Hej, Välkommen! Färnebo folkhögskola Österfärnebo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej, Välkommen! Färnebo folkhögskola 0291-202 75 info@farnebo.se 810 20 Österfärnebo www.farnebo.se"

Transkript

1 Hej, Kurspresentationen riktar sig till dig som är intresserad av att gå kursen Riv alla murar på Färnebo folkhögskola. Här kan du läsa om kursens upplägg, livet på skolan, kursens resmål och om Färnebo folkhögskola. Färnebo folkhögskola har sedan 70-talet gjort resande kurser till olika länder runt om i världen. Vi tror på att det går att förändra världen genom möten, där vi lär oss och stärks av varandra. På Färnebo folkhögskola studerar vi aktuella, sociala frågor ur ett kritiskt perspektiv med folkbildning som metod. Genom kursen på Färnebo folkhögskola får deltagarna möjlighet att träffa nya människor, bo kollektivt, resa och fördjupa sig i frågor som rör makt, samhällstrukturer, olika förtryck, politik, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter. Om du är intresserad av att veta mer så är du varmt välkommen till skolan på ett förmöte i Österfärnebo. Detta äger rum den maj. Där kommer du få chansen att få se de olika kollektivhusen, träffa andra som är intresserade av kursen samt lärare och före detta deltagare. På förmötet kommer du även få möjlighet att göra en personlig intervju som en del av ansökningen. Välkommen! Färnebo folkhögskola Box Österfärnebo

2 Färnebo Folkhögskola Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola och många av våra kurser arbetar med teman som feminism, antirasism, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden. Sedan mitten av 70-talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor blev Färnebo Folkhögskola självständig och bedriver sedan dess kurser i egen regi. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Genom att ta sin utgångspunkt i samtidens stora frågor skapar folkbildningen insikt i och engagemang för dessa. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushåller med jordens resurser. En världen fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Där alla människor respekteras som de är och där olikhet inte är ett hinder för gemenskap. Kurserna på Färnebo folkhögskola Färnebo folkhögskola är en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Kurserna inspirerar till engagemang och kunskapssökande och ger insikt i hur personliga handlingar påverkar världen. Verksamheten präglas av en balans mellan teori och praktik. Kunskapen som förvärvas ska användas praktiskt. En viktig del i skolans pedagogik är att deltagarna har en aktiv och stor del i kursernas utformning. Deltagarna ges möjlighet att bli självständiga och handlingskraftiga människor som tar ansvar för sitt eget agerande och känner solidaritet med andra. Alla människor bemöts med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar.

3 Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 16 huvudorganisationer som turas om att tillsätta representanter i skolans styrelse. Skolans styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De sexton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Djurens Rätt, Emmaus Björkå, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag, Kvinnor för fred, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens vänner, Praktisk solidaritet, Revolt, Svalorna, Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua och Den Resande Skolan. Det finns möjlighet för deltagarna att samarbeta med de aktiva inom skolans huvudorganisationer, både under kursen och efter dess slut. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det föreningen Den resande skolan (DRS) som drev kurserna. Föreningen består av före detta kursdeltagare på Färnebo folkhögskola och är numera en av skolans 16 huvudorganisationer. DRS huvudsakliga uppgift är fortfarande att förbereda och starta kurser. När du själv gått en kurs på skolan kan du bli aktiv i DRS. Du kan t.ex. gå med i en kursgrupp och planera kommande kurser. Inom DRS finns grupper som bl.a. arbetar med skolans internationella kontakter och med att utveckla skolan såväl pedagogiskt som innehållsmässigt.

4 Hur vi arbetar på Färnebo folkhögskola Pedagogiken på Färnebo folkhögskola kan sägas stå på tre ben: deltagarinflytande, att varva teori och praktik och att bo kollektivt. Deltagarinflytande Utifrån kursens ramar planerar lärarna i dialog med er kursdeltagare studierna under kursen. Att du som kursdeltagare har stort inflytande över hur kursen utformas är en viktig del av hur Färnebo Folkhögskola arbetar utifrån en demokratisk värdegrund. Till exempel kan du vara med och bestämma över vilken kurslitteratur som köps in, vilka föreläsare ni vill ha, vilka studiebesök ni gör och så vidare. På skolan arbetar vi även med kunskapsutjämning: det finns mycket kunskap både bland lärare och kursdeltagare och det är viktigt att kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskaper för att alla ska känna en delaktighet i studierna. Föreläsningar, grupparbeten, diskussionsgrupper, rollspel, olika mötesformer och studiebesök är exempel på olika sätt som vi studera på. Teori och praktik På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning genom praktiska erfarenheter. Under den första perioden studerar vi teoretiskt kring kursens olika ämnen och tid ägnas åt teoretiska och praktiska förberedelser inför resan. Under resan sker ett konkret och praktiskt möte med verkligheten i Europas gränsländer genom de exempel som de olika organisationerna vi besöker utgör. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna bidrar till att personligt engagemang väcks och stärks. Den kunskap du som kursdeltagare får under resan kommer till praktisk användning under tredje periodens utåtriktade arbete. Att dela med sig av sina kunskaper genom utåtriktad information är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Kunskap är till för att användas. Kollektivet Kollektivet är en viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. På kursen både bor och arbetar ni tillsammans. I Österfärnebo bor alla ni kursdeltagarna tillsammans i ett kollektiv och under resan i par eller mindre grupper. Du måste vara inställd på att dela rum med någon annan både under tiden i Österfärnebo och under själva resan. I Österfärnebo ansvarar ni tillsammans för matlagning, inköp, städning och kursens ekonomi. Därför delar ni in er i olika ansvarsgrupper som har ansvar för olika områden, exempelvis ekonomi och inköp. Annat arbete, som städning och matlagning turas alla om att göra. Att studera och arbeta tillsammans handlar om att lära sig samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa. Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försök att hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kollektivet ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund - detta kan leda till konflikter, men det kan också bli en resurs då vi kan lära av varandra.

5 En alkohol- och drogfri skola Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att leva och lära tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer också krav på deltagarna: deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Eftersom vi bor och arbetar kollektivt på skolan är det nödvändigt att ha en gemensam syn kring alkoholanvändande på kursen under kursåret. Då resan sker i skolans regi, där vi deltagare reser som representanter för skolan och med ett studiesyfte, råder även samma förhållningssätt under resan. Vi ser vårt förhållningssätt till alkohol som en fråga om solidaritet. Alkohol och droger är två av vårt samhälles stora sociala problem som slår mot samhällen över hela världen. På en skola där vi studerar och diskuterar makt- och rättvisefrågor blir det därför svårt att inte förhålla sig till detta. Därför ser vi Färnebo folkhögskola som ett alternativ till det övriga samhällets rådande normer kring alkohol och andra droger. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Lychous ett av Färnebo folkhögskolas kollektivhus

6 Kursen Kursen är 9,5 månader lång och indelad i tre perioder. Första perioden är en förberedelse inför resan till Europas gränsländer både för att få kunskaper och för att alla i kursen ska lära känna varandra. Under den andra perioden genomförs en studieresa till Europas gränsländer; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Under den tredje perioden kommer vi att ägna oss åt utåtriktat arbete i någon form samt fördjupa oss i kursens tema. Period 1: Studier och förberedelser (Cirka 4 månader) I slutet av augusti flyttar vi alla in på skolan. Där lär vi känna varandra, bekantar oss med omgivningarna och påbörjar vårt arbete. Den här perioden fylls av studier och förberedelser inför resan. Vi läser och diskuterar kursens tema som är antirasism och asylrätt med reportage som metod. Vi lär oss också mer om ländernas historia, kultur och politik samt studerar begrepp såsom etnicitet, vithet, klass, kön och intersektionalitet. Under kursen diskuterar vi och arbetar med praktisk demokrati. Det kommer även finnas möjlighet att göra individuella fördjupningar. Studierna sträcker sig över ämnesgränserna och vill uppmuntra till kritiskt tänkande och aktivt deltagande. Att bo kollektivt är en stor del av att gå en resande kurs på Färnebo folkhögskola. Många är inte vana att bo kollektivt och det är därför viktigt att hitta bra fungerande former för ansvarstagande och beslutsfattande. Alla ska ha möjlighet att komma till tals och påverka på lika villkor. En viktig del av kursen är alla ska känna sig trygga, kunna göra sina röster hörda, bli tagna på allvar och lyssnade på. För att uppnå en demokratisk anda på kursen arbetar vi på ett varierande sätt både i mindre grupper och i storgrupp och använder metoder för att synliggöra varandra. Reportage-delen löper som en röd tråd genom hela kursen. Vi lär oss dokumentärfilm, radio, skrivande och foto på en grundläggande nivå. Idén är att det ska kunna vara möjligt för alla att göra kortare filmer, radioinslag och texter. Färdigheter i presentation och framförande övar vi på fortlöpande under hela kursen då det underlättar både under resan och under den tredje periodens utåtriktade arbete. Planeringen inför det utåtriktade arbetet kan med fördel startas tidigt på kursen så att vi kan börja samla in material under resan. Här kan det även vara bra att redan innan resan knyta kontakter med tänkta målgrupper i Sverige som skulle kunna vara intresserade av det som vi tänkt skapa. Period 2: Studieresa till Europas gränsländer: (Cirka 6-8 veckor) Vi tror att möten mellan människor från olika platser och sammanhang kan förändra världen. I en tid av ökad rasistisk mobilisering är det viktigt att stärka rörelsen för solidaritet, antirasism och asylrätt Färnebo folkhögskola tror att vi kan göra detta genom att mötas och dra lärdom av varandra. Genom att se världen från andra synvinklar får vi nya perspektiv på våra egna liv och förståelse för vår omgivning och de strukturer vi lever inom. Det är därför vi på Färnebo Folkhögskola arrangerar resande kurser. Under resan kommer vi möta organisationer och nätverk som arbetar med antirasism och asylrätt och som kämpar för att riva de fysiska och strukturella murar som separerar och förtrycker människor. Det är stor skillnad att resa själv och resa som deltagare på en Färnebokurs. Genom skolans kontakter och kursarbete ges en chans att djupdyka in i en miljö av socialt engagemang och möten med människor som annars varit svåra att möta. Att delta i en grupp som

7 representerar skolan har många fördelar men innebär samtidigt mycket ansvar, både som representant för skolan men även inför sina kurskamrater. Alla kommer inte att ha möjlighet att se och göra allt. Vi får tillsammans bestämma hur vi ska göra för att skaffa de erfarenheter och den kunskap som behövs för att skapa en helhetsbild. Under resan kommer kursen delas in i grupper som reser till något eller några av länderna; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Genom detta upplägg kommer vi kunna få en mer fördjupad helhetsbild och förståelse för de problem vi möter. Hela kursen kommer ha en återträff någon gång under resan där vi får möjlighet att dela med oss av det vi varit med om och lärt oss. Även om länderna vi ska resa till är ett relativt säkra förbehåller sig lärare och handledare rätten att avgöra i frågor där kursdeltagarens säkerhet och välbefinnande kan vara i fara. Period 3: Studier och utåtriktat arbete (Cirka 3 månader) Vi börjar den tredje och sista perioden av kursen med att samla våra intryck, erfarenheter och kunskap från resan. Människor som vi har mött på resan har delat med sig av sin kunskap, sin tid, sin vardag och nu är det vårt ansvar att dela med oss av dessa lärdomar till människor i Sverige. Tidigare kurser har till exempel hållit föredrag på skolor, arbetsplatser och organisationer, skrivit artiklar och böcker, gjort foto- och konstutställningar, spelat teater, organiserat möten, seminarier, stödfester, demonstrationer och manifestationer, festivaler och bjudit in gäster från det land de har besökt. Under denna kursperiod fortsätter vi även med våra studier och fördjupar oss i temat på olika sätt. Kursen avslutas med att alla tre perioder utvärderas och vi diskuterar tillsammans hur man kan gå vidare med sitt engagemang.

8 Kursens tema: Riv alla murar antirasism och asylrätt Beroende på vem du är och i vilken del av världen du bor i har du olika förutsättningar att skapa ditt liv så som du vill ha det. Ditt handlingsutrymme påverkas av om du är fattig eller rik, gammal eller ung, kvinna eller man. Även din hudfärg, etnicitet och sexualitet är påverkande faktorer. Om och hur du kan kräva dina rättigheter och få dem tillgodosedda påverkas av vilken ställning du har i samhället. Alla som går kursen har olika erfarenheter av detta och vi kan dela med oss av dem till varandra. Europas gränsområden Kursen Riv alla murar är en resande kurs med Europas gränsområden som destination. Vi reser till gränserna för att se de fysiska och strukturella murar som omgärdar och genomsyrar Europa. Genom fyra olika resmål kommer kursen få se och arbeta mot några av dessa murar. I några fall är det fysiska murar: stängsel, betongväggar, taggtråd och vakttorn. I andra fall utgörs murarna av abstrakta (men högst verkningsfulla) ting som normer och strukturer, bokstäver på ett papper, en aldrig avtagande rädsla eller rättslöshet. Vad de har gemensamt är dess förmåga att utestänga, exkludera och främlingsgöra människor från varandra. Italien Ett av resmålen för kursen är Italien. Hit kommer många migranter från norra Afrika med båt. De små öarna Lampedusa och Pantelleria har genom sitt geografiska läge blivit mål för många människor på flykt - en första hamn på flykten till Europa. Vägen över Medelhavet är dock förenad med livsfara. Varje år omkommer tusentals människor under försök att korsa havet. Under de senaste åren har medial uppmärksamhet vid ett flertal riktats mot just Lampedusa och de tragiska olyckor som skett då gummibåtar och fartyg på väg mot ön förlist.

9 Kursen kommer träffa människor och organisationer som på olika sätt arbetar med migranters rättigheter. I Italien kommer kursen även att arbeta med kursens andra tema - antirasism. Fokus kommer att ligga på romers situation i landet. Grekland I den ekonomiska krisens spår har Grekland gått igenom stora förändringar. Regeringar har valts, avgått, tillsatts och åter avgått. Åtstramningsprogram har försatt landet i vad politiker kallar för en "humanitär kris". Ett tidigare marginaliserat nazistiskt parti har blivit en reell maktfaktor både i parlament och på landets gator. Krisen har skapat politiskt kaos som greker idag hoppas ska stävjas av den nyvalda vänsterregeringen med partiet Syriza i spetsen. Ovissheten för framtiden är dock stor då landets skulder gör att påtryckningar från EU kan tvinga fram en annan politik än den folket röstade fram. Mitt i denna turbulens lever ett stort antal gömda flyktingar. Grekland är likt Italien en första anhalt på vägen mot Europa. De rasistiska vindar som blåser i landet har inneburit försvårade förhållanden för de människor som uppehåller sig utan tillstånd i landet. Kursen reser till ett Grekland i tider av politisk förändring där rättigheter för asylsökande och flyktingar är få, men där det sociala engagemanget är stort. Spanien Södra Spanien är ett område där flera sociala frågor är intressanta. I Andalusien fanns redan innan euro-krisen sociala problem som hög arbetslöshet, åtstramningspaketens konsekvenser har gjort situationen än värre. Det smala sundet mellan Spanien och Marocko, Gibraltarsundet, har gjort att södra Spanien för många migranter är första ankomstområdet i Europa. I många fall innebär en flykt till Europa ett riskfyllt korsande av Medelhavet som skiljer Europa från Asien och Afrika. Spaniens enklaver Ceuta och Melilla i norra Afrika är undantag. De två små landområdena ligger insprängda i Marocko på den nordafrikanska kusten. De är avgränsade med höga stängsel och minutiös gränskontroll. I Spanien kommer kursen få se EU:s gränser ta en högst fysisk, konkret och våldsam form. Frankrike Det fjärde landet kursen ska besöka är Frankrike. Resan kommer bland annat gå till staden Calais i norra Frankrike. Staden är mest känd för sin tunnel under kanalen till Dover i Storbritannien. Till skillnad från resans tre andra destinationer ligger Calais inte i direkt anslutning till Europas fysiska gränser. Här finns inga stängsel eller yttre gränskontroll. Men staden har blivit en brännpunkt i frågan migration. Här lever många flyktingar som söker sig vidare i Europa till Storbritannien. Människorna saknar uppehållstillstånd och rättigheter i Frankrike och lever under förhållanden som bäst beskrivs som inhumana. Året runt bor migranter i övergivna fabrikslokaler, tältläger och under bar himmel. Vatten och sanitära förnödenheter saknas. Utöver detta utsätts migranter kontinuerligt för kontroller, trakasserier och våld från den lokala polisen. I Calais förkroppsligas de högst verkliga murar som papperslösa och rasifierade personer erfar, men som saknar en fysisk karaktär.

10 Österfärnebo Färnebo folkhögskola ligger i Österfärnebo i södra Gästrikland. Det är en by i jordbruksbygden kring Dalälven sex mil söder om Gävle och åtta mil norr om Uppsala. Skolan är inte samlad till en enda stor skolbyggnad utan lokalerna ligger utspridda i samhället. Kontoret är inhyst i den gamla prästgården och kurserna bor och studerar i olika hus som heter Lychous, Bohms och Mejeriet. I Österfärnebo med omnejd bor omkring 1400 personer. Det är ett levande samhälle på landsbygden. Här finns förutom folkhögskolan: Lasses kiosk, Lundgrens café, en pizzeria, ICA, en bensinmack, och second handbutiken Ymsa. Nära skolan finns ett elljusspår och en idrottsplats där Österfärnebo IF håller hus. ÖFIF har fotbollslag, orientering och friidrott. I byn kan man också gå till biblioteket eller träna i grundskolans idrottshall eller på gymmet. Sedan några år tillbaka finns här dessutom Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp som jobbar aktivt för att bevara och förbättra försörjningsmöjligheterna i bygden. Senaste året har utvecklingsgruppen arbetat mycket tillsammans med de asylsökande i grannorten Gysinge och arrangerat språkcafé och aktivitetsdagar.

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Södra Afrika Kampen fortsätter, Zambalasa! Här kan du läsa om kursens

Läs mer

Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014

Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014 Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Hållbar omställning driva lokala projekt. Här kan du läsa om kursens innehåll

Läs mer

Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014

Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014 Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Miljörättvisa i Anderna och Sverige. Här kan du läsa om kursens innehåll och upplägg,

Läs mer

Omställningspiloterna 2017

Omställningspiloterna 2017 Omställningspiloterna 2017 En 1 årig utbildning för dig som vill få praktiska kunskaper om hur vi kan bygga ett miljövänligt samhälle med mer självförsörjning, nya lokala gröna jobb, en starkare lokal

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2015-16

Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2015-16 Feminism och Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2015-16 Kursstart 17 augusti Hej! Här kan du läsa om kursens tre olika etapper, om kurstemat, varför vi åker till de länderna vi åker till i Anderna och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand

Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand Deltagande skolor: Härnösand, Färnebo, Vindeln, Sunderby Denna vecka möts alla skolor i Sverige i konferenser/möten för erfarenhetsbyte kring hur vi kan

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013 ANTI RASIST ANTIRASISTISKA 9 11 FILMDAGAR 2013 DEC Ett varmt tack till alla som gjort filmdagarna 2013 möjliga! i samarbete med Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg ARF Malmö Sensus Studieförbund Uppdrag

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Västsahara är Afrikas sista koloni. 165 000 västsaharier bor i flyktingläger

Västsahara är Afrikas sista koloni. 165 000 västsaharier bor i flyktingläger broschyr om oss Västsahara är Afrikas sista koloni. 165 000 västsaharier bor i flyktingläger sedan 1975. Emmaus Stockholm är en solidaritetsorganisation som tillsammans med folkrörelser i andra länder

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Vårt arbete för likabehandling 2013/2014

Vårt arbete för likabehandling 2013/2014 Vårt arbete för likabehandling 2013/2014 Vi erbjuder den lärande mötesplatsen, där människor fördjupar sina kunskaper, vågar överskrida sina gränser och flyttar perspektiven in i framtiden. 0 Diskrimineringsombudsmannens

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef

Förväntansdokument. 2011-09-01 Lars Björkqvist Sektorschef Förväntansdokument Enligt de nationella styrdokument som styr vår verksamhet är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Till den som det berör. Lokaler. Österfärnebo 21 januari, 2017

Till den som det berör. Lokaler. Österfärnebo 21 januari, 2017 Österfärnebo 21 januari, 2017 Till den som det berör Här är lite mer praktisk information. Denna information kompletterar den information som finns i kursguiden. Till exempel hittar du i detta brev information

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS Hösten 2013 Du är en del av världens största mänskliga skyddsnät ta chansen att bli utbildad! Information Utbildningarna är avsedda för kompetensutvecklingen för

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Projektmaterial SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Projektrapport

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola

Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola Värnamo Folkhögskola Likabehandlingsplan Policy på Värnamo Folkhögskola På Värnamo Folkhögskola tolereras ingen som helst mobbning eller kränkande behandling/särbehandling. Detta klarläggs för all personal,

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv.

mitt mitt LIV LIV En kurs för kvinnor som vill skapa balans i sitt liv. mitt LIV För mer information, kontakta: Eva Hellgren, telefon 031-12 89 77. E-post 128977@telia.com Katarina Modig, telefon 0709-40 08 40. E-post katarina.modig@powerpartner.se mitt LIV En kurs för kvinnor

Läs mer

Föreningen Förintelsens Överlevanden

Föreningen Förintelsens Överlevanden Samarbetspartners Föreningen Förintelsens Överlevanden Förintelsen (Shoah) förblir ett av de mest monstruösa brotten i människans moderna historia. Det ankommer på vår generation att hedra minnet av de

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Kursinbjudan Statens Controllerutbildning 2016 Statens Controllerutbildning Arbetar du som controller i staten och vill utvecklas i din roll? Statens controllerutbildning ger dig verktygen att utveckla

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer