Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige

Transkript

1 Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige Kursstart 17 augusti

2 Hej! Här kan du läsa om kursens tre olika etapper, om kurstemat, varför vi åker till de länderna vi åker till i Anderna och vad det innebär att gå på Färnebo folkhögskola. Idén med kursen är att lära om feministisk kamp med kopplingar till miljökamp och vice versa. Feminism handlar om att människor oavsett kön, könsidentitet eller sexuella preferenser skall ha samma rättigheter och möjligheter i livet och i samhället. Under kursens gång kommer vi att lära oss om olika sorters feminism. T.ex. de som vi inte hör så mycket om i Sverige som urfolksfeminism, småbrukarfeminism, ekofeminism och antirasistisk feminism. Miljö. Miljöproblemen i världen står i vägen för att många av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna ska kunna uppfyllas. Vi kommer att studera sambanden mellan genus/kön och miljön samt mellan etnicitet, kultur och miljö och lära om miljöfrågor som är aktuella i Anderna och i Sverige i relation till vad marken och vattnet används till. Bl.a. problemen kring vattnet i samband med gruvexploatering, oljeexploatering, etc. Spanska För att komma folk och organisationer i Latinamerika läser vi spanska innan vi åker samt två intensiva veckor i språkskola när vi väl är där. På så sätt får du förutom berikande erfarenheter och kunskap inför framtiden även ett språk. Dokumentation Vår resa till Anderna syftar att lära om andra folk och kulturer och deras miljö- och feministisk kamp men idén är att även andra än oss skall berikas av våra reflektioner och lärdomar. Därför finns ett grundläggande dokumentationsinslag i kursen då du övar på att skriva texter, fota, filma, etc. Kampglädje, styrka och aktivism! Vi vill under kursens gång inte bara fokusera på problem, utan även på de alternativ som växer fram och hur kamp och aktivism är en källa till styrka och glädje. Ursprungsfolkenskamp, feministrörelser och kvinnorörelser i Syd och Nord samt miljörörelser har varit bra på att ta till kreativa kampformer för att komma till tals och vi vill bli inspirerade av detta! Vi hoppas att ni som går kursen skall bli engagerade i praktiskt feministisk miljö- och solidaritetsaktivism och bli brobyggare mellan erfarenheter i Anderna och Sverige, samt bygga även broar mellan feminism och miljökamp i Sverige. Kurspresentationen beskriver kursens ramar. Sen är det du tillsammans med andra kursdeltagare och lärare samt de organisationer vi samarbetar med kring denna kurs som fyller dessa ramar och skapar kursen. Vi hoppas att kurspresentationen ska inspirera dig! Vi ses i Österfärnebo! 2

3 KURSENS UPPLÄGG Kursen startar den 17 augusti 2015 och är indelad i tre perioder: Första perioden: Studie och förberedelse period (ca 16 v.) Andra perioden: Studieresa till Ecuador och Peru (ca 10 v.) Tredje perioden: Fördjupande studier av kursens tema och utåtriktat arbete i samarbete med skolans huvudorganisationer (ca 15 v.). Första perioden: Studier och förberedelser Ursprungsfolk De länderna vi åker till i Sydamerika består till stor del av urfolk. Det är också främst de som fört kamp för att försvara miljön. Det är därför vi under kursen lär oss om ursprungsfolkens prioriterade frågor, de rättigheter de försvarar, deras organisering samt de diskussioner de har kring en utveckling i harmoni med naturen. Urfolk I Sverige Innan vi lär om urfolk i Latinamerika skall vi lära om urfolket här i de nordiska länderna, närmare bestämt samerna. Vi lär oss om samernas historia, kamp för rättigheter samr för att leva vidare som ett folk. I augusti flyttar kursdeltagarna in i skolan, lär känna varandra, omgivningarna och skolan. Under denna period studerar vi kursens teman, det vill säga feminism samt miljö och globala rättvisefrågor med konkreta exempel från Latinamerika, i synnerhet Ecuador och Peru, samt Sverige. Vi bekantar oss med globala rättvisefrågor och begrepp som globalisering, kolonialism, makt och identitet, avkolonisering, demokrati och mänskliga rättigheter. Folkrörelser i Sverige Vi knyter kontakter med de folkrörelser i Sverige som arbetar med miljö, feminism och andra rättvisefrågor och börjar bli del av den globala rättviserörelsen. Vi deltar även i något arrangemang under hösten som skolans huvudorganisationer anordnar till exempel Urfolkens motståndsdag i oktober. Kvinnokamp, Feminism & Feminismer Vi lär oss om feminismen som idétradition, om olika typer av feminismer i världen och om kvinnorörelser i Latinamerika.

