4TIPS FRAMGÅNGSRIK PROJEKTLEDNING. Nordiskt forum 2011 Konferens i ledarskap för stora projekt

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS November 2011 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus Nr. 1 FRAMGÅNGSRIK PROJEKTLEDNING 4TIPS FRAMTIDENS TUNGVIKTARE Elisabeth Thand-Ringqvist, vd Företagarna: Ledarkunskapen är viktig men, ännu viktigare är kunskap och erfarenhet av det man ska projektleda. FOTO: FREDRIK HJERLING Nordiskt forum 2011 Konferens i ledarskap för stora projekt Kvalitetsstämpel Certifi ering ett kvitto på projektledarens förmåga Tydliga riktlinjer Roligare driva projekt med tydliga roller Certifiering. Verifiering. Utbildning.

2 2 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Investeringen i att skapa goda förutsättningar för framgångsrika projekt är ett blytungt Business Case med tanke på den växande andel av sin budget som världens företag lägger i projekt. Satsa på bra projektmiljö VI REKOMMENDERAR Christoffer Cederschiöld Affärsområdeschef för nya medier på SF Bio För en projektledare kan utmaningen och förutsättningarna variera kraftigt. I en kontext blir utmaningen: Att med en egenutvecklad metodik, uppnå en odefinierad förändring med ett oerfaret svårrekryterat team, som arbetar mot ett otydligt mål i en kaotisk miljö med fullt ansvar och obefintliga befogenheter. I en annan omgivning blir utmaningen: Att med en på företaget spridd metodik, uppnå en väldefinierad förändring med ett projektvant lättrekryterat team och arbeta mot ett tydligt mål i en bra miljö med mandat och incitament som matchar ansvaret. Adekvat utveckling Det som skiljer de båda utmaningarna finns både inom och utanför projektet. Inom projektet finns flera välkända framgångsfaktorer. En viktig faktor är projektledarens förutsättningar och kompetens. Har projektledaren fått adekvat utbildning i ledarskap, beteende och metodkunskap? Är projektledarens erfarenhet tillräcklig? Projekt ledaren ser till att projektgruppen samarbetar och har rätt profil. Projektledaren motiverar och banar väg genom att framgångsrikt leda projektet mot målet. Hur kan organisationen veta om projektledaren har rätt kompetens? Hur kan projektledaren själv bedöma om uppdraget är rimligt? Det enkla svaret är att arbeta med certifier ade projektledare. IPMAs modell certifierar projektledare baserat på erfarenhet, metodkomp etens, ledarskap och beteende. Svenskt Projektforum ansvarar för IPMA certifieringen i Sverige. Projektledarens mandat Utanför projektet finns minst lika viktiga faktorer: Hur effektiv är processen som ska försörja projektet med rätt kompetenser vid rätt tillfälle? Hur förankrad och spridd är projektmodellen, så att alla vet hur projektarbetet sker och hur projekten ska styras? Finns det en vettig projektprioriteringsfunktion som ser till att rätt projekt startas och som har tillräcklig information om hur väl projektens leveranser bidrar till organisationens strategiska mål? Har projekt en tillräcklig status och hur väl belönas ett gott projektarbete? Får projektledaren mandat och makt som matchar det oftast stora ansvaret? Bra projektmiljö Projektets inre och yttre faktorer kan sammanfattas i en, nämligen: Organisationens eller företagets samlade förmåga att bedriva framgångsrika projekt. Att satsa på en bra projektmiljö borde vara en av de bästa investeringar ett företag kan göra. En bra start (eller fortsättning) är att ta del av artiklarna i Framgångsrik Projektledning. FOTO: LABE ALLWIN Per-Olof Sandberg. Program- och Projektledare på SEB. Certifi erad Projektchef på IPMA nivå A Arbetar internationellt med att certifi era projektledare på IPMA nivå A och B sedan MINA BÄSTA TIPS Certifiering Befordra inte medarbetare 1 till projektledare utan utbildning i ledarskap och projektmetodik. Olika kompetens behövs för ett agilt IT-projekt på 5 MSEK respektive för ett förändringsprogram på 2 miljarder. I samma anda gagnar en certifiering av projektledarna både projektledaren och företaget. Körklara projekt Se till att projekten har förutsättningar att köra. Det 2 gäller allt från att skapa förutsättningarna för de projekt som startas, till att hålla tillbaka projekt som saknar förutsättningar att lyckas. FOTO: SHUTTERSTOCK SIDA 9 FOTO: SF BIO En person som kommer utifrån är inte låst i ett tankesätt och kan därför enklare se nya lösningar Experterna svarar 14 Vad kännetecknar ett framgångsrikt projekt och vilka verktyg fi nns det? Vi får våra läsare att lyckas! FRAMGÅNGSRIK PROJEKTLEDNING NR 1, NOVEMBER 2011 Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Peder Swartling Layout: Emelie Palmcrantz Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Therèse Molander Tel: E-post: therese.molander@mediaplanet.com Distribution: Dagens Industri, November 2011 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla, V-TAB Aröd AB, Göteborg, MittMediaPrint, Örnsködsvik Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Peder Swartling Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. I den här branschen hade vi aldrig överlevt om vi inte ständigt utvecklats och levererat den kompetens och erfarenhet som är viktigast för våra kunder. Erfarenhet av finansbranschen med en personlighet att göra skillnad Mot bakgrund av att MSC funnits sedan 1987 och efter en titt i deras kundportfölj så är det lätt att förstå att det vd Matz Borsch berättar om hur företaget arbetar, stämmer även i verkligheten. MSC är ett konsultföretag med inriktning på fyra affärsområden; itmanagement, systemutveckling, servicedesk och test. Matz ser en fortsatt tillväxt inom samtliga affärsområden samtidigt som verksamheten inriktas mer mot bank- och finansbranschen. Idag är kompetens och erfarenhet från den finansiella sektorn det som styr när vi rekryterar konsulter. Det skapar trygghet då vi kan kundens verksamhet i detalj och verkligen kan tillföra den nytta som de förväntar sig. MSC har en stark kultur av leverans- och kundfokus och det tillsammans med vårt kunnande om kundernas verksamhet gör att vi har många långa och goda kundrelationer, vissa t.o.m. från 80-talet. Kunderna har helt enkelt förtroende för vårt sätt att arbeta, säger Matz. Projektledning är en viktig kompetens inom MSC då många uppdrag handlar om stora och affärskritiska utvecklingsprojekt. Förutom kompetens och erfarenhet är starka ledaregenskaper och inte minst personlighet och känsla för bra relationer viktiga parametrar när MSC expanderar. Matz Borsch

