Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri"

Transkript

1 Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby Christian Johansson Specialist i psykiatri

2 Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för f r att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första f hälften h av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt R behandling till rätt r tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för f r patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning rdelning

3 Depression: Affektiva tillstånd Nedstämdhet Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvs mnsvårigheter dygnsrytmstörning rning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång ng Psykomotorisk agitation eller hämningh Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

4 Affektiva tillstånd Depression forts Energibrist, svaghetskänsla Blytyngdkänsla nsla Minskad koncentrations eller tankeförm rmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanförest reställning Dödstankar Vill försvinna, f dödstankar, d dstankar, s-tankar, s s-planer, s s-förss rsök

5 Depression forts Affektiva tillstånd Egentlig depression; 5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad. Naturalförlopp rlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet s och miljö 50% förhf rhöjda stresshormoner; ffa kortisol Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus Dystymi; Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, plikt, meningslöshetsk shetskänslor >2år r endast någon n månad m utan symtom

6 Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet Nedsatt kognitiv förmf rmåga Problemlösningsf sningsförmåga Beslutsförm rmåga Tanketempo Minne, bära b information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självk lvkänsla

7 Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självf lvförnekelse. Klargör r att funktionsnedsättningen ttningen är övergåendeende Anpassa information, tempo och förvf rväntningar utifrån n de kognitiva svårigheterna

8 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom typ I och typ II Förhöjd sinnesstämning eller irritabilitet under flera dagar. Kraftig förändring f vid typ I Ökad energi, hög,, ansätta främmande personer Förhöjd självk lvkänsla eller grandiositet Jag centrerad, utvald, särskild s uppgift, vanförest reställning Minskat sömnbehovs 0-4h/natt utan att uppleva sig uttröttad ttad Ökad pratsamhet Faller folk i talet, avbryter, talar högt h och snabbt

9 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom forts Rusande tankar Tankeflod, tankeregn Lättdistraherad Svårigheter att avskärma inre och yttre stimuli Ökad målinriktad m aktivitet arbete, socialt, sexuellt Mer drivande påp flera plan, svårt med anpassning Lustdriven med nedsatt konsekvenstänkande nkande Här r och nu. Ökad risk i beslut, köp, k sexuella kontakter, trafik m.m.

10 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom kriterier av 7 utöver förhf rhöjd sinnesstämning eller irritabilitet Växlar mellan mani resp. hypomani och depression Blandtillstånd kan förekomma f typ I Kroniskt tillstånd, går g r i skov med fria intervall Tung biologisk sårbarhets Hög ärftlighet

11 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom Cyklotymi Hypomana symtom växlande v med depressionssymtom motsvarande dystymi. >2år r med endast någon n månad m utan symtom. Hjärnstrukturer Prefrontalcortex och amygdala

12 Affektiva tillstånd Bipolär r sjukdom, svårigheter Vid depression typiska svårigheter Vid mani/hypomani Affektlabilitet Svårigheter att hålla h röd r d tråd d i samtal Svårigheter att påbörja p och avsluta aktiviteter Motorisk oro Koncentrationsproblem impulsivitet omdömesp mespåverkan

13 Affektiva tillstånd Behandling bipolär r sjukdom Läkemedel, som regel nödvn dvändigt ECT Psykologisk behandling ffa mot depression och identifiera tidiga symtom påp uppvarvning och depression. dygnsrytmreglering Bemötande Depression v.g. se depressionsavsnitt Mani/hypomani motivera till specialistpsykiatrisk kontakt, stimulireduktion och sömns Mellan episoderna är r personerna idealt symtomfria men kan ha ökad stresskänslighet som kan kräva anpassning av arbetstid och arbetsmängd

14 Ångestsyndrom Ångest och oro Nödvändiga normala känslomk nslomässiga ssiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga m hjärnan prioriterar identifiering av hot framför r lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande

15 Ångestsyndrom Ångest forts Ångestsyndrom Biologisk sårbarhets Miljömässigt inlärt beteende Personlighetsmässig ssig ångestutveckling Biologisk sårbarhets Miljömässigt inlärt beteende Rigida reaktionsmönster, nster, uppfattning om sig själv och omvärlden som kolliderar med livsföruts rutsättningarttningar

16 Ångestsyndrom Ångestsyndrom Paniksyndrom med eller utan agorafobi Fysiska symtom, rädsla r för f r allvarliga konsekvenser, rädsla r för r panikattack i olika situationer Specifik fobi Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m. Social fobi Rädsla för f r kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla r för f r genans eller kritik Prospektiv och retrospektiv genomgång ng