4 Miljörättvisa VI lär om frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra, inte minst vad som menas med miljörättvisa, matsuveränitet, naturens rättigheter, etc. Latinamerikas historia och aktuella miljöfrågor och konflikter Vi jobbar med verktygen redan under denna första period för att lättare kunna planera hur vi tänker oss dela med sig av erfarenheter under det tredje perioden. Spanska Spanskstudier är viktiga för att kunna kommunicera i Anderna (Ecuador & Peru). Engelska talas bara i turistmiljöer. Två gånger i veckan läser ni spanska i mindre grupper. Vi lär oss om regionens historia, sociala, ekonomiska, kuklturella situation samt om aktuella miljöfrågor. Vi studerar hur dessa frågor är kopplade till utvecklingen i Sverige, den feministiska rörelsens engagemang i dessa mm. Praktiskt arbete Viss tid går även åt till praktiskt arbete som städning och matlagning. Många är inte vana att bo i kollektiv och det är därför viktigt att hitta bra former för beslutsfattande och ansvarstagande. Metoder Deltagare och lärare på kursen beslutar tillsammans om prioriteringar och vilka verktyg kursen använder för att lära. Förutom lektioner och texter kan vi även göra studiebesök, se på filmer, lyssna på föreläsningar, göra rollspel mm. Reportage & dokumentation För att kunna dela med oss av erfarenheter och kunskaper som vi får under tiden i Latinamerika behöver vi verktyg. Du får öva på att skriva texter, fota, intervjua, göra radio och korta filmer på en grundläggande nivå. 4

5 Andra perioden: Studieresan till Anderna När man pratar om Anderna syftar man på de länder som genomkorsas av den andinska bergskedjan. Ett slags ryggrad för Sydamerika. Namnet betonar de gemensamma kulturella drag som delar av Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia samt delar av Argentina och Chile har. Orsaken till att de har ganska gemensam kultur har att göra med att de tillhörde det gamla Inkasamhället. Miljö och feminism sammanflätade Det är meningen att kursens vistelse i Ecuador och Peru skall lära oss om dessa länders ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och ekologiska situation. Dessutom skall vi försöka finna exempel och förklaringar till varför kvinnor engagerar sig så som de gör i miljöfrågorna. Vilka starka band ser de att det finns mellan att vara kvinnor, jorden, vatten, fröna och de framtida generationernas liv? Hur är det att vara feminist i Anderna? Vilka idéer finns det om feminism? Hur visar feminister att de solidariserar sig med urfolkskvinnornas miljökamp? Hur ser miljöengagemanget ut bland folk i städerna? Mjölkningsdags för Aida och Amelie- Cayambe. CBV Allt detta lär du dig om genom att möta och lära känna folk i deras vardagsmiljö. Du får lära dig vad de odlar, vad de äter, vad de skrattar åt och om deras vardagsbekymmer. Du får även lära dig om hur de festar, hyllar Moder Jord (Pachamama) och vilken typ av musik olika grupper gillar. Men du får även se hur deras engagemang i olika folkrörelser ser ut. Vilka förebilder har de? Hur arbetar de för sina rättigheter och påverka samhället lokalt och globalt? Genom dessa upplevelser får du även nya perspektiv på ditt eget liv och livsstil och nya erfarenheter att föra in i ditt miljöengagemang. När du reser med oss är du på sätt och vis representant för skolan och de organisationer, som står bakom denna kurs. Detta öppnar många dörrar men innebär även ansvar. Introduktionstiden Spanska Under denna tid läser du spanska intensivt i en språkskola. Gruppen delas upp i smågrupper utifrån den nivå var och en befinner sig i. Språkskolan hjälper er även att få en introduktion i praktiska saker samt ordnar studiepass som ger insyn i det ecuadorianska samhället. Byvistelser Under specifika moment av kursen kommer du att bo hos familjer i utvalda byar på landsbygden. Byarna har valts av de lokala samarbetsorganisationerna. Genom att dela familjernas vardagsliv och hjälpa till med olika sysslor inom hushåll och jordbruk får du chans att reflektera över hur människors vardag påverkas av orättvis världsordning och miljöorättvisor. Men du får även chans att uppleva hur solidariteten och kampen tar sig uttryck bland samhällets gräsrötter.

