1. Information Presentation Ljungnäs Kl. 10:00 10:15 Föredragande: Arbetsmarknadschef Niklas Andersson
|
|
- Daniel Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utskottet för integration och arbetsmarknad Kallelse/Föredragningslista Tid Fredag den 3 maj 2019 kl. 10:00 15:00 Plats Ljungnäs Enligt uppdrag Karolina Dahlin Sekreterare Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Information Presentation Ljungnäs Kl. 10:00 10:15 Föredragande: Arbetsmarknadschef Niklas Andersson 2. Uppdrag kring bostäder - Bostadssituation för anvisade nyanlända Kl. 10:15 10:35 Föredragande: Projektledare Andreas Elfström Beslutsnivå: kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad 3. Redovisning handlingsplan Integration med på fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Kl. 10:35 10:50 Föredragande: Integrationshandläggare Violeta Öhman Beslutsnivå: kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Redovisning uppdrag 4. Uppdrag Kvinnor i arbete 5. Uppdrag gällande tio familjer, vägar vidare 6. Uppdrag Arbetslösa högutbildade akademiker Kl. 10:50 11:00 Föredragande: Hillevi Österbo, Lina Löfström och Niklas Andersson 7. Information om Coompanion Kalmar läns verksamhet Kl. 11:00 11:30 Föredragande: Ewa Engdahl, verksamhetsledare och rådgivare
2 2 8. Workshop Integration och arbetsmarknad Hur arbetar vi vidare mer offensivt, med integration och arbetsmarknad? Kl. 12:00 15:00 Föredragande: Jonas Sverkén, Hillevi Österbo, Niklas Andersson, Lina Löfström och Helen Keise. Kommunstyrelseförvaltningens chef Jonas Sverkén inleder dagens workshop med information kring verksamhetsplanen Därefter beskrivs resan genom integrationen.
3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Hillevi Österbo KS 2019/0501 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Bostadssituation för anvisade nyanlända Förslag till beslut - Att vid nyproduktion upplåta ett antal lägenheter till Kalmar kommun - Att arbeta på att förkorta tiden för övertagande av kontrakt i Kalmarhems bostäder - Att påbörja arbetet med att skapa en gemensam administration av lägenheter via Serviceförvaltningen Bakgrund Bostadssituation för anvisade nyanlända Kalmar kommun tar emot anvisade, nyanlända flyktingar (inkl. kvotflyktingar) och enheten Flykting och integration är verktyget för genomförandet av mottagandet. Framgångar, utmaningar och utvecklingsområden hör till det dagliga arbetet gällande bostadssituationen för anvisade nyanlända. Migrationsverket beslutar vem/vilka nyanlända som ska anvisas och flytta till Kalmar kommun. Det innebär att kommunen är skyldig enligt lag (bosättningslagen) att ordna med bostad. Mottagning ska ske inom 2 månader från anvisningsdatum och av den anledningen behöver enheten söka bostäder alltjämt. Förutom det bestämda antalet på 55 anvisade personer (ABO) är prognosen för 2019, 144 egenbosatta (EBO). Enheten hjälper dessa 144 personer med allt utom bostadsanskaffning men det påverkar antalet bostäder i kommunen. Det tillkommer även 8 familjer till ensamkommande ungdomar där enheten är behjälplig med bostadsanskaffning. Kalmar kommun har idag ett system där kommunen hyr bostäder och sedan hyr ut dessa i 2:a hand till ABO. Bostäder anskaffas hos det kommunala bo- Arbete och välfärd Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. hillevi.osterbo@kalmar.se
4 KS 2019/ (2) stadsbolaget och i egen kommunal regi (bostadsrätter) och hos övriga privata bostadsbolag samt enskilda privatpersoner. Kalmar kommun, har genom enheten Flykting och integration, lyckats med uppdraget att ta emot och ordna bostad åt alla ABO de senaste åren, genom nya bostäder samt omflyttningar inom det egna lägenhetsbeståndet. Enheten har tillsammans med bostadsbolagen samt Kalmarhem AB fram till idag lyckats med att sprida bostäderna inom kommunen, för att motverka bostadssegregation. I dagsläget administrerar enheten totalt 238 lägenheter i följande storleksordning: 1:a 55 bostäder 2:a 61 bostäder 3:a 41 bostäder 4:a 28 bostäder 5:a 8 bostäder 6:a 3 bostäder De flesta av lägenheterna är i storleken 1-2 r.o.k och dessa täcker inte behovet under året då kommunen förväntar oss att ta emot större familjer. En extra stor utmaning är när familjerna är stora och det finns särskilda behov. Utmaningen är anskaffning av stora lägenheter. För allt arbete med bostäder har enheten 2 heltidstjänster och 1,5 tjänst i projekt Boguide. Förutom bostadsanskaffning arbetar enheten även med felanmälningar, störningsärenden, besiktningar vid in-och utflytt, skadegörelse, hyresadministration, el, övertagande av kontrakt och introduktion av boende. På tio år har det skett en fördubbling av andrahandskontrakt, vilket är 238 lägenheter i dag. Etableringsersättning och försörjningsstöd räknas inte som inkomst vilket försvårar för andrahandshyresgästen att ta över kontraktet. Det finns hyresgäster med andrahandskontrakt så långt tillbaka som Kraven från bostadsbolagen kan vara att hyresgästen skall bo minst 2 år på andrahandskontrakt innan övertagande, gäller även Kalmarhem AB. Därtill tillåter flera hyresvärdar inte alls ett övertagande av andrahandskontrakt. Vidare kräver bostadsbolagen skatterelaterad inkomst motsvarande 3 gånger årshyran. Andrahandshyresgäster i bostadsrätter kan inte överta bostaden. Ett växande problem är trångboddhet. Fastighetsbolagen har numera riktlinjer på hur många personer det får bo per rum i en bostad. Enheten gör omflyttningar inom lägenhetsbeståndet i den mån det är möjligt för att förhindra trångboddhet. Hillevi Österbo Verksamhetschef
5 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg soc hållbarhet Louise Weidolf (13) Integration - en handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Mål - Uppdrag - Projekt
6 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 Vad menas med integration? Uppdrag... 3 Integrationsstrategi för Kalmar län... 3 Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Läget i Kalmar kommun... 4 Kalmar kommuns Integrationsråd Hållbarhet... 5 Hur skapas integration?... 5 Mål... 5 Uppföljning Handlingsplan för Kalmar kommun Styrning och ledning Samhället (delaktighet och inflytande)... 7 Social och kulturell delaktighet Bostäder Arbete och sysselsättning Utbildning Barn och unga Vuxna... 13
7 3 (13) 1 Inledning Vad menas med integration? Integration är ett resultat av ett icke-diskriminerande samhälle. Paul Lappalainen Integration är individens förhållande till samhället. Det är en dynamisk process som innebär att människor inkluderas och blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det handlar alltså om en ömsesidig anpassning av samhällets olika institutioner och grupper. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. Segregation kan innebära att en människas ursprung kan ha långtgående och bestående inflytande över individens livschanser. Det är ofta socioekonomiska faktorer som ligger bakom de etniska skillnaderna. Integrationspolitiken är samhällsövergripande och handlar om hela befolkningen. Nationellt mål för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. 2 Uppdrag Integrationsstrategi för Kalmar län Länsstyrelsen är regeringens företrädare för integrationspolitiken i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. Länsstyrelsen har alltså det yttersta ansvaret för länets integrationsarbete och ska bland annat främja regional samverkan mellan länets kommuner, myndigheter, företag och organisationer. De har en stödjande funktion men också en uppföljande funktion på regional och kommunal nivå. Bland annat detta ligger till grund för länsstyrelsens sammankallande roll i det regionala strategiska arbetet antogs en regional integrationsstrategi för Kalmar län. Visionen i strategin är att gemensamt i länet skapa förutsättningar för ett inkluderande mottagande där individens resurser tillvaratas och ger en mångfald som bidrar till individens, samhällets och regionens utveckling. Strategin har bred uppslutning och samverkansparterna är många. Exempel på samverkansparter är, förutom länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Kalmar kommun ställde sig 2012 bakom den regionala strategin. Kommunfullmäktige i Kalmar kommun Kommunstyrelsen får i uppdrag att med utgångspunkt i den regionala integrationsstrategin för Kalmar län utarbeta en konkret handlingsplan för arbetet de kommande åren. Ur Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för
8 4 (13) 3 Läget i Kalmar kommun Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att försörjningsbördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att sysselsättningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida sysselsättningen. Att förbättra förutsättningarna för utrikes födda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är en mycket viktig uppgift framöver för att hålla tillbaka försörjningsbördan. Ett stort hinder för inflyttning i kommunen är den rådande bristen på tillgängliga bostäder. En aktivare bostadspolitik tillsammans med satsningar från byggherrar och fastighetsägare behövs då efterfrågan är större än utbudet. Den invandrande befolkningen efterfrågar framför allt hyresrätter. Sveriges befolkning uppgick till personer den 31 december Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med personer. Trots att invandringen under 2013 var den dittills högst uppmätta fortsatte invandringen att öka under Under året invandrade personer fördelat på kvinnor och män. Den enskilt största invandringsgruppen förra året var personer födda i Syrien, drygt eller var femte invandrare var syrienfödd. Vanligtvis brukar den största invandringsgruppen vara personer födda i Sverige, men under 2014 var närmare fler invandrare födda i Syrien än återinvandrare födda i Sverige (ur SCB:s statistiknyhet Största folkökningen någonsin). Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig var fjärde i någon av storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flest invandrade slog sig ner i Stockholm. Det sker inte bara invandring till Sverige utan även utvandring. Detta gör att själva nettoinvandringen är lägre. Under 2013 utvandrade drygt personer från Sverige. Majoriteten av utvandrarna är födda utomlands. Av den totala utvandringen 2013 var det 68 procent personer som återutvandrade. Dessa hade i genomsnitt tillbringat nästan sju år i Sverige. De vanligaste utvandringsländerna är Norge, Danmark och Storbritannien. Av Kalmars befolkning 2014 på personer har 13,9 procent utländsk bakgrund (21,5 i riket som helhet), är 11,1 procent utrikes födda (16,5) samt 4,7 procent är utländska medborgare (7,6). Kalmar kommun ligger alltså under riksgenomsnittet. Kalmar kommun hade 5077 anställda Av dessa hade 8,3 procent utländsk bakgrund. Kalmar kommuns Integrationsråd Ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla samhället inrättade Kalmar kommun ett Integrationsråd vars syfte är att öka förutsättningarna och möjligheterna för integration. Rådet består bland annat av
9 5 (13) ideella föreningar, frivilligorganisationer, studieförbund och näringslivet. Rådet beslutar gemensamt om vilka frågor eller ämnen som diskuteras och fördelar gemensamt uppdrag. Under 2015 har särskilt fokus varit på sysselsättning, språk och attitydförändring. Metoden för arbetet är att utveckla befintliga mötesplatser. Integrationsrådets mål är att utveckla metoder för dialog och strategisk samverkan med civilsamhället exempelvis genom att arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring men också att se till att goda idéer blir verkstad. 4 Hållbarhet Hur skapas integration? Det är lokalt, nära hemmet där människor söker lika rättvisa, lika möjligheter och lika värdighet utan diskriminering. Om inte dessa rättigheter har en betydelse där, har dessa ingen större mening någon annanstans. Eleonor Roosevelt, dåvarande ordförande i FN:s organ för mänskliga rättigheter, som i ett tal för FN:s generalförsamling 1958 beskrev hemmets och det lokala sammanhangets centrala betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Integrationsarbetet kräver många samverkande aktörer. Framför allt krävs dialog med invånarna, med dem som är berörda, men också är samverkan både internt inom kommunens organisation och externt med föreningsliv, näringsliv och andra myndigheter en nyckel till ett framgångsrikt arbete för att nå ett integrerat samhälle. Generellt är det viktigt att fokus ligger på individen, den enskildes förutsättningar och inte på verksamheten eller systemet som byggts upp. Mål Utifrån den regionala integrationsstrategin har Kalmar kommun upprättat en handlingsplan för inrikes och utrikes födda kalmarbor. Handlingsplanen handlar huvudsakligen om förbättrad integration med fler kalmarbor i arbete, att underlätta för utrikes födda att utveckla sin kompetens och ett ökat engagemang i samhället. Uppföljning Dokumentet följs upp en gång per mandatperiod i samband med att ett nytt Välfärdsbokslut tas fram. Val av indikatorer följer de indikatorer i Välfärdsbokslut som berör integration. Detta gör att resultaten bland annat kan jämföras över tid och att man talar om samma tidsintervaller i flera rapporter som berör samma fråga. Val av indikatorer: andel utrikes födda andel med utländsk bakgrund valdeltagande utbildningsnivå behörighet till gymnasiet arbetsinkomst ekonomiskt bistånd andel barn som lever i fattigdom
