Hej, Välkommen! Färnebo folkhögskola Österfärnebo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hej, Välkommen! Färnebo folkhögskola 0291-202 75 info@farnebo.se 810 20 Österfärnebo www.farnebo.se"

Transkript

1 Hej, Kurspresentationen riktar sig till dig som är intresserad av att gå kursen Riv alla murar på Färnebo folkhögskola. Här kan du läsa om kursens upplägg, livet på skolan, kursens resmål och om Färnebo folkhögskola. Färnebo folkhögskola har sedan 70-talet gjort resande kurser till olika länder runt om i världen. Vi tror på att det går att förändra världen genom möten, där vi lär oss och stärks av varandra. På Färnebo folkhögskola studerar vi aktuella, sociala frågor ur ett kritiskt perspektiv med folkbildning som metod. Genom kursen på Färnebo folkhögskola får deltagarna möjlighet att träffa nya människor, bo kollektivt, resa och fördjupa sig i frågor som rör makt, samhällstrukturer, olika förtryck, politik, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter. Om du är intresserad av att veta mer så är du varmt välkommen till skolan på ett förmöte i Österfärnebo. Detta äger rum den maj. Där kommer du få chansen att få se de olika kollektivhusen, träffa andra som är intresserade av kursen samt lärare och före detta deltagare. På förmötet kommer du även få möjlighet att göra en personlig intervju som en del av ansökningen. Välkommen! Färnebo folkhögskola Box Österfärnebo

2 Färnebo Folkhögskola Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola och många av våra kurser arbetar med teman som feminism, antirasism, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden. Sedan mitten av 70-talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor blev Färnebo Folkhögskola självständig och bedriver sedan dess kurser i egen regi. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Genom att ta sin utgångspunkt i samtidens stora frågor skapar folkbildningen insikt i och engagemang för dessa. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushåller med jordens resurser. En världen fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Där alla människor respekteras som de är och där olikhet inte är ett hinder för gemenskap. Kurserna på Färnebo folkhögskola Färnebo folkhögskola är en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Kurserna inspirerar till engagemang och kunskapssökande och ger insikt i hur personliga handlingar påverkar världen. Verksamheten präglas av en balans mellan teori och praktik. Kunskapen som förvärvas ska användas praktiskt. En viktig del i skolans pedagogik är att deltagarna har en aktiv och stor del i kursernas utformning. Deltagarna ges möjlighet att bli självständiga och handlingskraftiga människor som tar ansvar för sitt eget agerande och känner solidaritet med andra. Alla människor bemöts med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar.

3 Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 16 huvudorganisationer som turas om att tillsätta representanter i skolans styrelse. Skolans styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De sexton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Djurens Rätt, Emmaus Björkå, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag, Kvinnor för fred, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens vänner, Praktisk solidaritet, Revolt, Svalorna, Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua och Den Resande Skolan. Det finns möjlighet för deltagarna att samarbeta med de aktiva inom skolans huvudorganisationer, både under kursen och efter dess slut. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det föreningen Den resande skolan (DRS) som drev kurserna. Föreningen består av före detta kursdeltagare på Färnebo folkhögskola och är numera en av skolans 16 huvudorganisationer. DRS huvudsakliga uppgift är fortfarande att förbereda och starta kurser. När du själv gått en kurs på skolan kan du bli aktiv i DRS. Du kan t.ex. gå med i en kursgrupp och planera kommande kurser. Inom DRS finns grupper som bl.a. arbetar med skolans internationella kontakter och med att utveckla skolan såväl pedagogiskt som innehållsmässigt.

4 Hur vi arbetar på Färnebo folkhögskola Pedagogiken på Färnebo folkhögskola kan sägas stå på tre ben: deltagarinflytande, att varva teori och praktik och att bo kollektivt. Deltagarinflytande Utifrån kursens ramar planerar lärarna i dialog med er kursdeltagare studierna under kursen. Att du som kursdeltagare har stort inflytande över hur kursen utformas är en viktig del av hur Färnebo Folkhögskola arbetar utifrån en demokratisk värdegrund. Till exempel kan du vara med och bestämma över vilken kurslitteratur som köps in, vilka föreläsare ni vill ha, vilka studiebesök ni gör och så vidare. På skolan arbetar vi även med kunskapsutjämning: det finns mycket kunskap både bland lärare och kursdeltagare och det är viktigt att kunna ta del av varandras erfarenheter och kunskaper för att alla ska känna en delaktighet i studierna. Föreläsningar, grupparbeten, diskussionsgrupper, rollspel, olika mötesformer och studiebesök är exempel på olika sätt som vi studera på. Teori och praktik På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning genom praktiska erfarenheter. Under den första perioden studerar vi teoretiskt kring kursens olika ämnen och tid ägnas åt teoretiska och praktiska förberedelser inför resan. Under resan sker ett konkret och praktiskt möte med verkligheten i Europas gränsländer genom de exempel som de olika organisationerna vi besöker utgör. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna bidrar till att personligt engagemang väcks och stärks. Den kunskap du som kursdeltagare får under resan kommer till praktisk användning under tredje periodens utåtriktade arbete. Att dela med sig av sina kunskaper genom utåtriktad information är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Kunskap är till för att användas. Kollektivet Kollektivet är en viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. På kursen både bor och arbetar ni tillsammans. I Österfärnebo bor alla ni kursdeltagarna tillsammans i ett kollektiv och under resan i par eller mindre grupper. Du måste vara inställd på att dela rum med någon annan både under tiden i Österfärnebo och under själva resan. I Österfärnebo ansvarar ni tillsammans för matlagning, inköp, städning och kursens ekonomi. Därför delar ni in er i olika ansvarsgrupper som har ansvar för olika områden, exempelvis ekonomi och inköp. Annat arbete, som städning och matlagning turas alla om att göra. Att studera och arbeta tillsammans handlar om att lära sig samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa. Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försök att hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kollektivet ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund - detta kan leda till konflikter, men det kan också bli en resurs då vi kan lära av varandra.

5 En alkohol- och drogfri skola Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att leva och lära tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer också krav på deltagarna: deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Eftersom vi bor och arbetar kollektivt på skolan är det nödvändigt att ha en gemensam syn kring alkoholanvändande på kursen under kursåret. Då resan sker i skolans regi, där vi deltagare reser som representanter för skolan och med ett studiesyfte, råder även samma förhållningssätt under resan. Vi ser vårt förhållningssätt till alkohol som en fråga om solidaritet. Alkohol och droger är två av vårt samhälles stora sociala problem som slår mot samhällen över hela världen. På en skola där vi studerar och diskuterar makt- och rättvisefrågor blir det därför svårt att inte förhålla sig till detta. Därför ser vi Färnebo folkhögskola som ett alternativ till det övriga samhällets rådande normer kring alkohol och andra droger. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Lychous ett av Färnebo folkhögskolas kollektivhus

6 Kursen Kursen är 9,5 månader lång och indelad i tre perioder. Första perioden är en förberedelse inför resan till Europas gränsländer både för att få kunskaper och för att alla i kursen ska lära känna varandra. Under den andra perioden genomförs en studieresa till Europas gränsländer; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Under den tredje perioden kommer vi att ägna oss åt utåtriktat arbete i någon form samt fördjupa oss i kursens tema. Period 1: Studier och förberedelser (Cirka 4 månader) I slutet av augusti flyttar vi alla in på skolan. Där lär vi känna varandra, bekantar oss med omgivningarna och påbörjar vårt arbete. Den här perioden fylls av studier och förberedelser inför resan. Vi läser och diskuterar kursens tema som är antirasism och asylrätt med reportage som metod. Vi lär oss också mer om ländernas historia, kultur och politik samt studerar begrepp såsom etnicitet, vithet, klass, kön och intersektionalitet. Under kursen diskuterar vi och arbetar med praktisk demokrati. Det kommer även finnas möjlighet att göra individuella fördjupningar. Studierna sträcker sig över ämnesgränserna och vill uppmuntra till kritiskt tänkande och aktivt deltagande. Att bo kollektivt är en stor del av att gå en resande kurs på Färnebo folkhögskola. Många är inte vana att bo kollektivt och det är därför viktigt att hitta bra fungerande former för ansvarstagande och beslutsfattande. Alla ska ha möjlighet att komma till tals och påverka på lika villkor. En viktig del av kursen är alla ska känna sig trygga, kunna göra sina röster hörda, bli tagna på allvar och lyssnade på. För att uppnå en demokratisk anda på kursen arbetar vi på ett varierande sätt både i mindre grupper och i storgrupp och använder metoder för att synliggöra varandra. Reportage-delen löper som en röd tråd genom hela kursen. Vi lär oss dokumentärfilm, radio, skrivande och foto på en grundläggande nivå. Idén är att det ska kunna vara möjligt för alla att göra kortare filmer, radioinslag och texter. Färdigheter i presentation och framförande övar vi på fortlöpande under hela kursen då det underlättar både under resan och under den tredje periodens utåtriktade arbete. Planeringen inför det utåtriktade arbetet kan med fördel startas tidigt på kursen så att vi kan börja samla in material under resan. Här kan det även vara bra att redan innan resan knyta kontakter med tänkta målgrupper i Sverige som skulle kunna vara intresserade av det som vi tänkt skapa. Period 2: Studieresa till Europas gränsländer: (Cirka 6-8 veckor) Vi tror att möten mellan människor från olika platser och sammanhang kan förändra världen. I en tid av ökad rasistisk mobilisering är det viktigt att stärka rörelsen för solidaritet, antirasism och asylrätt Färnebo folkhögskola tror att vi kan göra detta genom att mötas och dra lärdom av varandra. Genom att se världen från andra synvinklar får vi nya perspektiv på våra egna liv och förståelse för vår omgivning och de strukturer vi lever inom. Det är därför vi på Färnebo Folkhögskola arrangerar resande kurser. Under resan kommer vi möta organisationer och nätverk som arbetar med antirasism och asylrätt och som kämpar för att riva de fysiska och strukturella murar som separerar och förtrycker människor. Det är stor skillnad att resa själv och resa som deltagare på en Färnebokurs. Genom skolans kontakter och kursarbete ges en chans att djupdyka in i en miljö av socialt engagemang och möten med människor som annars varit svåra att möta. Att delta i en grupp som

7 representerar skolan har många fördelar men innebär samtidigt mycket ansvar, både som representant för skolan men även inför sina kurskamrater. Alla kommer inte att ha möjlighet att se och göra allt. Vi får tillsammans bestämma hur vi ska göra för att skaffa de erfarenheter och den kunskap som behövs för att skapa en helhetsbild. Under resan kommer kursen delas in i grupper som reser till något eller några av länderna; Frankrike, Spanien, Italien och Grekland. Genom detta upplägg kommer vi kunna få en mer fördjupad helhetsbild och förståelse för de problem vi möter. Hela kursen kommer ha en återträff någon gång under resan där vi får möjlighet att dela med oss av det vi varit med om och lärt oss. Även om länderna vi ska resa till är ett relativt säkra förbehåller sig lärare och handledare rätten att avgöra i frågor där kursdeltagarens säkerhet och välbefinnande kan vara i fara. Period 3: Studier och utåtriktat arbete (Cirka 3 månader) Vi börjar den tredje och sista perioden av kursen med att samla våra intryck, erfarenheter och kunskap från resan. Människor som vi har mött på resan har delat med sig av sin kunskap, sin tid, sin vardag och nu är det vårt ansvar att dela med oss av dessa lärdomar till människor i Sverige. Tidigare kurser har till exempel hållit föredrag på skolor, arbetsplatser och organisationer, skrivit artiklar och böcker, gjort foto- och konstutställningar, spelat teater, organiserat möten, seminarier, stödfester, demonstrationer och manifestationer, festivaler och bjudit in gäster från det land de har besökt. Under denna kursperiod fortsätter vi även med våra studier och fördjupar oss i temat på olika sätt. Kursen avslutas med att alla tre perioder utvärderas och vi diskuterar tillsammans hur man kan gå vidare med sitt engagemang.

8 Kursens tema: Riv alla murar antirasism och asylrätt Beroende på vem du är och i vilken del av världen du bor i har du olika förutsättningar att skapa ditt liv så som du vill ha det. Ditt handlingsutrymme påverkas av om du är fattig eller rik, gammal eller ung, kvinna eller man. Även din hudfärg, etnicitet och sexualitet är påverkande faktorer. Om och hur du kan kräva dina rättigheter och få dem tillgodosedda påverkas av vilken ställning du har i samhället. Alla som går kursen har olika erfarenheter av detta och vi kan dela med oss av dem till varandra. Europas gränsområden Kursen Riv alla murar är en resande kurs med Europas gränsområden som destination. Vi reser till gränserna för att se de fysiska och strukturella murar som omgärdar och genomsyrar Europa. Genom fyra olika resmål kommer kursen få se och arbeta mot några av dessa murar. I några fall är det fysiska murar: stängsel, betongväggar, taggtråd och vakttorn. I andra fall utgörs murarna av abstrakta (men högst verkningsfulla) ting som normer och strukturer, bokstäver på ett papper, en aldrig avtagande rädsla eller rättslöshet. Vad de har gemensamt är dess förmåga att utestänga, exkludera och främlingsgöra människor från varandra. Italien Ett av resmålen för kursen är Italien. Hit kommer många migranter från norra Afrika med båt. De små öarna Lampedusa och Pantelleria har genom sitt geografiska läge blivit mål för många människor på flykt - en första hamn på flykten till Europa. Vägen över Medelhavet är dock förenad med livsfara. Varje år omkommer tusentals människor under försök att korsa havet. Under de senaste åren har medial uppmärksamhet vid ett flertal riktats mot just Lampedusa och de tragiska olyckor som skett då gummibåtar och fartyg på väg mot ön förlist.

9 Kursen kommer träffa människor och organisationer som på olika sätt arbetar med migranters rättigheter. I Italien kommer kursen även att arbeta med kursens andra tema - antirasism. Fokus kommer att ligga på romers situation i landet. Grekland I den ekonomiska krisens spår har Grekland gått igenom stora förändringar. Regeringar har valts, avgått, tillsatts och åter avgått. Åtstramningsprogram har försatt landet i vad politiker kallar för en "humanitär kris". Ett tidigare marginaliserat nazistiskt parti har blivit en reell maktfaktor både i parlament och på landets gator. Krisen har skapat politiskt kaos som greker idag hoppas ska stävjas av den nyvalda vänsterregeringen med partiet Syriza i spetsen. Ovissheten för framtiden är dock stor då landets skulder gör att påtryckningar från EU kan tvinga fram en annan politik än den folket röstade fram. Mitt i denna turbulens lever ett stort antal gömda flyktingar. Grekland är likt Italien en första anhalt på vägen mot Europa. De rasistiska vindar som blåser i landet har inneburit försvårade förhållanden för de människor som uppehåller sig utan tillstånd i landet. Kursen reser till ett Grekland i tider av politisk förändring där rättigheter för asylsökande och flyktingar är få, men där det sociala engagemanget är stort. Spanien Södra Spanien är ett område där flera sociala frågor är intressanta. I Andalusien fanns redan innan euro-krisen sociala problem som hög arbetslöshet, åtstramningspaketens konsekvenser har gjort situationen än värre. Det smala sundet mellan Spanien och Marocko, Gibraltarsundet, har gjort att södra Spanien för många migranter är första ankomstområdet i Europa. I många fall innebär en flykt till Europa ett riskfyllt korsande av Medelhavet som skiljer Europa från Asien och Afrika. Spaniens enklaver Ceuta och Melilla i norra Afrika är undantag. De två små landområdena ligger insprängda i Marocko på den nordafrikanska kusten. De är avgränsade med höga stängsel och minutiös gränskontroll. I Spanien kommer kursen få se EU:s gränser ta en högst fysisk, konkret och våldsam form. Frankrike Det fjärde landet kursen ska besöka är Frankrike. Resan kommer bland annat gå till staden Calais i norra Frankrike. Staden är mest känd för sin tunnel under kanalen till Dover i Storbritannien. Till skillnad från resans tre andra destinationer ligger Calais inte i direkt anslutning till Europas fysiska gränser. Här finns inga stängsel eller yttre gränskontroll. Men staden har blivit en brännpunkt i frågan migration. Här lever många flyktingar som söker sig vidare i Europa till Storbritannien. Människorna saknar uppehållstillstånd och rättigheter i Frankrike och lever under förhållanden som bäst beskrivs som inhumana. Året runt bor migranter i övergivna fabrikslokaler, tältläger och under bar himmel. Vatten och sanitära förnödenheter saknas. Utöver detta utsätts migranter kontinuerligt för kontroller, trakasserier och våld från den lokala polisen. I Calais förkroppsligas de högst verkliga murar som papperslösa och rasifierade personer erfar, men som saknar en fysisk karaktär.

10 Österfärnebo Färnebo folkhögskola ligger i Österfärnebo i södra Gästrikland. Det är en by i jordbruksbygden kring Dalälven sex mil söder om Gävle och åtta mil norr om Uppsala. Skolan är inte samlad till en enda stor skolbyggnad utan lokalerna ligger utspridda i samhället. Kontoret är inhyst i den gamla prästgården och kurserna bor och studerar i olika hus som heter Lychous, Bohms och Mejeriet. I Österfärnebo med omnejd bor omkring 1400 personer. Det är ett levande samhälle på landsbygden. Här finns förutom folkhögskolan: Lasses kiosk, Lundgrens café, en pizzeria, ICA, en bensinmack, och second handbutiken Ymsa. Nära skolan finns ett elljusspår och en idrottsplats där Österfärnebo IF håller hus. ÖFIF har fotbollslag, orientering och friidrott. I byn kan man också gå till biblioteket eller träna i grundskolans idrottshall eller på gymmet. Sedan några år tillbaka finns här dessutom Österfärnebo sockens utvecklingsgrupp som jobbar aktivt för att bevara och förbättra försörjningsmöjligheterna i bygden. Senaste året har utvecklingsgruppen arbetat mycket tillsammans med de asylsökande i grannorten Gysinge och arrangerat språkcafé och aktivitetsdagar.

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Södra Afrika Kampen fortsätter, Zambalasa! Här kan du läsa om kursens

Läs mer

Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014

Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014 Hållbar omställning - driva lokala projekt 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Hållbar omställning driva lokala projekt. Här kan du läsa om kursens innehåll

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013

ANTI RASIST ANTIRASISTISKA FILMDAGAR 9 11 DEC 2013 ANTI RASIST ANTIRASISTISKA 9 11 FILMDAGAR 2013 DEC Ett varmt tack till alla som gjort filmdagarna 2013 möjliga! i samarbete med Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg ARF Malmö Sensus Studieförbund Uppdrag

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS Hösten 2013 Du är en del av världens största mänskliga skyddsnät ta chansen att bli utbildad! Information Utbildningarna är avsedda för kompetensutvecklingen för

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokens förskola 2014/2015 Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information

Utbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Aktivitetsinformation Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Alma Folkhögskola Uppdrag Nyckeln till Din framtid Aktiviteter Aktiviteterna på Alma Folkhögskola Uppdrag är till för att stärka och förbereda dig

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Utbildningsplaner. ledare och funktionärer. Introduktionskurs ( Intro ) PRO 1 PRO 2. Totalt 20 studietimmar

Utbildningsplaner. ledare och funktionärer. Introduktionskurs ( Intro ) PRO 1 PRO 2. Totalt 20 studietimmar Distrikt Stockholm Utbildningsplaner för styrelseledamöter, valberedningar, revisorer, ledare och funktionärer Introduktionskurs ( Intro ) PRO 1 PRO 2 Totalt 20 studietimmar Antagna av styrelsen för PRO

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism POLITISKT PROGRAM för Ungdom Mot Rasism Inledning Ungdom Mot Rasism har en tydlig bild av vad vi vill att samhället ska vara. Ett samhälle fritt från förtryck, exkludering och diskriminering. Ett samhälle

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Stärkande av en global resursbas

Stärkande av en global resursbas Bilaga 2 Syftet med denna rapport är att visa på resultat från praktikantverksamheten som bedrivits av ett flertal organisationer under tio år. De underlag som ligger till grund för rapporten kommer från

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer