DIGITAL MATHANDEL Rapport En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

Transkript

1 DIGITAL MATHANDEL Rapport 2015 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1

2 Digitala handeln i Sverige Detta är sjätte året som Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital Mathandel (tidigare Mat på nätet). Rapporten syftar till att lyfta kunskapen om livsmedelsförsäljningen på nätet. Rapporten beskriver både konsumenters och aktörernas attityder, åsikter och utmaningar samt marknadens storlek och utveckling. Livsmedelsförsäljningen på nätet fortsätter att öka i rasande takt, branschen utvecklas och allt fler konsumenter handlar på nätet. Denna rapport har skrivits av HUI Research på uppdrag av Svensk Digital Handel. Rapporten bygger på en konsumentundersökning och företagsintervjuer. Konsumentundersökningen baseras på en webbenkät med respondenter mellan år. Webbenkäten besvarades under maj 2015.

3 E-handeln i Sverige omsatte totalt 42,9 miljarder kronor under 2014, vilket motsvarar en tillväxt om 16 procent. Därmed står e-handeln för 6,4 procent av den totala omsättningen inom svensk detaljhandel. De dominerande e-handelsbranscherna fortsätter att vara hemelektronik och kläd- och skohandeln. Starkast tillväxt ser vi däremot i de yngre e-handels branscherna såsom livsmedels,- leksaks- och bygghandeln. Livsmedelsbranschen på nätet fortsätter alltså att växa och ökade med 41 procent under Livsmedelsbranschen på nätet motsvarar drygt 1 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Andelen som handlar livsmedel på nätet ökar kontinuerligt och under det senaste året har var fjärde person handlat mat på nätet.

4 Mat på nätet omsatte cirka 3 miljarder kronor under 2014 Livsmedelsförsäljningen är en av de branscher som visar starkast tillväxt på nätet, men tillväxten sker från mycket låga nivåer ökade branschen med 41 procent och omsatte 3 miljarder kronor (inklusive moms) i Sverige. Av dessa 3 miljarder uppskattar HUI att lösplock står för 50 procent av omsättningen och matkassar eller specialvaruköp för 50 procent. Den totala livsmedelshandeln omsatte 275 miljarder kronor *, vilket gör att andelen som handlas på nätet motsvarar drygt 1 procent. I Storbritannien står försäljningen av livsmedel på nätet för cirka 5 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Det är den marknad som har kommit längst inom livsmedel på nätet. Den svenska marknaden växer dock i rasande tempo. * Avser endast försäljning av livsmedel. Ej alkoholhaltiga drycker. TILLVÄXT 41% 4 4

5 Prognosen är att livsmedelsförsäljningen på nätet kommer att öka med 40 procent under 2015, vilket innebär att branschen kommer att omsätta drygt 4 miljarder kronor. Andelen skulle därmed öka från 1 procent till 1,5 procent av den totala livsmedelsbranschen. Prognosen grundar sig dels på att en del av de personer som inte har möjlighet att handla mat på nätet idag skulle göra det om möjligheten fanns (läs mer om detta senare i rapporten) och dels på att befintliga kunder handlar mer eller oftare. I takt med att allt fler aktörer satsar på nätet eller utökar sina upptagningsområden kan således tillväxten öka ytterligare. Livsmedelsförsäljning på nätet *Prognos 2015 Omsättningsuppgifterna för har reviderats på grund av säkrare mätmetod. B5

6 Försäljningen tar fart nu! Att livsmedelsförsäljningen spås fortsätta växa i ungefär samma takt som de senaste åren beror på flera saker. Nedan listas några faktorer som driver på utvecklingen. Konsumentmognad En tröskel har varit och är fortfarande att få konsumenter till att prova på att handla livsmedel på nätet. Har man en gång provat är chansen stor att man fortsätter. En allt större andel konsumenter provar faktiskt på att handla mat på nätet, vilket gör att försäljningen kommer att fortsätta öka. Fler aktörer Fler aktörer som säljer livsmedel via nätet tillsammans med satsningar från branschen kommer att bidra till att marknaden växer. Dels genom ett ökat intresse bland konsumenter, och dels genom ett ökat utbud och större tillgänglighet i landet. Digitalisering En ökad digitalisering kommer också att göra att försäljningen på nätet förstärks. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och kommer sannolikt att accelerera framöver. Detta kommer att innebära att vi kommer att få se nya lösningar i detaljhandeln som driver på konsumtionen på nätet samt förenklar för konsumenter. Exempel på detta skulle kunna vara intelligenta kylskåp, möjlighet till kylförvaring i anslutning till bostäderna, utveckling av appar eller prediktiv analys (beställning innan kunderna själva vet om behovet). 6 6

7 Utmaningar för branschen Det finns en del områden som fortfarande ses som stora utmaningar i branschen: Varupresentation & kläm- och kännfaktorn Hur produkterna ska visualiseras och presenteras på hemsidorna för att locka konsumenterna är en viktig fråga. Dessutom ska konsumenterna känna trygghet i att livsmedlen håller hög kvalitet. Kläm och kännfaktorn är nätet största nackdel och det kan vara svårt att komma runt problemet. Ett sätt att komma över detta hinder är tydliga bilder med tillräckligt mycket information för att konsumenterna ska känna sig trygga. Leveranser & betalningsviljan för leverans Det är en stor efterfrågan av flexibla leveranser bland konsumenter. Att kunna välja när och hur de vill ha en vara levererad. Ofta är även priset för leveranserna ytterligare en faktor som påverkar konsumenters val. Detta sätter stora krav på aktörerna vad gäller både planering av leveranser, med exempelvis plockning, och själva logistiken och leveransen. Ändrat konsumentbeteende & att bryta vanor Många konsumenter går i gamla vanor och inkörda rutiner, men både denna rapport och tidigare rapporter tyder på att när konsumenter väl har handlat mat på nätet en gång är chansen stor att de fortsätter. Detta är dock en utmaning för aktörerna, att få fler konsumenter att prova samt att försöka vända ett invant beteende. B7

8 Var fjärde konsument har handlat livsmedel på nätet Trenden är att allt fler konsumenter handlar livsmedel via nätet. En fjärdedel av de tillfrågade respondenterna har under det senaste året handlat livsmedel via nätet, en ökning om tre procentenheter jämfört mot föregående år. Sedan 2010, första gången rapporten skrevs, har andelen ökat från 9 procent till 25 procent, det vill säga en ökning med nästan 300 procent. Av dem som inte har handlat mat på nätet anger drygt en av tio att de tror att de kommer att handla mat på nätet under det kommande året. Dessutom är det en stor andel som inte vet om de kommer att handla på nätet eller inte. Det finns således en potential för livsmedel på nätet framöver. Var fjärde person har handlat på nätet redan idag, men ytterligare en av tio kan alltså komma att börja handla mat på nätet under året. 8 8

9 Har du handlat livsmedel på nätet under det senaste året? 30% 25% 22% 25% 20% 17% 15% 10% 9% 10% 12% 5% 0% Bas: samtliga Tror du att du kommer att köpa någon form av mat via nätet under det kommande året? 12% 34% 54% Bas: har ej handlat mat på nätet B9

10 Vem handlar på nätet? Precis som i tidigare rapporter är det alltså främst den yngre generationen som ligger i täten vad gäller konsumtion på nätet. 42 procent av respondenterna mellan 18 och 25 år har handlat livsmedel på nätet. En ännu större andel, nära hälften (46 procent), av respondenterna mellan 26 och 35 år uppger att de handlat livsmedel på nätet under det senaste året. Bland de äldre är livsmedelköp på nätet betydligt mer ovanligt. Enbart 16 procent av respondenterna mellan 56 och 65 år samt 11 procent bland personer mellan 65 och 70 år uppger att de handlat livsmedel via nätet under det senaste året. Dock har även andelarna i de äldre åldersgrupperna ökat något sedan förra årets mätning. Hushåll med barn handlar i större utsträckning livsmedel på nätet än hushåll utan barn, 29 procent respektive 23 procent. Storstadsborna har också handlat i större utsträckning än småstadsbor

11 B11

12 Vunnen tid är en av fördelarna Likt tidigare års undersökningar är en av de största fördelarna med att handla mat på nätet att man vinner tid, enligt konsumenterna själva. För många är livsmedelsinköp ofta förknippade med tid för resa till butiken, strosa runt i butiken och sedan resan hem med varorna. Att kunna sitta kvar framför datorn, med en inköpslista i handen gör att många kan minska tiden de lägger på att handla. En annan stark fördel är att kunna få varorna hemlevererade. På så sätt slipper konsumen terna att bära på tunga matkassar från butikerna. De slipper också gå eller vistas i butikerna. Bland de yngre generationerna (upp till 45 år) är tiden den viktigaste fördelen, medan de äldre generationerna (över 45 år) anser att få varorna hemlevererade och att de på så sätt slipper bära tunga matkassar är den främsta fördelen. Även barnfamiljerna anser i högre utsträckning än de utan barn att tiden är den viktigaste aspekten. Jag vinner tid Jag får varorna hemlevererade och slipper bära matkassar Jag slipper gå till/vistas i fysiska butiker Jag kan göra min beställning när på dagen/i veckan jag vill Jag får ett större sortiment att välja från Jag gör färre impulsköp Jag får ny inspiration i matlagningen eftersom jag får nya varor/recept Jag löser problematiken med middag för hela veckan Vad anser du vara de största fördelarna med att handla mat på nätet? Bas: har handlat mat på nätet Annat nämligen: Det finns inga fördelar 12 12

13 Bekvämlighet är den främsta anledningen De främsta anledningarna till att handla på nätet generellt har varit utbud, bekvämlighet och pris. Även när det kommer till livsmedel är det dessa faktorer som uppges vara de främsta anledningarna till att konsumenterna handlar på nätet. 42 procent anger att det är av bekvämlighetsskäl som de handlar livsmedel på nätet. Därefter följer utbud. Bland andra anledningar nämner konsumenterna bland annat att det har varit billigare att handla livsmedlen på nätet och att de velat prova på att handla mat på nätet. Bland barnfamiljer är bekvämligheten en ännu större drivkraft till att handla mat på nätet. Att kunna handla när på dygnet de vill, från arbete, från soffan framför datorn eller via mobilen på väg någonstans. Vilken är den främsta anledningen till att du handlar mat på nätet? 6% 3% 8% 9% 42% 16% 16% Bas: har handlat mat på nätet B13

14 Fler som handlar från fullsorterade matbutiker Andelen som har handlat från fullsorterade matbutiker ökar. Hälften. 50 procent, av de som har handlat mat på nätet har handlat i en matbutik på nätet. Vid föregående års undersökning var motsvarande siffra 43 procent. Även andelen som har handlat från specialvarubutiker har ökat, från 32 procent 2014 till 40 procent Andelen som har handlat middagslösningar har dock minskat något mellan 2014 och De vanligaste produkterna att handla är torrvaror, ofta tyngre typer av livsmedel såsom pasta, gryner, mjöl och socker. Nära hälften av de som har handlat livsmedel har handlat dessa varor. Frukt och grönt samt choklad är också vanliga produkter att köpa på nätet. Från vilken typ/vilka typer av internetsajter har du handlat under det senaste året? Bas: har handlat mat på nätet 14 14

15 Vilken typ/vilka typer av livsmedel har du handlat på nätet? Torrvaror (pasta, gryner, frukostflingor etc) Frukt, grönsaker Choklad/konfektyr Mejerivaror Kött, fisk, ägg, charkuterier Hushållsvaror (hushållspapper, tvättmedel etc) Konserver Alkoholfria drycker Hela middagslösningar Frysvaror Delikatesser (fina oljor, exklusiva charkuterier etc) Specialkost (glutenfritt, låglaktos, etc) Alkoholhaltiga drycker (vin/öl/sprit) Måltisersättning för viktminskning eller viktökning Bas: har handlat mat på nätet Annat Barnmat B15

16 Upplevda nackdelar med livsmedelsköp på nätet Pris har varit en viktig drivkraft till näthandelns framfart generellt och fortfarande är det en av de anledningar som dyker upp oftast till varför man handlar på nätet. Vad gäller livsmedel på nätet är fraktkostnaden den största nackdelen, enligt respondenterna. Även priset på produkterna ses som en nackdel, då de anses vara dyrare än i butik. Att respondenterna inte kan se och känna på produkterna ses också som negativt. Att inte kunna se och känna på livsmedelsprodukterna var även en av de största nackdelarna bland de som inte har handlat mat på nätet. Efter runt 45 års ålder vänder åsikterna i viss mån. Fraktkostnaden framhålls fortfarande som en stor negativ faktor, men inte lika påtagligt som för de yngre generationerna. Istället lyfter de bland annat fram att inte kunna se maten och att de tycker att det är roligt att handla i butik som de största nackdelarna

17 Vad anser du vara de största nackdelarna med att handla mat på nätet? 8% 6% 4% 9% 9% 46% 10% 11% 13% 32% 13% 27% Bas: har handlat mat på nätet B17

18 Stor vilja att kunna prenumerera på basvaror Nära hälften av alla respondenter som köpt livsmedel på nätet under senaste året säger sig kunna tänka sig prenumerera på basvaror såsom exempelvis mjölk, bröd, diskmedel och toalettpapper. Andelen har ökat från förra mätningen 2014, från 44 procent till 47 procent. Andelen som kan tänka sig att prenumerera på basvaror ökar när man kikar på hushåll med barn. 56 procent av dessa kan tänka sig att prenumerera på basvaror. Andelen som kan tänka sig att prenumerera på basvaror sjunker med ökad ålder. Cirka 55 procent av respondenterna mellan 18 och 45 år uppger att de skulle kunna tänka sig prenumerera på basvaror. Bland respondenter mellan 46 och 55 år är siffran 46 procent och bland respondenter över 56 är det enbart 25 procent som säger sig kunna prenumerera på basvaror. Skulle du kunna tänka dig att prenumerera på basvaror? Bas: har handlat mat på nätet 18 18

19 B19

20 Hemleverans om kunderna själva får välja Hemleverans är vanligast vid köp av livsmedel på nätet, totalt sett fick 62 procent av respondenterna sitt senaste livsmedelsinköp direkt till dörren. Detta skiljer sig dock något från köp av sällanköpsvaror, där ungefär lika stor andel istället har fått sin senaste sällanköpsvara via click n collect procent av respondenterna uppger att de fick sina livsmedel levererade hem vid en tidpunkt som de själva kunnat välja, medan 28 procent fick dem vid en tidpunkt som aktören bestämt. Att varorna levereras direkt till dörren är också det klart högsta önskemålet av de olika leveransalternativen

21 Hur fick du ditt senaste livsmedelsinköp levererat? Hem till dörren, vid en tidpunkt jag själv fått bestämma Hem till dörren, vid en tidpunkt som aktören bestämt Hämtade leveransen i en butik som var förbestämd av aktören Hämtade leveransen i en butik jag själv fått välja Annat, nämligen: Hur skulle du vilja få dina livsmedel levererade? Leverans direkt till min dörr Leverans till valfritt upphämtningsställe Leverans till livsmedelsbutiken för upphämtning Leverans till en låst kylbox i/utanför min fastighet Genom så kallad drive-through vid livsmedelsbutiken Annat Leverans till min arbetsplats B21

22 Teknisk utveckling är välkommet Den tekniska utvecklingen går allt snabbare. Konsumenter vet ofta inte vad de vill ha förrän de får en produkt framför sig och skapar ett nytt behov. A lot of times, people don t know what they want until you show it to them - Steve Jobs Respondenterna fick, trots detta, några exempel på hur tekniken kan se ut gällande livsmedel framöver och fick välja det alternativ som de trodde att de skulle handla ifrån, givet att möjligheten fanns. Förutom att gå i fysiska butiker vill de bli inspirerade på nätet och själva kunna handla de varor de behöver. Dessutom verkar en del lockade av ett intelligent kylskåp som ska känna av när en vara är slut och lägger en beställning till butiken

23 Vilket av nedanstående alternativ beskriver bäst hur du tror att du skulle handla livsmedel eller övriga dagligvaror, givet att möjligheten fanns? Jag vill fortsätta gå i fysiska butiker Jag vill kunna bli inspirerad på nätet och köpa de varor jag behöver Jag vill att mitt kylskåp ska känna av när en produkt gått ut/tagit slut och lägger en automatisk beställning av de varor jag programmerat in Jag vill kunna skanna streckkoden på en produkt med min mobiltelefon när jag själv märker att något behöver fyllas på och att det automatiskt går en beställning till nätbutiken Jag vill kunna få basvaror (såsom mjöl, mjölk mm) hemleverererade men går gärna själv i butik för övriga varor Jag vill kunna läsa recept och direkt kunna beställa de ingredienser som ingår och få det hemlevererat Vet inte Annat, nämligen: B23

24 Var femte har handlat livsmedel med mobilen Konsumenterna handlar framförallt sina livsmedel på nätet via en dator, 81 procent har handlat livsmedel via datorn under det senaste året. Det beror sannolikt på att de får en bra överblick, kan se flera varor åt gången och bra storlek på skärmen etc. Tre av tio har däremot också handlat via mobila enheter och snävar man in det ytterligare har 17 procent handlat livsmedel via mobiltelefonen (via en app eller mobilsajt). Mobilen blir allt viktigare i köpprocessen överlag. I synnerhet i researchfasen, men den blir även allt viktigare som köpverktyg. Att kunna handla på språng, lägga till en vara som missats att handla eller bocka av inköpslistan i rörelse blir allt mer efterfrågat i vårt allt mer tidspressade samhälle, framförallt i storstäderna. Från vilka enheter har du handlat livsmedel på nätet under det senaste året? 17% från mobilen 29% från mobila enheter (surfplatta plus mobil) 24 Bas: har handlat mat på nätet 24

25 B25

26 Konsumenterna sparar tid när de handlar på nätet Majoriteten av respondenterna, 62 procent, anser att de sparar tid när de handlar på nätet. 70 procent anger att de genom nätet kan handla när och var de vill. Underlätta och förenkla för konsumenter är alltså en stor drivkraft till mat på nätet och många efterfrågar ökad flexibilitet. Respondenterna anser att utbudet inte är tillräckligt stort, utan att det finns en del kvar att göra på det området. Dessutom är det inte så som många tror enklare att hitta på nätet, många är vana vid hur sin butik ser ut i den fysiska handeln, men på nätet blir upplägget annorlunda. Sannolikt handlar mycket om vana. Där det finns en utvecklingspotential är framförallt gällande leveranserna enligt konsumenter. En del aktörer låter kunderna själva bestämma var och när de ska få leveransen, men fortfarande finns en del kvar att göra. Samma flexibilitet som erbjuds när de väl gör köpen bör erbjudas när respondenterna väl ska få varorna levererade. Hur väl instämmer du i följande påståenden? Tid 26 26

27 Kvalité och utbud Leveranserna Bas: har handlat mat på nätet B27

28 Många som e-handlar mat rekommenderar andra att handla Även detta år ställdes frågan om konsumenterna skulle rekommendera andra att handla mat på nätet. Nära 80 procent skulle rekommendera andra att handla mat på nätet. Detta är en ökning från i fjol då motsvarande siffra var 70 procent. Var femte person skulle dessutom rekommendera det i mycket hög utsträckning. Överlag är alltså många mat-på-nätet-anhängare mycket positiva till formatet och en del är sannolikt stora ambassadörer. 77% SKULLE REKOMMENDERA ANDRA I vilken utsträckning skulle du rekommendera andra att handla mat på nätet? 1 5= AMBASSADÖRER Bas: har handlat mat på nätet 28 28

29 Net Promoter Score Net Promoter Score (NPS) är en metod för att mäta kundlojalitet. Metoden grundar sig på frågan Hur troligt/ i vilken utsträckning skulle du rekommendera (vårt företag/bransch) till andra? Metoden utvecklades av Fred Reichheld, Bain & Co. och Satmetrix på talet då de också presenterade metoden i boken The Ultimate Question. Respondenterna får svara på en skala mellan 1 och 10, där 1 inte alls sannolikt och 10 är högst sannolikt. Beroende på respondenternas svar delas de in i tre kategorier. 1-6 = Kritiker eller Detractors 7-8 = Passiva eller Passives 9-10 = Ambassadörer eller Promoters Sedan beräknas Net Promoter Score utifrån: andelen ambassadörer (%) minus andelen kritiker (%) Siffran som beräkningen ger är företagets/ branschens Net Promoter Score. Net Promoter Score är en enkel metod, vilket också kan vara en nackdel. Metoden ger en siffra över hur villig kunden är att rekommendera företaget. Däremot tar den inte hänsyn till exempelvis hur nöjd kunden är med olika produkter (i det här fallet olika företag) eller hur väl kunden känner till varumärket. Net Promoter Score (NPS) för livsmedelsbranschen på nätet hamnade på minus 14 under Detta är dock en kraftig förbättring jämfört med föregående år då NPS hamnade på minus % NPS 2015 Denna siffra är användbar för att se hur branschen utvecklas. Även om e-handelsförsäljningen visar höga tillväxttal så är den fortfarande relativt outvecklad. Livsmedelsbranschen på nätet har idag inte tillräckligt många ambassadörer som kan tala för branschen eller rekommendera kanalen vidare, men det går åt rätt håll. -21% NPS 2014 Några anledningar till den negativa siffran i Sverige är att det finns en hel del kvar att göra bland aktörerna, logistiken måste fungera och effektiviseras och det behövs skapas en starkare köpupplevelse. B29

30 Känn- och klämfaktorn är det största hindret Att inte kunna se och känna på varorna är, likt tidigare undersökningar, det främsta skälet till varför en stor andel av konsumenterna inte handlar mat på nätet. Här finns en stor utmaning för nätaktörerna idag, att kunna illustrera och ge tillräcklig information om produkterna, att konsumenterna känner sig trygga och bekväma med att handla livsmedel på nätet. Ett annat skäl som framförs av respondenterna till varför de inte handlar på nätet, utan istället går i fysiska butiker är på grund av vana. 27 procent av respondenterna uppger att de handlar i fysiska butiker av gammal vana och ytterligare 10 procent uppger att de bara inte har kommit till skott med att handla sina livsmedel på nätet. De yngre generationerna är mer otåliga än de äldre. De vill inte vänta på leveranserna utan få sina varor direkt. En annan skillnad är att de anser att varorna är dyrare än i fysiska butiker. Jag vill själv se varorna i butik Jag fortsätter att handla i fysiska butiker av gammal vana Det passar inte min livssituation/boendesituation Det finns inte leverans till min ort Jag tycker att livsmedlen är dyrare på nätet än i fysisk butik Jag har bara inte kommit till skott än Jag vill inte vänta på leveransen Varför handlar du inte livsmedel via nätet? Bas: har ej handlat mat på nätet Jag kan inte få varorna levererade vid den tid jag vill Annat Vet ej Jag litar inte på e-handel Jag tycker att det är för dålig kvalitet på livsmedlen 30 30

31 B31

32 Billigare leveranser skulle få fler att handla Pris är, som nämnts tidigare, en viktig faktor överlag vid köp på nätet. Drygt var fjärde person som inte redan idag handlar mat på nätet anger att billigare leveranser skulle få dem att handla mat på nätet. Därefter följer special- och rabatterbjudanden. Detta kan vara en strategi till att få konsumenter till att börja testa och bryta vanan att gå till en fysisk butik. Leveranspriser och dyrare livsmedelspriser på nätet är något som har diskuterats tidigare. Det finns redan de som idag anser att de kan betala extra för bekvämligheten, att få varorna hemlevererade, men det är tydligt att en stor andel fortfarande är tveksamma till att betala mer för att få varorna hemlevererade. Det är också en relativt stor andel som inte kan handla mat på nätet på grund av att det inte finns leverans till deras ort. Bland personer boende i småstäder anger hela 30 procent att de skulle kunna handla mat på nätet om det fanns leverans till orten. Vad skulle kunna få dig att börja handla mat på nätet? Bas: har ej handlat mat på nätet Billigare leveranser Special-/rabatterbjudanden Löfte om kommande rabatterbjudanden, inte enbart vid ett första köp Leverans till min ort Bättre leveransalternativ Större utbud av varor Recept och matlagningstips Annat, nämligen: Jag är inte intresserad av att köpa mat på nätet 32 32

33 B33

34 Kontakta oss gärna För mer information och frågor, vänligen kontakta: Jonas Ogvall, VD, Svensk Digital Handel, tel: , mobil: , Svensk Digital Handel Svensk Digital Handel är intresseorganisationen för den digitala handeln i Sverige och vår vision är att vartannat köp ska vara digitalt. Vi verkar för att framtids- säkra medlemmarnas digitala verksamhet och tillsammans göra det enklare att handla på nätet. Svensk Digital Handel är en del av Svensk Handel. CxO DINNER Svensk Digital Handel arrangerar D-Congress, CxO Dinner, D-Fokus Logistik, D-Fokus B2B m.m

35 Om undersökningen Konsumentundersökningen genomfördes mellan den 15 maj och 1 juni Undersökningen genomfördes via en webbenkät, där respondenter svarade på undersökningen. Av dessa uppgav 526 respondenter att de köpt livsmedel via nätet under det senaste året. 35 procent uppgav att de bodde i en storstad ( invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala med kranskommuner) 51 procent av respondenterna var män, 49 procent kvinnor. B35

36