10 6 (13) Dessutom kommer analyser göras kring: boendesegregation socialt och kulturellt deltagande tillit upplevelse av trygghet. Insatserna som följer handlingsplanen nedan ska följas upp av berörda nämnder. Uppföljningen sker årligen i kommunens uppföljningssystem Hypergene under särskild anvisad rubrik. 5 Handlingsplan för Kalmar kommun Handlingsplanen bygger på fem prioriterade områden: 1. Styrning och ledning 2. Samhället 3. Bostäder 4. Arbete och sysselsättning 5. Utbildning Underlaget mot barnfattigdom från 2014 kan med fördel kopplas till den här handlingsplanen likaså Kalmar kommuns likabehandlingsarbete så som exempelvis jämställdhets- och hbtq-arbeten. 1. Styrning och ledning Ett synligt och tydligt politiskt ledarskap lägger grunden för ett långsiktigt integrationsarbete. Integrationsfrågan bör prioriteras i all kommunikation och tydligt kopplas till det inställda siktet i kommande Vision 2025 om att bli invånare. Det bör tydligt framgå att integration inte bara är en del av, utan en förutsättning för, att nå den utveckling och tillväxt som behövs. Ett tydligt ledarskap som konsekvent förmedlar fakta kring invandring och integration och kommunens intention är viktig för invånarnas förståelse och engagemang. Attitydpåverkan är en viktig ingrediens för att nå ett integrerat samhälle. Mot bakgrunden att Kalmar kommun behöver både få fler invånare för att fortsätta att utvecklas och samtidigt utveckla sitt arbete för att lyckas med integrationen bör arbetet både förstärkas och samordnas. En effektiv organisation behöver riggas med ett samlat strategiskt integrationsarbete för att främja integrationen i kommunen. Det behövs ett förtydligande av var det övergripande kommunala ansvaret för integrationsfrågan ligger. Detta möjliggör en samlad analys och att effekterna av olika verksamheters arbete ses utifrån ett helhetsperspektiv. Mycket bra arbete görs idag men kunskapen om varandras arbete kan förbättras. Vad den ene gör måste stödjas av den andre så att inte parallella spår byggs upp.
11 7 (13) Insatser 1. Prioritera integrationens betydelse i kommande Vision Låt det synas i medierna att ett aktivt integrationsarbete pågår i kommunen och därför bör integration ingå i riktlinjerna för kommunikation. 3. Genomföra en utredning och utifrån den organisera: ett generellt kommunövergripande samlat integrationsarbete samt utifrån specifika förvaltningars ansvarsområden. Ansvar Politiken och samtliga förvaltningar lyfter fram sitt integrationsarbete 2. Samhället (delaktighet och inflytande) Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men inte i alla grupper. I riksdagsvalet steg valdeltagandet bland inrikes födda men inte bland utrikes födda. Valdeltagandet bland inrikes födda ökade med nästan 2 procentenheter jämfört med Bland utrikes födda kan dock inte någon statistiskt säkerställd förändring konstateras. Detta medför att skillnaden i valdeltagande mellan dessa två grupper ökar och uppgår 2014 till 17 procentenheter (valdeltagandet var 89 respektive 72 procent). Samtidigt bör det nämnas att antalet utrikes födda har ökat betydligt mellan de två valtillfällena och benägenheten att rösta är lägre bland dem som nyligen fått svenskt medborgarskap än bland dem som varit svenska medborgare en längre tid. Valdeltagandet ökar alltså med tiden man bott i Sverige men oavsett den tid man bott i landet förblir valdeltagandet bland utrikes födda lägre än bland inrikes födda. Välfärdsbokslut 2015 visar att valdeltagandet i Kalmar kommun är högt i områden som Lindsdal/Fjölebro, Rinkabyholm/Hossmo och Björkenäs, medan det är lågt i Östra och Västra Norrliden samt Oxhagen. Som ny i ett land finns ett stort kunskapsbehov rörande praktiska, sociala och samhälleliga frågor. Det är ofta frågor som kvarstår långt efter etableringsåren. Möjligheten att kunna tillgodogöra sig information kring detta är viktig för både integration och demokrati. Det är också viktigt att information finns om Kalmar kommun både som plats och som arbetsgivare. Södermöre kommundel har, i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget 2015, haft ett särskilt uppdrag att sprida de kunskaper och erfarenheter som de gjort inom ramen av sitt demokratiutvecklingsarbete till andra nämnder. Att tillvarata deras erfarenheter även fortsättningsvis är viktigt. Insatser 1. Utveckla medborgardialoger i hela kommunen för att stärka demokratikutvecklingen men med särskilt fokus på områdena Norrliden, Funkabo, Berga, Oxhagen och Smedby. Ansvar Samtliga förvaltningar
12 8 (13) 2. Utveckla befintliga mötesplatser som exempelvis biblioteksfilialer eller familjecentraler för att stödja integrationsprocessen genom att lättillgängligt tillhandahålla information, erfarenheter, kontakter och kommunikationskanaler mellan nya invånare och lokalsamhället. 3. Utveckla mottagandet och etableringen i kommunen genom ett kommungemensamt program där samtliga interna aktörer finns med. 4. Se över kommunala informationsmaterial utifrån att öka tillgängligheten för fler språkgrupper. 5. Tillsammans med deltagarna utveckla den Lokala överenskommelsen, LÖK, i syfte att bland annat få med fler parter. Kultur- och fritidsförvaltningen, Barnoch ungdomsförvaltningen, Socialförvaltningen,, Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Samtliga förvaltningar, har ett övergripande ansvar Social och kulturell delaktighet Utrikes födda har lägre grad av socialt och kulturellt deltagande än inrikes födda. Personer födda utanför Europa rapporterar också att man saknar såväl socialt som praktiskt stöd i högre utsträckning än andra. Nära varannan person som är född utanför Europa uppger att de har svårt att lita på sina medmänniskor. Integration skapas då människor av olika ursprung med likvärdiga livschanser möts, blandas och berikar varandras erfarenheter. Viktiga arenor för möten och integration är bland annat kultur- och idrottsföreningar. Det finns skillnader i vad och i vilken utsträckning unga deltar i föreningslivet. Flickor med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning än flickor med svensk bakgrund i idrottsföreningar. Enligt riksidrottsförbundet är fotboll, basket och kampsporter de idrotter där deltagandet är vanligast bland unga med utländsk bakgrund. Deltagandet i förening och kulturskola är kopplat till resurser. Ungdomar som kommer från familjer med större materiella resurser och har svenskt ursprung är överrepresenterade i dessa verksamheter. Kommunen kan på olika sätt verka för att underlätta skapandet av flera mötesplatser mellan olika befolkningsgrupper, där man kan utveckla förståelse och kunskap om varandras kulturer. Skapa möten mellan människor som annars inte skulle mötas och skapa nätverk människor och organisationer emellan. Kalmar kommun har instiftat ett årligt integrationspris som uppmärksammar insatser och goda exempel i arbetet för ett integrerat Kalmar. Insatserna ska inspirera andra att ta efter och utveckla aktiviteter i samma syfte. Insatser 1. Fortsatt stöd till, och samarbete med, föreningslivet med särskilt fokus på att utjämna könsmässiga och socioekonomiska skillnader i barns fritidsaktiviteter. Ansvar Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Socialförvaltningen
13 9 (13) 2. Tillgängliggöra föreningslivet för framförallt barn och unga med utländsk bakgrund genom att: - Utbilda vuxna med utländsk bakgrund i föreningskunskap. - Utveckla prova på-verksamhet för hela familjer med utländsk bakgrund. 3. Öka tillgängligheten till kommunala verksamheter för barn och unga med utländsk bakgrund och med särskilt fokus på flickor. 4. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet arbeta med attitydfrågor utifrån diskrimineringsgrunderna där diskriminering och kränkningar på grund av etnicitet är en del. Detta kan exempelvisgöras genom kultur- och fritidsförvaltningens arbete med likabehandlingsplaner inom Säker och Trygg förening. Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltningen, Socialförvaltningen som bedömer vilka av deras föreningar som är aktuella. 5. Fortsätt med och utveckla integrationsrådet. 6. Tillsammans med Röda Korset och andra samarbetspartners utveckla mentorskapsprogrammet kontoret Kommunlednings- i syfte att få fler mentorer. 7. Utveckla arbetet med socialt förebyggande insatser i närområden (med t ex. närområdesutvecklare till fler områden än nuvarande). Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen 3 Bostäder Den svenska bostadsmarknaden är segregerad vilket betyder att olika befolkningsgrupper ofta bor åtskilda från varandra. Så är det till vissa delar även i Kalmar kommun. De mest segregerade områdena är, enligt Välfärdsbokslut 2015, Åby, Gamla stan och Stensberg. Här är alltså chansen minst att man får en granne med utländsk bakgrund. I Kalmar kommun bor det flesta utrikes födda i framför allt Norrliden och Oxhagen. Norrliden och Oxhagen präglas av hyresrätter medan i exempelvis Gamla stan och Stensberg är andelen bostadsrätter och villor stor. De olika områdena är delar av en helhet, staden, och behöver ses i sitt samband inte som isolerade enheter. Det handlar exempelvis om fortsatta satsningar på utveckling av kollektivtrafik och service som underlättar människors vardagsliv samtidigt som ett områdes attraktivitet ökar. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en särskilt viktig roll för integrationen då den påverkar invånarnas möjlighet att bo på olika platser i kommunen. Kollektivnära trafik är också en förutsättning för mångas möjlighet till socialt deltagande som exempelvis i föreningslivet. Människors val och valmöjligheter när det gäller boende har att göra med flera olika faktorer. Det kan handla om inkomst och sysselsättning men det kan också handla om vad man faktiskt erbjuds. Ofta styr ekonomin om man har möjlighet att välja boende eller får ta vad som bjuds.
14 10 (13) Insatser 1. Integrationsaspekter ska beaktas i all samhällsplanering, såväl fysisk som social. 2. Inventera färdiga/befintliga detaljplaner som inte är bebyggda för att bygga bostäder med kort produktionstid. 3. Sträva efter att bygga nya bostäder till rimlig hyra, för att alla människor ska ha möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden. 4. I dialog med Kalmar läns landsting utreda om subventionering alternativt kostnadsfria bussresor för barn och ungdom efter skoltid och under helger. Detta för att ge likvärdiga möjligheter till utbildning, arbete, service och för att kunna delta i kultur- och föreningsliv. 5. Utveckla arbetet med hyresbostäder och kollektivnära trafik i samklang. 6. Fördjupa information och dialog med lokala fastighetsägare och privata hyresvärdar om invandringens och mångfaldens betydelse ur ett tillväxtperspektiv. 7. Starta ett nätverk med kommunens fastighetsägare i syfte att få igång en samverkan/samsyn kring hur bostäder förmedlas. 8. I den långsiktiga planen för hur omsorgsverksamheten ska se ut om tio år bör ett särskilt fokus på kalmarbor med utländsk bakgrund finnas. Ansvar Samhällsbyggnadskontoret, Socialförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret/ Omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning 4 Arbete och sysselsättning Forskare konstaterar att det är vanligare att vänskapsband knyts mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Det visar att det är viktigare att personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än att de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig till sina kollegor. I Sverige har utrikes födda generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. I en rapport från SCB har det studerats hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige, alltså , förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat Försäkringskassan förekommer också.
