Tid Tisdagen den 27 oktober 2015 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 27 oktober 2015 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten Partigruppmöten hålls under dagen. S, V, C i sammanträdesrum plan 3. M, FP, KD i grupprum plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Behandling av mötesärende 1. Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Lars Petersson (SD) Beslutsärenden 2. Adoptionsyttrande till Kalmar Tingsrätt. Sekretess 3. Ekonomisk rapport efter september Ej verkställda beslut 3:e kvartalet Rapport synpunkter/avvikelser/lex Sarah 3:e kvartalet Lex Sarah rapport , anmälan till IVO. Sekretess 7. Lex Sarah rapport , anmälan till IVO. Sekretess 8. Remiss - Integration - En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor. Omedelbar justering 9. Granskning av den kommunala missbrukarvården åtgärder och tidsplan 10. Delegeringsbestämmelser socialnämnden personligt förordnande för tjänsteman vid Sydostjouren 11. Handläggning av faderskap

2 Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden 12. Information från förvaltningschef och ordförande 13. Tillsyn oanmäld Horisont och Kungsgården Inspektionen för vård och omsorg, / Tillsyn oanmäld , Aquarellen - Inspektionen för vård och omsorg, / Entreprenaddrift personlig assistans 16. Ensamkommande barn 17. Anmälan av delegationsärenden 18. Anmälan av kännedomsärenden 19. Inbjudningar och förrättningar 20. Övrigt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson SN 2015/ Socialnämnden Adoptionsyttrande mål nr Ä , 3:1 till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om adoption inte har skett i barnets hemland skall adoptivföräldrarna ansöka om adoption i svensk domstol. Tingsrätten skall pröva om det är lämpligt att adoptionen skall äga rum. Innan tingsrätten fattar beslut om adoption skall yttrande inhämtas från socialnämnden. Yttrande skall innehålla uppgifter om barnet och adoptivföräldrarna. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Yttrande daterat Socialförvaltningen Familjerätt Tel vx Birgitta.Jansson@kalmar.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2014/ Tel Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska rapporten efter september Bakgrund Varje månad redovisas en ekonomisk rapport/uppföljning inkl. helårsprognos i Socialnämnden. Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilagor Ekonomisk rapport efter september 2015 Statistik efter september 2015 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

5 Handläggare Datum Kristina Appert Ekonomisk rapport efter september månad 2015 Socialnämndens utfallsprognos pekar fortfarande på ett minusresultat med ca 5 mkr vid årets slut. Det åtgärdsprogram som fastställts för att klara en budget i balans kräver omfattande omställningar i verksamheterna. Det medför att de ekonomiska effekterna inte kommer att få helhetseffekt förrän nästa år. Det är förklaringen till att prognosen visar ett minusresultat för innevarande år. En osäkerhetsfaktor i prognosen är hur det ökade mottagandet av ensamkommande flyktingbarn/ungdomar kommer att påverka kostnaderna. Hittills har mottagandet finansierats av Migrationsverket men då det är mycket svårt att hitta boenden kan vissa dygnskostnader överstiga Migrationsverkets ersättning. Funktionshinderomsorgen/socialpsykiatri Inom funktionshinderomsorgen har verksamheten anpassats utifrån de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Det har skett ett mycket stort förändringsarbete - anpassning av organisationen, översyn av bemanningsprocessen, resurstider, scheman etc. Därför väntas kostnaderna inom funktionshinderomsorgen totalt sett att balansera budgeten vid årets slut. Inom bostad med särskild service både för vuxna och barn samt korttidsvistelse visar prognosen ett plusresultat medan kostnaderna för personlig assistans, bemanningsservice, boendestöd ligger något högre än budgeterat. Volymökningen följer i stort sett fortfarande den plan som upprättats för året. Undantag är boendestöd och daglig verksamhet där ökningen varit något större. Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar Inströmningen av ensamkommande flyktingbarn fortsätter. Fram till den 14 oktober har 99 ungdomar anvisats till Kalmar. Under hela 2014 var antalet 30. Överinskrivningar sker på samtliga interna boenden och övriga placeringar sker i första hand i familjehem. Ett 17-tal har placerats i nätverkshem. Men det är svårt att hitta familjehem och därför har hittills drygt 10 externa institutionsplaceringar ägt rum för att klara mottagandet. Parallellt arbetar förvaltningen med att dels hitta lokaler och dels rekrytera personal för att kunna starta upp nya interna boenden. Dessutom sker rekrytering av socialsekreterare till handläggningsarbetet. Stort fokus läggs på att klara läget i det korta perspektivet Avdelning för ekonomi Socialförvaltningen Adress Box 128, Kalmar Besök Nyggatan 36 Tel vx Fax kristina.appert@kalmar.se

6 2 (2) men det sker även planering hur verksamheten med mottagandet ska bedrivas långsiktigt. Det är svårt att göra prognos över det ekonomiska utfallet för ensamkommandeverksamheten Tidigare år har kostnaderna täckts av ersättningarna. Migrationsverkets ersättningsnivåer är dock oklara när det gäller vissa placeringsformer, bl a. ersätts inte den faktiska kostnaden för vissa externa institutionsplaceringar. Därför finns risk för underskott. Försörjningsstödet Försörjningsstödet har ökat med 2,7 mkr jämfört med förra året och antalet hushåll är i snitt ca 50 fler varje månad. Underskottet mot budget beräknas till 1 mkr vid årets slut men riskerar bli större om inte sysselsättningsåtgärder prioriteras än mer för den här gruppen. Barn och ungdomsvården Antalet institutionsplaceringar (exkl ensamkommande flyktingbarn) har minskat från 35 till 26 placeringar i snitt per månad. Trots detta visar prognosen ett underskott på 2 mkr då antalet placeringar fortfarande är fler än vad som beräknades inför Det samma sker inom familjehemsvården. En ökning av antalet familjehemsplaceringar innebär ökade kostnader och underskottet beräknas här till 3 mkr vid årets slut. Vuxna missbruksvården Jämfört med 2014 har antalet externa institutionsplaceringar minskat från 8 till 7 placeringar i snitt per månad och beläggningen på Smedbacken har ökat markant. Externplaceringar har i stor utsträckning skett för att förhindra antalet omedelbara omhändertaganden. Underskott för placeringar väntas bli 2 mkr vid året slut. Socialförvaltningen Kristina Appert Avdelningschef ekonomi

7 Statistik efter september månad 2015

8 Utfallsprognos helår 2015 Avvikelse mot budget mkr Funktionshinderomsorg Bostad med särskild service 1,2 Personlig assistans -2,6 Korttidsvistelse 0,8 Bemanningsservice -0,3 Övrigt inom funk 0,9 Individ- och familjeomsorg Placeringar vuxna -2,0 Placeringar institution barn exkl ekb -2,0 Placeringar familjehem barn exkl ekb -3,0 Försörjningsstöd -1,0 Gemensamt Genomförda effektivseirngar 3,0 Total avvikelse -5,0 Ensamkommande flyktingbarn?

9 Ekonomiska förutsättningar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Total ram minskning Effektivisering funk mkr -5-5 Effekivisering funk mkr -3-3 Stabil ekonomi mkr Total ramminskning mkr Budget i balans Klarade effektiviseringen inom funk 2015 Prognos - 5 mkr Fortsatta effektiviseringar inom funk Volymökning inom försörjningsstöd Färre institutionsplaceringar barn/ungdomar Fler familjehemsplaceringar Färre placeringar vuxna Påbörjat ytterligare effektiviseringar 2016 Prognos budget i balans Slutföra beslutade effektivieringar Entreprenaddrift personlig assistans Koncentrerad administration Stabil ekonmoi 2017????

10 Effektiviseringar Förändring anhörigstöd Förändring budgetrådgivning Förändringar inom sysselsättning SoL Minskning av vissa föreningsbidrag Förändringar inom avdelningarna Minskning av sjukfrånvaron Överflyttning av handläggning av faderskapsärenden (s-protokoll) till Kontaktcenter Uppföljning av beslut om servicebostad Uppföljning av beslut om personlig assistans Fortsatt översyn av bemanningsprocessen Sysselsättningsåtgärder för personer med långvarigt försörjningsstöd Fortsatt genomgång av externplaceringar Entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistans

11 Antal personer med insats, funktionshinderomsorgen Uppgifterna efter september är färdigställda till nämndens sammanträde

12 Statistik ensamkommande flyktingbarn Presenteras vid sammanträdet

13 Tkr Utbetalt försörjningsstöd per månad Fös exkl flykt 2014 Fös exkl flykt Budget 1000 Flykting 2015 Flykting JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC

14 Hushåll med försörjningsstöd Familjetyp Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Endast barn Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa Ålder Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa

15 Antalet beslut om placeringar vuxna missbrukare Vuxna missbrukare pågående beslut Antal beslut Totalt antal Totalt antal unika personer Lagrum antal beslut Smedbacken Ext inst. - HVB Stödb/famhem beslut SoL LVM Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

16 Antalet externt institutionsplacerade barn/ungdomar 2015 Antal unika personer Varav Varav plac: Varav utsluss Lagrum LSS/ Antal IB Avslut Nya plac UB SIS Utred Behandl eller eftervård SoL LVU Psykiatri Ensamk. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

17 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Ej verkställda beslut 3:e kvartalet 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen avseende ej verkställda beslut för 3:e kvartalet 2015 och överlämna denna till kommunfullmäktige. Sammanställningen skickas även till kommunrevisorerna. Bakgrund Socialnämnden ska kvartalsvis redovisa ej verkställda beslut till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Rapporten ska också redovisas för kommunens revisorer samt rapporteras till kommunfullmäktige. Detta enligt 28 f-h LSS samt 16 kap. 6 f-h SoL. De beslut som inte har verkställts inom tre månader från datum då beslut togs samt avbrott i verkställigheten som varar mer än tre månader ska rapporteras. I bifogad fil finns redovisning av de beslut som rapporterats till IVO för 3:e kvartalet 2015 och avser såväl ärenden som tidigare rapporterats som ej verkställda med datum för när de verkställts samt de ärenden som kvarstår som ej verkställda eller har tillkommit under senaste kvartalet. Anledning till att beslut ej verkställts avseende SoL De ej verkställda besluten gällande kontaktfamilj beror bl.a. på att det saknas lämplig uppdragstagare, att den enskilde tackat nej till förslag eller återtagit sin ansökan. Utredning av tilltänkta kontaktpersoner pågår. Avslut utan verkställighet har bl.a. skett med anledning av att personen flyttat från kommunen. Familjehem avser ensamkommande ungdomar. När det gäller familjebehandlingen har vårdnadshavaren tackat nej till insatsen och avböjer vidare stöd. Anledning till att beslut ej verkställts avseende LSS Orsaker till att beslut ej verkställts är framförallt avsaknad av lämplig uppdragstagare eller att den enskilde tackat nej till erbjudandet när det gäller kontaktper- Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ingela.moller@kalmar.se

18 SN 2015/ (2) son. När det gäller bostad för vuxna saknas det lediga bostäder, en brukare har tackat nej till erbjudande. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga 1. Sammanställning ej verkställda beslut 3:e kvartalet 2015

19 1 Rapport ej verkställda beslut 3:e kvartalet 2015 Socialnämnden ska kvartalsvis redovisa ej verkställda beslut till IVO, inspektionen för vård och omsorg. De beslut som inte har verkställts inom tre månader från datum då beslut togs samt avbrott i verkställigheten som varar mer än tre månader ska rapporteras. Ej verkställda beslut enligt SoL per (Kvartal 3) Bistånd SoL OF IFO Datum för gynnande beslut Datum för avbrott Datum för verkställighet Datum för avslut utan verkställighet Kön Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktfamilj IFO K Kontaktfamilj IFO M Kontaktfamilj IFO M Kontaktfamilj IFO M Kontaktfamilj IFO M Bostad IFO M Bostad IFO K Bostad IFO K Bostad IFO K Bostad IFO M Familjehem IFO M Familjehem IFO M Familjebehandling IFO M Familjebehandling IFO M De ej verkställda besluten gällande kontaktfamilj beror bl.a. på att det saknas lämplig uppdragstagare, att den enskilde tackat nej till förslag eller återtagit sin ansökan. Utredning av tilltänkta kontaktpersoner pågår. Avslut utan verkställighet har bl.a. skett med anledning av att personen flyttat från kommunen. Familjehem avser ensamkommande ungdomar. När det gäller familjebehandlingen så har vårdnadshavare tackat nej tillinsatsen och avböjer vidare stöd.

20 2 Ej verkställda beslut enligt LSS per (Kvartal 3) Bistånd Datum för gynnande beslut Datum för avbrott Datum för verkställighet Datum för avslut utan verkställighet Kön Kontaktperson * K Kontaktperson M Kontaktperson M Kontaktperson K Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för M vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Avlösarservice K Avlösarservice K Ledsagarservice M *delvis verkställt Orsaker till att beslut ej verkställts är framförallt avsaknad av lämplig uppdragstagare eller att den enskilde tackat nej till erbjudandet när det gäller kontaktperson. När det gäller bostad för vuxna saknas det lediga bostäder, en brukare har tackat nej till erbjudande..

