Feminism och Miljörättvisa. I Anderna och Sverige Kursstart 4 september

Transkript

1 Feminism och Miljörättvisa I Anderna och Sverige Kursstart 4 september

2 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE Hej! Här kan du läsa om kursens tre olika etapper, om kurstemat, varför vi valt att åka till Anderna och vad det innebär att gå på Färnebo folkhögskola. Vår kurs centrala idé är att lära om feministisk kamp och se vilka kopplingar som finns till miljökamp och vice versa. Feminism handlar om att människor oavsett kön, könsidentitet eller sexuella preferenser skall ha samma rättigheter och möjligheter i livet och i samhället. Under kursens gång kommer vi att lära oss om olika sorters feminism. Inte minst om feminismer som vi inte hör så mycket om i Sverige, t.ex. urfolksfeminism, småbrukarfeminism, ekofeminism och antirasistisk feminism. Miljö Miljöproblemen i världen står i vägen för att grundläggande mänskliga rättigheter ska kunna uppfyllas. Därför kommer vi att studera sambanden mellan miljön och genus/kön, klass- och etnicitet. Vi kommer att fokusera särskilt på miljöfrågor som är aktuella i Anderna och i Sverige. T.ex. mark, vatten och biologisk mångfald och problemområden såsom vad marken och vatten används till, vilka som äger marken och vattnet, vad gruv- och oljeexploatering har för konsekvenser, etc. Spanska För att komma närmare och lära oss förstå folk och organisationer i Latinamerika läser ni spanska. En gång i veckan före resan och två intensiva veckor i språkskola när vi väl är där. På så sätt får du förutom berikande erfarenheter och kunskap inför framtiden även ett språk. Dokumentation Vår resa till Anderna syftar att lära om andra folk och kulturer samt om deras miljöoch feministiska kamp. Men vi vill att även andra än de som går kursen skall få del av våra reflektioner och lärdomar. Därför får du även grundläggande kunskap om aktivistisk dokumentation genom text, foto, videoklipp, etc. Verktyg som är nyttiga att ha för att förändra världen. Kampglädje, styrka och aktivism! Vi vill under kursens gång även fokusera på hoppingivande alternativ som växer fram ur kampen för miljörättvisa samt visa hur aktivism kan vara en källa till glädje och sammanhållning. Bland miljörörelsen, ursprungsfolk, feministrörelser och kvinnorörelser i Syd och Nord skapas hela tiden kreativa kampformer för att komma till tals och vi vill hämta inspiration hos dessa. Vårt hopp är att ni som går kursen skall bli brobyggare mellan erfarenheter i Anderna och Sverige, samt bygga broar även mellan feminism och miljökamp i Sverige. Kurspresentationen beskriver kursens ramar. Men det är kursdeltagare tillsammans med lärare samt de organisationer vi samarbetar med kring denna kurs som fyller dessa ramar och skapar kursen. Våra förslag kan även förändras senare beroende på situationen i värdländerna och andra faktorer. Vi hoppas att du skall inspireras av kurspresentationen. Vi ses i Uppsala! 2

3 KURSENS UPPLÄGG Kursen startar den 4 september 2017 och avslutas den 1ta juni. Kursen är indelad i tre perioder: Första perioden: Studie- och förberedelseperiod (ca 16 v.) Andra perioden: Studieresa till Anderna (Ecuador eller Peru) (ca 10 v.) Tredje perioden: Fördjupande studier av kursens tema samt utåtriktat arbete i samarbete med skolans huvudorganisationer (ca 15 v.). folkrörelseaktiva människor och folkrörelser. Därför knyter vi kontakter med de folkrörelser i Uppsala som arbetar med miljö, feminism och andra rättvisefrågor så att kursen blir del av den globala rättviserörelsen. Vi hoppas även kunna bli delaktiga i något arrangemang som skolans huvudorganisationer anordnar, till exempel Urfolkens motståndsdag i oktober, någon aktivitet med koppling till kampanjen KlimatValet, etc. Första perioden: Studier och förberedelser De första två veckorna går ut på att lära känna varandra, Färnebo folkhögskola och folkbildningspedagogikens grunder. Sedan går vi över till att bekanta oss med kursens teman. Dvs. feminism samt miljöoch globala rättvisefrågor genom att bl.a. ta upp konkreta exempel från Sverige och Latinamerika, i synnerhet Ecuador/Peru. Vi bekantar oss med begrepp som har med globala rättvisefrågor att göra som t.ex. globalisering, kolonialism, makt och identitet, intersektionalitet, avkolonisering, demokrati och mänskliga rättigheter. Folkrörelser i Sverige och i Latinamerika Vi ser som ett stort plus att några av de folkrörelseorganisationer som står bakom skolan har lokalavdelningar i Uppsala och ser fram mot praktiskt samarbete med dem. Att lära sig att organisera för att förändra världen förutsätter praktik av aktivism och påverkansarbete, därför bekantar vi oss under kursens gång med hur solidaritets, miljö-, freds- och feministisk aktivism ser ut i Sverige. Även i Latinamerika sker de flesta av våra kontakter och aktiviteter genom Ursprungsfolk/urfolk I Sydamerika finns flera urfolk och det är ofta de som kämpar för att försvara miljön. Vi lär oss om urfolksrättigheter och de frågor deras rörelser prioriterar. Vi bekantas oss även med Samerna, urfolket i Norden. Vi tar upp deras pågående kamp mot fortsatta koloniala intrång i Sápmi men inte minst de växande tankarna kring urfolkens feministiska perspektiv. Kvinnokamp, Feminism & Feminismer Under kursens gång går vi igenom grunderna för feminismen som idétradition samt om olika typer av feminismer som växt fram i Europa. Men vi tar upp även hur kvinnokamp och feminism ser ut i Latinamerika, samt antirasistiska och avkoloniserande feminismer som växer fram runt om i världen utifrån olika verkligheter och andra historiska traditioner.

4 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE Aktivistiskt reportage & dokumentation För att kunna dela med oss av de erfarenheter och kunskaper som vi får under kursen, inte minst under tiden i Latinamerika behöver vi verktyg. Därför erbjuder kursen grundläggande kunskaper om dokumentation och reportage. T.ex. lär du dig att intervjua, att skriva enklare texter och grundläggande foto. Spanska Miljörättvisa Vi lär om frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra, inte minst vad som menas med miljörättvisa, matsuveränitet, kampen för naturens rättigheter, etc. Med andra ord varför det växer miljöengagemang hos de som berövas mark och vatten och vilka deras förslag är. Spanskstudier är viktiga för att kunna kommunicera i Anderna (Ecuador/Peru). Engelska talas bara i turistmiljöer. En dag i veckan har ni tid att ägna er åt spanska. Ni nivåplaceras så att ni kan få stöd på den nivå ni behöver. Är man redan välbekant med spanska arbetar vi utifrån texter på spanska som relaterar till de ämnen kursen skall handla om så att ni lär er lite av fackspråk. Naturens Rättigheter Metoder Tankar kring att naturen borde ha rättigheter, är nya men växer snabbt över världen. Det finns rörelser som kämpar för att ecocide livsmiljöförstörelse skall ses som ett brott mot freden i världen. Det växer även fram rörelser som arbetar fram förslag till juridiska verktyg för att försvara naturens rättigheter. Inom folkbildningstraditionen, i synnerhet inom Färnebotraditionen är det viktigt med deltagarinflytande. Därför organiseras kurser i ansvarsgrupper med specifika ansvarsområden bl.a. en grupp som arbetar med studieupplägget, en annan med ekonomin och en med gemenskapen. Förutom lektioner och texter kommer vi att göra studiebesök, se på filmer, gå och lyssna på föreläsningar som andra anordnar, göra rollspel, etc. Folkbildningspedagogik handlar mycket om att lära med hela kroppen, dvs. lära genom att göra, så vi kommer att försöka även aktivera andra sinnen än de som normalt aktiveras i skolor och universitet. Latinamerikas historia och aktuella miljöfrågor och konflikter Vi läser om regionens historia, sociala, ekonomiska, kulturella situation samt om aktuella miljöfrågor. Men även hur dessa frågor är kopplade till beslut som tas i Sverige, och hur det kommer sig att det finns en solidaritetsrörelse med Latinamerika här. Andra perioden: Studieresan till Anderna Med Anderna menas de länder som genomkorsas av den andinska bergskedjan, ett slags ryggrad i den sydamerikanska geografin. Genom namnet vill man betona de gemensamma historiska och kulturella drag som bergsregionerna i Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia samt delar av Argentina och Chile har. En del av dessa gemensamma drag 4

5 har att göra med att de tillhörde det gamla Inkasamhället. Vår resa blir antingen till Ecuador eller till Peru där skolan har just nu flest kontakter. Miljö och feminism sammanflätade Under vistelsen i Ecuador/Peru skall vi lära oss om dessa länders ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och ekologiska verklighet. Dessutom skall vi lära känna organisationer av urfolk och småbrukare, bland de organisationer av urfolkskvinnor som är engagerade i försvaret av vatten och miljön eftersom de ser starka band mellan kvinnor och jorden, vatten, fröna och de framtida generationernas liv. Vi får även träffa en del stadsfeminister och får veta vad det innebär att vara feminist i Anderna. Vilka idéer finns om feminism? Hur ser feministisk solidaritet med andra kamper ut? Hur ser miljöengagemanget i städerna ut? Förutom att besöka organisationer kommer du att möta och lära känna folk i deras vardagsmiljö på landsbygden. Du får veta vad de odlar, vad de äter, vad de skrattar åt och om deras vardagsbekymmer. Du får även lära dig om hur de festar, hyllar Moder Jord (Pachamama) och vilken typ av musik olika grupper gillar. Men även hur deras engagemang i olika folkrörelseorganisationer kan se ut och hur de arbetar för sina rättigheter och för att förändra samhället lokalt och globalt. Genom dessa upplevelser får du nya perspektiv på ditt eget liv och livsstil och nya erfarenheter att ta med in i ditt miljö- och feministiska engagemang. När du reser med oss är du på sätt och vis representant för skolan och de organisationer, som står bakom denna kurs. Detta öppnar många dörrar men innebär även ansvar. Introduktionstiden i landet Spanska Våra studieresor börjar alltid med att du läser spanska intensivt i en språkskola under minst två veckor. Språkskolan testar er och ni placeras i smågrupper utifrån den nivå var och en befinner sig i. För de som känner att de har redan en hög nivå på spanska kan vi finna praktikplatser och ni kan även välja att läsa spanska en vecka och göra praktik den andra veckan. Byvistelser Under ca 2 veckor kommer du att bo hos familjer i någon by på landsbygden där de lokala samarbetsorganisationerna ansvarar för er vistelse. Ni kommer även att ha en närmare lokal handledare som hjälper er att orientera er i en värld som kan vara mycket annorlunda mot vad ni är vana. Genom att dela familjernas vardagsliv och hjälpa till med olika sysslor inom hushåll och jordbruk får du chans att reflektera över hur människors vardag påverkas av orättvis världsordning och miljöorättvisor. Men du får även chans att uppleva hur solidariteten, kampen och glädjen tar sig uttryck bland samhällets gräsrötter. Mjölkningsdags för Aida och Amelie- Cayambe. CBV Vilket land? Det är ännu inte bestämt vilket land kursen åker till. Vi tar hänsyn till många faktorer, bland annat kostnader, storleken på kursen och inte minst säkerhetsaspekter samt organisationernas förslag. Under flera år har våra kurser åkt till Ecuador och har goda kontakter där. Men senaste Feminism & Miljörättvisekursen var halva tiden i Ecuador och halva i Peru. Erfarenheten vi drog var att det var slitsamt att åka så

6 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE mycket och få så många intryck på så kort tid. Men kursen tyckte att Peru var ett mycket inspirerande och lärorikt land och många kontakter som de inte hade velat missa utvecklades. Så vi avvaktar. om deras problem, kamp och glädje skall nå omvärlden. Under kursens tredje period, är det er tur att dela med er av det ni sett och hört efter att ni bearbetat dessa till andra i Sverige. Förhoppningen är att dessa skall ge näring åt nya solidaritetsfrön. Studiebesök för fördjupning Genom studiebesök fördjupar vi oss i kurstemat. Ibland får vi även lektionspass under studiebesöken. Vi besöker miljöhotade områden och möter de människor som ihärdigt försvarar sin miljö. Vi träffar organisationer som arbetar med miljörättvisefrågor, till exempel ursprungsfolksorganisationer, miljöorganisationer, feminist- och kvinnoorganisationer. Bäst gör vi detta genom att samarbeta med t. ex. ku rs e n s h u v u d o rga n i s atio n e r : Latinamerikagrupperna, Svalorna, Jordens Vänner eller andra organisationer med liknande syften som ni lärt känna under första perioden. Tidigare kurser har skrivit insändare, artiklar, reportage, gjort informationsblad, fanzine, fotoutställningar, kortfilmer mm. De har även hållit föredrag på skolor, organiserat möten, stödfester, temadagar, festivaler och liknande. Ni får möjligheten att intervjua aktivister med olika bakgrund och fokus. Ni kan även besöka myndigheter som arbetar med miljö- och jämställdhetsfrågor för att höra vad som görs officiellt kring dessa frågor. Kursen slutar med att alla tre perioderna utvärderas och vi diskuterar hur vi kan gå vidare med vårt engagemang i framtiden. Under alla samtal och intervjuer som ni kan göra i par eller smågrupper samlar ni information och utvecklar kunskap som behövs för informationsuppdraget under kursens tredje period. Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola. Därför arbetar många av våra kurser med teman som har med jämställdhet, antirasism, fred, miljö och mänskliga rättigheter. Skolan är religiöst och partipolitiskt obunden och har många huvudorganisationer som turas om att sitta i skolans styrelse. Reflektioner och Utvärderingar Under studieresan stannar vi då och då upp och reflekterar i grupp samt utvärderar. Om det är möjligt utvärderar vi även tillsammans med våra värdorganisationer. Att ta vara på deras intryck av vår vistelse visar att vi ser de som jämlikar i arbetet för en global rättvisa och inte bara som turistvärdar. Skolans mål Färnebo folkhögskola verkar för en värld byggd på rättvisa och solidaritet där demokratiska och mänskliga rättigheter garanteras alla. Visionen är en värld där det råder rättvis fred och där vi hushållar med jordens resurser. En värld fri från rasism, sexism, homofobi och andra former av förtryck och diskriminering. Alla Tredje perioden: Fördjupade studier och utåtriktat informationsarbete Människorna ni mött i Anderna har delat med sig av sina kunskaper, sina berättelser, av sin tid och sin vardag inte minst för att kännedom 6

7 människor respekteras som de är och där olikhet inte är ett hinder för gemenskap. Folkbildningssyn Folkbildningen skapar förståelse för människans situation och möjligheter. Den ger kunskap, självinsikt och handlingskraft. Folkbildningens dubbla uppdrag är att berika den enskilda människan och samtidigt ge redskap för påverkan och förändring av samhället. Genom att ta sin utgångspunkt i samtidens stora frågor skapar folkbildningen insikt i och engagemang för dessa. Folkbildningen utgör en viktig del av folkrörelserna, såväl de traditionella som de nya globala rättviserörelserna. Folkbildningen vilar på en kunskapssyn som ser hela människan och olika sätt att lära sig som värdefulla. Det handlar om lärande inte enbart genom tankeverksamhet och teorier utan även om att lära genom att göra, användande av alla sinnen och kroppens kunskap och färdigheter. Resande kurser Sedan mitten av 1970-talet har skolan anordnat resande kurser i samverkan med andra folkhögskolor blev Färnebo Folkhögskola en självständig skola och vi bedriver sedan dess kurser i egen regi. Färnebo folkhögskola ser resor under organiserade former som ett mycket bra sätt att lära sig om globala rättvisefrågor och internationell solidaritet. Men minst lika viktigt som att vi lär oss genom vårt resande är att vi skapar respektfulla relationer med människor och organisationer som vi möter. Vi jobbar med andra ord aktivt för att motverka en reproduktion av globala ojämlikheter genom utnyttjande av människor i länderna vi reser till. Kurserna på Färnebo folkhögskola Färnebo folkhögskola är en mötesplats för alla som har ett intresse av att förändra den värld vi lever i. Kurserna inspirerar till engagemang och kunskapssökande och ger insikt i hur personliga handlingar påverkar världen. Verksamheten präglas av balans mellan teori och praktik kunskap som skapas använder vi också praktiskt. Skolans huvudorganisationer Färnebo folkhögskola har 13 huvudorganisationer som väljer representanter i skolans styrelse. Skolans styrelse fattar de övergripande besluten om skolans verksamhet och budget. De tretton organisationerna är: Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft/kärnvapen, Fältbiologerna, Framtidsjorden, Internationella Arbetslag, Kvinnor för fred, Svalorna, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Praktisk solidaritet (PS), Svenska fredskommittén, Vänskapsförbundet Sverige Nicaragua (VFSN) och Föreningen Den Resande Skolan (DRS). På kurserna samarbetar vi med några av våra huvudorganisationer, samt med andra organisationer som delar våra grundvärderingar. Hur arbetar vi på Färnebo? Pedagogiken på Färnebo folkhögskola sätter stor vikt på deltagarinflytande, att varva teori och praktik samt gemenskapet. Deltagarinflytande En viktig del i skolans pedagogik är att deltagarna har en aktiv och stor del i kursernas utformning. Demokrati är inget man lär sig i teorin utan något som främst växer fram i praktiken. Detsamma gäller feminism och miljörättvisa, som lärs bäst genom att vi prövar att omsätta idéerna i praktiken. iktiga i processen att bli mer delaktiga är DRS Den Resande skolan, en föreningen där tidigare kursdeltagare fortsätter engagera sig i skolan. De brukar se till att de nya deltagarna känner sig välkomna i början av terminen och hjälper den nya kursen att komma in i rutiner samt se till att kursdeltagarperspektivet kommer med.

8 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE Gemensam planering av kursen Vi har en ram för hur kursen skall vara. Med den som stöd planerar vi lärare i dialog med kursdeltagarna, samarbetsorganisationerna i Sverige och i samrådan med organisationer och kontaktpersoner i länderna, hur studierna kan se ut. Det innebär att kursdeltagarna samt organisationerna har möjligheter att påverka kursens utformning, komma med läsningstips, filmtips, studiebesök, etc. samt bidra med föreläsningar och kunskapsutjämningspass. och studiebesök hos olika folkrörelser som är engagerade i kursens tema. Vi tror att de självupplevda erfarenheterna och reflektionerna bidrar till att ett personligt engagemang väcks. Den kunskap du som kursdeltagare får under första perioden och under resan används under tredje periodens utåtriktade arbete. Att dela med sig av sina kunskaper, upplevelser o c h r e fle k tio n e r g e n o m u t å t r i k t a d i n f o r m a ti o n i s a m a r b e t e m e d huvudorganisationerna är mycket viktigt på Färnebo folkhögskola. Kunskap är till för att användas i konkret feministiskt solidaritetsoch miljöarbete. Gemenskapen Gemenskap är en viktig del av Färnebo folkhögskolas pedagogik. I de kurser som ges i Österfärnebo har deltagarna både bott och arbetat tillsammans. Metoder som används ofta under kursen är grupparbeten, diskussionsgrupper och studiebesök. På så sätt erbjuds deltagarna möjligheten att lära sig demokrati i praktiken samt bli självständiga, solidariska och handlingskraftiga människor. Alla människor bemöts med respekt för sina val, egenskaper och förutsättningar. Men även i Uppsala kommer vi att göra vårt bästa för att inslag som stärker gemenskapen skall vara med, eftersom de är grundläggande i vår pedagogik. Folkrörelsernas ideologi bygger på att att det är tillsammans vi är starka. Teori och praktik Tillsammans skall vi se till att skapa rutiner för kursinslag som bidrar till att öva organisering och gemensamma åtaganden samt förvaltning av gemensamma resurser. Därför kommer kursen att delas upp i olika ansvarsgrupper som tar hand om områden s o m ekonomi, studieplanering o c h gemenskapen. Det är tänkt att vi skall anordna gemensam fika, ordna gemensamma middagar då och då, ordna utflykter, etc. Det kan t.ex. vara värdefult att t.ex. redan i Sverige bekanta sig med jordbruket. gemensamma resan till Anderna planeras gemensamt. På Färnebo folkhögskola tror vi att det är viktigt att de teoretiska studierna ges verklighetsanknytning genom praktiska erfarenheter. Därför försöker vi redan under första perioden lära oss kring kursämnet genom både teoretiska och praktiska moment t.ex. besök av och intervjuer av folk som är engagerade i folkrörelser här, etc. Under kurstiden i Anderna sker ett konkret och praktiskt möte med verkligheten i den Globala Syd genom bland annat byvistelse Att lära sig demokrati i praktiken När man studerar och arbetar tillsammans lär man sig 8

9 att samarbeta, att dela ansvar och se till allas bästa Vi arbetar aktivt med demokrati genom att prova olika mötestekniker och försöka hitta former där alla kommer till tals och blir nöjda med besluten. I kursgruppen ingår många individer med olika erfarenheter och bakgrund vilket kan leda till spänningar, men det kan också bli en resurs om vi lär av varandra. Tillsammans kan man göra så mycket mer än ensam, och ha mycket roligare. ansvarsfull inställning till alkohol och droger även under resan. Även i Syd är alkohol- och droganvändning en hämmande utvecklingsfaktor och ett stort socialt problem inte minst för kvinnor och barn som drabbas av alkoholrelaterad våld. KURSENS TEMAN: FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA Vad vi vill med kursen? Vi vill bidra till att uppnå global rättvisa genom att utveckla solidaritet mellan folk i den globala nord och syd. En alkohol- och drogfri skola Dessutom vill vi uppmuntra intresse för miljöfrågor hos feminister och intresse för feministiska perspektiv hos miljörörelsen. Vår skola vill erbjuda möjlighet till ett alternativt sätt att lära och resa tillsammans. En kurs på Färnebo folkhögskola ställer stora krav på deltagarna och deltagarna har ett stort stöd av och ansvar gentemot varandra. En grundläggande förutsättning för att detta ska kunna förverkligas är en drog- och alkoholfri skolmiljö. Vi tror att engagerade miljökämpar och kvinno- och feministiska kämpar i Nord och Syd kan inspirera varandra och tillsamman förändra världen. Alkohol är ett av vårt samhälles stora sociala problem. Vi bär med oss olika erfarenheter av alkohol och andra droger. Oavsett vilken bakgrund du har ska du kunna gå på Färnebo folkhögskola. Vi ser Färnebo folkhögskola som ett alternativ till alkohol- och droganvändningen i det övriga samhället. En förutsättning för att du ska kunna gå kursen är att du inte har några aktuella problem med alkohol eller andra droger. Feminism och kvinnokamp Feminism handlar om kamp för mänskliga rättigheter, men mänskliga rättigheter hotas av många fler maktordningar än könsmaktsordningen. Vi studerar utvecklingsfrågor och reser till länder i Syd. På resan hamnar vi i ett socialt och kulturellt sammanhang som vi inte känner till sedan tidigare. Detta förutsätter en Vi hoppas att kursens behandling av globala och lokala rättvisefrågor inspirerar dig till engagemang genom praktiskt lokalt och globalt förändringsarbete. En kvinna, man eller transperson genomkorsas även av andra identiteter. Till exempel kan en kvinna även vara fattig eller rik, vit, svart eller indian. Högutbildad och stadsbo eller arbeterska, småbrukare och kanske t.o.m. analfabet. Om en dessutom är född och lever i de delar av världen som varit koloniserade, drabbas man även av de former av rasism, kolonialism

10 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE och globala orättvisor. T.ex. påverkas ens liv av det fortsatta koloniala plundring av dessa regioners naturrikedomar. landsbygden och som ser hur storföretag tar över vatten och odlingsbar mark och förgiftar dessa. Eftersom denna utveckling hotar familjernas möjligheter att odla och äta sig mätta reagerar kvinnorna, som är de som främst ansvarar för matförsörjning och matlagning. Brist på vatten innebär även merarbete för kvinnor som ansvarar för familjens hälsa, tvätten, disken etc. Att förstå hur olika förtryckande strukturer baserade på bland annat klass, kön, sexuell identitet, sexuell läggning, etnicitet, funktion och kolonialism påverkar oss människor är att som feminist ha intersektionella perspektiv. Dessa problem har lett till att kvinnor organiserar sig för vattnets försvar och engagerat sig i miljörörelsen. Men storföretagen som tjänar pengar på hänsynslös exploatering av naturresurser ser i n t e p o s i tiv t p å o r g a n i s e r i n g o c h miljöengagemang. Med hjälp av regeringar, säkerhetsstyrkor och polis försöker de därför förhindra och trycka ner miljökampen. Genom att förstå hur olika förtryck överlappar varandra och förstärker varandra kan vi bättre förstå varför feministisk kamp inte är den enda självklara kampen i Latinamerika eller Sverige. Men även hur en inte kan bara bekämpa ett slags orättvisor och nonchalera andra. Miljöfrågor utifrån globalt perspektiv Miljöproblem känner inga nationsgränser, därför är kursidén är att studera kopplingen mellan miljöfrågor och globala rättvisefrågor. Detta innebär att studera miljöfrågor även utifrån ett historiskt och globalt perspektiv som lyfter fram det koloniala plundringen som Syd, utsatts för av Nord. Med andra ord att lyfta fram de orättvisor som påverkat de globala relationerna och konsekvenserna för miljön, men inte minst hur både syd och nord kan/borde samarbeta nu för att rädda klimatet. Kvinnokamp till livets försvar kommer i kontakt med feminism När feminister började se även kvinnors kamp för att försvara livet och vatten som ett feministiskt kamp har dessa kamper blivit starkare, inte minst för att denna kamp syns nu mer i städerna. Dessa kontakter har även banat vägen för dialoger och samarbete mellan miljöförsvarande kvinnor och feminister. Vilket i sin tur lett till att ifrågasätta andra typer av kvinnoförtryck. Till exempel Kvinnokamp = miljökamp I Latinamerika har många miljöproblem visat sig drabba kvinnor hårdare än män. Till viss del beror detta även på att det är främst kvinnor som stannat kvar på den allt fattigare 10

11 förtrycket i hemmet, rätten till sin egen kropp, etc. Ett uttryck för detta är t.ex. parollen Våra kroppar, våra territorier som syftar på att kvinnornas kroppar är lika viktiga att försvara och respektera som urfolkens markerna. Ursprungsfolk De flesta urfolk anser att det finns särskilda band mellan alla varelser, inklusive människorna och naturen. I Anderna identifierar sig ursprungsfolk starkt med jorden, eller Pachamama som ses som en allomfattande moder. Därför ser sig många urfolk själva som jordens/naturens försvarare. Oavsett om det handlar om regnskogen eller fjällen. Detta bidrar till att de många gånger ställer sig i första ledet till naturens och livets försvar trots förtrycket som kan bli följden av att försvara miljön. utveckling? Går utveckling ut på att ha och konsumera oavsett konsekvenserna för naturen? Är utveckling alltid av godo? Vad finns för olika synsätt på det? I Anderna pågår denna diskussion för fullt. De diskuterar Det Goda Livet/Buen Vivir eller med andra ord hur ett liv i harmoni med naturen skulle kunna se ut. Vi kommer att lära oss mer om diskussionen som förs i Latinamerika men även se exempel på liknande resonemang i Europa. I takt med att gruvföretag, oljeföretag, skogsföretags intresse av att exploatera naturresurserna växer, drabbas ursprungsfolk svårt. Detta sker i Sápmi (samernas land), Ecuador, Peru och många andra ställen runt om i världen. Men trots att bland annat FN uttryckt att ursprungsfolkens territorier och kollektiva rättigheter bör respekteras kör företag och regeringar över dem. Men det är inte bara urfolk som idag försvarar fast mark och rent vatten. Även andra grupper till exempel bönder på Gotland och småbrukarna i Intagdalen i Ecuador försvarar vattnet och den biologiska mångfalden. Urfolkskvinnors roll Utifrån denna syn av starka band med naturen ser även sin roll som utvalda försvarare av vattnet och jorden. Något som på sistone även uppmärksamas av miljöaktivister och feminister sok en styrka värd att solidarisera med. Vad menas med utveckling? Vad är Det Goda Livet? Under kursens gång kommer vi kontinuerligt att ställa oss frågan: Vad är Miljöorganisationer M i l j ö f rå go r n a vä c ke r i nt re s s e o c h engagemang hos allt fler. I Anderna sker miljökampen både på landsbygden genom att både urfolk och småbrukare organiserar sig för att lösa miljöproblem samt i städerna. De som idag påverkar miljön med största konsekvenser för fler är de transnationella företag. Deras verksamhet kränker ofta både naturens såväl som de mänskliga rättigheterna. Därför sker en del av miljökampen den juridiska vägens så att lagstiftarna skall skärpa miljölagstiftning och andra beslutsfattare skall se till att miljölagar respekteras. Men även genom opinionsbildning som påverkar allmänheten inte minst genom sociala media.

12 FEMINISM & MILJÖRÄTTVISA I ANDERNA OCH SVERIGE Kursen ger dig rätt att söka studiemedel från CSN. Den består av en bidragsdel och en lånedel. Dina CSN medel skall därmed täcka kostnader för ditt boende, mat, resa till Latinamerika, resor inom Sverige och Latinamerika, vacciner, etc. Kursen administrerar själva delar av sin ekonomi t.ex. för fika, utflykter, resor inklusive flygresan, vacciner, vistelse i Latinamerika, etc. Detta är ett sätt att öva i hur deltagande och solidariska budgetar förvaltas. Skolan ger vägledning. Kursdeltagare intervjuar kvinnoledare som förvarar vattnet i Kimsakocha/ Cuenca Ecuador Var kommer kursen att vara? Färnebo folkhögskola har bedrivit verksamhet av resandekurser under mer än 40 år. De flesta tidigare kurser har haft som säte Österfärnebo, men sedan fyra år tillbaka har vi lokaler även i Gävle där huvuddelen av vår verksamhet sker med framför allt Allmän kurs. Men denna kurs kommer att skriva historia! Vi kommer för första gång i skolans historia att genomföra en kurs i Uppsala och du kommer att vara med om detta. Vi har hyrt studielokaler hos Sensus Studieförbund i centrala Uppsala. Närmare bestämt Västra Ågatan 16 i en lokal som kallas Kaniken, vid Fyrisån och ca 10 min. från tågstationen och 6 min. från Stora Torget. Kamp till försvar av lagunerna i Cajamarca, Peru där den hotas av gruvverksamhet. Genom kursen får du: Träffa engagerade människor aktiva inom ursprungsfolksrörelsen, feministrörelsen och miljörörelsen i både Latinamerika och Sverige. Du får även möjlighet att sprida kunskap om dessa frågor i samarbete med de organisationer som står bakom kursen. I en tid av växande miljöproblem på behöver vi lära oss mer och agera för förändringar, såväl i Sverige som internationellt. KURSEKONOMIN Skolan tar inte betalt för undervisningen. Men vi tar en symbolisk summa på 500:-kr. för administrativa kostnader samt kontorsmaterial såsom en del fotokopior, etc. 12

13 Kursen Feminism & Miljörättvisa görs i samarbete med: Den resande skolan (DRS) Föreningen består av före detta kursdeltagare. Innan skolan blev en självständig folkhögskola 1991 var det DRS som drev kurserna. Inom DRS finns grupper som bl.a. arbetar med skolans internationella kontakter och med att utveckla skolan såväl pedagogiskt som innehållsmässigt. Latinamerikagruppern är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Latinamerikagrupperna stödjer människors kamp för inflytande, demokrati och rättigheter i Latinamerika. Färnebo folkhögskola Färnebovägen 874 info@farnebo.se Österfärnebo Ansvarig lärare: Carmen Blanco Valer carmen.blanco.valer@farnebo.se