15 11 (13) Enligt SCB så kan man generellt säga att det är vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige. Den bransch som hade den största andelen utrikesfödda egenföretagare var hotell- och restaurangbranschen, där 70 procent var födda utanför Sverige. Även inom transport och magasinering fanns en förhållandevis stor andel utrikesfödda, 28 procent. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för att ge nyanlända rätt förutsättningar för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Under 2014 har Arbetsförmedlingen genom ett särskilt regeringsuppdrag arbetat med att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av nyanlända invandrares kompetens. Bland annat har Arbetsförmedlingen identifierat tre huvudsakliga utmaningar i arbetet med att öka antalet nyanlända i validerande insatser; identifiering av kompetens, tillgång till validerande insatser och kompletterande utbildning samt attityder och föreställningar. I sin rapport uttrycker Arbetsförmedlingen bland annat att man avser att utöka samarbetet med arbetsgivare för att tillvarata utländsk kompetens. Kommunernas direkta ansvar när det gäller rätten till arbete är begränsad. Det finns dock mycket som kommunerna kan göra för att underlätta för personer att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är viktigt att den kommunala verksamheten i sin helhet bidrar till att skapa förutsättningar för arbete, exempelvis näringslivsutveckling, och att människor har de kunskaper och kompetenser som krävs på arbetsmarknaden. Kommunerna har också ett direkt ansvar när det gäller att anställa personer och påverka andra arbetsgivare från alla grupper i samhället och att ha ett icke diskriminerande förhållningssätt. I Kalmar kommun är arbetslösheten högst i Norrliden, Karlslunda, Oxhagen och Funkabo. Lägst arbetslöshet finns i bland annat Björkenäs, Bremerlyckan, Getingen och Gamla stan. Medianinkomsten i Kalmar kommun är högst i Björkudden, Varvsholmen och Stensö. Lägst är den i Tallhagen och Norrliden. Insatser 1. Initiera dialog med Linnéuniversitetet om kompletteringsutbildningar för kommande bristyrken. 2. Möjliggöra språk- och praktikplatser på samtliga förvaltningar exempelvis med en kontaktperson/förvaltning. 3. Tillämpa sociala krav vid upphandling så att personer som står långt från arbetsmarknaden bereds möjlighet till sysselsättning/praktik/arbete/studier. 4. Tillsammans med personalutvecklarna utreda hur man kan utveckla rekryteringsprocessen i syfte att öka andelen anställda med utländsk bakgrund (ex. genom utveckling av kravprofiler och chefsstöd i mångfaldsfrågor). Ansvar Samtliga förvaltningar Serviceförvaltningen
16 12 (13) 5. Utveckla ingångar till de privata arbetsgivarna för att ta fram praktikplatser för invandrare (ex mot de gröna näringarna). 6. Uppmuntra och stödja kunskapsspridning i näringslivet om fördelarna med att ha en personalstyrka med breda språkliga och kulturella erfarenheter och att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara vinstgivande. 7. Genom projekt Arbetslöshet fortsätta arbeta med att hålla nere arbetslösheten för utsatta grupper., Socialförvaltningen 8. Fortsatt arbete med rätt till heltid. Samtliga förvaltningar 5 Utbildning Enligt SCB är hög utbildning ungefär lika vanlig bland utrikes födda som invandrat under 2000-talet som bland jämnåriga inrikes födda. Däremot är andelen med gymnasiet som högsta utbildningsnivå betydligt lägre än för inrikes födda. En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Detta gäller framför allt vård- och omsorgsutbildade på gymnasienivå. Behovet av personal inom främst äldreomsorgen men även inom området funktionsnedsättning beräknas öka kraftigt, särskilt efter 2020 då 40-talisterna kommer upp i den mer vårdbehövande åldersgruppen 80 år och äldre. Även behovet av två-språkig personal ökar då allt fler äldre med utländsk bakgrund kommer att vara i behov av äldreomsorg. Samtidigt förväntas tillgången på arbetskraft att minska då intresset för vårdoch omsorgsutbildningen inom gymnasieskolan inte är tillräckligt stor. Att få unga intresserade av att välja just vård- och omsorgsutbildning är en utmaning. Andra yrkesgrupper med kommande rekryteringsproblem är bland annat förskolelärare och fritidspedagoger, grund- och gymnasielärare och då framför allt yrkeslärare. Även hotell- och restaurangsektorn bedöms fortsätta att växa. Utbildningsnivå har betydelse för medellivslängd. Skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar såväl livskvalitet som livslängd. En hög utbildningsnivå ökar även förutsättningarna för demokrati och delaktighet i samhället. Utbildning har oerhört stor betydelse för ungdomars framtida möjligheter. Att få lyckas i skolan och med sina studier är en förutsättning för framtida etablering på arbetsmarknaden och för ett framtida gott liv. Utrikes födda elever som kommit till Sverige efter skolstarten är en särskilt utsatt grupp då endast drygt hälften av dem uppnår gymnasiebehörighet och idag kräver i stort sett hela arbetsmarknaden minst gymnasieutbildning.
17 13 (13) Barn och unga Insatser 1. Öka förskolor och skolors mångkulturella och förebyggande arbete för integration. 2. Öka andelen utrikes födda elever som uppnår kunskapskraven för att komma in på gymnasieskolan. 3. Utveckla insatser som minskar hemförhållandets betydelse för att nå kunskapsmålen i skolan. 4. Arbeta för att få ungdomar intresserade av att gå gymnasieprogram som är kopplade till framtida bristyrken. 5. Utveckla förskolors och skolors information på fler språk än svenska (t.ex. kösystem, föräldramötesinformation). Ansvar Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning Vuxna Insatser 1. I samverkan med gymnasieförbundet fortsätta att utveckla sfi som ett verktyg för integration. 2. Idag finns yrkesspår inom vård och omsorg samt transport kopplat till sfi. I samverkan med gymnasieförbundet starta yrkesspår inom fler områden kopplat till bristyrken i regionen. 3. Starta fler förberedande orienteringskurser inom den kommunala vuxenutbildningen för att öka förutsättningarna för fler att kunna läsa vårdoch omsorgskurser på gymnasial nivå. 4. Utveckla yrkessvensklärarstödet på gymnasienivå inom den kommunala vuxenutbildningen. 5. Undersöka möjlighet till språkträning/språkutveckling för föräldralediga i närområden t.ex. i samverkan med familjecentraler/öppna förskolor/sfi. Ansvar, Barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning, Socialförvaltningen
18 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Hillevi Österbo KS 2019/0502 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Uppdrag Kvinnor i arbete Förslag till beslut Att godkänna och anta redovisningen av uppdraget kvinnor i arbete. Bakgrund Bakgrund och syfte Bakgrunden till uppdraget Kvinnor i arbete kommer genom ett politiskt beslut 2019, om att göra en extra satsning gällande arbetslösa kvinnor med utländsk bakgrund vilket leder till egenförsörjning. Arbetsförmedlingen är ansvarig för att göra den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kring deltagare och anvisar personer till arbetsmarknadsenheten, AME. Det betyder att AME i allmänhet inte har någon påverkansgrad på vilka deltagare som anvisas. Det bygger på arbetsförmedlingens beslut om vilka som befinner sig i ett utsatt läge på arbetsmarknaden. AME kan däremot påverka uppdraget genom att fortsätter att ha attraktiva och bra verksamheter för kvinnliga arbetssökande. Genomförande och siffror Under 2018 var det 521 st. deltagare inom AME. Av dessa var 46 % kvinnor och 54 % män. Det kan ses i relation till hur det såg ut för tre år sedan. Vid den tidpunkten var 25 % av deltagarna kvinnor och resten män. Arbetslösa och sökande i program i mars, Kalmar kommun: Kvinnor = 6,5 % (Riket = 6,8 %) Män = 7,2 % (Riket = 7,1 %) En central del i arbetet kring jämställdhet för deltagare inom AME är att verksamheten i sig har ett aktivt arbete för en jämställd organisation. Det pågår ett arbete för att bryta könsstereotypa mönster. Det kan vara att handledare i verk- Arbete och välfärd Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. hillevi.osterbo@kalmar.se
19 KS 2019/ (2) samheten i så stor utsträckning som möjligt representerar bägge könen men även rent praktiskt titta på tillgänglighetsperspektivet som att tex ha omklädningsrum för båda könen. Inom Återbruket har en kvinnlig handledare för första gången anställts vilket attraherar fler kvinnliga deltagare att ha sin anställning inom Återbruket. Arbetsmarknadsenheten driver sedan ECOudden vilket tidigare var ett ESF projekt och organiserad under Socialförvaltningen. Enheten riktar sig till utrikesfödda kvinnor som är långtidsarbetslösa och som av olika orsaker inte lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. ECOudden kommer vara en viktig del av uppdraget kvinnor i arbete men även andra delar av AME kommer arbeta riktat mot kvinnor och vara en del av uppdraget. Utvärdering Ansvarig för uppdraget kvinnor i arbete kommer Niklas Andersson att vara och arbetet kommer följas upp kontinuerligt. Återraportering till utskottet för integration och arbetsmarknad kommer att ske vid septembermötet. Anledning till att beslut bör tas, fakta i ämnet och beskrivning av hur du har kommit fram till beslutet mm. Hillevi Österbo Verksamhetschef
20 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Hillevi Österbo KS 2019/0503 Klicka här för att ange text. Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Uppdrag gällande 10 familjer, Vägar vidare Förslag till beslut Att godkänna och anta redovisningen av uppdraget 10 familjer. Bakgrund Bakgrund och syfte Bakgrunden till 10 familjer kommer genom ett politiskt beslut 2019, om en utveckling av arbetsmetoder för att få människor i arbete. Uppdraget från politiken är att starta med tio familjer med utländsk bakgrund där enbart den ena parten har arbete. Syfte är att öka möjligheten till självförsörjning. Uppdraget benämndes från politiken som 10 familjer vilket verksamheten Arbete och välfärd har döpt till Vägen vidare. Verksamheten ser även ett fördjupat syfte med Vägar vidare genom att undersöka möjligheterna till vilka arbetsmetoder Kalmar kommun kan använda för att arbeta med individer ur ett familjeperspektiv. Urval och avvägningar Personer som nyligen blivit anställda genom Kalmar kommuns arbetsmarknadsenhet, AME, kommer att utgöra underlaget. Deras respektive kommer får erbjudande om att genom verksamheten Arbete och välfärd få fördjupad kartläggning, handledning och vägledning. Tanken är att inledningsvis erbjuda tio personer denna möjlighet. Planering och genomförande Kartläggningar kommer att sker under andra kvartalet Handläggare på flykting och integration, Arbete och välfärd kommer att erbjuda samtal i syfte att ta reda på hur integrationsprocessen har sett ut i varje individuellt fall. Frågorna kommer handla om vad som har fungerat bra, vad som kan utvecklas och vad som saknades under processen. Arbete och välfärd Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. hillevi.osterbo@kalmar.se
21 KS 2019/ (2) Individerna kommer dessutom genomgå en kartläggning där handläggare hjälpa till att klargöra var individen befinner sig idag och var individen är på väg? Insatser för vidare planering kommer kunna erbjudas genom verksamheten Arbete och välfärds ordinarie verksamheter efter beslut om anvisning från Arbetsförmedlingen. Det kan t.ex. bestå av yrkes och studievägledning, aktivitet på Integra eller AME, praktik och fördjupad handledning. Utvärdering Ansvariga för Vägar vidare kommer att följa gruppen kontinuerligt och avstämning kommer att göras regelbundet. Återraportering till utskottet för integration och arbetsmarknad kommer att ske vid septembermötet. Ansvariga för uppdraget Chatrine Ekfeldt och Carolina Andersson på flykting och integration Erik Sjöberg på arbetsmarknadsenheten Kontaktpersoner inom verksamheten Arbete och välfärd Flykting och integration: Carolina Andersson carolina.m.andersson@kalmar.se och Chatrine Ekfeldt Chatrine.ekfeldt@kalmar.se Arbetsmarknadsenheten: Erik Sjöberg Erik.Sjoberg@kalmar.se Marianne Holmgren Marianne.Holmgren@kalmar.se (Anledning till att beslut bör tas, fakta i ämnet och beskrivning av hur du har kommit fram till beslutet mm. Här kan du skriva ytterligare information som är av betydelse för beslutet, förslag på yttrande osv beroende på vad ditt ärende gäller. Är det ett långt yttrande ska det finnas två separata skrivelser, ett yttrande och en tjänsteskrivelse där man antar yttrandet. Ärendet ska belysas ur hållbarhetsperspektivet, dvs vilken inverkan får beslutet ur en social, ekonomisk och ekologisk synpunkt. Exempelvis jämställdhet, barnperspektivet m.m.) Hillevi Österbo Verksamhetschef