17 Ångestsyndrom Ångestsyndrom forts Tvångssyndrom Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom, GAD Förväntansångest, ngest, katastrofiering av framtida händelser, h kognitiv och känslomk nslomässig ssig påverkan. p Smärtutveckling Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, mmar, isolering, känslomk nslomässig ssig avtrubbning Akut stressyndrom Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat

18 Ångestsyndrom Ångestsyndrom, behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Personlighetsstörning; rning; behandlingsprogram Bemötande Respekt för f r de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för f r svårigheterna oreflekterat

19 Schizofreni Psykotiska syndrom Vanförest reställningar, hallucinationer, desorganiserat beteende Affektiv avflackning, utarmat tankeliv, nedsatt initiativförm rmåga Tydligt sämre s fungerande i arbetsliv, relationer, egen omvårdnad Schizoaffektivt syndrom Psykotisk symtom som föregf regår r stämningsl mningslägessvängning Vanförest reställningssyndrom Avgränsade vanförest reställningar utan hallucinos eller negativa symtom( erotomani, grandiositet, förff rföljelse, sjukdom

20 Psykotiska syndrom Drogmissbruk Amfetamin, LSD, alkohol Mani eller depression Stämningsl mningslägeskongruenta/inkongruentageskongruenta/inkongruenta Organisk sjukdom Demens, hjärnmetastaser Medicinering Kortison, dopaminagonister Trauma eller svår r stress Oklara skäl

21 Psykotiska syndrom Schizofreni Orsaker Neuro-developmental disorder Familjär r schizofreni Icke-familj familjär r schizofreni förlossningsskada Födelsetidpunkt Influensa A?

22 Psykotiska syndrom Behandling Läkemedel Neuroleptika, effekt mot vanförest reställningar och hallucinationer 2/3 god effekt. Genomgång ng av kognitiva funktionshinder Initiativförm rmåga, problemlösning, organisation och planering Funktionsbedömning av arbetsterapeut Kognitions och exekutionsförm rmågor testas i vardagen Stöd d från n kommunal och annan verksamhet för f sysselsättning

23 Bemötande Psykotisk symtom Varierande grad av kognitiva funktionshinder Nedsatt koncentrations och uppfattningsförm rmåga Rigida tankemönster nster Nedsatt abstrakt tänkandet Nedsatt problemlösningsf sningsförmåga Nedsatt initiativförm rmåga Informationen bör b r vara Avgränsad Konkret

24 Personlighetsstörningar Varaktigt mönster av påtagliga, inflexibla, avvikelser i beteende och upplevelser jämfört med vad som förväntas i den sociokulturella miljö personen lever i Tänkande Känslor Mellanmänskligt samspel Impulskontroll Arv och miljö Utvecklas från barndomen Diagnos i vuxen ålder

25 Personlighetsstörningar rningar Förekomst Ca 10% av befolkningen har en personlighetsstörning rning Kritik: Diagnoserna utgår r från n en tänkt t normalitet Diagnosgrupperna är r heterogena Försvar: Tydliga avvikelser som ger funktionshinder och lidande Ofta samsjuklighet med annan psykiatrisk problematik

26 Personlighetsstörningar rningar Udda och excentriska störningar Förekomst vardera 0,5-3% Blygsamma behandlingsresultat Paranoid : Djupgående misstro och misstänksamhet mot andra och samhälle. Konspiratoriska. Rättshaveri, R sjuklig svartsjuka Schizoid : ointresserad av sociala relationer, normer och intimt umgänge, begränsade emotioner. Bryr sig inte om beröm eller kritik. Schizotyp: social isolering, udda beteende och tankar, excentrisk, vag i kontakten, klervojant, sjätte sinne, känsliga, k lättstressadel

27 Personlighetsstörningar rningar Dramatiska, emotionella Förekomst: vardera 1-3%, 1 antisocial bland interner 60% Antisocial: Brist påp respekt för f r andra och sociala normer. Bristfällig skuld, empati, ansvar och planering. Manipulativa, impulsiva, aggressiva Trotssyndrom eller uppförandest randestörning rning i barndomen Bristande följsamhet f till behandling Histrionisk: Stark emotionallitet,, starkt bekräftelsebehov, förff rföriskt riskt uppträdande, impressionistiska, lättpl ttpåverkade, svårigheter att hantera misslyckanden, lättfrustrerade l och uttråkbara, tomhetskänsla, lättstl ttstöttatta Svårbehandlade, utvärdering saknas

28 Personlighetsstörningar rningar Borderline: Emotionellt instabila, intensiva, impulsiva, tillitsproblem, separationsångest, ngest, bristande identitetskänsla, nsla, självskada, suicdalitet, idealisering-nedv nedvärdering dikotomi 10% suiciderar. Vid missbruk är r siffran betydligt högre. h Behandling: DBT och MBT båda b har individuell och gruppbehandling som standard. Goda behandlingsresultat Narcissistisk Självh lvhävdelse, vdelse, brist påp empati, grandios i fantasi eller beteende, skam, låg l g självk lvkänsla, karismatisk, ilska, kränkande, utnyttjande, åsidosätter regler. arrogans, hotfull Behandling: utvärderingar saknas, sannolikt svårbehandlade

29 Personlighetsstörningar rningar Kluster C, räddhr ddhågade Förekomst: vardera 1-5% 1 Fobisk: Räddhågade, påtaglig p social hämning h, låg l g självk lvkänsla, otillräcklighet, överkänslig mot kritik, avvisanden. Rädda R att vara konstiga och att göra g bort sig. Ofta isolerade. I ökad förekomst f hos personer med ångestsyndrom Behandling: stödja strategier i vardagen att gåg in i sociala situationer Osjälvst lvständig: Vilja att bli omhändertagen. Upplever sig ej förmf rmögen att ta ansvar. Svårt att fatta enkla beslut. Undfallande och accepterar även sådant s de tycker är r fel Behandling: God effekt. Arbete med självst lvständiga beslut

30 Personlighetsstörningar rningar

31 Suicidalitet Bakgrund Antalet suicid/år r i Sverige har sjunkit från n 70-talet fall fall. Minskar mer i storstäder än n påp landsbygden. Suicid är r vanligare hos män m n och med stigande ålder Självskadebeteende är r vanligare hos kvinnor, framförallt rallt bland unga kvinnor där d r det har ökat senaste åren

32 Suicidalitet

33 Suicidalitet

34 Suicidalitet Suicid gånger g vanligare bland män m än n kvinnor Högre grad av aggressivitet och impulsivitet hos män m n kan bidra Kvinnors större benägenhet att söka s hjälp kan minska frekvensen suicid i den gruppen En ökning av suicidförs rsök k som krävt sluten psykiatrisk vård v har setts under 2000 talet bland unga, ffa kvinnor, men även hos mänm

35 Suicidalitet Självskada är r vanligare bland kvinnor Svårt att dra en gräns mellan suicidförs rsök k och självskada De flesta kommer inte till sjukvårdens kännedomk De som kommer till sjukvårdens kännedomk Ofta kvinnor Ofta yngre Svårt att differentiera mellan självskada och suicidförs rsök, även för f r individen

36 Suicidalitet Tillstånd med ökad suicidrisk Tidigare suicidförs rsök: Av de personer som sjukhusvårdats för f r suicidförs rsök k tar 7-13% 7 livet av sig, vilket ger 40-60% högre h risk än n för f r befolkningen i övrigt Män Äldre Ensamstående

37 Suicidalitet Kända riskfaktorer är Upprepade suicidförs rsök, särskilt s med hög h g förvf rväntad dödlighetdlighet Högre suicidal intention Hopplöshet Alkohol eller drogberoende Psykisk sjukdom Schizofreni Depression, även vid bipolär r sjukdom, särskilt s om svår r episod Högre risk vid samsjuklighet Ökad risk i anslutning till in och utskrivning Social utsatthet

38 Suicidalitet Andra viktiga faktorer vid bedömning av suicid Erfarenhet av suicidalt beteende hos familjemedlemmar eller andra alternativ till problemlösning, svåra livssituationer går g r inte att lösal sa Våldserfarenhet från n familj, social situation eller egen benägenhet till att använda nda våldv Lättkränkthet Impulsiva personlighetsdrag

39 Suicidalitet Kroppslig sjukdom särskilt s värktillstv rktillstånd Tillgång till Vapen Läkemedel Andra metoder för f r suicid

40 Suicidalitet Skyddsfaktorer Gott socialt stöd d i parrelation, familj, närstn rstående Förmåga att vidmakthålla nära n relationer Personliga värderingar v som motstånd mot suicidhandling eller religiös s tro Rädsla för f r kroppslig skada vid suicid Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra Adekvat behandling av psykiatrisk och somatisk sjukdom, inklusive smärta

41 Suicidalitet Bemötande Grundhållning Jag finns här h r för f r att hjälpa dig Livet är r värt v att leva, även om det nu är r väldigt v svårt Det kommer inte alltid att vara sås här, det är r möjligt m att förändra f situationen Bemötande Visa omsorg. Utgå från n personens situation i mötetm Våga fråga om mående, m döds d ds och självmordstankar Hjälp till att etablera kontakt med sjukvården Sitt inte själv med ansvaret

42 Bemötande Bemötande Tro påp personens beskrivning och sina upplevelser Validera patientens känslor k och upplevelser Hur skulle jag uppleva samma situation? Möt t personen där d r denne befinner sig Hur kan vägen v mot sysselsättning eller vardagsaktiviteter samordnas med personens strävan och önskningar?

43 Bemötande Formulering av vardagslivsmål, l, vilka som är uppnådda och hur nån de övriga God hälsah ekonomisk, vård v och omsorgsautonomi Ha en funktion att fylla Vara en förebild f för f r barn och andra Kärleks och vänskapsrelationerv Hobby Fysisk aktivitet Dygnsrytm

44 Bemötande Bemötande forts Undvika motstånd i kommunikationen Stimulera personen att formulera möjligheter m och svårigheter. Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för r att gränss nssätta personen Sysselsättning som primär r funktion för f r livskvalitet och behandling i patientens intresse Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

45 Samverkan Samverkan i klinisk praktik Möte med personen och sammanställning av professionsspecifik information Nätverksmöte te med genomgång ng av information och planering Kartläggning av möjligheter, m risker och svårigheter som bör r adresseras hos respektive aktör Plan för f r arbetsförm rmågebedömning och när n r vägs v ände är nådd Återkoppling-checkpoints återkommande under arbetsträning

46 Samverkan Frågor vid nätverksmn tverksmötete Vilken information bär b r patienten med sig? Vilken information behöver patienten? Vilken information behöver de andra parterna av mig? Vad tror jag att de andra parterna behöver för f r information av varandra? Vad behöver jag för f r information av de andra? Vilken färdplan f kan vi komma överens om?

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI

Diagnoskännedom STOCKHOLM CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom STOCKHOLM 170322 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykopatologi & Psykiskt status Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-09 Jan Bergström Leg psykolog Ångestenheten, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Psykiatri Nordväst, SLSO Doktorand Centrum för psykiatriforskning, Inst för

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen ht-10 2010-12-16 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

2011-05-24. Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Psykopatologi Sjukgymnastutbildningen vt-11 2011-05-24 Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Psykologiska

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,

Läs mer

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare Allmänna anvisningar Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare BDRS har konstruerats för att skatta svårighetsgraden av depressiva symtom vid bipolär depression. BDRS är validerad

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail. Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! 1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Undervisning av invandrare och flyktingar med PTSD och andra psykosociala problem till följd av trauma Catharina Hallin-Tegner Kompetensutveckling för sfi-lärare

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability and Health

International Classification of Functioning, Disability and Health International Classification of Functioning, Disability and Health Lisa lider av dystymi, en depressionssjukdom som är kronisk. Hennes symtom på sjukdomen är; nedstämd större delen av dagen de flesta dagar

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Special Edition: En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad 2015 Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Vem vill stå utanför, brännmärkt stigmatiserad? www.annelijaderholm.se Från frihetsberövad

Läs mer

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428 Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan

Läs mer

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Göteborg 2011-01- 27 Katarina Turesson Agenda 1. Personlighetsstörningar enl. DSM- IV- TR 2. KriHk 3. DiagnosHk 4. Förekomst och förlopp 5. Samsjuklighet 6. Biologiska och psykologiska

Läs mer

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom 1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 1 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler

Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler Överläkare, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Depression Klassiskt begrepp i psykiatrin. Kallades

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 / 2 2 0 1 5

Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 / 2 2 0 1 5 Diagnoskännedom T R O L L H Ä T TA N VÄ N E R S B O R G Å M Å L 2-4 / 2 2 0 1 5 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare Psykossjukdomar Janet Cunningham ST-Läkare Psyko,ska,llstånd Schizofreni Schizoaffek,vt syndrom Schizofreniformt syndrom Kortvarig psykos Drogutlöst psykos Läkemedelsbe,ngad psykos Vid hjärnskador och

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer