Stärkande av en global resursbas

Transkript

1 Bilaga 2 Syftet med denna rapport är att visa på resultat från praktikantverksamheten som bedrivits av ett flertal organisationer under tio år. De underlag som ligger till grund för rapporten kommer från de undertecknande organisationernas praktikantrapporter, uppföljnings- och utvärderingars protokoll, enkäter till före detta praktikanter samt externa utvärderingar av verksamheten. Inom verksamheten finns en bredd av goda resultat att visa på. Syftet med denna rapport är dock inte att redogöra för alla dessa, utan vi har valt att fokusera rapporten på de resultat som hänger samman med syftet som verksamhetens finansiär satt upp. Syftet med verksamheten enligt Sidas anvisningar 2007 för enskilda organisationer är: Syftet med det speciella schablonbidraget för praktikantverksamhet är att skapa intresse och engagemang, liksom att främja kontakter mellan människor och organisationer i Sverige och i samarbetsländerna och att detta bidrar till ett ökat engagemang och samhällsdialog kring globala rättvisefrågor. Sida menar vidare i anvisningarna att verksamheten ska bidra till att stärka och utveckla den svenska resursbasen. Något denna rapport tydligt visar på. Verksamheten Verksamheten startade Antal praktikanter och organisationer som arbetar med praktikantverksamheten har under åren förändrats. Under 2009 var det mer än 30 organisationer som arbetade med praktikanter, vissa av dem med 2 stycken medan andra har 40 stycken. Sedan 1998 då verksamheten startade har mer än 1850 praktikanter gjort praktik i Syd/Öst. Sedan 2007 har även möjligheten att ta emot praktikanter från Syd/Öst till Sverige blivit möjlig. Hittills har ett 30-tal personer gjort praktik i Sverige. Hur verksamheten är uppbyggd varierar beroende på organisation och tematisk inriktning. Men generellt kan sägas att praktikantverksamheten består av tre delar; introduktionskurs eller utbildning, praktik och folkbildningsarbete. Nedan ges en generell bild av hur verksamheten är uppbyggd. En introduktionskurs är mellan 7 dagar till 2,5 månader beroende på organisation. Vissa organisationer samarbetar med andra aktörer inom denna del av verksamheten, såsom folkhögskolor, lokala eller nationella organisationer och medlemsorganisationer/församlingar. Samarbetena mellan dessa har stärkt kontakterna mellan organisationerna samt bidragit till intresse för globala frågor hos grupper som annars inte varit i kontakt med globala utvecklingsfrågor. För praktikanten har det breda samarbetet med organisationer inneburit både en större förståelse av svensk demokratiutveckling och utvecklingssamarbete samt att nya dörrar in i folkrörelserna, civilsamhället och organisations-sverige öppnas. Inriktningar på introduktionen svarar mot önskemål från både sändande och mottagande organisation. Det kan vara allt mellan miljö-, demokrati-, rättighetsfrågor till media och praktisk organisationskunskap. Som stöd i utbildningen använder sig många organisationer av Sida Partnership Forum (f d Sida Civil Society) i Härnösand. Det har varit ett stort stöd i utbildningen. 1(6)

2 Praktiken görs inom den sändande organisationens/samarebtsorganisations verksamhet i syd/öst eller i Sverige för praktikanter från syd/öst. Praktiktiden varar allt mellan 3 till 12 månader. Under praktiktiden ansvarar mottagande organisation för handledning av praktikanten. Arbetsuppgifterna under praktiken varierar från plats till plats och anpassas efter organisationens behov. Några exempel är: Nordens folkhögskola Biskops-Arnö vars praktikanter arbetar med video som verktyg. Tillsammans med samarbetsorganisationerna skapar man korta dokumentär- och informationsfilmer. Praktikanterna tillsammans med personer från organisationerna utvecklar sig inom både filmteknik så som planering, genomförande och presentation av filmerna. PMUs praktikanter gör främst praktik inom utbildningssektorn, både inom den icke formella och den formella. Arbetet går ut på att ge stöd till barn genom en mängd olika metoder samt att de fungerat som hjälplärare på skolor. Andra praktikuppdrag har varit som tekniskt stöd, inom hälsovården, och som stöd till minoritetsbefolkning. Afrikagruppernas praktikanter arbetar tillsammans med medlemmar/medarbetare inom organisationerna på olika partnerorganisationer med forskning, informations- och kampanjarbete, organisationsutveckling och nätverkande. De praktiska arbetsuppgifterna är allt från insamlande av data, rapportskrivande om t.ex. fackliga rättigeter, tvångsförflyttningar, årsberättelse till arrangerande av och medverkande i olika workshops, produktion av informationsfoldrar, newsletter och hemsida. Folkbildningsarbetet är det som praktikanterna gör efter hemkomst och varierar mellan 1-2 månader. Detta är den del som finns inom ramen för schablonbidraget. Att flera sedan fortsätter att folkbilda och engagera sig syns tydligt i resultatet av verksamheten. Ett folkbildningsarbete består oftast av flera bitar och tillsammans når verksamheten människor i hela Sverige, från norr till söder. Vanligt är att föreläsa och genomföra workshops på skolor, inom organisationer och på allmänna platser så som bibliotek. Flera praktikanter har även arbetat med media och har då oftast haft filmvisningar eller fotoutställningar. Det finns även de praktikanter som skrivit artiklar och böcker, blivit intervjuade i radio och träffat politiker och företag. Många organisationer har upparbetat metoder och ramar för folkbildningsarbete. Bland annat så lär sig praktikanterna att skriva informationsansökningar, rapportera och utvärdera sitt arbete samt arbeta med budgetar. Resultat av verksamheten Ökat engagemang kring globala frågor. I stort sett har alla praktikanter genom sin praktik ökar sitt engagemang genom yrkesval och genom engagemang i det civila samhällets organisationer. Många praktikanter: blir aktiva medlemmar inom den sändande organisationen eller inom närstående organisationer. 2(6)

3 är aktiva inom olika nätverk för rättvise- och utvecklingsfrågor. är förtroendevalda i någon organisations beslutande organ såsom styrelse eller i utskott. gör praktik på den sändande organisationen eller andra organisationer inom ramen för fortsatta studier. gör yrkesval relaterat till globala frågor använder sina erfarenheter inom andra delar av samhället. Flera olika utvärderingar och undersökningar visar att praktikanterna efter avslutad praktik i stor utsträckning har fått ett ökat engagemang för globala frågor. En stor majoritet är engagerade ideellt inom föreningar som arbetar med utvecklingsfrågor. De svenska organisationerna rekryterar före detta praktikanter till poster som förtroendevalda i styrelser och andra organ inom föreningarna. I exempelvis Framtidsjordens styrelse 2009 satt 5 personer som tidigare varit praktikanter genom en svensk organisation. Ett annat exempel är från Svenska missionsrådets medlemsorganisation Individuell människohjälp där 10 förre detta praktikanter engagerat sig i styrelsearbete nationellt och lokalt. Även inom Svenska missionsrådets medlemsorganisation KFUK-KFUM Sverige har engagemanget från praktikanterna i föreningens utskott, arbetsgrupper eller styrelse varit högt, 37% av praktikanterna. Engagerade efter praktik genom fyra organisationer 100,00% 96,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 93,00% 83,00% 88,24% Latinamerikagrupperna Framtidsjorden SMR Svalorna Latinamerika och Afrikagrupperna 50,00% Enkäter och utvärderingar gjorda av Latinamerikagrupperna och Framtidsjorden visar att över 90% av praktikanterna är engagerade efter praktiken genom arbete, praktik eller studier. Denna tendens med att många praktikanter engagerar sig efter praktiken är återkommande inom flera organisationer, hos exempelvis SMR är det 83% och hos Afrikagrupperna och Svalorna är det 88%. Även andelen praktikanter som använder eller har använt sig av de kunskaper och erfarenheter de fått genom praktiken är hög (Framtidsjorden över 90% och Latinamerikagrupperna nästan 80%). Nästan alla som har genomfört en praktik genom organisationerna har rekommenderat andra att söka en praktikplats genom samma organisation. Något som visar att de erfarenheter som praktikanten införskaffar sig har högt värde i deras fortsatta liv samt att de vill ge andra en möjlighet att skapa sig engagemang kring för dem viktiga frågor. I samma utvärdering, av Latinamerikagruppernas praktikantverksamhet, som ovan framgår det även att engagemang skapas genom praktiken. Av dem som inte varit engagerade innan praktikantåret så har 70% blivit engagerade i en organisation efter avslutad praktik. Även andra organisationerna pekar på samma tendens. 3(6)

4 Praktiktiden har inte enbart inneburit ett utrymme för praktikanterna att arbeta med utvecklingsrelaterade frågor, utan även gett dem möjlighet att fördjupa sig inom ämnen eller frågor som gjort avtryck i deras val av utbildning eller arbete. Många väljer att utbilda sig inom områden som ligger det globala utvecklingssamarbetet nära. Ett konkret exempel på det är från PMU som uppger att flera av deras före detta praktikanter har gått vidare och läst det Internationella socionomprogrammet i Östersund medan andra praktikanter har gjort MFS inom tematiska frågor som praktikorganisationen sett som intressant. Ett flertal före detta praktikanter arbetar i sitt yrkesliv med globala rättvise- och utvecklingsfrågor. Många organisationer uppger att de har rekryterat före detta praktikanter till tjänster inom organisationen i Sverige eller i utlandet. Ett exempel är från Latinamerikagruppernas längre praktikuppdrag, mer än sex månader, där en av fyra arbetar inom organisationer/institutioner med arbete kring globala frågor. Som exempel på arbetsplatser kan ges att två stycken arbetar inom Latinamerikagrupperna, en som koordinatör och en som metodutvecklar i fält, två personer inom Kristna Fredsrörelsen, en hos Naturskyddsföreningens internationella avdelning och en person som folkbildare på en Folkhögskola med globala kurser. Även praktikanter från syd/öst som varit i Sverige har stärkt sin roll och sitt engagemang inom sin organisation. Exempelvis så har ett stort antal av de praktikanter från Ecuador som gjort praktik genom Latinamerikagrupperna fått arbete inom sin organisation eller inom statsapparaten. Två arbetar inom ungdomsavdelningen i sin organisation, en sitter med som sakkunnig i arbetsgruppen som påverkar regeringen i frågor kring matsuveränitet, en är ansvarig för ledarskapsutbildningar inom organisationen medan två andra har arbetat som valfunktionärer. En annan viktig effekt av praktikperioden är att broar mellan kulturer byggs upp och/eller stärks. Genom att praktikanterna har fått erfarenhet av att vistas och arbeta i en för dem främmande kultur påpekar många av dem på att de har lättare att sätta sig in i invandrare och flyktingars situation i Sverige. Många före detta praktikanter är engagerade i arbetet för att bekämpa rasism och främja mångfald och integration i det svenska samhället. Ökad samhällsdebatt kring globala frågor Genom praktikanternas folkbildningsarbeten förstärks kunskapen och debatten ökar kring globala frågor i hela Sverige. Praktikanter använder en mångfald av metoder och förmedlar fördjupad kunskap och insikt om de globala rättvisefrågorna. Detta skapar engagemang hos målgrupperna (företag, skolor, allmänhet, politiker, kyrkor). Genom att praktikanter har förstahandsinformation och berättar om sina egna erfarenheter har de även en hög trovärdighet. Några exempel på folkbildningsarbete: Föreläsningar, huvudsakligen för skolelever och deras lärare. Utställningar på olika teman som t ex hiv och aids, handelsfrågor och apartheid som visas på museer och stadsbibliotek. Seminarier med tema globala frågor på evenemang som t ex Bok och Biblioteksmässan i Göteborg, European Development Days i Stockholm 2009, Klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 och det Europeiska Sociala Forumet i Malmö (6)

5 Deltagande i olika media med information om utvecklingsfrågor och globala handelsfrågor. Utveckling av informationsmetoder för att nya målgrupper till exempel musikfester, utgivande av musik-cd, cykelturné från norr till söder och deltagande på interaktiva nätbaserade sajter samt bloggar och artiklar på hemsidor. Flera organisationer uppger dessutom att praktikanterna har stärkt deras kapacitet att nå ut med information, utvecklat och stärkt opinionsarbete samt ökat kontaktytorna med grupper som organisationerna traditionellt inte når. Vissa arbetar aktivt genom praktikantverksamheten för att nå gymnasieklasser på yrkesförberedande program. Syfte med detta är att nå individer i Sverige som sällan deltar i debatten eller är aktiva i någon förening för frågor rörande global utveckling. Organisationerna ser tydligt hur praktikanternas folkbildningsarbete ökat debatten och kunskapen kring de frågor de arbetar med. Som exempel har Svalorna Latinamerikas praktikanters folkbildningsarbeten rört framförallt rätten till utbildning och allas rätt till sexuell- och reproduktiv hälsa (SRHR). Här har praktikanterna utvecklat nya kontakter med skolor, politiker och andra organisationer. Svalorna Latinamerika stödjer och för dialog med politiker som vill att Sverige ska föra en starkare SRHR-politik internationellt. Ett annat exempel är statistik från vad 47 praktikanter gjort inom sitt folkbildningsarbete under Kategori Utåtriktade aktiviteter: Föreläsningar, filmvisningar, workshops etc. Besökta skolor och organisationer Artiklar på nyhetssidor på Internet Nyhets- och debattartiklar, exempelvis i; Uppsala nya Tidning, Expressen, Arbetaren, Värmlands folkblad, Tidningen Latinamerika Radio, exempelvis P1 och P4 TV, Rapport SVT Materialproduktion Antal 6700 nådda personer 65 stycken 109 artiklar 61 artiklar 19 inslag 1 intervju 2 Tidningar 5000 exemplar 1 Film 200 exemplar 1 Väggkalender exemplar Stärkande av kontakter mellan människor och organisationer Genom praktikantverksamheten skapas nya personliga kontakter mellan människor och mellan organisationer ifrån Sverige och ifrån Syd och Öst. Kontakten mellan dessa människor stärks genom gemensamt arbete, kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt genom att praktiken varar en längre tid. Många av dem som varit praktikanter har sedan tidigare haft intresse eller engagemang för globala frågor men inte alltid vetat hur de ska engagera sig (se även diagram 1). Genom praktikantverksamheten har de fått upp ögonen för nya organisationer och folkrörelser i och utanför Sverige. För andra har praktikanttiden betytt att de stärkt sin relation med en organisation där de redan är aktiva. Det stärker även kontakten mellan medlemmar som inte deltar i praktikantverksamheten och organisationen. Ett exempel från Framtidsjorden är att praktikanter innan utresa till praktikland gjort praktik på ekologiska gårdar i Sverige. Genom gårdspraktiken stärks kontakten mellan de ekologiska gårdarna och Framtidsjorden samt ger praktikanterna 5(6)

6 kunskaper som blir värdefulla under praktiktiden i fält. I flera fall har praktikanterna vid hemkomst återkopplat erfarenheter från praktiktiden till de ekologiska gårdarna och i vissa fall arbetat där efter avslutad praktik. Ur samma utvärdering som tidigare nämnts, Latinamerikagruppernas praktikantverksamhet, framgår att 64% av praktikanterna håller en fortsatt kontakt med värdfamilj och mottagande organisation. Från andra organisationer syns liknande tendenser och flera praktikanter poängterar att de upprätthåller kontakterna de skapade under praktiken, både med människor och med organisationer. För samarbetsorganisationerna från Syd och Öst har praktikantverksamheten även stärkt kontakten med nya människor och organisationer i Sverige som inte alltid är kopplade till den svenska samarbetsorganisationen. Detta har gjorts genom att gamla praktikanter gjort utbyten med sin praktikorganisation. Ett exempel är ett utbyte som gjordes mellan en av Latinamerikagruppernas samarbetspartner i Chile och Fältbiologerna under Detta resulterade bland annat i intressanta diskussioner om globala miljöfrågor och ungdomsorganisering. Andra exempel är att flera representanter från samarbetsorganisationerna bjuds in för att delta på praktikanternas informationsarbete som görs efter avslutad praktiktid och som vänder sig till organisationer, skolor och människor i Sverige. Flera organisationer har utryckt att de genom denna möjlighet har fått nya kontakter i Sverige med vilka de utbyter information och erfarenheter. Ett tredje och mer nytt exempel är möjligheten att göra praktik i Sverige under längre tid. Praktiken har gett värdefulla perspektiv på sin egen organisation, vardag, arbetsmetoder etc. samt stärkt banden mellan medlemmar inom den svenska samarbetsorganisationen med medlemmarna från sändande Syd/Öst organisation. Genom praktikantverksamheten har, i de flesta fall, relationerna mellan den svenska organisationen och samarbetsorganisationen stärkts och utvecklats. Detta utrycks från båda parter i relationen. Stärkandet har gjorts genom en ökad närvaro främst av praktikanter men även från personal i fält och från Sverigekontoren. Genom en ökad närvaro ökar kunskaperna om varandras verksamheter, arbetsmetoder, förutsättningar och utmaningar. Det ger även möjlighet att effektivisera och utveckla det gemensamma samarbetet genom personliga dialoger och diskussioner. Ömsesidigheten stärks även då kontakter och relationer ofta bygger på ökat förtroende för den andra parten. Även mellan de svenska organisationer som arbetar med praktikantverksamheten har kontakt och samordning ökat. Dessa relationer har för många organisationer betytt mycket för utvecklandet av verksamhet, exempelvis så har några organisationer tagit fram olika typer av pedagogiska material samt samordnat gemensamma utbildningar i Sverige och i praktiklandet. Bakom rapporten står: Afrikagrupperna, Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, Framtidsjorden, Färnebo Folkhögskola, Föreningen Sofia, Gambiagrupperna, Glokala folkhögskolan, Latinamerikagrupper, PMU, Svenska missionsrådet (SMR), Svalorna Indien/Bangladesh, Svalorna Latinamerika, Sörängens folkhögskola, VFSN, Österlens Folkhögskola, FOLAC 6(6)