Handlingsplan för integrationsarbete
Handlingsplan för integrationsarbete Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med Tills vidare Diarienummer 2016-625-133 Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt
Läs merIntegration - en handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg soc hållbarhet Louise Weidolf 2015-12-14 1 (13) Integration - en handlingsplan med fokus på inrikes och
Läs merHandlingsplan för integration remiss
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf 2015-09-01 KS 2015/0742 50610 Rev 2015-09-10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingsplan för integration remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merRemiss - Integration - En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2015-10-13 SN 2015/0391.02.10 0480-450885 Socialnämnden Remiss - Integration - En handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda
Läs mer1. Information Presentation Ljungnäs Kl. 10:00 10:15 Föredragande: Arbetsmarknadschef Niklas Andersson
Utskottet för integration och arbetsmarknad Kallelse/Föredragningslista Tid Fredag den 3 maj 2019 kl. 10:00 15:00 Plats Ljungnäs Enligt uppdrag Karolina Dahlin Sekreterare Föredragningslista Val av protokollsjusterare
Läs merHandlingsplan för integration
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Louise Weidolf 2015-11-11 KS 2015/0742 50610 Kommunfullmäktige Handlingsplan för integration Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 15 september 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista 1. Stöd till forskning,
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 8 september 2015 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merBarn- och ungdomsnämnden
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 21 oktober 2015 kl 13:00-17:00 Plats Öppna förskolan i Smedby, Ingelstorpsvägen 1 (ingång vid parkering Tingbyskans) Meddela
Läs merKommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad
Tid Tisdagen den 28 maj 2019 kl. 10:10 11:30. Plats Stadshuset, Nelsons loft Omfattning 30-34 ande Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M), vice ordförande Roger Holmberg (S) Erik Ciardi (C) Lasse
Läs merIntegrationsstrategi för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen
Läs merTOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379
TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merPolicy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
Läs merIntegrationsplan för Ale kommun
Ärendenr: KS 2017.407 Integrationsplan för Ale kommun 2018 2021 Integration för hela livet Förord Integration av nyanlända och utrikesfödda Alebor i Ale kommun ska genomsyra hela kommunen och alla verksamheter.
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merStrategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merIntegrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merKommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad
1(3) Kommunstyrelsens utskott för integration och arbetsmarknad Tid Måndag den 4 mars 2019 kl. 15:00 Plats Integra, Kaggensgatan 40 A Enligt uppdrag Ann-Mari Nilsson Föredragningslista Val av protokollsjusterare
Läs mer28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan
28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merProgram för ett Integrerat samhälle
Hans Johansson Handläggare 033-35 85 73 SKRIVELSE Datum 2019-05-14 Instans Arbetslivsnämnden Dnr ALN 2019-00055 1.1.3.0 Sida 1(1) Program för ett Integrerat samhälle Arbetslivsnämndens beslut Arbetslivsnämnden
Läs merför inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning
Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering
Läs merBilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Läs merINTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018
Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär
Läs merDu är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare
Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merRiktlinjer integration KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-10-21 1 (1) Kommunstyrelsen Riktlinjer integration KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av ärendet Sunne
Läs merUppföljning av Integrationsstrategi 2016
Tjänsteskrivelse 2017-02 - 14 Handläggare Merith Fröberg Tillväxtavdelningen Näringslivsnämnden Uppföljning av Integrationsstrategi 2016 Förslag till beslut Nämnden har tagit del av uppföljningen av Integrationsstrategi
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merRiktlinjer för mottagande av nyanlända
Riktlinjer för mottagande av nyanlända Riktlinje Diarienummer: KS 2016/1392 Dokumentansvarig: Chef Flykting Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2016-09-28
Läs merIntegrationsstrategi 2020
Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför
Läs merLinköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
Läs merRemiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merVälfärdsbokslut 2015
Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet
Läs merIntegrationspolitiskt program
Integrationspolitiskt program 2016-2022 Antaget av kommunfullmäktige den 23 maj 2016 75 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Vad är integration? 4 Övergripande mål 5 Organisation och arbetssätt 5 Strategiska insatser
Läs merPLAN FÖR ARBETSMARKNAD OCH
PLAN FÖR ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION LAXÅ KOMMUN 2019-2022 Fastställd av kommunstyrelsen den 30 januari 2019, 6 1 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill
Läs merDu är nyckeln till fler bostäder
Du är nyckeln till fler bostäder Integration Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund. Integration handlar om att människor kan leva tillsammans med respekt för varandras olikheter,
Läs merIntegrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning
www.hassleholm.se Integrationsstrategi Strategi för bostad, utbildning, sysselsättning och social sammanhållning Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 1 Ansvar, genomförande och uppföljning 1 Vad är integration
Läs mer1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning
Läs merIntegrationsplan
2018-04-09 Integrationsplan 2018-2020 Munkedals kommun KS 2018-143 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr. Sida 2 av 5 1. Inledning Under den stora flyktingvågen
Läs merHandlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om
Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018 2022 Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-11-14 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Handlingsplan för
Läs merIntegrationsstrategi. Krokoms kommun
Integrationsstrategi Krokoms kommun Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY
Läs merIntegrationspolitiskt program
Integrationspolitiskt program Alla som bor och verkar i Eksjö kommun ska känna en delaktighet i, och solidaritet med det svenska samhället och dess grundläggande värderingar Antaget av kommunfullmäktige
Läs merPOLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration
POLICY Integrationspolicy Utbildning Arbete Integration POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer för integration
Sida 1/6 Riktlinjer för integration Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kungsbacka
Läs merHandlingsplan för integration
Handlingsplan för integration Dokumenttyp Handlingsplan Gäller för Tierps kommuns samtliga verksamheter Fastställd av Kommunstyrelsen 72.2017 Dokumentansvarig Kommunchef Diarienummer KS 2017.411 Fastställd
Läs merArbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Läs merDrogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-25 KS 2016/0279 Kommunfullmäktige Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Drogpolitiskt program
Läs merIntegrationsplan för Växjö kommunkoncern
Integrationsplan för Växjö kommunkoncern Bakgrund Syfte med integrationsplan: En koncerngemensam plan för integration ska peka ut effektiva integrationsstrategier för Växjö kommunkoncern, baserat på forskning
Läs merPolitiska inriktningsmål för integration
Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merSvar motion 2/ Kommunal Integrationsstrategi samt handlingsplan
Dnr 9016/96.109 Svar motion 2/2016 - Kommunal Integrationsstrategi samt handlingsplan Robertsfors kommun ska kännetecknas av att vi erbjuder alla människor goda möjligheter till en aktiv fritid, att demokratin
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merBilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:
Sida 1 av 5 Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten: Arbetsmarknadsenheten är organiserad inom Tillväxt och utveckling.
Läs merIntegrationsstrategi för Västerviks kommun
2018-09-25 Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2018-2022 Vision Västerviks kommuns vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Västerviks kommun ska vara en attraktiv
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merSamhällsorientering och vägledning 2018
Samhällsorientering och vägledning 2018 Enheten 2018 Målgruppen för enheten är flyktingar, som fått ett uppehållstillstånd, mottagna enligt avtal mellan Västerås Stad och Migrationsverket, egenbosatta
Läs merRiktlinjer för flyktingmottagande i Botkyrka kommun
Riktlinjer för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merMotion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd
UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum 2016-12-13 195 Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd Dnr SN 2016/0589.02.05 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2016-11-29. Motion från Christina
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merTid Tisdagen den 27 oktober 2015 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.
KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 27 oktober 2015 kl. 9:00. Preliminär sluttid kl. 12:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten
Läs merIntegrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten
Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska
Läs merProgram för inflyttning och integration
1 (11) Id nr: 0:34 Typ: Program Giltighetstid: 2017-2020 Version: 2.0 Fastställd: KF 2017-11-15, 80 Uppdateras: 2020 Program för inflyttning och integration 2017-2020 Innehållsförteckning 1. Inledning
Läs merSTRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.
Läs merEn sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning
Läs merRemiss - Förslag till Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2016-03-07 ON 2016/0047 0480-453515 Omsorgsnämnden Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merHandlingsplan för ett integrerat samhälle
25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16
w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015
Läs merRemiss - Drogpolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Linus Hellman 2016-03-10 SKDN 2016/0029 52904 Södermöre kommundelsnämnd Remiss - Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merStrategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun
Strategi för flyktingmottagande i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: SN/2015:242 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: skriv
Läs merIntegrationsrådet PROTOKOLL. Tid Onsdag den 19:e september Plats KS-salen i Stadshuset, Kalmar kommun. Omfattning 31-37
Integrationsrådet Tid Onsdag den 19:e september 2018 Plats KS-salen i Stadshuset, Kalmar kommun Omfattning 31-37 Närvarande Dzenita Abaza, kommunalråd (S) och ordförande i Integrationsrådet Bertil Dahl,
Läs merIntegrationsplan. Stenungsunds kommun
Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning
Läs merSverige växer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni Arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Sverige växer Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 9 juni 216 Foto: Martina Huber/Regeringskansliet 239 av landets 29 kommuner växer Befolkningsutveckling 21 Befolkningsutveckling 215
Läs merNationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015
Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De
Läs merIntegrationsplan remissversion
Integrationsplan remissversion Bakgrund Syfte med integrationsplan: En koncerngemensam strategi för integration ska peka ut effektiva integrationsstrategier för Växjö kommunkoncern, baserat på forskning
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merSolna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration
Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella
Läs merMedborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27
Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merÖverenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag
Läs merSammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor
Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del
Läs merSTRATEGI FÖR INTEGRATION
STRATEGI FÖR INTEGRATION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-12-20 173 EN STRATEGI FÖR LIKA RÄTTIGHETER, MÖJLIGHETER OCH SKYLDIGHETER Integration sker i mötet mellan människor. Ystads kommuns integrationsarbete
Läs merKonkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016
DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i
Läs merDROGPOLITISKT PROGRAM
DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merPlats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl måndagen den 23 april 2018.
Framtidsgruppen Minnesanteckningar Plats och tid Kommunkontoret S-rum, Vedholmen kl 09.00-12.00 måndagen den 23 april 2018. Beslutande Thomas Asker Marie Hedberg Els-Marie Ragnar Jan W Kjellberg Irma Sjölinder
Läs mer