3 När Antura tecknade avtal med PostNord, som är resultatet av samgåendet mellan Post Danmark A/S och Posten AB, var det inte bara den största affären för företaget. Det var också kvitto på att långsiktigt arbete lönar sig, att Antura Projects är ett av de bästa systemen och att Antura har det som krävs för att slå de största tillverkarna i världen i stora upphandlingar. Vi sökte ett projekt- och portföljhanteringsverktyg att växa med och som är rätt i vår nuvarande situation. Vi hade krav inte bara på funktionalitet utan också på kostnad, tid för implementering och grad av standard. Med verksamhet i flera länder var det även viktigt att kunna anpassa allt till olika språk. I slutändan stod valet mellan några leverantörer och avgörande blev då användarvänlighet, lättarbetat gränssnitt och hur Antura i samråd med kunderna utvecklar verktyget. Vi blir en aktiv del i deras utveckling. Detta bekräftades också med ett stort antal referenskunder vilket avgjorde valet, säger Mattias Slotte, Head of Programme Management Office på PostNord. Antura startade för tio år sedan och efter några år med intensivt utvecklingsarbete kunde den första versionen av projektverktyget Antura Projects presenteras. Idag är Antura en ledande leverantör på svenska marknaden trots konkurrens från ett antal av världens största företag inom IT-sektorn. Vi arbetar nära våra kunder utan externa försäljningsled mellan oss och slutkunden. Genom Mattias Slotte, Head of Programme Management Office på PostNord. Mer arbete i projekt öppnar ytterligare marknader för Antura Projects att föra en bra dialog med alla kunder blir vi bättre på att förstå varje enskild kunds behov och krav. Nu har vi presenterat den 5:e generationen av Antura Projects och mycket av framgången kan vi tacka det nära samarbetet vi har med våra kunder, säger Mattias Andersson, vd och huvudägare i Antura. Bäst i klassen! Företag ställer idag höga krav på både system och leverantörer. Mattias Andersson trycker på att målet med Antura Projects är att vara bäst på samtliga Vi arbetar nära våra kunder utan externa försäljningsled mellan oss och slutkunden. Mattias Andersson, vd på Antura områden, det räcker inte med att vara bäst på några enskilda delar. Genom att vara bäst över hela linjen uppnår Antura den trovärdighet som är nyckeln till framgång. Koppla det till absoluta krav om högsta kvalitet och enkelhet så gör det att även ett, i sammanhanget, litet företag i Sverige kan konkurrera och slå de största företagen i världen. Expansion och utveckling Antura surfar just nu på en framgångsvåg och en naturlig fråga till Mattias Andersson är vad som är företagets nästa steg och hur han ser på framtiden. Vi får fler och fler internationella förfrågningar och kommer att expandera verksamheten successivt till även andra länder. Vi börjar i Norden och inom en femårsperiod ser jag att vi kommer att finnas i vissa delar av Europa och i Nordamerika. Det faktum att mer och mer arbete sker i projektform innebär också stora möjligheter för oss eftersom Antura Projects är ett perfekt projektverktyg både för den stora internationella koncernen och för det mindre lokala företaget, avslutar Mattias.

4 4 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER FORUM FÖR BÄTTRE PROJEKTLEDNING 1TIPS BLI EN VASS LEDARE En nordisk konferens om ledarskap i stora projekt kommer att gå av stapeln på Chalmers i Göteborg i slutet av november. Hur stora projekt drivs, hur hållbara investeringar skapas och behovet av kompetens är frågor som kommer belysas. NORDISKT FORUM 2011 Den november äger konferensen Nordiskt forum 2011 för ledarskap i stora projekt rum på Chalmers i Göteborg. Den 23 november inleds det hela med studiebesök på projekten Centrala Älvstaden och BanaVäg i Väst. Den 24 nov ember fortsätter konferensen med workshops och seminarier. Arbete delas ofta i tre typer linjearbete, rutinarbete och projekt. Trots att projektformen (inte minst i Sverige) utgör en mycket stor del av arbetet i samhället uppmärksammas ledarskap och manage ment mer. Därför behovet av Nordiskt forum 2011, där de stora projekten sätts i fokus. Fyra temaområden Under konferensen belyses ämnen som långsiktigt hållbara investeringar, hur man styr och driver stora projekt effektiv are samt behovet av kvalificerad kompetens och modernt ledarskap. Fyra temaområden finns: Stadsutveckling, Forskning, Ledarskap och Kompetens. Arrangörer för konferensen är Cent rum för Management i Byggsektorn (CMB) och Svenskt Projektforum i samverkan med Interregprojektetet Framtidens ledare inom bygg- och anläggningsbranschen (FLIBA). Projektledarföreningarna i Danmark, Finland, Island och Norge är också inbjudna. Nordiskt forum är en återkommande konferens och Nordiskt forum 2012 kommer att hållas i Köpenhamn. KRISTIAN TIGER Läs mer! på webben: Konferens med projektledaren i centrum Projektforum 2011 är en konferens inriktad på projektledaren. Handlar detta om ett yrke eller en roll? Denna och många andra frågor kommer att avhandlas i slutet av november i Stockholm. PROJEKTFORUM 2011 Projektledaren står i fokus på Münchenbryggeriet i Stockholm den 29 november, då konferensen Projektforum 2011 äger rum. Den kommer att bestå av seminarier, bokcafé, mässa och workshops. Yrke eller roll Huruvida projektledning är ett yrke eller en uppgift man blir tilldelad i en organisation, vad som krävs av en professionell projektledare och om man som certifierad projektledare kan klara vilket projekt som helst detta är frågeställningar som ska stötas och blötas under konferensen. Debatt kring aktuella ämnen Seminarierna kommer att behandla ämnen som projektkommunikation, ledarskap och beteende, riskhantering och krishantering samt mycket annat. Vad som sker inom forskningen inom området kommer också att belysas och även kunskapen kring utbildning och rekrytering av projektledare. Dagen avslutas med en debatt kring aktuella ämnen som rör projektledarrollen. Några personer som kommer att delta i konferensen och dela med sig av sina erfarenheter och insikter i ämnet är Torbjörn Wenell, Elisabeth Thand Ringqvist, Per Winblad, Tina Karrbom Gustavsson och Joakim Jardenberg. Att anmäla sig kan man göra på Projektforums webbplats Där kan man också läsa mer om konferensen och programmet. KRISTIAN TIGER Läs mer! på webben: ProjectCompanion Har du stenkoll på projekten som driver dina affärer framåt? Obegränsat antal projekt Molntjänst Från 29 kr / mån Prova gratis direkt! IPMA registrerat utbildningsprogram från ESI Kurserna i detta program har redovisats och jämförts med IPMA:s internationella ramverk för kompetens i projektledning. Detta är samma ramverk som t.ex. används vid verifiering av projektledarkompetens inför certifiering enligt IPMA. Programmet är utformat för att ge dig gedigna kunskaper och färdigheter för att du ska lyckas med dina projekt! Besök VEM LEDER DITT VIKTIGASTE PROJEKT? Professionell projektledarutbildning och certifiering från ESI Kungsbroplan 3a, Stockholm ,

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER MODERNT LEDARSKAP Under Nordiskt forum 2011 får du bland annat lära dig hur man styr och driver stora projekt effektiv are samt behovet av kvalificerad kompetens och modernt ledarskap. FOTO: SHUTTERSTOCK FOTO: PRIVAT Certifiering ett kvitto på projektledarens förmåga Certifiering av projektledare ger fördelar både för projektledaren själv och arbetsgivaren. Projektledaren får en kvalitetsstämpel på sina kunskaper och erfarenheter, arbetsgivaren får lättare att bedöma vem som bäst passar dennes behov. EXEMPEL De senaste åren har det blivit vanligare att man som projektledare certifierar sig. För en projektledare är det viktigt att få en bekräftelse på kompetensen man har; en kvalitetssäkring av sin kunskap och erfarenhet av projektledning. Dessutom är den gedigna självutvärderingen bra, man känner sig säkrare i sin roll och får insikt i vad man är duktig på och vilka områden man kan behöva utveckla, säger Beatrice Silow, assessor för projektledarcertifieringar inom föreningen Svenskt Projektforum. Beatrice Silow Assessor för projektledarcertifieringar inom föreningen Svenskt Projektforum Erkänd certifiering Föreningen är den svenska medlemsföreningen av International Project Management Association (IPMA) och arbetar för att utveckla projektledningsområdet och att stärka projektledning som profession. I Sverige har Svenskt Projektforum ensamrätt att erbjuda IPMA:s internationellt erkända certifiering. Beatrice Silow berättar att det har gått inflation i begreppet projektledare; många kallar sig för projektledare utan att uppfylla IPMA:s krav, där certifieringen bygger på en process med flera delar där en ingående utvärdering görs av metodkompetens, erfarenhet och beteende som projektledare. Olika nivåer Vid en IPMA-certifiering går man igenom flera olika steg och moment. Man pluggar inte in en bok, tentar av den och sedan är det klart. Det är prov, självutvärdering och självanalys tillsammans med en samtalspartner. Man får ange referenser, delta i en workshop och man intervjuas. Man certifieras på olika nivåer från A till D. A är den högsta nivån och kräver programledarerfarenhet. D är lägsta nivån och där krävs grundläggande projektkunskap, men ingen formell erfarenhet som projektledare. För en arbetsgivare är naturligtvis denna gradering av kompetens en bra vägledning vid till exempel rekrytering. Det är en bedömning av att en person har viss kompetens och kvalitetsnivå i sitt projektledarskap. En bedömning av förmågan inom projektledning. I dag är drygt projektledare IPMA-certifierade i Sverige. KRISTIAN TIGER FOTO: SHUTTERSTOCK PROJEKTNÄRING Var nyfiken och håll dig uppdaterad Högklassig kompetensutveckling i en miljö fri från sponsorer. Det är tanken bakom Projekt näring, ett initiativ där föreläsare handplockas efter kompetens, inte pris. Det är avgörande när man arbetar med projekt att kontinuerligt vidareutbilda sig, hålla sig uppdaterad på aktuella trender och ha en nyfikenhet att få lära av andra. Här ges detta i en inspirerande och icke-kommersiell miljö, menar Anders Eriksson, projektledare på Projektnäring. Toppföreläsare Höga deltagarantal gör att man kan erbjuda toppföreläsare till ett lågt pris per deltagare, samtidigt ges en unik möjlighet till nätverkande med projektproffs från olika branscher. Kombinationen av att vara ideellt drivet, möjligheten för deltagare att vara med och utforma träffarna samt kontinuiteten med fyra träffar per år gör Projektnäring till det första av sitt slag i Sverige. LISA THAMBERT Ledarskap för nya chefer I utbildning@gallofsta.se I

6 6 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2TIPS HÅLL FOKUS PÅ NYTTAN VÄLJ RÄTT IT-STÖD FOTO: SHUTTERSTOCK Nu är det roligare att driva projekt med tydligare riktlinjer Fråga: Hos Comhem skaffade man en ny projektstyrnings modell, vilka effekter gav det? Svar: Bland annat blev det roligare att driva projekt, man fi ck en enhetlig terminologi och tydliga roller. SHOWCASE Comhem behövde få bättre ordning på sin projektportfölj och inrättade därför ett projektkontor. Vi ville få struktur för hur projekt startades och genomdrevs. Efter genomlysning av projektverksamheten var det tydligt att projektdefinition och metodik saknades. Vi valde en praktisk projektstyrningsmodell med enkelt tillämpningsstöd och färdiga mallar, säger Joakim Stenbacka som är chef för projektkontoret. Införandet bedrevs som ett projekt enligt metoden och bestod av att ta fram och förankra en projekt policy, beslutsmodell, kvalitets modell samt att utbilda 100 personer, allt ifrån högsta ledning till fälttekniker. 100 Tydligare roller Det blev ingen omedelbar effekt; coachning, kreativa möten och utvärderingar krävdes. Men vi fick snabbt ett gemensamt språk FOTO: COMHEM och tydligare roller. Nu finns en naturlig kultur av ständiga förbättringar av både metod och processer etablerad. Joakim Stenbacka exemplifierar med att projekt avvikelserapporteras inför 45 chefer varje måndag; så kallade pulsmöten inspirer ade från Scania. Projektmodellen har integrerats med Detta ger oss kortare planeringsfaser och fl er lyckade projekt. Joakim Stenbacka Chef för projektkontoret på ComHem. VÄLJ EN PROJEKTSTYRNINGSMODELL Välj en väl beprövad projektstyrningsmodell och se till att viljan till förändring finns hos den högsta ledningen. Låt inte en konsult införa metoden utan använd en internt utsedd person som ansvarar för metoden och kompetensöverför metodiken via en mentor. Fastställ en policy och riktlinjer för dess efterlevnad. De anställda som ska arbeta med modellen måste få hjälp att anpassa sig. Utbilda nyckelpersoner och säkra kunskapen med kunskapsprov på systemet. Ge projektledare och styrgrupper coachning. Använd enkäter för att få konstruktiv kritik. Var lyhörd för stämningen inom projektverksamheten. Agera snabbt om irritation uppstår kring förändringen. Välj dina strider och lyft fram och fokusera på dem som verkligen vill förändra sig. Se till att projektdokument och statusrapporter håller en hög nivå. Låt nya mallar och idéer få ta form under några veckor. Håll hela tiden fokus på nyttan. Vid behov kan styrgruppernas sammansättning ifrågasättas och förändras. HÖGRE KOMPETENS Kompetensen hos projektledarna har ökat. De har en tydligare verktygslåda, säger Joakim Stenbacka. (OBS! Genrebild.) FOTO: SHUTTERSTOCK både interna produktutvecklingsmetoder och systemutvecklingsmodeller. Detta ger oss bättre estimat i affärsanalyserna, kortare planeringsfaser och fler lyckade projekt. Vi jobbar nu med att skapa ett jämn are flöde av projekt då vi fortfar ande har många förseningar. I dag förstår vi dock vad förseningar beror på och ser var vi har flask halsar. En stor fördel med den projektstyrningsmodell som köptes var enligt Joakim Stenbacka att man tog den out of the box, filade på några mallar, men i övrigt körde den rätt mycket som den var. Vi förstår varandra bättre En positiv effekt man fick var att det blev roligare att bedriva projekt med tydligare ramar och riktlinjer. Ett gemensamt projektspråk skapa de även bättre kommunikation och färre missförstånd. Kompetensen hos projektledarna har ökat. De har en tydligare verktygslåda de vet hur de ska planera projekt och följa upp. Projektportföljen har också blivit välbalanserad och precisionen i projektleveranserna har höjts. Vi har fortfarande förseningar, eftersom vi nog kör för många projekt, men tydlighet finns då de drivs enhetligt. Medarbetarna förstår terminologin och vad som förväntas. Modellen sitter i väggarna, säger Joakim Stenbacka. Ett annat resultat är att projekten är tydligare verksamhetsövergripande. Tidigare startade aktiviteter på Teknik och på IS och sedan blev det lanseringsprojekt på marknadsavdelningen. Nu hålls allt ihop tydligare vilket minskat barriärerna mellan avdelningarna. Vi förstår varandras behov bättre, säger Joakim Stenbacka. KRISTIAN TIGER Effektiva projekt För att driva projekt effektivt är det ett måste att 1 skaffa sig bra IT-stöd. Men vad ska man tänka på? Vill man ha en molntjänst, ett in-house hostat system eller ett enanvändarsystem som MS Project? Gräv djupare Först och främst är det naturligtvis viktigt med rätt funktionalitet. De flesta behöver bra dokumenthantering och projektplanering, men en vanlig fälla är att man inte gräver tillräckligt djupt i de verktygen man tittar på. Många verktyg är snygga och välpaketerade, men har en begränsad funktionalitet. Finns till exempel resursplanering, detaljerade rapporter, sök på innehåll i och versionshantering av dokument? Skalbart system På samma sätt som man behöver ha funktionalitet som man kan växa med vart efter behoven ökar är det viktigt att ha ett skalbart system. Kan systemet hantera tusentals dokument, användare och projekt? IT-stödet Många projektverktyg införskaffas för ett enskilt projekt, men ofta sprids de snabbt inom organisationen och då är det viktigt att IT-stödet inte bara hjälper projektledaren och projektdeltagarna utan även alla andra intressenter i en organ isations projekt. Ger ITstödet rätt information och verktyg till projektkontoret, linjechefer, styrgrupper, konsulter, VD, ekonomichefen och kunden? Priset En viktig faktor är naturligtvis priset. Här är det vikt igt att räkna in både licenskostnaden och kostnaden för inför ande, drift och support. Många tänker inte på driftkostnader man spar genom att välja en molntjänst. Projektverktyg Rätt projektverktyg skall man kunna växa med, det skall vara prisvärt, det skall stödja alla intressenter och det skall vara lätt att komma igång med. THERÈSE MOLANDER

7 tieto.se/pps Vill du få dina projekt att lyfta? Behåll markkontakten med nya PPS. Utbildning PPS Verktyg Tjänster PPS är en framgångsrik projektmodell under konstant utveckling för att klara dagens utmaningar och framtidens behov. I år lanseras nya och uppdaterade roller, färdigheter och mallar, allt paketerat i pedagogisk design. Upplev PPS OnLine 2011 på ppsonline.se Knowledge. Passion. Results. Möt oss på: S P O N S O R U T S T Ä L L A R E

8 8 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Allt mer arbete kommer att utföras i projektform och begreppet projekt ledare kommer att få både ny betydelse och större tyngd i organisationerna. Projektledaren kommer att väga tyngre i framtiden LEDARE TILL LEDARE FÖRETAGARNA Elisabeth Thand-Ringqvist är ny som vd för Företagarna sedan fyra månad er och säger att hon fortfarande är lite på inskolning. Men det är ingen tvekan om att hon är rätt person för en pratstund om framtidens projektledare. Med en bakgrund från politiken, näringslivet och inte minst som managementkonsult vet hon exakt vad hon talar om. Hur ser hon då på framtidens projektledare? Det viktiga är även i framtiden att förstå verksamheten du ska projektleda. Har du inte rätt erfarenhet och kunskap så fungerar det inte. Det går inte att bara admin istrera alltså att blanda ihop projektledning och projektadministration. Det är två olika saker. Vad gör en bra projektledare Vi diskuterar hur vi, från våra egna erfarenheter, ser på vad som gör en bra projektledare. Att det handlar om ledarskap, att se starten på projektet, strukturera problem, se vägen och formulera målet. Att kunna knuffa projektet framåt, inspirera medarbetare och ibland även visa hur något görs rent praktiskt. Elisabeth trycker på vad som ofta är ett problem. Titeln projektledare får inte klistras på någon som redan jobbar 100 procent. Ett projektansvar måste definieras i tid och resurser. Inte minst vilka andra personer som förväntas medverka och hur mycket tid de ska lägga. Annars blir det missförstånd och förväntningarna på projektet större än vad som rimligen kan levereras. Formulera målet Elisabeth poängterar också att svårast, och viktigast, för projektledaren är att sätta upp projektet från början. Att få alla att förstå vad som krävs samt formulera målet. En viktig kontroll är också om alla är överens om exakta betydelsen av olika delar och begrepp i projektet. Här har projektledaren ett arbete som kräver mod och auktoritet. Blir då projektledare ett yrke i sig? Både ja och nej. Ledarkunskapen är viktig men ännu viktigare är kunskap och erfarenhet av det man ska projektleda. Man köper inte in en projektledare vem som helst utan mer en specifik komp etens med stort projektledarkunnande. Och hur ser framtiden ut i så fall? Vi kommer jobba mycket mer i projekt. En affärsplan om 10 år är troligen en samling projektplaner med projektledare utan formella chefstitlar och linjeverksam het blir en summa av projekt. Dagens ungdomar jobbar och kommunicerar redan virtuellt i projekt oavsett var de befinner sig, oberoende av tid och där alla simultant kommer åt all information. Det är också en väsentlig del i framtiden. Jag vill ha en app där jag får information när det är dags att läsa rapporter, ser när någon gjort ändringar eller då det är dags att påminna någon om en tidsgräns. Det kom- FOTO: FREDRIK HJERLING PROFIL Elisabeth Thand- Ringqvist Yrke: Vd, Företagarna. Bakgrund: Examen från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetat politiskt inom Centerpartiet och kandiderade 2010 till Riksdagen för Stockholms kommun. Politiskt sakkunnig hos Maud Olofsson Sju år som managementkonsult på McKinsey och även arbetat som PR-konsult. mer att hända mycket tekniskt i framtiden och fler kommer att vara projekt ledare snarare än chefer. Kunskapen mer central Den bild Elisabeth målar upp gör projektledarkunskapen mer central. Här tycker hon att rekryteringsbranschen också har en uppgift. De måste se och förstå vad det innebär att ha varit projektledare. För mig kan exempelvis en konsult med rätt kompetens och erfarenhet av projektledning vara betydligt mer intressant jämfört med en tidigare linjechef. Att kunna lägga till projekt och projektledarskap i sitt CV kommer väga allt tyngre. Verksamheter blir allt mer konti nuerligt föränderliga och då fungerar projektformen bättre. Under vår diskussion, när vi ibland missförstår varandra, inser vi att begreppen projekt och projekt ledare är relativt diffusa och har olika betydelse i olika branscher. Kanske bör det definieras och avgränsas på ett sätt som gör det tydligare vad vi faktiskt menar. Inte minst när vi nu ser allt fler projektledare och projekt. OLA HANSSON STÄRK DIN POSITION PÅ ARBETSMARKNADEN! PROJEKTLEDNING 60 HP, MAGISTERPROGRAM Sök senast 16 april 2012 KAU.SE

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NOVEMBER FRÅGOR & SVAR Är projektledare ett framtidsyrke? Ja, om man säger att det är ett yrke i sig. Mer arbete i företag och organisationer sker i projektform så därför är projektledarförmåga en viktig kunskap i framtiden. Att kunna sätta projektledare i sitt CV kommer väga allt tyngre. Hur ser en bra projektledare ut? Bra problemlösare. Bakgrund och formell kompetens både kan och bör variera men en projektledare ska vara bra på att ta sig an problem, spjälka upp det i mindre bitar och se slutresultatet. Ledarskapet handlar också om att entusiasmera omgivning en och få medarbetarna att överträffa sig själva. Kommer projektledarens roll att förändras i framtiden? Ja, projektledaren får större ansvar och större befogenheter. Den yngre generationen är van att arbeta i projekt och det blir naturligare både att arbeta i projekt och hur projekten leds. Svårigheten är för dagens maktstruktur i organisationerna att överlåta delar av sitt ansvar till en projektledare. KUNSKAP OCH ERFARENHET Ledarkunskapen är viktig men ännu viktigare är kunskap och erfarenhet av det man ska projektleda, säger Elisabeth Thand-Ringqvist. FOTO: FREDRIK HJERLING Biogigant bygger ny webbplats med hjälp av extern projektledning När SF Bio bygger sin nya webbplats är hela företaget involverat. Det beror bland annat på att biograferna säljer 70% av sina biljetter via sajten, som har över 1,5 miljoner unika besökare i månaden. Med ansvar för så stor del av försäljningen är det viktigt att den nya satsningen blir en framgång. Eftersom en stor del av våra inkomster kommer från vår webbplats är det extra viktigt att vi får in de bästa kompetenserna inom projekt ledning och teknikutveckling i projektet. Därför har vi bland annat valt att anlita en extern projektledare, berättar Christoffer Cederschiöld som är Affärsområdeschef för nya medier på SF Bio. Se nya lösningar Fördelarna med externa projektledare är många menar Christoffer. Den främsta är att man snabbt får in rätt kompetens i projektet men det kan också vara en styrka att projektledaren inte har någon historik på företaget. En person som kommer utifrån är inte låst i ett tankesätt och kan därför enklare se nya lösningar och frågeställningar som anställda i företaget inte har tänkt på. I utvecklingarbetet med nya webbplatsen har SF Bio valt att använda SCRUM-metoden. FOTO: SF BIO Christoffer Cederschiöld Affärsområdeschef för nya medier på SF Bio. FOTO: SF BIO Kännetecknande för SCRUM är att man jobbar i etapper (sprintar) om tre veckor och att man kan ändra krav i projektet inför varje sprint. Det innebär att man har möjlighet att omprioritera projektet under resans gång på ett smidigt sätt. SCRUM ger också helt andra möjlig heter att hålla budget och lanseringsdatum. Omfattande förstudie När ett problem uppstår eller nya krav tillkommer så kan man ändra det ursprungliga plan eringen utan att riva upp hela projektet. SCRUM ger också helt andra möjlig heter att hålla budget och lanseringsdatum genom att exempelvis skala bort funktiona litet, säger Christoffer Cederschiöld. Teknikutvecklingen sker enligt SCRUM-metoden men tidigt i projektet använde SF Bio mer traditionell projektstyrning. Vi tog fram så mycket som möjligt av kravspecifikationen för webbplats en genom en omfattande för studie, innan vi började teknik utveckligen. Det har givit oss en tydlig kostnad och tidsram för projektet, avslutar Christoffer Cederschiöld. OLOF ESTERS

10 10 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION PLANERA BÄTTRE Två-tre timmars obelagd tid per vecka för anställda och konsulter i företaget innebär miljontals kronor i kostnader under ett år för oss. Så vi har mycket att vinna på att resursplanera, säger Ulf Gyhlenius. (Obs! Genrebild.) FOTO: SHUTTERSTOCK Resurs- och projektplanering med ett och samma verktyg God projektledning handlar om att leverera rätt kvalitet till kunden på utsatt tid. Samtidigt gäller det att vara kostnadseffektiv för det egna företaget. Det klarar du bara om du har ett bra verktyg, säger Ulf Gyhlenius, controller på Axfood IT, som servar moderbolaget med utveckling, drift och support av IT-tjänster. Axfood IT använder ett projektledningsverktyg som tar ett helhetsgrepp på projekten. I ett och samma system planerar de projekt en och dess aktiviteter samt har koll på kunder, uppföljning och tidsrapportering. Dessutom ingår en automatiserad debitering av allt arbete som utförs genom att systemet är länkat till företagets ekonomisystem. Den största fördelen med systemet är att projektledaren får total överblick över de timmar, personer och aktiviteter som finns i projektet, både i planeringsfasen och under projektets gång. Sen kan han eller hon följa projekt et i realtid varje dag och se på övergripande nivå och individnivå om antalet nedlagda timmar stämmer med hur långt man kommit i arbetet, berättar Ulf Gyhlenius. Resursbudgetering Nytt för i år är att de har börjat använda sitt projektledningssystem till resursbudget ering av timmar och kostnader på verksamhetsnivå. Företaget sitter just nu med budgeten för 2012, där över timmar ska planeras. Systemet vi använder ger oss god kontroll ända ner på personnivå. Varje individ har x antal tillgängliga timmar per år som vi lägger in i systemet. När vi har gjort det kan vi enkelt se till att ingen är ob e lagd vilket gör att ledningen säkrare kan fylla medarbetarnas årsarbetstid, säger Ulf Gylenius och fortsätter: Två-tre timmars obelagd tid per vecka för anställda och konsulter i företaget innebär miljontals kronor i kostnader under ett år för oss. Så vi har mycket att vinna på att resursplanera. Helhetsperspektiv Ulf Gyhlenius menar att den största fördelen med deras system är att det samtidigt ger både ett helikopter- och ett grodperspektiv på verksamheten. I stället för att ha resursbudgetering i olika excelark och projektledningens dokument på en massa andra platser finns hela verksamhetens resursplanering, projektledning och detaljer om enskilda individers timmar samlade i ett och samma system. Dessutom kommunicerar resursplaneringen och projektledningsarbetet på ett föredömligt sätt. När resurserna är fördelade blir projektledarna serverade en färdig budgetpost till sina projekt där kostnader och timmar redan är budgeterade. Sedan kan de enkelt följa sitt projekt och i realtid se hur de ligger till kontra budget, avslutar Ulf Gyhlenius. OLOF ESTERS TIPS Ska ge total överblick Välj ett system som ger en 1 total överblick över verksamheten. Den överblickan får du enklast om systemet sammanför plan ering, styrning och ekonomisk uppföljning samt om projektledning och resursplanering sker i samma system. 3TIPS KOMMUNICERA PLANERINGEN Bred funktionalitet Välj ett system som är 2 skalbart och har bred funktion alitet. Det är viktigt att system et både kan hantera stora volymer data och att det kan utvecklas för att passa din organisa tions skiftande behov. Det är en fördel om leverantören löp ande utvecklar systemet och snabbt kan anpassa det till din unika verksamhet. Välj ett flexibelt system Välj ett kraftfullt, flexibelt 3 system som kan hantera resursplanering och projekt i både traditionell projekt- och linjeverksamhet. Kalkylera Tänk på att ett stort system 4 ökar dina administrativa kostnader. Gör en ordentlig kalkyl för att se om vinsterna med resursplaneringssystemet är större än kostnaden för administrationen av systemet. FOTO: SHUTTERSTOCK UTBILDNING Projektledning via högre studier Vill man utbilda sig till projektledare finns det goda möjligheter till det. I universitetsvärlden finns många alternativ för dig som student. Man behöver inte känna att man behöver flytta till en studieort om man vill studera, eftersom det finns distansutbildningar och kurser på universiteten. På så sätt blir det lätt även för äldre, rotade personer att börja studera och vidareutbilda sig, säger Carin Andersson som är programansvarig för en av Sveriges största, akademiska projektledarutbildningar. Lärorikt instrument I dag finns mycket litteratur om man är intresserad av projektledning. Väljer man däremot att gå en högre utbildning möter man andra människor med olika bakgrunder, som gör att gruppen och dess dynamik blir ett viktigt och lärorikt instrument i utbildningen. Teori blandas med praktik och utbildningen innehåller både mjuka och hårda ämnen. Båda delarna behövs. I projekt måste vi få ihop en grupp som både är kreativa, kan planera och leverera. Att arbeta som projektledare är spännande, men också en stor utmaning, avslutar Carin och understryker att gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyten tillför mycket till den kunskap man får genom kurslitteraturen. BESLUTSSTÖD Fatta effektiva och rationella beslut Beslutsstöd och beslutsstödssystem är benämningen på de olika metoder och program som finns som stöd för organisationer att fatta effektiva och rationella beslut. Framförallt kan man använda databearbetning av stora mängder information och därigenom underlätta beslutsprocessen. Från början hade man förhoppningen att datorerna skulle kunna fatta självständiga beslut. Ambitionerna reviderades och numera handlar beslutsstöd om att datorerna hjälper oss att fatta beslut genom att man har relevant och korrekt information. Med hjälp av dator kan vi nu ta ett steg tillbaka, se beslutssituationer från nya perspektiv och fatta den typ av intuitativa beslut som bygger på mönster, igenkänning och vana, den typ av beslut som människan tagit under tusentals år. ANNELI ABRAHAMSSON

11 Örebro universitet ligger centralt beläget med promenadavstånd till centrum, nära till naturen och med gott om studentbostäder direkt på campus. Staden har en av Sveriges finaste stadskärnor och det är lätt att ta sig hit med buss, tåg och flyg anledningarna till att studera vid Örebro universitet är många. På Handelshögskolan vid Örebro universitet erbjuds flertalet ekonomutbildningar. Här kan du välja om du vill läsa en kandidatexamen, civilekonomexamen, masterexamen eller fristående kurser inom någon av våra inriktningar: redovisning, finansiering, marknadsföring eller management. Utbildningens fokus ger bra förutsättningar för att agera i en föränderlig och dynamisk omvärld något som förbereder våra studenter för en framtida yrkesroll där krav ställs på ansvarstagande, egna initiativ, förmåga att läsa av omvärlden och fatta snabba beslut. En vardag som är verklighet för många som studerat vid Örebro universitet och nu arbetar som projektledare. Genom studentföreningen Sesam får även Örebrostudenterna möjlighet att redan under studietiden omsätta sina kunskaper i praktiken, till exempel genom att projekt som Nätverksdagen eller Sesam Business Lounge. Är du nyfiken på att veta mer om Handelshögskolan vid Örebro universitet eller Sesam? Besök och eller ring: Sesam odlar framtidens projektledare Sesam är en del av studentkåren och representerar studenterna på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Här erbjuds medlemmarna mervärde bland annat i form av möjligheten att öva på att vara projektledare. Mattias Lövgren, som läser civilekonomprogrammet och nu befinner sig på UCLA i Los Angeles för att avsluta sin masterexamen, menar att det är ett bra sätt att lära känna sina styrkor och svagheter redan under studietiden. Jag var ordförande för Sesam och drev projektet Sesam Business Lounge, som handlar om att skapa en mötesplats för studenter och näringsliv. Arbetet med det lärde mig mycket om att driva projekt i praktiken, säger han. Det är vanligt att man köper olika system för beslutsstöd i en organisation, och hoppas därmed att de problem som finns ska försvinna. Det är en ineffektiv väg att gå. För en konstruktiv lösning måste man börja med att ställa sig frågan; Hur ser våra beslutsprocesser ut? Vad är det vi vill uppnå? På så sätt undviker man att investera i system som är irrelevanta för verksamheten. Analys A och O för beslutsprocessen Kjell Borking är VD på Preference, ett konsultföretag som utvecklar och tillämpar världsledande metoder för riskoch beslutsanalys. Bland kunderna finns många stora företag, kommuner och organisationer och syftet med deras tjänster och produkter är självklart att hjälpa kunderna att hitta metoder för rationella beslutsprocesser. Så mycket som procent av alla beslutsstödsprojekt havererar. Det är svårt att införa ett adekvat stöd i organisationen, om man först inte analyserat vad för stöd man behöver. I värsta fall betalar man miljontals kronor för ingenting. Kjell Borking Pratar man företagsutveckling generellt kan man säga att vi passerat den första vågen, som fokuserade på kvalitetsstyrning. Den andra vågen handlade om effektiva förändringsprocesser. Den tredje vågen, dit Sverige inte hunnit ännu, är och kommer att vara, beslutskvalitet. Organisationer tjänar på att ta in en objektiv part med rätt kompetens och bakgrund, någon som ställer frågorna som kan tyckas vara självklara. Vi gör störst nytta om vi involveras i början av ett projekt, men kan givetvis komma in senare och försöka styra upp projektet eller rädda arbetet när det har havererat. Nu kan du även tidrapportera i mobilen Förbättra styrningen av din projektverksamhet! Exicom har mer än 20 års erfarenhet av att hjälpa företag att förbättra styrningen av sin verksamhet. Våra smarta och moderna lösningar hjälper din organisation att optimera era processer, vilket bl. a leder till minskad administration, bättre transparens, färre misslyckade projekt, högre kvalitet i rapportering, ökad debiteringsgrad och förbättrad kapitalbindning. Copernicus Pro är Sveriges ledande EPM-system (Enterprise Project Management). Systemet är heltäckande för ett projektorienterat företag och innehåller följande funktionalitet: Projektmodellstöd Resursplanering Projektrum Projektredovisning Verksamhetsplanering Portföljhantering Tidrapportering Fakturering Projektplanering Programhantering Reseräkning Business Intelligence

12 12 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Information i realtid ger bättre produktutveckling Fråga: Hur åstadkommer man ett effektivt sätt att arbeta med produktutveckling i ett industriföretag? Svar: Det sker delvis genom att standardisera information och data i ett realtidstillgängligt och helt transparent IT-system. SHOWCASE Sedan drygt två år arbetar Volvo Personvagnar med ett nytt system för beslutsstöd, som påverkar ett par tusen medarbetare inom Research & Development vid företaget. Ett första steg är helt implementerat i alla pågående projekt. Arbetet med ett andra steg pågår. Målet är att ge ett effektivt beslutsstöd till projektledare och chefer, en möjlighet att basera sina beslut på rätt data, säger Björn Söderberg, projektledare för verksamhetsutveckling inom produktutveckling och Research & Development vid Volvo Personvagnar. Det är ett klart mer datadrivet beslutsstöd, som adderar stora värden och som redan fått mycket positiv respons, säger Fredrik Petersson, ansvarig för IT-lösningar inom Research&Development vid företaget. Krav på bättre beslutsstöd Product Development Dashboard är ett av de större IT-projekt som just nu bedrivs inom företaget. Det påbörjades hösten 2008 med en omfattande omorganisation och krav på effektivisering i samband med finanskrisen och lågkonjunkturen, som ställde helt nya krav på bilföretaget. FOTO: GÖSTA LÖFSTRÄM Fredrik Petersson Ansvarig för IT-lösningar. FAKTA Problemet i beslutsprocessen i industrins produktutvecklingsarbete är ofta att rapporter är manuellt skrivna och att innehållet blir beroende av person. Utvecklingsprojekt är oerhört komplexa och kräver för effektiviteten, där många medarbetare är involverade, att alla talar samma språk samt att man i realtid kan komma åt den information som behövs. Svårigheten ligger ofta i möjligheten att hålla alla data uppdaterade. Effektiva beslutsstöd för projektledare inom produkt- FOTO: GÖSTA LÖFSTRÄM Björn Söderberg Projektledare för verksamhetsutveckling. Ägarna krävde helt enkelt en effektivare produktutveckling och bättre beslutsstöd för produktutvecklingsarbetet, säger Björn Söderberg, som fick uppdraget. Det är en IT-utmaning, men lika mycket en verksamhetsutmaning. Medlet för att åstadkomma ett sådant beslutstöd är att standardisera information och datauppgifter. Tidigare har man på olika håll i den stora organisationen kallat samma saker vid helt olika namn och presentationer av rapporter har inte varit enhetliga. Det nya systemet ska också göra det möjligt att i realtid hitta all tillgänglig information. En enhetlig utveckling har länge saknats, samtidigt som sådana funnits för styrning inom såväl finans som försäljning. Med standardiserat beslutsunderlag kan produktutvecklingen automatiskt fånga upp avvikelser och förutsäga problem som riskerar uppstå. Ett väl genomfört system gör det möjligt att i realtid och för alla involverade presentera och analysera data som är avgörande för projektets framskridande. Det kan handla om kostnadsanalys av framtagning av enskilda komponenter. 4TIPS EFFEKTIVISERA UTVECKLINGEN terminologi och presentationsteknik är målet. Volvo Personvagnars PD Dashboard, har efter två års arbete nu klarat sin första fas, som innebär att mycket beslutsdata har standardiserats. Tillgång i realtid på väg Steg två, som beräknas ta tre till fem år att förverkliga, handlar om att förenkla tillgängligheten av alla data, att visualisera dessa så att vem som helst ska kunna ta till sig de uppgifter de behöver, när de behöver dem. Vi bygger ett regelverk som gör det möjligt att i realtid visa alla data med fokus på avvikelser så att allt blir agerbart, säger Björn Söderberg. Unikt system Han menar att ett sådant här system är litet unikt inom automotive Research&Development, men att det redan finns inom områden som finans och försäljning. Systemlösningen berör 10 till 15 olika samtidigt pågående bilprojekt inom allt från utveckling av helt nya bilmodeller till arbete med nya årsmodeller. Uppgifterna man söker kan till exempel handla om kostnader för framtagning av enskilda detaljer. Vi har redan fått kvitto från många projektledare och delprojektledare att detta system förenklar deras vardag. Därmed ökar effektiviteten i arbetet och det hela sparar pengar. GÖSTA LÖFSTRÖM CERTIFIKAT I IT-BRANSCHEN Få kvitto på kompetensen IT är ett komplext område under konstant förändring. Yrkesrollerna är i många fall diffusa och arbetsgivare i dag vill allt oftare se kvitto på påstådd kompetens. Kvittot kallas certifikat. Certifikat är en i IT-branschen uppåtgående trend som effektiviserar rekrytering och bemanning av projekt, och samtidigt fungerar karriärdrivande för individen. Rätt certifikat ökar både status och rekryterbarhet. Så varför ökar certifierade IT-projektledare i popularitet i dag? Investeringar i intellektuellt kapital börjar ske på liknande villkor som investeringar i struktur kapital. Utbildningsinsatser görs mer långsiktigt och strukturerat. Det säkerställer att investeringar i kompetens stämmer med uppsatta mål. Det har sedan starten 1997 certifierats över 900 personer, en siffra som bara växer. Vad är då viktigt när man väljer certifikat? Att utfärdaren är etablerad och känd är avgörande. Viktigt är att certifikatet är utformat för att motsvara marknadens krav, och kvalitetssäkrade med uppföljningar. Har man internationella ambitioner kan certifieringen ske i enlighet med ett antal internationellt erkända cerftifierings metoder. LISA THAMBERT

13 Sigma är IT-bolaget med fokus på projektledning. Man har IPMA-certifierade projektledare och ett koncept för att lyckas med utmanande projekt: ontarget Project Management. Sigma företaget med projektledning i sikte Karin Anjou är projektledare hos Sigma och arbetade nyligen som projektledare för telia.se då Telia införde ny profil och logotype. Hos Sigma löser vi kundernas problem på bästa sätt oavsett om det är mindre jobb eller som hos Telia stora åtaganden med helhetsansvar, säger Karin Anjou. Sigma har ett eget koncept kring projektledning, Sigma ontarget Project Management. Det bygger på tre hörnstenar: kvalifikationer. för uppföljning. På Telia var coachningen viktig. Jag kunde bolla tankar med någon utanför projektet, helt konfidentiellt. Det var en styrka, säger Karin Anjou. Hon pekar också på att checklistan hjälper Sigma att matcha rätt person med rätt profil mot rätt uppdrag. Ibland behövs någon som pekar med hela handen, ibland någon som istället fokuserar på de mjuka delarna. Oavsett så är ontarget Project Management vägvisaren som medför att Sigmas projektledare följer uppsatta planer och når målet ontarget. Visste du att AddQ jobbar med Fujitsu C7 Tänk dig en värld där du har full kontroll Fujitsu C7 är verktyget som tar hand om alla dina projekt. Från början till slut. Från kalkyl till uppföljning, timmar, kronor, medarbetare, milstolpar. Fujitsu C7 alla projekt i ett system. Fujitsu C7 skapar gemensamma arbetssätt. Mer info på se.fujitsu.com Telefon Fax info@addq.se shaping tomorrow with you

14 14 NOVEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN Monica Petersson Senior PPS consultant, Tieto PPS. Jan Öhman Senior Consultant, Wenell Management AB. Erik Sjöberg Vd, Moment Projektkonsult AB. Rolf Lundström FrontIt. FOTO: GUNNAR KRON FOTO: BO HEDMANT FOTO: ANDERS BARKFELDT FOTO: TONY LANTZ Fråga 1: Vad kännetecknar ett framgångsrikt projekt? Det handlar ytterst om nöjdhet. Beställaren är nöjd projektet levererade ett nyttigt resultat, användarna är nöjda resultatet underlättar/stödjer vårt dagliga arbete. Samtliga i projektet det var ett roligt, lärorikt och spännande projekt. Att projektets resultat överträffar de viktigaste intressenternas förväntningar samtidigt som alla i projektorganisationen har en medvetenhet om, och en stolthet över, hur man jobbar och vad man skapar. Ett brinnande engagemang hos projektgrupp och övriga intress enter samt ett övergripande mål som är lika tydligt för alla inblandade som målet i en fotbollsmatch. Finns därutöver en välfungerande kommunikation är resten detaljer. Att det som tagits fram och lev ererats blir accepterat, används och gör nytta hos mottagarna. Att ett projekt klarar olika tids- och budgetramar samt lever upp till sina ursprungliga krav behöver inte alls innebära att det egentligen var lyckat. Fråga 2: Vilka verktyg finns för att skapa förutsättningar för lyckade projekt? Det finns många verktyg. De viktigaste är de som bidrar till tydlighet. Mjuka verktyg som aktiv lyhördhet kombinerat med en ordnad följsamhet till nya behov hos projektets kund är viktiga faktorer för att skapa ett lyckat projekt. Massor. Kommunikation är det viktigaste. Att identifiera och samverka med intressenter så att förväntningar på såväl genomförande som resultat hanteras professionellt. Bland projektinterna verktyg för kommunikation är feed-back det mest kraftfulla. De viktigaste verktygen är ledarskap, kommunikation och engagemang. Lägger man sedan till en effektiv arbetsprocess kan arbetet underlättas av flera hårda verktyg för att till exempel hantera resurser, tidsplanering, risker och ekonomi. Det viktigaste verktyget för en projektledare är förmågan att kommunicera med sin omgivning på rätt sätt. Ett viktigt verktyg att använda i styrgruppsarbetet är en fungerande projektmodell för att säkerställa processen. Fråga 3: Vad innehåller framtidens projektledning? Ökade krav på förändring och snabb anpassning till nya förutsättningar. Nya möjligheter till kommunikation och informationsspridning. Mer distribuerade projekt, det vill säga samarbete över lands-, kulturgränser och tidszoner. En förståelse för samverkan mellan rena verktyg för projekthantering och de faktorer som skapar arbetsglädje, motivation och kreativitet. Framtidens projektledare måste alltså både vara proffs på metodik och beteendevetenskap. Projekt kommer framöver att bedrivas i global konkurrens och i högt tempo. Den som bäst förmår att bygga snabbrörliga motiverade projektteam som utnyttjar varje individs förmåga, tvärs över kulturella och geografiska gränser kommer bli en vinnare. Metoder och tekniker för projektarbete blir mer allemansgods, projektledning kommer att handla ännu mer om just ledarskap. Dessutom kommer olika olika collaboration plattforms, digitala Kanbantavlor, appar etcet era att påverka samarbetsformerna mer än vi kan ana i dag. Är du redo att ta ett nytt projekt? Tillsammans med oss blir projektledare varje år starkare i sin roll, välkommen du också!

15 Förbättra processer genom visualisering Lean Management har blivit en viktig del i många nya företagsstrategier och används för att förbättra processer genom visualisering, där Whiteboards och sticky notes sätts upp i ett Obeya-room för att simulera de processer som ska förbättras. Med iobeya + SMART Solution får du en interaktiv lösning för LEAN och andra agila metoder. En SMART Board med Meeting Pro gör att du kan hantera notiser och dokument i realtid och dela det du arbetar med direkt med andra SMART Boards. Allt genom ett naturligt och intuitivt gränssnitt som möjliggörs genom modern touchteknik. iobeya + SMART Solution stödjer även SMART-funktionerna anteckna och rita. FÖR DIG SOM ARBETAR MED INFRASTRUKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Välkommen till ett nordiskt forum för infrastruktur, stadsutveckling, forskning och ledarskap. Den norska rapporten State of the Nation, som visar på eftersatt underhåll inom infrastrukturen, ligger till grund för konferensen. Vi vill lyfta viktiga framgångsfaktorer för att lyckas med stora projekt. Vi vill visa hur vi kan driva och styra stora projekt effektivare och få långsiktigt hållbara investeringar. Vi vill visa hur ökad kompetens inom styrning och ledning kan bidra till att modernisera infrastrukturen i de nordiska länderna. Mer information och anmälan på Svenskt Projektforum och CMB, Centrum för Management i Byggsektorn, står som arrangörer till konferensen i samverkan med Interreg-projektet FLIBA, Framtidens ldare inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta är också ett Nordnet-arrangemang och projektledarföreningarna i Norge, Danmark, Finland och Island är inbjudna.

16 Låt oss sätta punkt. Okej, i den här bilagan har du säkert fått massor av tips och idéer om vad du bör göra för att driva framgångsrika projekt. Vi förstår om du kanske är lite blasé nu när du har kommit till sista sidan, men låt oss ställa dig en sista fråga... Har du tänkt på att du kan bemanna dina projekt billigare med konsulter från PEAK-IT? PEAK-IT är nämligen bemanningsföretaget som specialiserat sig på att hyra ut IT-konsulter snabbt, enkelt och kostnadseffektivt. Vi kan erbjuda certifierade konsulter på alla nivåer som står redo att ta sig an både långa och lite kortare projektuppdrag. Så nu vet du det. Nu kan du lägga bort den här tidningen och se fram emot att leda ännu fler och ännu bättre projekt i framtiden. Vi hörs! Stockholm Göteborg Malmö