Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Transkript

1 Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby Christian Johansson Specialist i psykiatri

2 Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för f r att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första f hälften h av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt R behandling till rätt r tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för f r patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning rdelning

3 Depression: Affektiva tillstånd Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvs mnsvårigheter dygnsrytmstörning rning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång ng Psykomotorisk agitation eller hämningh Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

4 Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla nsla Minskad koncentrations eller tankeförm rmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanförest reställning Dödstankar Vill försvinna, f dödstankar, d dstankar, s-tankar, s s-planer, s s-förss rsök

5 Depression forts Affektiva tillstånd Egentlig depression; 5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad. Naturalförlopp rlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet s och miljö 50% förhf rhöjda stresshormoner; ffa kortisol Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus Dystymi; Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, plikt, meningslöshetsk shetskänslor >2år r endast någon n månad m utan symtom

6 Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmf rmåga Problemlösningsf sningsförmåga Beslutsförm rmåga Tanketempo Minne, bära b information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självk lvkänsla

7 Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självf lvförnekelse. Klargör r att funktionsnedsättningen ttningen är övergåendeende Anpassa information, tempo och förvf rväntningar utifrån n de kognitiva svårigheterna

8 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom typ I och typ II Förhöjd sinnesstämning eller irritabilitet under flera dagar. Kraftig förändring f vid typ I Ökad energi, hög,, ansätta främmande personer Förhöjd självk lvkänsla eller grandiositet Jag centrerad, utvald, särskild s uppgift, vanförest reställning Minskat sömnbehovs 0-4h/natt utan att uppleva sig uttröttad ttad Ökad pratsamhet Faller folk i talet, avbryter, talar högt h och snabbt

9 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom forts Rusande tankar Tankeflod, tankeregn Lättdistraherad Svårigheter att avskärma inre och yttre stimuli Ökad målinriktad m aktivitet arbete, socialt, sexuellt Mer drivande påp flera plan, svårt med anpassning Lustdriven med nedsatt konsekvenstänkande nkande Här r och nu. Ökad risk i beslut, köp, k sexuella kontakter, trafik m.m.

10 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom kriterier av 7 utöver förhf rhöjd sinnesstämning eller irritabilitet Växlar mellan mani resp. hypomani och depression Blandtillstånd kan förekomma f typ I Kroniskt tillstånd, går g r i skov med fria intervall Tung biologisk sårbarhets Hög ärftlighet

11 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom Cyklotymi Hypomana symtom växlande v med depressionssymtom motsvarande dystymi. >2år r med endast någon n månad m utan symtom. Hjärnstrukturer Prefrontalcortex och amygdala

12 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom, svårigheter Vid depression typiska svårigheter Vid mani/hypomani Affektlabilitet Svårigheter att hålla h röd r d tråd d i samtal Svårigheter att påbörja p och avsluta aktiviteter Motorisk oro Koncentrationsproblem impulsivitet omdömesp mespåverkan

13 Affektiva tillstånd Behandling bipolär r sjukdom Läkemedel, som regel nödvn dvändigt ECT Psykologisk behandling ffa mot depression och identifiera tidiga symtom påp uppvarvning och depression. dygnsrytmreglering Bemötande Depression v.g. se depressionsavsnitt Mani/hypomani motivera till specialistpsykiatrisk kontakt, stimulireduktion och sömns Mellan episoderna är r personerna idealt symtomfria men kan ha ökad stresskänslighet som kan kräva anpassning av arbetstid och arbetsmängd

14 Ångestsyndrom Ångest och oro Nödvändiga normala känslomk nslomässiga ssiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga m hjärnan prioriterar identifiering av hot framför r lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande

15 Ångestsyndrom Ångest forts Ångestsyndrom Biologisk sårbarhets Miljömässigt inlärt beteende Personlighetsmässig ssig ångestutveckling Biologisk sårbarhets Miljömässigt inlärt beteende Rigida reaktionsmönster, nster, uppfattning om sig själv och omvärlden som kolliderar med livsföruts rutsättningarttningar

16 Ångestsyndrom Ångestsyndrom Paniksyndrom med eller utan agorafobi Fysiska symtom, rädsla r för f r allvarliga konsekvenser, rädsla r för r panikattack i olika situationer Specifik fobi Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m. Social fobi Rädsla för f r kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla r för f r genans eller kritik Prospektiv och retrospektiv genomgång ng

17 Ångestsyndrom Ångestsyndrom forts Tvångssyndrom Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom, GAD Förväntansångest, ngest, katastrofiering av framtida händelser, h kognitiv och känslomk nslomässig ssig påverkan. p Smärtutveckling Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, mmar, isolering, känslomk nslomässig ssig avtrubbning Akut stressyndrom Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat

18 Ångestsyndrom Ångestsyndrom, behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Personlighetsstörning; rning; behandlingsprogram Bemötande Respekt för f r de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för f r svårigheterna oreflekterat

19 Schizofreni Psykotiska syndrom Vanförest reställningar, hallucinationer, desorganiserat beteende Affektiv avflackning, utarmat tankeliv, nedsatt initiativförm rmåga Tydligt sämre s fungerande i arbetsliv, relationer, egen omvårdnad Schizoaffektivt syndrom Psykotisk symtom som föregf regår r stämningsl mningslägessvängning Vanförest reställningssyndrom Avgränsade vanförest reställningar utan hallucinos eller negativa symtom( erotomani, grandiositet, förff rföljelse, sjukdom

20 Psykotiska syndrom Drogmissbruk Amfetamin, LSD, alkohol Mani eller depression Stämningsl mningslägeskongruenta/inkongruentageskongruenta/inkongruenta Organisk sjukdom Demens, hjärnmetastaser Medicinering Kortison, dopaminagonister Trauma eller svår r stress Oklara skäl

21 Psykotiska syndrom Schizofreni Orsaker Neuro-developmental disorder Familjär r schizofreni Icke-familj familjär r schizofreni förlossningsskada Födelsetidpunkt Influensa A?

22 Psykotiska syndrom Behandling Läkemedel Neuroleptika, effekt mot vanförest reställningar och hallucinationer 2/3 god effekt. Genomgång ng av kognitiva funktionshinder Initiativförm rmåga, problemlösning, organisation och planering Funktionsbedömning av arbetsterapeut Kognitions och exekutionsförm rmågor testas i vardagen Stöd d från n kommunal och annan verksamhet för f sysselsättning

23 Bemötande Psykotisk symtom Varierande grad av kognitiva funktionshinder Nedsatt koncentrations och uppfattningsförm rmåga Rigida tankemönster nster Nedsatt abstrakt tänkandet Nedsatt problemlösningsf sningsförmåga Nedsatt initiativförm rmåga Informationen bör b r vara Avgränsad Konkret

24 Personlighetsstörningar Varaktigt mönster av påtagliga, inflexibla, avvikelser i beteende och upplevelser jämfört med vad som förväntas i den sociokulturella miljö personen lever i Tänkande Känslor Mellanmänskligt samspel Impulskontroll Arv och miljö Utvecklas från barndomen Diagnos i vuxen ålder

25 Personlighetsstörningar rningar Förekomst Ca 10% av befolkningen har en personlighetsstörning rning Kritik: Diagnoserna utgår r från n en tänkt t normalitet Diagnosgrupperna är r heterogena Försvar: Tydliga avvikelser som ger funktionshinder och lidande Ofta samsjuklighet med annan psykiatrisk problematik

26 Personlighetsstörningar rningar Udda och excentriska störningar Förekomst vardera 0,5-3% Blygsamma behandlingsresultat Paranoid : Djupgående misstro och misstänksamhet mot andra och samhälle. Konspiratoriska. Rättshaveri, R sjuklig svartsjuka Schizoid : ointresserad av sociala relationer, normer och intimt umgänge, begränsade emotioner. Bryr sig inte om beröm eller kritik. Schizotyp: social isolering, udda beteende och tankar, excentrisk, vag i kontakten, klervojant, sjätte sinne, känsliga, k lättstressadel

27 Personlighetsstörningar rningar Dramatiska, emotionella Förekomst: vardera 1-3%, 1 antisocial bland interner 60% Antisocial: Brist påp respekt för f r andra och sociala normer. Bristfällig skuld, empati, ansvar och planering. Manipulativa, impulsiva, aggressiva Trotssyndrom eller uppförandest randestörning rning i barndomen Bristande följsamhet f till behandling Histrionisk: Stark emotionallitet,, starkt bekräftelsebehov, förff rföriskt riskt uppträdande, impressionistiska, lättpl ttpåverkade, svårigheter att hantera misslyckanden, lättfrustrerade l och uttråkbara, tomhetskänsla, lättstl ttstöttatta Svårbehandlade, utvärdering saknas

28 Personlighetsstörningar rningar Borderline: Emotionellt instabila, intensiva, impulsiva, tillitsproblem, separationsångest, ngest, bristande identitetskänsla, nsla, självskada, suicdalitet, idealisering-nedv nedvärdering dikotomi 10% suiciderar. Vid missbruk är r siffran betydligt högre. h Behandling: DBT och MBT båda b har individuell och gruppbehandling som standard. Goda behandlingsresultat Narcissistisk Självh lvhävdelse, vdelse, brist påp empati, grandios i fantasi eller beteende, skam, låg l g självk lvkänsla, karismatisk, ilska, kränkande, utnyttjande, åsidosätter regler. arrogans, hotfull Behandling: utvärderingar saknas, sannolikt svårbehandlade

29 Personlighetsstörningar rningar Kluster C, räddhr ddhågade Förekomst: vardera 1-5% 1 Fobisk: Räddhågade, påtaglig p social hämning h, låg l g självk lvkänsla, otillräcklighet, överkänslig mot kritik, avvisanden. Rädda R att vara konstiga och att göra g bort sig. Ofta isolerade. I ökad förekomst f hos personer med ångestsyndrom Behandling: stödja strategier i vardagen att gåg in i sociala situationer Osjälvst lvständig: Vilja att bli omhändertagen. Upplever sig ej förmf rmögen att ta ansvar. Svårt att fatta enkla beslut. Undfallande och accepterar även sådant s de tycker är r fel Behandling: God effekt. Arbete med självst lvständiga beslut

30 Personlighetsstörningar rningar

31 Suicidalitet Bakgrund Antalet suicid/år r i Sverige har sjunkit från n 70-talet fall fall. Minskar mer i storstäder än n påp landsbygden. Suicid är r vanligare hos män m n och med stigande ålder Självskadebeteende är r vanligare hos kvinnor, framförallt rallt bland unga kvinnor där d r det har ökat senaste åren

32 Suicidalitet

33 Suicidalitet

34 Suicidalitet Suicid gånger g vanligare bland män m än n kvinnor Högre grad av aggressivitet och impulsivitet hos män m n kan bidra Kvinnors större benägenhet att söka s hjälp kan minska frekvensen suicid i den gruppen En ökning av suicidförs rsök k som krävt sluten psykiatrisk vård v har setts under 2000 talet bland unga, ffa kvinnor, men även hos mänm

35 Suicidalitet Självskada är r vanligare bland kvinnor Svårt att dra en gräns mellan suicidförs rsök k och självskada De flesta kommer inte till sjukvårdens kännedomk De som kommer till sjukvårdens kännedomk Ofta kvinnor Ofta yngre Svårt att differentiera mellan självskada och suicidförs rsök, även för f r individen

36 Suicidalitet Tillstånd med ökad suicidrisk Tidigare suicidförs rsök: Av de personer som sjukhusvårdats för f r suicidförs rsök k tar 7-13% 7 livet av sig, vilket ger 40-60% högre h risk än n för f r befolkningen i övrigt Män Äldre Ensamstående

37 Suicidalitet Kända riskfaktorer är Upprepade suicidförs rsök, särskilt s med hög h g förvf rväntad dödlighetdlighet Högre suicidal intention Hopplöshet Alkohol eller drogberoende Psykisk sjukdom Schizofreni Depression, även vid bipolär r sjukdom, särskilt s om svår r episod Högre risk vid samsjuklighet Ökad risk i anslutning till in och utskrivning Social utsatthet

38 Suicidalitet Andra viktiga faktorer vid bedömning av suicid Erfarenhet av suicidalt beteende hos familjemedlemmar eller andra alternativ till problemlösning, svåra livssituationer går g r inte att lösal sa Våldserfarenhet från n familj, social situation eller egen benägenhet till att använda nda våldv Lättkränkthet Impulsiva personlighetsdrag

39 Suicidalitet Kroppslig sjukdom särskilt s värktillstv rktillstånd Tillgång till Vapen Läkemedel Andra metoder för f r suicid

40 Suicidalitet Skyddsfaktorer Gott socialt stöd d i parrelation, familj, närstn rstående Förmåga att vidmakthålla nära n relationer Personliga värderingar v som motstånd mot suicidhandling eller religiös s tro Rädsla för f r kroppslig skada vid suicid Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra Adekvat behandling av psykiatrisk och somatisk sjukdom, inklusive smärta

41 Suicidalitet Bemötande Grundhållning Jag finns här h r för f r att hjälpa dig Livet är r värt v att leva, även om det nu är r väldigt v svårt Det kommer inte alltid att vara sås här, det är r möjligt m att förändra f situationen Bemötande Visa omsorg. Utgå från n personens situation i mötetm Våga fråga om mående, m döds d ds och självmordstankar Hjälp till att etablera kontakt med sjukvården Sitt inte själv med ansvaret

42 Bemötande Bemötande Tro påp personens beskrivning och sina upplevelser Validera patientens känslor k och upplevelser Hur skulle jag uppleva samma situation? Möt t personen där d r denne befinner sig Hur kan vägen v mot sysselsättning eller vardagsaktiviteter samordnas med personens strävan och önskningar?

43 Bemötande Formulering av vardagslivsmål, l, vilka som är uppnådda och hur nån de övriga God hälsah ekonomisk, vård v och omsorgsautonomi Ha en funktion att fylla Vara en förebild f för f r barn och andra Kärleks och vänskapsrelationerv Hobby Fysisk aktivitet Dygnsrytm

44 Bemötande Bemötande forts Undvika motstånd i kommunikationen Stimulera personen att formulera möjligheter m och svårigheter. Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för r att gränss nssätta personen Sysselsättning som primär r funktion för f r livskvalitet och behandling i patientens intresse Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

45 Samverkan Samverkan i klinisk praktik Möte med personen och sammanställning av professionsspecifik information Nätverksmöte te med genomgång ng av information och planering Kartläggning av möjligheter, m risker och svårigheter som bör r adresseras hos respektive aktör Plan för f r arbetsförm rmågebedömning och när n r vägs v ände är nådd Återkoppling-checkpoints återkommande under arbetsträning

46 Samverkan Frågor vid nätverksmn tverksmötete Vilken information bär b r patienten med sig? Vilken information behöver patienten? Vilken information behöver de andra parterna av mig? Vad tror jag att de andra parterna behöver för f r information av varandra? Vad behöver jag för f r information av de andra? Vilken färdplan f kan vi komma överens om?