6 Ett land eller två länder? Ett alternativ är att hela gruppen är ett tag i Ecuador och åker sedan tillsammans till Peru. Ett annat alternativ är att kursen delar på sig i två grupper efter ett tag och en grupp fördjupar sig i Ecuador och den andra gruppen reser vidare till Peru för att fördjupa sig i den verkligheten. Att ta vara på deras intryck av vår vistelse visar att vi ser de som jämlikar i arbetet för en globalrättvisa och inte bara som turistvärdar. Vilket alternativ det blir beror på många faktorer, bland annat kostnader, storleken på kursen och inte minst säkerhetsaspekter. Studiebesök för fördjupning Genom studiebesök fördjupar vi oss i kurstemat. Ibland får vi även lektionspass under studiebesöken. Vi besöker miljöhotade områden och möter de människor som ihärdigt försvarar sin miljö. Vi träffar organisationer som arbetar med miljörättvisefrågor till exempel ursprungsfolksorganisationer, miljöorganisationer, feminist- och kvinnoorganisationer. Vi intervjuar aktivister med olika bakgrund och fokus. Vi besöker eventuellt även myndigheter som jobbar på olika sätt med miljö- och jämställdhetsfrågor. Under dessa besök och intervjuer samlar vi information och kunskap för att kunna genomföra informationsuppdraget under kursens tredje period. En och en eller i små grupper väljer ni ut något tematiskt område som ni fördjupar er i. Reflektioner och Utvärderingar Då och då under vistelsen i Ecuador och Peru, stannar vi upp och reflekterar i grupp och gör utvärderingar. Om det är möjligt utvärderar vi även tillsammans med våra värdorganisationer. 6

7 Tredje perioden: Fördjupade studier och utåtriktad informationsarbete Människor i Ecuador, Peru och Sverige har delat med sig av sina kunskaper, berättelser, sin tid och sin vardag. Nu har ni möjlighet att dela med dig av det ni sett och hört, samt berättelser och reflektioner till andra folk i Sverige. På så sät, hoppas de som öppnat sina hjärtan, sina liv och hem och organisationer att ni kan bidra till att deras problem, glädjen och kamp skall bli känd. Fördjupningar I små grupper på två-tre har ni under de två tidigare perioder kanske fördjupat er i specifika temaområden som intresserar er. Alla kan inte greppa allt men tillsammans kan vi bidra med pusselbitar som visar helheten. Utifrån dessa intresseområden kan vi även under tredje perioden fortsätta med en del fördjupande studier om feminism, miljö och global rättvisa på olika sätt. Kursen slutar med att alla tre perioderna utvärderas och vi diskuterar hur vi kan gå vidare med vårt engagemang i framtiden. Hur det ska gå till kommer ni som kurs fram till i samarbete med kursens samarbetsorganisationer till exempel Latinamerikagrupperna, Svalorna, FIAN Sverige, Jordens Vänner och Urbergsgruppen. Tidigare kurser har skrivit insändare, artiklar, reportage, gjort informationsblad, fotoutställningar, filmer mm. De har även hållit föredrag på skolor, organiserat möten, stödfester, temadagar, festivaler och liknande.

8 FÄRNEBO FOLKHÖGSKOLA Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola. Därför arbetar många av våra kurser med teman som har med jämställdhet, antirasism, fred, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden och har många huvudorganisationer som turas om att sitta i skolans styrelse. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushållar med jordens resurser. En värld fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Alla människor respekteras som de är och där olikhet inte är ett hinder för gemenskap. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Genom att ta sin utgångspunkt i samtidens stora frågor skapar folkbildningen insikt i och engagemang för dessa. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Folkbildningen vilar på en kunskapssyn som ser hela människan och olika sätt att lära sig som värdefulla. Det handlar om lärande inte enbart genom tankeverksamhet och teorier utan även om att lära genom att göra, användande av alla sinnen och kroppens kunskap och färdigheter. Resande kurser Sedan mitten av 1970-talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor blev Färnebo Folkhögskola en självständig skola och vi bedriver sedan dess kurser i egen regi. Färnebo folkhögskola ser resor under organiserade former som ett mycket bra sätt att lära sig om globala rättvisefrågor och internationell solidaritet. Men minst lika viktigt som att vi lär oss genom vårt resande är att vi skapar respektfulla relationer med människor och organisationer som vi möter. Vi jobbar med andra ord aktivt för att motverka en reproduktion av globala ojämlikheter genom utnyttjande av människor i länderna vi reser till. Kurserna på Färnebo folkhögskola Färnebo folkhögskola är en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Kurserna inspirerar till engagemang och kunskapssökande och ger insikt i hur personliga handlingar påverkar världen. Verksamheten präglas av balans mellan teori och praktik kunskap som skapas använder vi också praktiskt. Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 13 huvudorganisationer som väljer representanter i skolans styrelse. Skolans 8

9 styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De femton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag, Kvinnor för fred, Svalorna, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Praktisk solidaritet (PS), Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua (VFSN) och Föreningen Den Resande Skolan (DRS). Under resan samarbetar vi med några av våra huvudorganisationer, samt andra organisationer som delar våra grundvärderingar i Sverige och i de länder vi besöker. Brödbak i kollektivet Hur arbetar vi på Färnebo? Pedagogiken på Färnebo folkhögskola kan sägas stå på tre ben: deltagarinflytande, att varva teori och praktik och att bo kollektivt. Deltagarinflytande En viktig del i skolans pedagogik är att deltagarna har en aktiv och stor del i kursernas utformning. Demokrati är inget man lär sig i teorin utan något som främst växer fram i praktiken. Detsamma gäller feminism och miljörättvisa, som lärs bäst genom att vi prövar att omsätta idéerna i praktiken. Kursgrupp: Redan innan kursen startat har förutom lärare och personal på skolan en så kallad kursgrupp varit inblandad i kursen. Kursgruppen består av engagerade före detta kursdeltagare som är medlemar i DRS (Föreningen Den Resande skolan). Kursgruppen bidrar till förberedelserna av kursen på olika sätt och ser till att kursdeltagarperspektivet kommer med. De ser även till att de nya deltagarna känner sig välkomna i början av terminen och hjälper den nya kursen in i kollektivlivet. Även huvudorganisationer och samarbetsorganisationer som stödjer kursidén kan komma med synpunkter kring kursen och delta i kursgrupper. Kursdeltagarnas inflytande: Utifrån kursens ramar planerar lärarna i dialog med kursdeltagare och de aktuella samarbetsorganisationerna i Sverige hur studierna ska se ut. Det innebär att kursdeltagarna har möjligheter att påverka kursens utformning, komma med läsningstips, filmtips, etc.föreläsningar, grupparbeten, diskussionsgrupper och studiebesök är exempel på olika sätt att studera på. Deltagarna erbjuds på så sätt möjligheten att lära sig demokrati och andra värden i praktiken samt bli självständiga, solidariska och handlingskraftiga människor. Alla människor bemöts med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar. Teori och praktik På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning genom praktiska erfarenheter. Därför försöker vi redan under första perioden lära oss kring kursämnet genom både teoretiska och praktiska moment t.ex. besök av och intervjuer av folk som är engagerade i gruvmotståndet här, etc. 9

10 Under kurstiden i Anderna och då främst Ecuador sker ett konkret och praktiskt möte med verkligheten i Syd genom bland annat byvistelse och studiebesök hos olika folkrörelser engagerade i kursens tema, etc. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna och reflektionerna bidrar till att ett personligt engagemang väcks. Den kunskap du som kursdeltagare får under första perioden och under resan används under tredje periodens utåtriktade arbete. Att dela med sig av sina kunskaper, upplevelser och reflektioner genom utåtriktad information i samarbete med huvudorganisationerna är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Kunskap är till för att användas i konkret feministiskt solidaritets- och miljöarbete. Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försöka hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kollektivet ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund. Detta kan leda till konflikter, men det kan också bli en resurs om vi kan lära av varandra. Tillsammans kan man göra så mycket mer än ensam, och ha mycket roligare. Kollektivet Kollektivet är en viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. På kursen både bor och arbetar ni tillsammans. I Österfärnebo bor alla kursdeltagarna tillsammans i ett kollektiv. Du måste vara inställd på att dela rum med någon annan både under tiden i Österfärnebo och under resan. I Österfärnebo ansvarar ni tillsammans för matlagning, inköp, städning och kursens ekonomi. Därför delar ni in er i olika ansvarsgrupper som tar hand om olika områden som exempelvis ekonomi och inköp, studieplanering osv. Annat arbete, som städning och matlagning turas alla om att göra. Att studera och arbeta tillsammans handlar om att lära sig samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa. 10

11 En alkohol- och drogfri skola Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att leva och lära tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer stora krav på deltagarna och deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Alkohol är ett av vårt samhälles stora sociala problem. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Vi ser Färnebo folkhögskola som ett alternativ till alkohol- och droganvändningen i det övriga samhället. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Mejeriet en av folkhögskolans lokaler. Vi studerar utvecklingsfrågor och reser till länder i Syd. På resan hamnar vi i ett socialt och kulturellt sammanhang som vi inte känner till sedan tidigare. Detta förutsätter en ansvarsfull inställning till alkohol och droger även under resan. Även i Syd är alkohol- och droganvändning en hämmande utvecklingsfaktor och ett stort socialt problem. Prästgården Färnebo folkhögskolas huvudbyggnad 11

12 KURSENS TEMA: FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA Vad vi vill med kursen? Vi vill bidra till att uppnå global rättvisa genom att utveckla global solidaritet. Dessutom vill vi uppmuntra intresse för miljöfrågor hos feminister och intresse för feministiska perspektiv hos miljörörelsen. Vi tror att engagerade miljökämpar och kvinno- och feministiska kämpar i Nord och Syd kan inspirera varandra och tillsamman förändra världen. Vi hoppas att kursens behandling av globala och lokala rättvisefrågor inspirerar dig till engagemang genom praktiskt lokalt och globalt förändringsarbete. Feminism och kvinnokamp Feminism handlar om kamp för mänskliga rättigheter, men mänskliga rättigheter hotas av många fler maktordningar än könsmaktsordningen. En kvinna, man eller transperson genomkorsas även av andra identiteter. Till exempel kan en kvinna även vara fattig eller rik, vit, svart eller indian. Högutbildad och stadsbo eller arbeterska, småbrukare och kanske t.o.m. analfabet.. Om en dessutom är född och lever i de delar av världen som varit koloniserade, drabbas man även av de former av rasism, kolonialism och globala orättvisor. T.ex. påverkas ens liv av det koloniala fortsatta plundring av dessa regioners naturrikedomar. Att förstå hur olika förtryckande strukturer baserade på bland annat klass, kön, sexuell identitet, sexuell läggning, etnicitet, funktion och kolonialism påverkar oss människor är att som feminist ha intersektionella perspektiv. Genom att förstå hur olika förtryck överlappar varandra och förstärker varandra kan vi bättre förstå varför feministisk kamp inte är den enda självklara kampen i Latinamerika eller Sverige. Men även hur en inte kan bara bekämpa ett slags orättvisor och nonchalera andra. Miljöfrågor utifrån globalt perspektiv Kursidén är att studera kopplingen mellan miljöfrågor och globala rättvisefrågor. Detta innebär att vi ser miljörättvisa även utifrån ett historiskt och globalt perspektiv som lyfter fram det koloniala plundringen som Syd, utsatts för av Nord. Vi kommer särskilt att uppmärksamma och granska pågående plundring och miljöpåverkan som överdriven konsumtion främst i Nord orsakar i Syd. 12

13 Kvinnokamp = miljökamp I Latinamerika har många miljöproblem visat sig drabba kvinnor hårdare än män. Till viss del beror detta även på att det är främst kvinnor som stannat kvar på den allt fattigare landsbygden och som ser hur storföretag tar över vatten och odlingsbar mark och förgiftar dessa. Eftersom denna utveckling hotar familjernas möjligheter att odla och äta sig mätta reagerar kvinnorna, som är de som främst ansvarar för matförsörjning och matlagning. Brist på vatten innebär även merarbete för kvinnor som ansvarar för familjens hälsa, tvätten, disken etc. Dessa problem har lett till att kvinnor organiserar sig för vattnets försvar och engagerat sig i miljörörelsen. Men storföretagen som tjänar pengar på hänsynslös exploatering av naturresurser ser inte positivt på organisering och miljöengagemang. Med hjälp av regeringar, säkerhetsstyrkor och polis försöker de därför förhindra och trycka ner miljökampen. Kvinnokamp till livets försvar kommer i kontakt med feminism Sedan feminister började se även kvinnors kamp för att försvara livet och vatten som ett feministiskt kamp och bidra till att synligöra den tillsammans med miljöaktivister i städerna har dessa kamper blivit starkare. Men dessa kontakter har även banat vägen för dialoger och samarbete mellan miljöförsvarande kvinnor och feminister. Vilket i sin tur lett till att ifrågasätta andra typer av kvinnoförtryck. Till exempel förtrycket i hemmet, rätten till sin egen kropp, etc. Ett uttryck för detta är t.ex. parollen Våra kroppar, våra territorier som syftar på att kvinnornas kroppar är lika viktiga att försvara och respektera som urfolkens marker. 13

14 Urfolkskvinnors roll Utifrån denna syn av starka band med naturen ser även sin roll som utvalda försvarare av vattnet och jorden. Något som på sistone även uppmärksamas av miljöaktivister och feminister sok en styrka värd att solidarisera med. Ursprungsfolk De flesta urfolk anser att det finns särskilda band mellan alla varelser, inklusive människorna och naturen. I Anderna identifierar sig ursprungsfolk starkt med jorden, eller Pachamama som ses som en allomfattande moder. Därför ser sig många urfolk själva som jordens/naturens försvarare. Oavsett om det handlar om regnskogen eller fjällen. Detta bidrar till att de många gånger ställer sig i första ledet till naturens och livets försvar trots förtrycket som kan bli följden av att försvara miljön. I takt med att gruvföretag, oljeföretag, skogsföretags intresse av att exploatera naturresurserna växer, drabbas ursprungsfolk svårt. Detta sker i Sápmi (samernas land), Ecuador, Peru och många andra ställen runt om i världen. Vad menas med utveckling? Vad är Det Goda Livet? Under kursens gång kommer vi kontinuerligt att ställa oss frågan: Vad är utveckling? Går utveckling ut på att ha och konsumera oavsett konsekvenserna för naturen? Är utveckling alltid av godo? Vad finns för olika synsätt på det? I Anderna pågår denna diskussion för fullt. De diskuterar Det Goda Livet/Buen Vivir eller med andra ord hur ett liv i harmoni med naturen skulle kunna se ut. Vi kommer att lära oss mer om diskussionen som förs i Latinamerika men även se exempel på liknande resonemang i Europa. Men trots att bland annat FN uttryckt att ursprungsfolkens territorier och kollektiva rättigheter bör respekteras kör företag och regeringar över dem. Men det är inte bara urfolk som idag försvarar fast mark och rent vatten. Även andra grupper till exempel bönder på Gotland och småbrukarna i Intagdalen i Ecuador försvarar vattnet och den biologiska mångfalden. 14

15 Varför Ecuador? Ett intressant steg i samhällsförändringarna var när Ecuador skrev en ny grundlag. Representanter från olika folkrörelser deltog i skrivandet och såg till att rättigheter för de mest förtryckta i samhället kom med. Ursprungsfolksrörelsen såg även till att deras syn på naturen påverkade grundlagen så att t.ex. naturen fick rättigheter. D.v.s. att det är inte bara människor som har rätt till resurser utan att även naturen har rättigheter. Något unik i modern lagstiftningshistoria! Ecuador, landet mitt på ekvatorn, är något större än halva Sverige och delas upp i fyra geografiska zoner: öarna i Stillahavet, bland annat Galapagos, kusten, bergen och Amazonas regnskogen. Cirka 40 procent av Ecuadors invånare definierar sig som ursprungsfolk. En stor del av befolkningen bor på landsbygden och livnär sig på jordbruk, som småjordbrukare eller som lantarbetare på storgods och plantager. Ecuador är ett rikt land om man ser till naturresurser och bördig mark. Trots detta lever ca 63 procent av befolkningen i fattigdom, varav 22 procent i extrem fattigdom. Snedfördelningen av resurserna är enorm. Pachamama,muralmålning i Intagalen Idag anser ursprungsfolkorganisationer och miljöorganisationer att förändringarna i samhället inte går till roten på problemen. De menar att fortfarande exploateras naturen av transnationella företag och bryter mot både naturens och de mänskliga rättigheterna. Ett exempel på detta är de nyligen tecknade gruvutvinningsavtal. Det har blivit allt svårare att överleva som jordbrukare och detta har lett till att fler och fler söker lyckan i staden eller utomlands. Nu hotas småbrukarna även av planer på gruvexploatering. De senaste åren har det varit en intressant politiska utveckling där de sociala rörelsernas organisering, mobilisering och tryck, sett till att stora samhällsförändringar skett. Kursdeltagare intervjuar kvinnoledare som förvarar vattnet i Kimsakocha/ Cuenca Ecuador 15

16 Varför Peru? Landet har en särplats i Sydamerika, inte minst för att den var säte för flera viktiga andinska kulturer, bl.a. Inkakulturen. Den har liknande biologisk mångfald som Ecuador, dvs. liknande fyra naturregioner och 84 ekologiska zoner. Den har även en stor kulturell mångfald samt stark närvaro av urfolkens historiska arv och kultur. Särskilt uppmärksammad har fallet i Cajamarca regionen i norr varit. Där hotas flera laguner och vattenförsörjningen till flera byar och städer av gruvprojektet Conga. Något som lett till folkliga protester under flera år. Men Cajamarca har även blivit känd för sina inspirerande och glada muraler med miljöbudskap. Men sedan koloniseringen för drygt 500 år har landet drabbats av hänsynslös plundring av naturresurser och rasism. Idag är gruvutbreddningen i Peru extra aggressiv. Över 40% av landets yta tros vara utlovat eller påverkad av gruvexploatering Detta har fått många att engagera sig i försvaret av mark och vatten, inte minst urfolkskvinnor och småbrukarkvinnor har varit betydelsefulla i miljökampen. Muralmålning i byn Celendin där även Urbergsgruppen och samefolketskampen uppmärksammas. I Peru finn många folkrörelser, bland de aktiva feministiska organisationer. Flera av de ser miljöfrågor som prioriterade. I november 2014 organiserades den Trettonde Feministiska Träffen för Latinamerika och Karibien i Lima,, Perus huvudstad. I dec var Lima värdland för FN:s klimattopmöte COP20 och ett alternativt Folkligt Klimatmöte och även där var feminist- och kvinnorörelsen tongivande. 16

17 Vad lära vi oss om Sverige? I Sverige har vi vunnit en del feministiska framgångar, även om det finns mycket kvar att göra. Men fortfarande är det främst vissa feministiska röster som hörs mer än andra. Under kursens gång vill vi synliggöra även en del av de feminismer som inte syns och hörs så mycket bl.a. den antirasistiska feminismen. Samefolket När man går i skolan i Sverige lär man sig inte mycket om samerna, ett urfolk som levt sedan tusentalsår tillbaka i norr. Idag är samerna uppdelade i fyra länder: Sverige, Finland, Norge och Finland. De senaste åren har det varit aktuellt med samisk motstånd mot gruvexploatering i bl.a i Rönnbäcken nära Tärnaby samt Gállok/Kallak nära Jokkmokk. Där har samer och andra miljöaktivister haft avsikten att värna om naturen i världsarvet Laponia och den samiska kulturen. Gruvboomen i Sverige består av planer på att öppna ca 900 gruvor. Vi kommer att bekant oss med detta och även lära om försvaret av den artrika Ojnareskogen på Gotland där Fältbiologerna och andra aktivister lyckades tillfälligt stoppa kalkbrytning. Innan vi åker iväg och lär om andra urfolk anser vi är viktigt att lära känna samerna, deras historia och kultur samt inte minst deras kamp. T.ex. om Sveriges plundring av resurser i norr. 17

18 Genom kursen får du: Träffa engagerade människor aktiva inom ursprungsfolksrörelsen, feministrörelsen och miljörörelsen i både Latinamerika och Sverige. Du får även möjlighet att sprida kunskap om dessa frågor i samarbete med de organisationer som står bakom kursen. I en tid av växande miljöproblem på behöver vi lära oss mer och agera för förändringar, såväl i Sverige som internationellt. fotbollslag, orientering, friidrott mm. Hos ICA kan man även få tag i frimärken och receptfria mediciner. I byn kan man också träna i den nya idrottshallen eller på gymmet. Sedan några år tillbaka finns Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp som jobbar aktivt för att bevara och förbättra försörjningsmöjligheterna i bygden. Skolan har god kontakt med lokala producenter som kurserna kan köpa ägg, mjöl, knäckebröd och grönsaker av. ÖSTERFÄRNEBO Färnebo folkhögskola ligger i Österfärnebo i södra Gästrikland. Det är en by i jordbruksbygden kring Dalälven sex mil söder om Gävle och åtta mil norr om Uppsala. Skolan är inte samlad till en enda stor skolbyggnad utan lokalerna ligger utspridda i samhället. Kontoret är inhyst i den gamla prästgården och kurserna i Österfärnebo bor i olika hus som heter Lychous, Bohms och Mejeriet. I Österfärnebo med omnejd bor ca 1400 personer. Det är ett levande samhälle på landsbygden. Här finns förutom Färnebo folkhögskola, Lasses kiosk, Lundgrens café, pizzeria, ICA, bensinmack, second handbutiken Ymsa och musikföreningen UGG, elljusspåret och Österfärnebo IF som har KURSEKONOMIN Kursen ger dig rätt att söka studiemedel från CSN. Den består av en bidragsdel och en lånedel. Kurskostnader uppgår till Kr. Som täcks helt av CSN. Skolan tar inte betalt för utbildning. Kurskostnaderna avser ditt boende i kollektivet, mat, resa till Latinamerika, resor inom Sverige och Latinamerika, försäkringar, etc. Kursen administrerar sin ekonomi själva med vägledning av skolan. 18

19 Kursen Feminism & Miljörättvisa görs i samarbete med: Den resande skolan (DRS) Föreningen består av före detta kursdeltagare. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det DRS som drev kurserna. Inom DRS finns grupper som bl.a. arbetar med skolans internationella kontakter och med att utveckla skolan såväl pedagogiskt som innehållsmässigt. Jordens Vänner verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle där djur omfattas av hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald. Latinamerikagruppern är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Latinamerikagrupperna stödjer människors kamp för inflytande, demokrati och rättigheter i Latinamerika. FIAN:s vision är en värld utan hunger där varje individ åtnjuter sina mänskliga rättigheter med värdighet, främst rätten till mat, såsom den är inskriven i Förenta Nationernas allmänna förklaring såväl som i andra internationella mänskliga rättigheters instrument Svalorna arbetar i Latinamerika för att barn, ungdomar och kvinnor ska få ökat inflytande i samhället och förbättrade livsvillkor. I Sverige arbetar Svalorna för att öka kunskap och engagemang om våra frågor. Urbergsgruppen Urbergsgruppen är en förening som arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. 19

20 Färnebo folkhögskola Färnebovägen Österfärnebo