslande F Undvikande/restriktiv ätstörning F Anorexia nervosa F Bulimia nervosa F50.2

4 Hetsätningsstörning F Andra specificerade ätstörningar eller födorelaterad syndrom F Ospecificerad ätstörning eller födorelaterat syndrom F50.9 Inkontinenssyndrom Enures F Enkopres F98.1 Andra specificerade inkontinenssyndrom Med urininkontinens N Med avföringsinkontinens R15 Ospecificerat inkontinenssyndrom Med urininkontinens R Med avföringsinkontinens R15 Sömn-vakenhetsrelaterade störningar Sömnlöshet F Hypersomni F51.1 Narkolepsi Narkolepsi G Narkolepsi med kataplexi G Narkolepsi sekundärt till annat medicinskt tillstånd G47.4 Andningsrelaterade sömnstörningar Obstruktiv sömnapné/hypopné G47.3 Parasomnier Arousal under icke-rem-sömn: Sömngång F Arousal under icke-rem-sömn: Nattskräck F Mardrömmar F Stört beteende under REM-sömn G Restless legs G25.8 Substans-/läkemedelsbetingad sömnstörning Övrig F Annan specificerad sömnlöshet G Ospecificerad sömnlöshet G Annan specificerad hypersomni G Ospecificerad hypersomni G Andra specificerade sömn-vakenhetsrelaterade störningar G Ospecificerad sömn-vakenhetrelaterad störning G47.9 Sexuella funktionsstörningar Andra specificerade sexuella funktionsstörningar F Ospecificerad sexuell funktionsstörning F52.9 Könsdysfori Könsdysfori hos barn F Könsdysfori hos ungdomar och vuxna F Andra specificerade former av könsdysfori F Ospecificerad könsdysfori F64.9 Utagerande beteende-, impulskontroll- och uppförandestörningar Trotssyndrom F intermittent explosivitet F63.8 Uppförandestörning Debut i barndom F Debut i ungdom F Ospecificerad debut F91.9

5 Pyromani F Kleptomani F Andra specificerade former av utagerande betende-, impulskontroll och uppförandestörnf Ospecificerad utagerande beteende-, impulskontroll och uppförandestörning F91.9 Substansrelaterade syndrom och beroendesyndrom Substansrelaterade syndrom Alkoholrelaterade syndrom Alkoholbrukssyndrom: lindrigt F Alkoholbrukssyndrom: medelsvårt F Alkoholbrukssyndrom: svårt F Alkoholintoxikation F Alkoholabstinens Ospecificerat alkoholrelaterat syndrom F10.9 Cannabisrelaterade syndrom Cannabisbruksyndrom: lindrigt F Cannabisbruksyndrom: medelsvårt F Cannabisbruksyndrom: svårt F Cannabisintoxikation F Cannabisabstinens F Ospecificerat cannabisrelaterat syndrom F12.9 Hallucinogenrelaterade syndrom Ospecificerat fencyklidinrelaterat syndrom F Ospecificerat hallucinogenrelaterat syndrom F16.9 Koffeinrelaterade syndrom Ospecificerat koffeinrelaterat syndrom F15.9 Lösningsmedelrelaterade syndrom Ospecificerat lösningsmedelrelaterade syndrom F18.9 Opioidrelaterade syndrom Ospecificerat opioidrelaterat syndrom F11.9 Sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterade syndrom Ospecificerat sedativa-, hypnotika- eller anxiolytikarelaterade syndrom F13.9 Stimulantiarelaterade syndrom Ospecificerat stimulantiarelaterat syndrom F15.9 Tobaksrelaterade syndrom Ospecificerat tobaksrelaterat syndrom F17.9 Substansrelaterade syndrom, annan (eller okänd) substans Ospecificerat substansrelaterat syndrom, annan (eller okänd) substans F19.9 Icke substansrelaterade syndrom Hasardspelsyndrom F63.0 Kognitiv sjukdom och lindrig kognitiv funktionsnedsättning Kognitiv sjukdom, traumatisk hjärnskada, med beteendestörning F Kognitiv sjukdom, traumatisk hjärnskada, utan beteendestörning F Lindrig kognitiv funktionsnedsättning orsakad av traumatisk hjärnskada G Ospecificerad kognitiv sjukdom R41.9 Personlighetssyndrom Personlighetssyndrom kluster A Personlighetssyndrom, paranoid F Personlighetssyndrom, schizoid F Personlighetssyndrom, schizotyp F21

6 Personlighetssyndrom kluster B Personlighetssyndrom, antisocial F Personlighetssyndrom, borderline F Personlighetssyndrom, histrionisk F Personlighetssyndrom, narcissistisk F60.8 Personlighetssyndrom kluster C Personlighetssyndrom, ängslig F Personlighetssyndrom, osjälvständig F Personlighetssyndrom, tvångsmässig F60.5 Övriga personlighetssyndrom Personlighetsförändring orsakad av annat medicinskt tillstånd F Andra specificerade personlighetssyndrom F Ospecificerat personlighetssyndrom F60.9 Parafilier Voyeurism F Exhibitionism F Frotteurism F Sexuell masochism F Sexuell sadism F Pedofili F Fetischism F Transvetism F Andra specificerade parafilier F Ospecificerad parafili F659 Andra former av psykisk ohälsa Andra specificerade former av psykisk ohälsa orsakde av något annat medicinskt tillstånd F Ospecificerad psykisk ohälsa orsakad av något annat medicinskt tillstånd F Annan specifivcerad form av psykisk ohälsa F99 Läkemedelsbetingade motoriska störningar och andra läkemedelsbiverkningar Neuroleptikabetingad parkinsonism G Annan läkemedelsbetingad parkinsonism G Malignt neuroleptikasyndrom G Läkemedelsbetingad akut dystoni G Läkemedelsbetingad akut akatisi G Tardiv dyskinesi G Tardiv dystoni G Tardiv akatisi G Läkemedelsbetingad postural tremor G Andra läkemedelsbetingade motoriska störningar G Antidepressivt utsättningssyndrom T Andra läkemedelsbiverkningar T50.9 Andra omständigheter som kan vara i kliniskt fokus Relationsproblem Problem relaterade till uppväxten V61.20 Problem mellan primär stödperson och barn Z62.8 V61.8 Problem mellan syskon Z62.8 V61.8 Uppvuxen åtskilld från föräldrarna Z61.1 V61.8 Uppvuxen på institution Z62.2 V61.20 Barn påverkat av konflikter mellan föräldrarna Z63.8 Andra familjerelaterade problem V61.10 Relationsproblem till partner Z63.0 V61.03 Familjeuppbrott på grund av separation eller skildmässa Z63.5 V61.8 Höga nivåer av känslouttryck i familjen Z63.8 V62.82 Okomplicerad sorg Z63.4 Misshandel och försummelse Problem relaterade till misshandel, vanvård och försummelse av barn Fysisk barnmisshandel, säkerställt, T74.1

7 Fysisk barnmisshandel, säkerställt, T Fysisk barnmisshandel, misstänkt, T Fysisk barnmisshandel, misstänkt, T74.1 V61.21 Andra omständigheter relaterade till fysisk barnmisshandel, psykiatrisk vård avseende Z61.1 offer för primär stödpersons misshandel av barn V61.21 Andra omständigheter relaterade till fysisk barnmisshandel, psykiatrisk vård avseende Z61.1 offer för annan än primär stödpersons misshandel av barn V15.41 Andra omständigheter relaterade till fysisk barnmisshandel, personligen offer för Z61.1 barnmisshandel under barndomen V61.22 Andra omständigheter relaterade till fysisk barnmisshandel, psykiatrisk vård avseende Z61.1 primär stödperson som utövat barnmisshandel V62.83 Andra omständigheter relaterade till fysisk barnmisshandel, psykiatrisk vård avseende Z61.1 annan än primär stödperson som utövat barnmisshandel Sexuella övergrepp mot barn Sexuella övergrepp mot barn, säkerställt, T Sexuella övergrepp mot barn, säkerställt, T Sexuella övergrepp mot barn, misstänkt, T Sexuella övergrepp mot barn, misstänkt, T74.2 V61.21 Andra omständigheter relaterade till sexuella övergrepp mot barn, psykiatrisk vård Z61.4 avseende offer för primär stödpersons sexuella övergrepp mot barn V61.21 Andra omständigheter relaterade till sexuella övergrepp mot barn, psykiatrisk vård Z61.5 avseende offer för annan än primär stödpersons sexuella övergrepp mot barn V15.41 Andra omständigheter relaterade till sexuella övergrepp mot barn, personligen offer för Z61.4 sexuella övergrepp mot barn under barndomen V61.22 Andra omständigheter relaterade till sexuella övergrepp mot barn, psykiatrisk vård avseende primär stödperson som utövat sexuella övergrepp mot barn Z61.5 Andra omständigheter relaterade till sexuella övergrepp mot barn, psykiatrisk vård Z61.4 avseende annan än primär stödperson som utövat sexuella övergrepp mot barn Försummelse av barn Försummelse av barn, säkerställt, T Försummelse av barn, säkerställt, T Försummelse av barn, misstänkt, T Försummelse av barn, misstänkt, T74.0 V61.21 Andra omständigheter relaterade till försummelse av barn: psykiatrisk vård avseende Z62.4 offer för primär stödpersons försummelse av barn V61.21 Andra omständigheter relaterade till försummelse av barn: psykiatrisk vård avseende Z62.4 offer för annan än primär stödpersons försummelse av barn V15.42 Andra omständigheter relaterade till försummelse av barn: personligen offer för Z62.4 försummelse av barn under barndomen V61.22 Andra omständigheter relaterade till försummelse av barn: psykiatrisk vård avseende Z62.4 primär stödperson som utövat försummelse av barn V62.83 Andra omständigheter relaterade till försummelse av barn: psykiatrisk vård avseende Z62.4 annan än primär stödperson som utövat försummelse av barn Psykisk misshandel av barn Psykisk misshandel av barn, säkerställt, T Psykisk misshandel av barn, säkerställt, T Psykisk misshnadel av barn, misstänkt, T Psykisk misshnadel av barn, misstänkt, T74.3 V61.21 Andra omständigheter relaterade till psykisk misshandel av barn: psykiatrisk vård Z62.3 avseende offer för primär stödpersons psykiska misshandel av barn V61.21 Andra omständigheter relaterade till psykisk misshandel av barn: psykiatrisk vård Z62.3 avseende offer för annan än primär stödpersons psykiska misshandel av barn

8 V15.42 Andra omständigheter relaterade till psykisk misshandel av barn: personligen offer för Z62.3 psykisk misshandel av barn under barndomen V61.22 Andra omständigheter relaterade till psykisk misshandel av barn: psykiatrisk vård Z62.3 avseende primär stödperson som utövat psykisk misshandel av barn V62.83 Andra omständigheter relaterade till psykisk misshandel av barn: psykiatrisk vård Z62.3 avseende annan än primär stödperson som utövat psykisk misshandel av barn Problem relaterade till misshandel, vanvård och försummelse av vuxen person Fysiskt partnervåld, säkerställt, T Fysiskt partnervåld, säkerställt, T Fysiskt partnervåld, misstänkt, T Fysiskt partnervåld, misstänkt, T74.1 V61.11 Andra omständigheter relaterade till fysiskt partnervåld: psykiatrisk vård avseende offer Z91.4 för fysiskt partnervåld V15.41 Andra omständigheter relaterade till fysiskt partnervåld: personligen offer för tidigare Z91.4 fysiskt partnervåld V61.12 Andra omständigheter relaterade till fysiskt partnervåld: psykiatrisk vård avseende Z91.4 person som utövat fysiskt våld mot sin partner Sexuellt partnervåld, säkerställt, T Sexuellt partnervåld, säkerställt, T Sexuellt partnervåld, misstänkt, T Sexuellt partnervåld, misstänkt, T74.2 V61.11 Andra omständigheter relaterade till sexuellt partnervåld: psykiatrisk vård avseende Z91.4 offer för sexuellt partnervåld V15.41 Andra omständigheter relaterade till sexuellt partnervåld: personligen offer för tidigare Z91.4 sexuellt partnervåld V61.12 Andra omständigheter relaterade till sexuellt partnervåld: psykiatrisk vård avseende Z91.4 person som utövat sexuellt våld mot sin partner Försummelse av partner, säkerställt, T Försummelse av partner, säkerställt, T Försummelse av partner, misstänkt, T Försummelse av partner, misstänkt, T74.0 V61.11 Andra omständigheter relaterade till försummelse av partner: psykiatrisk vård avseende Z91.4 offer för partners försummelse V15.42 Andra omständigheter relaterade till försummelse av partner: personligen offer för Z91.4 tidigare försummelse av partner V61.12 Andra omständigheter relaterade till försummelse av partner: psykiatrisk vård avseende Z91.4 person som utövat försummelse gentemot sin partner Psykisk misshandel av partner, säkerställt, T Psykisk misshandel av partner, säkerställt, T Psykisk misshandel av partner, misstänkt, T Psykisk misshandel av partner, misstänkt, T74.3 V61.11 Andra omständigheter relaterade till psyksik misshandel av partner: psykiatrisk vård Z91.4 avseende offer för psykisk misshandel av partner V15.42 Andra omständigheter relaterade till psyksik misshandel av partner: personligen offer Z91.4 för tidigare psykisk misshandel av partner V61.12 Andra omständigheter relaterade till psyksik misshandel av partner: psykiatrisk vård Z91.4 avseende person som utövat psykisk misshandel av partner Fysisk misshandel av en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T Fysisk misshandel av en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T74.1

9 Fysisk misshandel av en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T Fysisk misshandel av en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T Sexuella övergrepp mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T Sexuella övergrepp mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T Sexuella övergrepp mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T Sexuella övergrepp mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T Psykisk misshandel mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T Psykisk misshandel mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, säkerställt, T Psykisk misshandel mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T Psykisk misshandel mot en vuxen person av annan vuxen person än partner, misstänkt, T74.3 V65.49 Andra omständigheter relaterade till fysisk och psykisk misshandel och övergrepp mot T74.3 en vuxen person av annan vuxen person än partner: psykiatrisk vård avseende offer för V62.83 Andra omständigheter relaterade till fysisk och psykisk misshandel och övergrepp mot T74.3 en vuxen person av annan vuxen person än partner: psykisatrisk vård avseende person Problem i studier eller arbetsliv Problem i studier V62.3 Inlärningssvårigheter eller studieproblem Z55.9 Problem i arbetsliv V62.21 Problem relaterade till avslut av tjänstgöring i försvarsmakten Z56.7 V62.29 Andra problem relaterade till arbetslivet Z56.7 Problem med boende och ekonomi Problem med boende V60.0 Hemlöshet Z59.0 V60.1 Dåliga bostadeförhållanden Z59.1 V60.89 Konflikter med grannar, hyresgäster eller hyresvärd Z59.2 V60.6 Problem som har samband med instittionsboende Z59.3 Problem med ekonomi V60.2 Brist på mat eller drickbart vatten Z59.4 V60.2 Extrem fattigdom Z59.5 V60.2 Låg inkomst Z59.6 V60.2 Bristfällig socialförsäkring eller social service Z59.7 V60.9 Ospecificerade problem med boende eller ekonomi Z59.9 Andra problem relaterade till sociala omständigheter V62.39 Livskris Z60.0 V60.3 Problem som har samband med ensamboende Z60.2 V62.4 Kulturanpassningssvårigheter Z60.3 V62.4 Problem med social utstötning eller uteslutning Z60.4 V62.4 Föremål för (upplevd) diskriminering eller förföljelse Z60.5 V62.9 Ospecificerade problem relaterade till sociala omständigheter Z60.9 Problem relaterade till brott eller kontakter med rättsväsendet V62.89 Brottsoffer Z65.4 V62.5 Dömd i civilmål eller brottmål utan fängelsepåföljd Z65.0 V62.5 I fängelse eller annan inspärrning Z65.1 V62.5 Problem som har samband med frigivning från fängelse Z65.2 V62.5 Problem som har samband med andra legala omständigheter Z65.3

10 Andra vårdkontakter avseende stödsamtal med medicinsk rådgivning V65.49 Sexualrådgivning Z70.9 V65.40 Andra former av stödsamtal eller rådgivning Z71.9 Problem relaterade till andra psykosociala, personliga och yttre omständigheter V62.89 Religiösa eller andliga problem Z65.8 V61.7 Problem i samband med oönskad graviditet Z64.0 V61.5 Problem hos mångföderska Z64.1 V62.89 Oenighet med socialsekreterare, övervakare eller annan medarbetare inom socialtjänstenz64.4 V62.89 Offer för terrorism eller tortyr Z65.4 V62.22 Exponering för katastrof, krig eller andra fientligheter Z65.5 V62.89 Andra problem relaterade till psykosociala omständigheter Z65.8 V62.9 Ospecificerade problem relaterade till psykosociala omständigheter som ej specificeras Z65.9 Andra omständigheter i den personliga sjukhistorien V15.49 Annat psykologiskt trauma i sjukhistorien Z91.4 V15.59 Självskada i sjukhistorien Z91.5 V62.22 Avslut av tjänstgöring i försvarsfakten i sjukhistorien Z91.8 V15.89 Andra personliga riskfaktorer i sjukhistorien Z91.8 V69.9 Problem som har samband med livsstil Z72.9 V71.01 Antisocialt beteende hos vuxna Z72.8 V71.02 Antisocialt beteende hos barn eller ungdomar Z72.8 Problem gällande tillgång till medicinsk vård och annan hälsovård V63.9 Hälso- och sjukvård saknas eller är otillgänglig Z75.3 V63.8 Andra hjälporganisationer saknas eller är otillgängliga Z75.4 Bristande följsamhet till behandling och medicinsk rådgivning V15.81 Bristande behandlingsföljsamhet Z Övervikt eller obesitas E66.9 V65.2 Simulering Z76.5 V40.31 Vandringsbeteende förknippat med psykisk ohälsa Z91.8 V62.89 Marginell intellektuell funktionsnedsättning R41.8