21 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Rapport synpunkter/avvikelser/lex Sarah 3:e kvartalet 2015 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna rapport Synpunkter/ avvikelser/ Lex Sarah 3:e kvartalet 2015 enligt bilaga. Bakgrund Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten i verksamheten. En viktig del av detta är att hantera de synpunkter, avvikelser och Lex Sarah rapporter som inkommer för att förebygga att brister upprepas och för att hitta eventuella systemfel i organisationen. Som en del av socialförvaltningens kvalitetsarbete och kommunens ledningssystem ska förvaltningen kvartalsvis rapportera till nämnden de synpunkter, avvikelser och Lex Sarah rapporter som inkommit och handlagts av förvaltningen. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga 1. Rapport Synpunkter/avvikelser/Lex Sarah 3:e kvartalet Socialförvaltningen Tel vx ingela.moller@kalmar.se

22 Synpunkter 2015 kvartal 3 Nr i Streamflow Typ av synpunkt Datum Verksamhetsområde 2 Klagomål avseende bedömning försörjningsstöd Vo mottagning och utredning 501 Klagomål på städning av akutlägenhet Vo insatser barn och familj 275 Klagomål kommunbil parkerad på handikapparkering Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 485 Klagomål på bemötande Vo insatser funktionsnedsättning 367 Klagomål från personal avseende bristande rutiner Vo insater funktionsnedsättning 739 Klagomål på förhandsbedömning Vo mottagning och utredning 468 Bristande stöd med städning Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 342 Klagomål på stängd rådgivningstelefon under telefontid Vo mottagning och utredning 416 Klagomål på att rutin i genomförandeplan ej följts Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 365 Klagomål på HSL insats Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 688 Klagomål på bemötande Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 408 Klagomål på att förhandbedömning ej kommunicerats Vo mottagning och utredning 619 Förbättringsförslag avseende personalutbildning Förvaltningsövergripande 530 Klagomål på handläggning av ärende Vo mottagning och utredning 681 Klagomål på handläggning av barnärende Vo mottagning och utredning 907 Förbättringsförslag Procapita, Avdelning ekonomi, IT 908 Förbättringsförslag Procapita, HSL dokumentation Avdelning ekonomi, IT 391 Klagomål i barnärende Vo mottagning och utredning 655 Klagomål avseende alkholtillstånd Tillståndsenheten Avvikelser HSL 2015 kvartal 3 Registrering Typ Antal Procapita Fall 25 Procapita Läkemedel 28 Procapita Specifik omvårdnad 0 Procapita Medicintekniska produkter 2 Avvikelser 2015 kvartal 3 Nr i Streamflow Typ av avvikelse Datum Verksamhetsområde 474 Dokumentation ej färdig inom föreskriven tid Vo mottagning och utredning

23 520 Överskriden tid för förhandbedömning Vo mottagning och utredning 460 Ostädad akutlägenhet Vo insatser barn och familj 367 Bristande rutiner avseende läkemedel - egen vård Vo insatser funktionsnedsättning 652 Avvikelse posthantering, försening av brev Vo mottagning och utredning 58 Brister i handläggning, skyddsbedömning ej dokumenterad Vo mottagning och utredning 506 Ingen bemanning av rådgivningstelefon under telefontid Vo mottagning och utredning 623 Ej fungerande fax Vo mottagning och utredning 189 Fel hantering av Lex Sarah rapport Vo mottagning och utredning 792 Övervägande har inte gjorts i rätt tid Vo mottagning och utredning 518 Beslut har tagits på fel delegation Vo mottagning och utredning 100 Huvudentrén låst under öppettid, besök kom inte in Vo mottagning och utredning Saknas dokumentationsmöjlighet om samtycket i personbild 280 Procapita Avdelning ekonomi, IT Rutin journalgranskning behöver justeras avseende 448 kontaktblad/personbild Avdelning verksamhetsutveckling 320 Fel, ej upphandlad, reseleverantör användes Avdelning verksamhetsutveckling 181 Felaktigt provsvar från lab Vo insatser missbruk och socialpsykiatri 710 Brukare ej fått försörjningsstöd i tid Vo mottagning och utredning 684 Lön för PPP jobb vid försörjningsstöd Förvaltningsövergripande 499 Avvikelse som ej gäller kommunens verksamhet, KLT Ingen enhet Lex Sarah rapporter 2015 kvartal 3 Dnr Typ av händelse Datum Verksamhetsområde SN 2015/0368 Brister i arbetsrutiner, brister i informationsöverföring Vo mottagning utredning Brister i bemötande, brister i personlig omvårdnad. Fysiskt SN 2015/0372 övergrepp. Vo insatser arbete och sysselsättning Beviljad insats utförs ej, Brister i bemötande, Brister i SN 2015/0385 personlig omvårdnad, Försummelse Vo insatser funktionsnedsättning SN 2015/0388 Brister i arbetsrutiner Vo insatser barn

24 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Lex Sarah rapport Anmälan till IVO. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen avseende Lex Sarah anmälan. Bakgrund Enligt bestämmelserna om Lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet i en Lex Sarah rapport är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialförvaltningen har anmält Lex Sarah rapport med diarienummer SN 2015/0368 till IVO. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilagor Översänds med post Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ingela.moller@kalmar.se

25 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Lex Sarah rapport Anmälan till IVO. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen avseende Lex Sarah anmälan. Bakgrund Enligt bestämmelserna om Lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet i en Lex Sarah rapport är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialförvaltningen har anmält Lex Sarah rapport med diarienummer SN 2015/0416 till IVO. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilagor Handlingar sänds med post Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ingela.moller@kalmar.se

26 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller SN 2015/ Socialnämnden Remiss - Integration - En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslag till remissvar enligt bilaga. Bakgrund Fullmäktige i Kalmar kommun tog 2015 beslut om att en konkret handlingsplan för integration skulle utarbetas för arbetet de kommande åren. Handlingsplanen skulle ta sin utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län som fullmäktige ställt sig bakom Arbetet har skett i samverkan med bland annat förvaltningarna. Handlingsplanen har redovisats för kommunstyrelsens arbetsutskott som beslutat att dokumentet ska gå ut på remiss till kommunens nämnder och bolag samt till fackliga organisationer. Synpunkter på förslaget till handlingsplan ska lämnas till kommunledningskontoret senast den 2 november Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Förvaltningschef Bilagor 1 Remisshandling 2 Remissvar från socialnämnden Socialförvaltningen Tel vx ingela.moller@kalmar.se

27 Integration En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Louise Weidolf

28 Innehåll 1 Inledning... 2 Vad menas med integration? Uppdrag... 2 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun... 3 Integrationsstrategi för Kalmar län Läget i Kalmar kommun... 3 Kalmars kommuns Integrationsråd Hållbarhet... 4 Hur skapas integration?... 4 Mål... 4 Uppföljning Handlingsplan för Kalmar kommun Styrning och ledning Samhället (delaktighet och inflytande)... 6 Social och kulturell delaktighet Bostäder Arbete och sysselsättning Utbildning Barn och unga Vuxna

29 1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper, inte att en del ska anpassa sig till resten. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Det övergripande målet för strategin är: Andelen utrikes födda ska öka. Det övergripande målet underbyggs av två delmål och tre fokusområden. Genom uppföljning av dessa ges en bild av möjligheten till integration. Mål: Andelen utrikes födda ska öka. Delmål: Sysselsättning Språkkunskaper Fokusområden: Hälsa 2

30 Bostad Social sammanhållning Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin och antog därmed det regionala målet. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till personer den 31 december Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under Under året invandrade personer fördelat på kvinnor och män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen lägre. Under 2013 utvandrade drygt personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. 3

31 Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Utifrån den regionala integrationsstrategin och dess mål har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor. Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom 4

32 Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtqarbeten. 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både öka andelen invandrare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp. Insatser Ansvar 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision Politiken 5

33 2. Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. Kommunledningskontoret och samtliga berörda nämnder lyfter fram sitt integrationsarbete Kommunledningskontoret 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller Familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. Ansvar Samtliga Samtliga berörda Kommunledningskontoret Samtliga 6

34 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Kommunledningskontoret Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kulturoch idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. 4. Föreningar som får ekonomiskt bidrag av kommunen ska ha en likabehandlingsplan som inkluderar deras arbete för integration. Detta kan exempelvis ingå i arbetet med Säker och Trygg förening. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. Kommunledningskontoret 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners Kommunledningskontoret utveckla mentorskapsprogrammet i syfte att få fler mentorer. 7

35 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden än nuvarande). Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med andra erfarenheter än ens egna. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds. Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn- och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Ansvar Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 8

36 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså , förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också. Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. Ansvar Kommunledningskontoret 9

37 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar Samtliga exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står Serviceförvaltningen långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan Kommunledningskontoret utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram Kommunledningskontoret praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om Kommunledningskontoret fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere Kommunledningskontoret arbetslösheten för utsatta grupper. 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga 5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40- talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vård- och omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning. 10