Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014

Transkript

1 Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014

2 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Miljörättvisa i Anderna och Sverige. Här kan du läsa om kursens innehåll och upplägg, varför vi åker till Ecuador och vad det innebär att gå på Färnebo folkhögskola. Under kursens gång skall vi lära oss mer om miljöproblem och miljökamp. Särskilt sådana problem och kamp som är kopplade till gruvfrågan. Vi kommer att rikta vår intresse på gruvrelaterade problem på Anderna (Ecuador/Peru) och Sverige. Vi vill lära mer om hur gruvnäringen fungerar, vilka problem som uppstår i förhållande till lokalbefolkningen och natur, vilka alternativ som finns och hur gruvmotståndet växer fram i både Syd och Nord. Utifrån de erfarenheter och insikter ni får under t.ex. studiebesök och diskussioner i Latinamerika och Sverige hoppas vi att ni skall bli mer engagerade i praktiskt miljö- och solidaritetsfrågor. Både i Latinamerika och Sverige engagerar sig människor i försvaret av sin livsmiljö och kulturvärden. Därför tror vi att kursen skulle kunna bli en brobyggare av inspiration och erfarenheter mellan Anderna och Sverige samt till reflektion kring miljörättvisa. Kurspresentationen utgör kursens ramar, sen är det du och alla andra deltagare som tillsammans med oss på Färnebo folkhögskola samt de organisationer vi samarbetar med kring denna kurs som skall skapa kursens konkreta innehåll. Kurspresentationen utgör kursens ramar, sen är det du och alla andra deltagare som tillsammans med oss på Färnebo folkhögskola samt de organisationer vi samarbetar med kring denna kurs som skall skapa kursens konkreta innehåll. Vi hoppas vi får möjlighet att erbjuda dig en plats på kursen när den börjar i höst! Carmen Blanco Valer, kursansvarig lärare, samt kursgruppen för Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2

3 KURSFAKTA När: 19 aug maj 2014 Ansökan: För senaste ansökningsdatum, samt ansökningsblankett se: Antagning: Löpande antagning. Inga särskilda formella meriter är utslagsgivande, utan vi ser till dina förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen. Helgen maj är det Öppet hus och en informationsträff i Österfärnebo. Kostnader: Undervisningen är kostnadsfri och berättigar till studiemedel från CSN. Kostnader för resa, boende, mat, litteratur och kopiering på skolan beräknas bli ca kr, vid boende på skolan båda terminerna. Kontaktperson: Carmen Blanco Valer Telefon: E-post: info@farnebo.se FÄRNEBO FOLKHÖGSKOLA Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola och många av våra kurser arbetar med teman som jämställdhet, antirasism, fred, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden. Sedan mitten av 70- talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor blev Färnebo Folkhögskola självständig och vi bedriver sedan dess kurser i egen regi. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushållar med jordens resurser. En värld fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Färnebo folkhögskola strävar efter att vara en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Vi strävar efter att kursdeltagare ges möjlighet att bli självständiga och handlingskraftiga människor som tar ansvar för sitt eget agerande och känner solidaritet med andra. Vi anser att alla människor ska bemötas med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar. 3

4 Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 15 huvudorganisationer som väljer representanter i skolans styrelse. Skolans styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De femton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Förbundet Djurens Rätt, Emmaus Björkå, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag (IAL), Kvinnor för fred, Svalorna, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Praktisk solidaritet (PS), Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua (VFSN) och Den Resande Skolan (DRS). Våra kurser samarbetar alltid när möjlighet finns med huvudorganisationerna och deras samarbetsorganisationer i syd och nord. Vi jobbar även med andra organisationer som delar våra mål. Denna kurs sker särskilt ihop med: Den resande skolan (DRS) Föreningen består av före detta kursdeltagare. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det DRS som drev kurserna. Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Latinamerikagrupperna stödjer människors kamp för inflytande, demokrati och rättigheter i Latinamerika. Denna kurs backas även upp av Urbergsgruppen en förening som arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Gemensamt arbete på t.ex. fastighetsdagar är en integrerad del av kurserna på Färnebo folkhögskola. 4

5 KURSENS UPPLÄGG Kursen är indelad i tre perioder: Första perioden: Studie och förberedelse period (ca 16 v.) Andra perioden: Studieresa till Ecuador ev. kort besök i Peru (ca 10 v.) Tredje perioden: Fördjupande studier av kursens tema och utåtriktat arbete i samarbete med skolans huvudorganisationer (ca15 v.). Första perioden: Studier och förberedelser I augusti flyttar vi in på skolan. Vi lär känna varandra, omgivningarna och skolan. det uppstått miljökonflikter pga. av gruvexploatering eller finns hot om det. Vi deltar även i ett arrangemang som våra huvudorganisationer anordnar: Inspiration Världen. Dessutom studerar vi frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra, inte minst vad som menas med miljörättvisa, matsuveränitet, naturens rättigheter, etc. Vi lär oss även mer om ursprungsfolkens (indianfolkens) prioriterade frågor och de rättigheter de försvarar samt diskussioner de har kring en utveckling i harmoni med naturen. Deltagare och lärare på kursen beslutar tillsammans om prioriteringar och vilka verktyg kursen använder för att lära. D.v.s. förutom lektioner och texter även studiebesök, filmer, föreläsningar, rollspel, etc. Språkstudier är viktiga för att kunna kommunicera i Ecuador, engelska talas bara i turistmiljöer. Minst två gånger i veckan läser vi spanska i mindre grupper. Under denna period studerar vi kursens tema, dvs. miljö och globala rättvisefrågor och tar konkreta exempel från Latinamerika, i synnerhet Ecuador och Peru samt Sverige. För att förstå vad som menas med globala rättvisefrågor bekantar vi oss med begreppen globalisering, makt och identitet, demokrati och mänskliga rättigheter, etc. Viss tid går även åt till praktiskt arbete som städning och matlagning. Många är inte vana att bo i kollektiv och det är därför viktigt att hitta bra former för beslutsfattande och ansvarstagande. På det sättet lär man sig praktisk demokrati där alla ska kunna komma till tals och ha möjlighet att påverka. Vi knyter kontakter med de folkrörelser i Sverige som arbetar med rättvisefrågor och den globala rättviserörelsen. Vi har planer på att göra åtminstone något besök till de platser där 5

6 Andra perioden: Studieresan till Anderna Miljöfrågorna, d.v.s. de problem såväl som de alternativ som växer fram, måste ses i sitt globala perspektiv. Kursidén är att vi skall skapa en helhetsbild över miljöfrågor och globala rättvisefrågor kopplade till bl. a tillgång till rent vatten och giftfri mark som idag hotas av gruvverksamhet. Vi lär oss om Ecuadors ekonomiska, sociala, politiska, och kulturella verklighet och hur denna är kopplad till miljöfrågorna. Detta gör vi främst genom att möta och lära känna folk som är engagerade i olika folkrörelser. Vi lär om deras sätt att arbeta för sina rättigheter och för att påverka samhället. Du får även nya perspektiv på ditt eget liv och livsstil och nya erfarenheter att föra in i ditt miljöengagemang. När du reser med oss är du på sätt och vis representant för skolan och de huvudorganisationer, som står bakom denna kurs. Detta öppnar många dörrar men innebär även stort ansvar. Introduktionstiden Under denna tid läser vi spanska intensivt. Kursen introduceras även i praktiska saker och har studiepass som ger oss insyn i det ecuadorianska samhället. miljöorättvisor. Men vi får även chans att uppleva hur solidariteten och kampen tar sig uttryck bland samhällets gräsrötter. Mjölkningsdags för Aida och Amelie- Cayambe. CBV Studiebesök -fördjupning i gruvtemat Nu är det dags att fördjupa oss i kurstemat gruvverksamhetens påverkan på människors liv och natur. Vi besöker gruvhotade områden och möter de människor som försvarar sin omgivning. Vi träffar även olika organisationer som arbetar med miljörättvisefrågor. T.ex. ursprungsfolksorganisationer, miljöorganisationer, etc. Byvistelse Vi åker till våra respektive byar på landsbygden. Där bor vi hos familjer som de lokala samarbetsorganisationerna valt. Vi delar familjernas vardagsliv och hjälper till med olika sysslor inom hushåll och jordbruk. När man bor och arbetar i en by får man chans att reflektera över hur människors vardag påverkas av orättvis världsordning inte minst 6

7 Under dessa besök och intervjuer samlar vi fakta och information för att kunna genomföra de utåtriktade arbetena. Tredje perioden: Fördjupade studier och utåtriktad informationsarbete Människor i Ecuador och Sverige har delat med sig av sina kunskaper, sin tid och sin vardag. Nu har vi möjlighet att dela med oss av dessa lärdomar till andra människor i Sverige. Hur det ska gå till kommer vi som kurs fram till i samarbete med skolans huvudorganisationer och samarbetsorganisationer som t.ex. Urbergsgruppen. Tidigare kurser har bidragit bl.a. genom att skriva insändare, artiklar, flygblad och göra fotoutställningar och ett sällskapsspel. Eller så har de hållit föredrag på skolor, organiserat möten, stödfester, temadagar, festivaler, etc. KURSENS TEMA: MILJÖRÄTTVISA i ANDERNA OCH SVERIGE Kursen behandlar globala frågor och samband och möjligheter att påverka lokalt och globalt. Målet är att skapa medvetenhet kring miljöfrågor i Latinamerika, i synnerhet Ecuador men även i Sverige. Vi vill lyfta folkrörelsers arbete kring miljöfrågor och visa att både i Latinamerika och Sverige engagerar sig människor på liknande sätt i försvaret av sin livsmiljö och kulturvärden. Under tredje perioden fortsätter vi även med en del fördjupande studier om miljö och global rättvisa på olika sätt. Kursen slutar med att alla tre perioderna utvärderas och vi diskuterar hur vi kan gå vidare med vårt engagemang i framtiden. Ecuador: Att försvara vattnet är inget brott Trots att Ecuadors grundlag erkänner naturens rättigheter vill regeringen där satsa på miljöskadlig gruvnäring. Detta leder till att miljöaktivister, ursprungsfolksrörelsen och människor i de lokala samhällena organiserar sig för att försvara vattnet och marken. Även i Sverige hotar den växande jakten på mineraler och vinster natur och kultur och skapar oro i lokalsamhällena. T.ex. hotas 7

8 världsarvet Laponia i norr och den skyddsvärda Ojnareskogen på Gotland. På Gotland lyckades ungdomar från Fältbiologerna och andra miljöaktivister rädda Ojnareskogen. Norrut har samer och andra uttryckt farhågor kring gruvexploateringens påverkan på rennäringen och därmed även på den samiska kulturen. URSPRUNGSFOLK Särskilt ursprungsfolk drabbas svårt av gruvinvasionen. Både kichuafolkets marker i Ecuador och samernas mark i Sverige är attraktiva för de transnationella gruvföretagen. Foto: Tor Lundberg Jokkmokks Urbergsgrupp Genom kursen får du: Lära dig mer om miljörättvisefrågor i Latinamerika och Sverige. Träffa engagerade människor aktiva i lokala gruvmotståndargrupper, ursprungsfolksrörelsen och miljörörelsen i både Latinamerika och Sverige. Bidra till att sprida kunskap om dessa frågor i samarbete med de organisationer som står bakom kursen i Sverige. I en tid av växande miljöproblem på grund av gruvindustrins jakt på mineraler behöver vi lära oss mer och agera för förändringar, såväl i Sverige som internationellt. Trots att bl. a FN uttryckt att deras territorier och kollektiva rättigheter bör respekteras kör företagen och regeringar över dessa. På många platser är det också just ursprungsfolk som utifrån sin kultur engagerar sig stark med naturen, vattnet, fjällen, etc. De ställer sig många gånger i första ledet till livets försvar. Men även andra befolkningar t. ex bönder på Gotland och småbrukare i Intagdalen i Ecuador försvarar vattnet och den biologiska mångfalden. Därför ställer vi oss frågan under kursens gång om ifall utveckling - så som vi känner den idag bara är av godo. Finns det andra alternativa utvecklingsvägar? 8

9 ECUADOR Ecuador, landet mitt på ekvatorn, är något större än halva Sverige och delas upp i tre geografiska zoner: berg, kust och regnskog. förtryckta i samhället kom med. Ursprungsfolksrörelsen såg även till att deras syn på naturen påverkade grundlagen så att t.ex. naturen fick rättigheter. Det vill säga att det är inte bara människor som har rätt till natur utan att även naturen har rättigheter. Något unik i modern lagstiftningshistoria! Idag anser viktiga ursprungsfolksorganisationer och miljöaktivister dock att regeringen inte angriper roten på problemen. Fortfarande satsar man på ohållbar utvinningsindustri. Ett exempel på detta är nyligen tecknade gruvavtal. Fortfarande kan transnationella företag fortsätta bryta mot både naturens och de mänskliga rättigheterna. Cirka 40 procent av Ecuadors invånare identifierar sig som ursprungsfolk. Övriga invånare kan sägas tillhöra gruppen mestiser (blandning mellan spanjor och ursprungsfolk) i första hand, afro-ecuatorianer samt en liten andel vita. En stor del av befolkningen bor på landsbygden och livnär sig på jordbruk, som småjordbrukare eller som lantarbetare på storgods och plantager. Ecuador är ett rikt land om man ser till naturresurser och bördig mark. Trots Ecuadors rikedom lever ca 63 procent av befolkningen i fattigdom, varav 22 procent i extrem fattigdom. Snedfördelningen av resurserna är enorm. SVERIGE I februari i år tillkännagav regeringen en ny mineralstrategi. Denna ger gynnsamma villkor åt transnationella gruvföretag. Efter några år av exploatering och oerhört låga skatter kan de lämna bakom sig förgiftad vatten och mark. Därför börjar även folk i Sverige gå ihop för att visa sitt missnöje med minerallagen och den nya mineralstrategin. Man vill värna om miljön och hellre se en långsiktig hushållning med naturresurserna. Men de senaste åren har de sociala rörelsernas organisering, mobilisering och tryck, sett till att stora samhällsförändringar skett. Bl. a drev man igenom en helt ny grundlag. Folkrörelserna som deltog i utformandet av grundlagen såg till att rättigheter för de mest 9

10 Hur arbetar vi på Färnebo? Pedagogiken på Färnebo folkhögskola kan sägas stå på tre ben: deltagarinflytande, att varva teori och praktik och att bo kollektivt. Deltagarinflytande Utifrån kursens övergripande planering, som du kan ta del av i denna kurspresentation, planerar lärarna i dialog med er kursdeltagare och de aktuella huvudorganisationerna i Sverige hur studierna ska se ut. I studierna varvas bland annat föreläsningar, grupparbeten, diskussionsgrupper och studiebesök. Teori och praktik På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning. Därför försöker vi redan under första perioden lära oss kring kursämnet genom både teoretiska och praktiska moment t.ex. genom både litteraturstudier och möten med människor och praktisk verksamhet i olika former. Relativt mycket tid ägnas åt studiebesök och resor, samt under olika former av praktiskt arbete. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna och reflektionerna kring frågorna som studeras i kursen bidrar till att ett personligt engagemang väcks. Kollektivet Kollektivet är en annan viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. På kursen både bor och arbetar ni tillsammans. I Österfärnebo bor alla kursdeltagarna tillsammans i ett kollektiv. Du måste vara inställd på att dela rum med någon annan både under tiden i Österfärnebo och under resan. I Österfärnebo ansvarar ni tillsammans för matlagning, inköp, städning och kursens ekonomi. Därför delar ni in er i olika ansvarsgrupper som har ansvar för olika områden, exempelvis ekonomi och inköp. Annat arbete, som städning och matlagning turas alla om att göra. Att studera och arbeta tillsammans handlar om att lära sig samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa. Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försöka hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kollektivet ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund. Detta kan leda till konflikter, men det kan också bli en resurs om vi kan lära av varandra. Tillsammans kan man göra så mycket mer än ensam, och ha mycket roligare. En integrerad del av kursen är att dokumentera och föra ut berättelser om, bilder av och perspektiv på frågorna som kursen behandlar. Att dela med sig av sina kunskaper genom utåtriktat informationsarbete i samarbete med huvudorganisationerna är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Vårt mål är att du ska kunna använda kunskapen du tillägnar dig i konkret omställningsarbete. 10

11 En drog- och alkoholfri skola Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att leva och lära tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer stora krav på deltagarna och deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Alkohol är ett av vårt samhälles stora sociala problem. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Vi ser Färnebo folkhögskola som ett alternativ till alkohol- och droganvändningen i det övriga samhället. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Mejeriet en av folkhögskolans lokaler. Vi studerar omställnings- och utvecklingsfrågor tillsammans med människor som är involverade i olika omställningsverksamheter. Under studiebesök och studieresor hamnar vi i sammanhang som vi inte känner till sedan tidigare. Detta förutsätter en ansvarsfull inställning till alkohol och droger även under resan. Prästgården Färnebo folkhögskolas huvudbyggnad. 11

12 ÖSTERFÄRNEBO Färnebo folkhögskola ligger i Österfärnebo i södra Gästrikland. Det är en by i jordbruksbygden kring Dalälven sex mil söder om Gävle och åtta mil norr om Uppsala. Sedan några år tillbaka finns här dessutom Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp som jobbar aktivt för att bevara och förbättra försörjningsmöjligheterna i bygden. Skolan har god kontakt med lokala producenter som kurserna kan köpa ägg, mjöl, knäckebröd och grönsaker av. Skolan är inte samlad till en enda stor skolbyggnad utan lokalerna ligger utspridda i samhället. Kontoret är inhyst i den gamla prästgården och kurserna i Österfärnebo bor i olika hus som heter Herrgården, Lychous, Bohms och Mejeriet. I Österfärnebo med omnejd bor ca 1400 personer. Det är ett levande samhälle på landsbygden. Här finns förutom Färnebo folkhögskola, Lasses kiosk, Lundgrens café, pizzeria, ICA, bensinmack, second handbutiken Ymsa och musikföreningen UGG, elljusspåret och Österfärnebo IF som har fotbollslag, orientering, friidrott mm. Hos ICA kan man även få tag i frimärken och receptfria mediciner. I byn kan man också träna i den nya idrottshallen eller på gymmet. 12