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen

DSM-5 en introduktion. Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen DSM-5 en introduktion Myrna Siri specialist i psykiatri leg psykoterapeut Ericastiftelsen Psykiatrisk diagnostik är deskriptiv Psykiatrisk diagnostik är beskrivande, deskriptiv. Till skillnad från medicinsk

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykopatologi & Psykiskt status Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast

Läs mer

DSM- 5 möjligheter, risker, nyheter

DSM- 5 möjligheter, risker, nyheter DSM- 5 möjligheter, risker, nyheter Jörgen Herlofson Psykiater, leg. psykoterapeut, handledare DSM- översä@are www.pilgrimpress.se Obs! Diagnos,ska termer och begrepp från DSM- 5 är preliminärt översa?a.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-103626 Fastställandedatum: 2015-10-26 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2016-10-26 Fastställare: Börje Svensson sättning i PMO

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Områdesbeskrivning Linköping

Områdesbeskrivning Linköping Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin

Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Skånevård Sund Division Psykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin Dokumentnamn Dokumenttyp Dokument-id Versionsnummer Gränssnittsdokument Riktlinje 1.0 Fastställd av Regional ledningsgrupp öppenvård Regional

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida * OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida FAKTABLA Beställa Antal ex Adhd / add Vad är adhd/add? - lättläst Vad är adhd/add? Flickor och kvinnor med adhd/add Adhd/add

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

SENASTE NYTT INOM DSM-5. Jörgen Herlofson Leg läkare, leg psykoterapeut Empatica AB, Stockholm

SENASTE NYTT INOM DSM-5. Jörgen Herlofson Leg läkare, leg psykoterapeut Empatica AB, Stockholm SENASTE NYTT INOM DSM-5 Jörgen Herlofson Leg läkare, leg psykoterapeut Empatica AB, Stockholm 1 Föreläsarens egna intressen i och kopplingar till ämnet för dagen Jörgen Herlofson äger förlaget Pilgrim

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Vad händer med barnen?

Vad händer med barnen? Vad händer med barnen? Kopplingar mellan upplevelser av våld under barndomen och ohälsa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med. dr. Akademiska barnsjukhuset/uppsala universitet Varför behöver vi skydda

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*

Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos* Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida: Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression

Läs mer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1 2015-12-17 Psykiatri Skåne 1 P T S D Posttraumatiskt stressyndrom Diagnostiska kriterier Barn till svårt traumatiserade föräldrar 2015-12-17 Psykiatri Skåne 2 ANKNYTNINGSSVÅRIGHETER FÖRÄLDRASTÖRNING ÄTPROBLEM

Läs mer

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 1 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa

Läs mer

HoNOSCA. Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health

HoNOSCA. Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health Svensk version av HoNOSCA Health of the Nation Outcome Scales Child and Adolescent Mental Health Förklaringar till HoNOSCA Skattningsformulär HoNOSCA 1998 S.G. Gowers, et al University of Liverpool UK

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Barnens värld - självbilden. Psykisk ohälsa hos unga. Ung idag - självmord Ung idag - självdestruktivitet. Ung idag stressen och symtomen

Barnens värld - självbilden. Psykisk ohälsa hos unga. Ung idag - självmord Ung idag - självdestruktivitet. Ung idag stressen och symtomen Barnens värld - självbilden Psykisk ohälsa hos unga 75 % av flickorna är missnöjda med sitt utseende. 80 % av alla svenska flickor upp till 20 år har bantat aktivt. 50 % av alla barn kan tänka sig att

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer