Föräldrautbildning för föräldrar med inlärningssvårigheter

Transkript

1 Föräldrautbildning för föräldrar med inlärningssvårigheter Lena Fälth och Ingela Åkesson Socialförvaltningen Hässleholm 2009

2 Föräldrautbildning för föräldrar med inlärningssvårigheter Vårt mål har varit att göra en föräldrautbildning som passar för föräldrar som behöver mera tid, stöttning, samt mötas med större förståelse, flexibilitet och varsamhet än andra. Dessutom behövs pedagogiska verktyg som riktas mot alla sinnena för maximal inlärning. Det som presenteras här är en metod och ett förhållningssätt som ska användas och anpassas utifrån de förutsättningar och behov som individen/gruppen har. Det bygger på ett samspel som kräver respekt och lyhördhet från vägledaren. Vår metod kan användas som föräldrautbildning men passar också ypperligt som behandlingsmetod till alla familjer. Metoden främjar ett positivt känslomässigt samspel mellan förälder och barn, att föräldrar visar känslighet för barnets signaler både emotionellt, expressivt och praktiskt. Vi utgick från FN:s Barnkonvention för att hitta en värdegrund. Vi arbetar resursorienterat utifrån styrkor och söker inte brister. 1

3 Vi ger föräldrarna delaktighet, de ska känna att de själva kan påverka och förändra sin situation. Ett lyhört, stödjande och vägledande förhållningssätt gör att alla kan utvecklas. Hässleholms socialförvaltning Ingela Åkesson Lena Fälth 2

4 Föräldrar har tyckt: Ni är de enda som verkligen trott på mig. Det känns som en oas att komma hit. Jag kan se på fotona att jag har förändrats, jag är gladare, rak i ryggen och ser snyggare ut. Jag blir inte arg lika ofta. Här vet jag att jag kan prata om allt. Vi har så roligt. Läxor är roligt! Våra erfarenheter: Frånvaron är obefintlig. Man måste ringa och påminna före träffen, det är kort med minnet. Telefonsamtalet ger också trygghet. Arbetsblad och pärm sköts mycket noggrant (vi trodde att det skulle komma bort). Foton ger glädje och styrka, stärker självförtroendet. Tidskrävande, det gäller att gå långsamt fram. Alla utvecklas på något område. Kunskapen fastnar och används. Allt bygger på en god och respektfull relation. Alla är inte vana vid att bli lyssnade på. Aggressionsnivån sänks. Samspel och kärleksband till barnet stärks. Föräldrar talar mera med sina barn och varandra. 3

5 Innehållsförteckning: INLEDNING 1 9 Bakgrund 1 2 Föräldrar har tyckt..3 Våra erfarenheter 3 Innehållsförteckning.4 6 Målgrupp 7 Syfte..7 Att tänka på vid inlärningssituationen..7 8 Lärande vi minns bäst..9 Vår målsättning Kasam.11 FN:s Barnkonvention..12 BBIC.13 ICDP Tre dialoger ICDP:s åtta teman för vägledande samspel Gyllene ögonblick.25 Barns trygghet beror på vuxnas lyhördhet 26 Tolkande inställning.27 De sju principerna för att utveckla lyhördhet hos föräldrar/omsorgsgivare 28 Kartläggning Detta är uppgifter vi vill ha av utredaren.29 4

6 Jag/vi behöver hjälp med Föräldrautbildningen Broschyr Vägledarens förhållningssätt Som vägledare i föräldrautbildningen strävar vi efter..41 Pedagogiska hjälpmedel 42 Tejping Gruppdiskussioner.46 För meningsfull inlärning 47 ICDP i praktiskt arbete Föräldraträffar Teman för träffarna..56 Inför varje träff.57 Våra träffar Förslag till temainnehåll Förslag på studiebesök och samverkan Ett tema väljs.65 Arbetsområden Arbetsblad kan göras över följande färdigheter..67 Säkerhet ute och inne Anknytning och lek Omvårdnad Gränssättning

7 Kost Hemuppgifter Vi har blivit inspirerade av Utbildningar vi gått.112 Litteratur

8 Målgrupp. Föräldrar med inlärningssvårigheter Syfte. Hitta en metod och ett förhållningssätt som riktar sig till målgruppen och utifrån den grunden göra en föräldrautbildning. Att tänka på vid en inlärningssituation är: Utvecklingsstörda är inte en homogen grupp. Deras funktionshinder innebär olika nivåer av begränsningar beroende på vem de är och graden av utvecklingsstörning. IQ är inte det viktigaste, social förmåga och den miljö man lever i påverkar också begåvningen. Idag vet man att denna grupp har svårt att hantera stress. Stressfaktorer som dålig ekonomi, arbetslöshet och utanförskap visar sig i en sänkt föräldraförmåga. En begränsad tidsuppfattning vilket leder till svårighet att se framåt och att planera, också svårighet att vara flexibel i sitt tänkande. Det tar längre tid att lära in nya färdigheter. Svårigheter i det abstrakta tänkandet gör att det blir svårare att hitta alternativa lösningar på problem, liksom att generalisera och dra slutsatser från en situation till en annan. Det blir också svårare att sätta sig in i hur en annan person tänker och känner. 7

9 Information måste vara enkel och tydlig, individanpassad och upprepas vid flera tillfällen, gärna med hjälp av olika pedagogiska hjälpmedel som bilder, film eller dylikt men framför allt träning och åter träning. Utvecklingsstörda lär in genom upprepning, helst i hemmiljön eftersom där känner man sig trygg och det är ju också där som den färdighet som lärs in ska fungera och utföras. Föräldraförmåga är inte en medfödd färdighet utan en inlärd. Nätverket är ett viktigt stöd för föräldrarna, både som förebild och för stöd och hjälp i det dagliga livet. Den inventering av nätverket som redan är gjord under utredningen används för att se vilka möjligheter till samverkan som finns eller kan utvecklas. Den befintliga föräldraförmågan är kartlagd under utredningen. Utifrån detta material kan föräldrautbildningen skräddarsys för varje förälders individuella behov. Utredningsmanualen ligger också som grund för utvärdering av den fortsatta föräldraträningen. Här kan man se hur föräldrarna gått framåt, det blir en tydlig motivation för föräldrarna. 8

10 Lärande vi minns bäst ( Csikszentmihaly 2006) Det som är meningsfullt Det som handlar om en själv Det som innehåller kroppsrörelse Det som innehåller en relation När upplevelsen är en del av den narrativa berättelsen 9

11 Vår målsättning: o Öka förälderns känslighet och förmåga att rätt uppfatta barnet. o Främja en positiv uppfattning och inställning till barnet. o Främja ett berikande samspel där föräldern utvidgar och ger mening åt det som sker vilket bl.a. stimulerar lärande och självkontroll o Stärka förälderns självförtroende. 10

12 KASAM Kasam betyder känsla av sammanhang. Kasam består av tre komponenter som inte ska ses som separata delar. De är: Begriplighet jag förstår vad som sker i mitt liv, såväl händelser som har sitt ursprung i mig själv som i omgivningen. Hanterbarhet jag är inte offer för omständigheter utan kan påverka dem. Jag har de resurser som behövs för att klara av situationen. Meningsfullhet jag känner mig delaktig och motiverad. Jag ser det meningsfulla även i svåra erfarenheter och situationer vilket gör dem värda en känslomässig investering. Att kunna hantera de problem som livet för med sig bygger på tillförsikt som grundläggs i barndomen. Personer med perceptionssvårigheter, exekutiva svårigheter, mentaliseringsproblem och dessutom sociala svårigheter lever ofta i kaos. 11

13 FN:s Barnkonvention Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar Artikel 12 Alla barn har rätt att bli lyssnade på och säga sin mening om det som gäller henne/honom. 12

14 BBIC Barnets mående är vår måttstock. 13

15 ICDP ICDP/vägledande samspel är ett förhållningssätt (International Child Development Programmes). ICDP är utarbetat av professor Henning Rye och professor Karsten Hundeide, Institutionen för specialpedagogik vid Universitetet i Oslo. Programmet är godkänt och används bland annat av UNICEF och WHO. En internationell ICDP stiftelse finns sedan 1992 registrerad i Norge. Stiftelsen ICDP Sweden registrerades av Länsstyrelsen i Stockholm år ICDP/vägledande samspel är ett hälsofrämjande program vars huvudmål är att öka omsorgskvaliteten för barn. *programmet bygger på modern forskning om vilka faktorer som skapar en positiv och utvecklande uppväxtmiljö och om samspelets betydelse för god livskvalitet. *Programmets ursprungliga syfte var att ge stöd och vägledning till föräldrar i deras samspel med sina barn. *programmet har utvecklats och anpassats för användning inom olika områden såsom skola/förskola och socialtjänst. 14

16 Detta bygger ICDP/vägledande samspel på: Barnsyn/människosyn och förhållningssätt FN:s konvention om barns rättigheter Barnet som subjekt med egna känslor, avsikter och önskningar Våra styrdokument Modern utvecklingspsykologi och teorier Vad som krävs för en positiv utvecklingsmiljö Programmet är baserat på en humanistisk värdegrund där FN:s konvention om barnets rättigheter är en viktig utgångspunkt. Centralt är att söka och se till människans resurser och utgå från dem snarare än att identifiera och arbeta med problem detta förhållningssätt inger hopp. Alla föräldrar kan utvecklas om man startar med deras relation med barnet. Människor är inte maskiner och därmed är användandet av verktyg uteslutet. Det är värderingsmässigt stor skillnad på att fråga: Vilka verktyg finns det för att jag ska få mitt barn att somna? och att fråga Vilka egenskaper och färdigheter måste jag utveckla för att mitt barn ska somna lugnt? Jesper Juul, Livet i familjen (2005) sid

17 I vägledande samspel utgår man från föräldrarnas egna uppfattningar och erfarenheter. Istället för undervisning betonas samspel och att vägledaren bygger på och bekräftar föräldrarnas egen kompetens. Att våga känna in istället för att lära in. Föräldrarna stärks också av att det finns en mängd olika lösningar på ett bekymmer och att det är viktigt att prova sig fram till vilken lösning som passar just det här barnet och denna familjen. För att hitta lösningar som passar familjen uppmuntrar vägledaren till inlevelse, lyhördhet, medkänsla och empati. Det gör att föräldrarna växer och det ökar deras självtillit för målet är att föräldrarna ska bli och vara experter på sina egna barn. För att det ska ske en förändring i beteendet krävs mer än språklig information. I arbete med ICDP/vägledande samspel är det därför viktigt att befrämja: Aktiva deltagare som beskriver och demonstrerar sina egna erfarenheter och att diskutera detta med andra. Förmedling istället för instruktion Att inte bli metod eller expertberoende. Respekt för föräldrarnas värderingar och omsorgsrutiner. Att medvetandegöra föräldrarna om vad barnet behöver för att utvecklas positivt. 16

18 Tre dialoger: För r att barnet ska utvecklas positivt krävs att alla tre dialogerna används nds av föräldrar/ ldrar/omsorgsgivare i samspelet med barnet. Den känslomk nslomässiga ssiga dialogen Den meningsskapande Den reglerande dialogen och utvidgande dialogen Sammanfattning av de tre dialogerna: Lust och glädje skapas i den känslomässiga dialogen Lärandet livet blir hanterbart och begripligt i den meningsskapande dialogen Gemenskap och gruppsamvaro skapas i den reglerande dialogen 17

19 De tre dialogerna För att beskriva föräldrars omsorgsförmåga används de tre dialogerna, som är en sammanställning av de viktigaste faktorerna i ett positivt föräldraskap. 1. Den emotionella dialogen Det är från forskning om mor barn interaktionen som mycket av vår kunskap om den emotionella dialogen kommer. Det är genom emotionell intoning och medkänsla från förälderns sida som barnet utvecklar sin känslomässiga kapacitet. Det är den emotionella dialogen som är grundläggande för hela barnets utveckling. De väsentligaste dragen i den emotionella dialogen är att föräldern visar barnet positiva kärleksfulla känslor och att föräldern visar glädje i sitt samspel med barnet. Barnet behöver också få fysisk kontakt med sin förälder och bli bekräftad. Detta kräver att föräldern är lyhörd och uppmärksam på barnets behov. För de flesta föräldrar sker detta spontant utan att föräldern tänker på det. 18

20 2. Den meningsskapande och utvidgande dialogen Omsorg och vägledande samspel; föräldern vägleder barnet ut i världen. Barn har en inneboende motivation att skapa mening och sammanhang av sina erfarenheter. Nya erfarenheter ska fogas till gamla eller gamla erfarenheter ska omskapas. Barn är upptagna av det som hänt dem eller det de hört från vuxna. Barn försöker skapa mening i vardagsupplevelser, men försöker även förstå svåra situationer. För att detta ska bli möjligt för barnet måste föräldern stödja och vägleda barnet. Föräldern blir en medspelare i barnets utforskande av sin värld. Denna stödjande och utvidgande dialog är avgörande för barnets sociala, språkliga och kognitiva utveckling. Detta sker precis som i den emotionella dialogen helt spontant för de flesta föräldrar i sin relation till barnet. 3. Den reglerande dialogen Omsorg som gränssättning och reglering. Med reglering menas att den vuxne hjälper och stödjer barnet så att det får en överblick över situationen och kan reflektera över hur det ska gå vidare. Barnet kan därmed skapa sig ett visst mått av självkontroll så det kan handla konstruktivt och inte reagera alltför impulsivt. Detta kräver lyhördhet från förälderns sida 19

21 och en uppmärksamhet på vad barnet behöver hjälp med. Inom begreppet reglering ryms också det som vi vanligen kallar för gränssättning. Den vuxne förklarar varför vissa saker är tillåtna och varför vissa regler eller förbud är nödvändiga. Barn lär sig på så sätt vad som förväntas av dem i olika situationer. Fasta rutiner skapar ordning i barnets liv. Barnet skaffar sig erfarenheter av att det får positiva eller negativa konsekvenser för dem om de följer eller bryter dessa rutiner. Positiv reglering i samband med gränssättning genomförs i en atmosfär av vänlighet och respekt. 20

22 ICDP:s åtta teman för vägledande samspel Tema 1: visa kärleksfulla känslor visa att du tycker om barnet. Visa omsorg och intresse för barnet som person. För att barnet ska utveckla en känsla av trygghet är det viktigt att få uppleva kärleksfull kroppskontakt och att barnet känner glädje och förtjusning från omgivningen. (motsats: försummar och avvisar barnet) Tema 2: visa följsamhet med barnet följ barnets initiativ. I mötet med barn är det viktigt att uppmärksamma hur barnet har det och att du som vuxen så långt som möjligt försöker anpassa dig till det barnet är upptaget av. Barnet känner att vuxna bryr sig om det och svarar på dess behov. Barnet känner att du tycker om det när du svarar på dess behov. Det är bra för barnets utveckling att följa sina egna initiativ egen drivkraft. (motsats: dominerar och påtvingas egna initiativ) 21

23 Tema 3: ha en god dialog med barnet utbyt positiva känslor. Eftersträva en god och känslomässig dialog med barnet. En dialog där det finns ögonkontakt, leenden och utbyte av gester, glädje och positiva kommentarer. Barnet kan då svara med förnöjelse. Bra för anknytningen mellan barn och förälder och för barnets sociala och språkliga utveckling. (motsats: saknar kommunikation med barnet) Tema 4: ge beröm och bekräfta barnets färdigheter: För att barnet ska utveckla en positiv självbild och drivkraft är det viktigt att omgivningen förmedlar en känsla av betydelse och kompetens till barnet. (motsats: nervärderar och förringar barnets värde) 22

24 Tema 5: hjälp barnet att samla sin uppmärksamhet, ha ett gemensamt fokus. Ett gemensamt fokus gör det möjligt att uppleva något tillsammans. Den vuxne utvecklar i och med detta barnets förmåga till koncentration och gemenskap. Underlättar för kontakt och kommunikation framöver. (motsats: distraherar, förvirrar barnet med motstridiga budskap) Tema 6: förklara och ge innehåll åt det som händer med entusiasm. Beskriv, sätt ord på det som händer, samtidigt som du visar känslor för det som ni upplever tillsammans. På så sätt kommer upplevelsen att bli tydlig och barnet kommer att minnas den som något viktigt och meningsfullt. (motsats: pratar inte med barnet och är likgiltig för barnets upplevelser) 23

25 Tema 7: utvidga och berika barnets upplevelser genom jämförelser, förklaringar och berättelser. Detta sker genom att ni jämför det ni upplever tillsammans med något ni upplevt tidigare. På så sätt berikas barnets upplevelse och blir något utöver här och nu. Detta är viktigt för barnets kunskapsutveckling och förmåga till reflektion. (motsats: säger bara det som för ögonblicket är nödvändigt. Ger sig inte tid att ge barnet förklaringar) Tema 8: vägled barnet steg för steg. Sätt gränser för barnets handlingar på ett positivt sätt genom att peka ut alternativ. Stöd barnets aktiviteter och planer och vägled barnets handlingar steg för steg. Barnet behöver stöd för att utveckla självkontroll och kunna planera och genomföra sina planer. Detta sker i mötet med intresserade vuxna. Reglera barnets handlingar genom att ge tydliga signaler för vad som är tillåtet och inte tillåtet Istället för att hela tiden förbjuda och säga Nej! till barnet är det viktigt att vägleda barnet på ett positivt sätt och visa vad det får lov att göra. (motsats: låt gå hållning. Överlåter åt barnet själv. Ingen vägledning av det som är tillåtet. Negativ gränssättning: Nej, Nej utan förklaringar) 24

26 Gyllene ögonblick sök det bästa vi gör Goda relationer skapar goda läromiljöer Inriktar sig på människors resurser, inte brister Ta på dina ICDP glasögon och leta efter 4 S Sök små säkra succéer 25

27 Barns trygghet beror på vuxnas lyhördhet. Vårt ansikte är barnets spegel. Vad ser barnet?? Glädje? Irritation? Oro? Ömhet? Det barnet ser, stannar i barnet, det blir barnets självbild. 26

28 Tolkande inställning: Det barn gör och säjer är begripligt utifrån deras verklighet och situation. Om barnet beter sig obegripligt brister de vuxnas förmåga till lyhördhet och förståelse. 27

29 De sju principerna för att utveckla lyhördhet hos föräldrar/omsorgsgivare: etablering av tillitsfull kontakt positiv definition av barnet aktivering av omsorgsgivaren i förhållande till samspelsteman benämning av positiva sidor i omsorgsgivarens nuvarande tillämpning verbalisera och vägleda träning av hur positivt samspel kan medvetandegöras dela erfarenheter med andra (grupp) personlig och medkännande förmedlingsform 28

30 Kartläggning Detta är uppgifter som vi vill ha av utredaren o Hur ser barnets vardag ut? o Förälderns styrkor i föräldrarollen. o Vad vill föräldern ha hjälp med? o Vad tycker utredaren att föräldern behöver hjälp med? o Information om förälderns funktionshinder och hur detta påverkar föräldrafunktionen. o Övriga insatser/kontakter med socialförvaltningen eller andra professionella. o Nätverkskarta. 29

31 Jag/vi behöver hjälp med.. Behöver Behöver Behöver Klarar ej ingen hjälp lite hjälp mkt hjälp av situationen Familj och miljö Förälderns mående mitt mående, för jag mår dåligt Viktiga personer att hitta sätt för hur jag ska vara tillsammans med andra, t ex familj, vänner, grannar, personal i skola/förskola, socialförvaltning och försäkringskassa. att hitta sätt för hur jag ska kunna välja att vara tillsammans med personer som är bra för både mig och mina barn (ej missbruk, kriminalitet osv) Boende att skaffa en bostad som är bra för mig och mitt barn att hitta sätt för att kunna klara av att sköta boendet för mig och mitt barn Arbete att se en mening med och förstå att det är bra att ha arbete/praktik att hitta sätt för att kunna sköta ett arbete, och t ex komma i tid Ekonomi att hitta sätt att kunna få pengarna att räcka till t ex mat, blöjor och räkningar att hitta sätt för att kunna komma ihåg när jag ska ta kontakt med t ex ekonomiskt bistånd och god man Att vara med andra att hitta sätt för hur jag och mina barn ska kunna delta i olika aktiviteter, t ex öppna förskolan, scouter eller fotboll. att hitta sätt för hur jag gör för att kunna ta mig dit jag behöver, t ex BVC, affär 30

32 Behöver Behöver Behöver Klarar ej ingen hjälp lite hjälp mkt hjälp av situationen Föräldraförmåga Hälsa att hitta sätt för hur jag ska se när barnet mår dåligt och när jag ska ringa doktorn eller BVC att hitta sätt för hur jag ska göra för att barnen ska hålla sig friska (ge bra mat, motion) Jag är bra på: Bebis att hitta sätt för hur jag lyfter upp/lägger ner samt håller en bebis försiktigt att hitta sätt för hur jag ska veta när jag ska byta mitt barns blöja och hur jag ska göra Jag är bra på: Kläder och skor att hitta sätt för hur jag ska veta hur jag ska klä mitt barn vid olika väder att hitta sätt för att veta hur jag väljer rätt storlek på kläder och skor att hitta sätt för hur jag klär av och på mitt barn på ett försiktigt sätt Jag är bra på: Hygien - att hitta sätt för hur jag håller mitt barn rent Jag är bra på: 31

33 Behöver Behöver Behöver Klarar ej ingen hjälp lite hjälp mkt hjälp av situationen Mat att hitta sätt för att jag ska veta vad som är bra mat för mitt barn att hitta sätt för att jag ska kunna veta att mitt barn äter vid rätt tid att hitta sätt för att jag ska veta att barnets mat inte är för varm eller för kall att hitta sätt för att jag ska veta hur stora matbitar mitt barn klarar av att svälja, utifrån barnets ålder att hitta sätt för att jag ska veta hur mycket mat mitt barn behöver/ orkar äta Jag är bra på: Utveckling att hitta sätt för att jag ska kunna hjälpa mitt barn att lära sig läsa, skriva, räkna att hitta sätt för att jag ska kunna hjälpa mitt barn att lära sig saker eller hjälpa mitt barn med sitt skolarbete Jag är bra på: Säkerhet - att hitta sätt för hur jag ska kunna skydda mitt barn, i hemmet och utanför Jag är bra på: Känslor att förstå hur man får barnet att känna sig älskat att förstå när barnet kan ta skada av det som man säger eller gör - att möta och hålla fast barnets blick 32

34 Behöver Behöver Behöver Klarar ej ingen hjälp lite hjälp mkt hjälp av situationen - att följa det barnet gör att berömma barnet och tala om för barnet när det gör bra saker att prata med barnet om det som händer och det som barnet ser att förstå vad barnet behöver och att detta är viktigare än vad jag själv behöver att hitta sätt för hur jag ska lyssna på barnet när barnet på olika sätt visar att det vill att jag ska lyssna Jag är bra på: Stimulans att hitta sätt för hur jag ska göra saker tillsammans med m itt barn Jag är bra på: Vägledning och gränssättning att hitta sätt för att visa mitt barn vad som är rätt eller fel att hitta sätt för att ha regler som är bra utifrån barnets ålder att hitta sätt för hur jag ska göra när barnet inte lyder - att hitta sätt för hur jag ska göra när barnet är bråkigt och jobbigt att hitta sätt för att kunna veta när jag ska låta mitt barn göra saker på egen hand, t ex gå till skolan eller affären själv Jag är bra på: 33

35 Behöver Behöver Behöver Klarar ej ingen hjälp lite hjälp mkt hjälp av situationen Planering - att hitta sätt för hur jag ska planera bättre - att hitta sätt för att kunna göra vissa saker på ungefär samma tid varje dag, t ex lägg-tider, mat-tider och läxläsning att hitta sätt för hur jag gör när jag lagar mat, städar eller tvättar Jag är bra på: Datum: Förälder: 34

36 Föräldrautbildning Den befintliga föräldraförmågan är redan kartlagd och utifrån det materialet kan nu föräldraträningen skräddarsys för varje förälders individuella behov. Föräldrautbildningen kommer att bestå av två delar. En individuell som består av praktisk träning i hemmet och en i grupp där teoretisk kunskap varvas med praktisk träning i hemmet. Inventeringen av nätverket som redan är gjord under utredningen används för att se vilka möjligheter till samverkan som finns eller kan utvecklas. Utredningsmanualen ligger också som grund för utvärdering av den fortsatta föräldraträningen. Här kan man se hur föräldrarna gått framåt, det blir en tydlig motivation för föräldrarna. 35

37 Föräldrarna får gärna ta med sig någon till föräldragruppen från det egna nätverket som fungerar som stöd och trygghet. I föräldragruppen förmedlas kunskap med hjälp av bilder, foton och filmer. Kunskapen tränas på det egna barnet. Ex. på olika teman: lek och lekmaterial, utrustning för barn, barnsäkerhet, kost och näringslära, hygien, rutiner för vardagen mm. Här kan man få hjälp av experter från andra verksamheter, ex dietist, arbetsterapeut, eller BVC. Undervisningen varvas med praktisk träning, demonstrerad och tydlig. Kunskapen behöver också förankras och tränas i hemmiljön. Man tränar på det egna barnet. Detta görs tillsammans med vägledare och gärna med hjälp av det egna nätverket. För att underlätta inlärningen och för att kunna repetera hemma görs en arbetspärm till varje förälder. Arbetspärmen innehåller arbetsblad, över varje moment som tränats. Bladen visar färdigheten tydligt med foton och kortfattad text. 36

38 Pärmen används också som grund när en ny färdighet lärs in, då utgår man från en redan inlärd färdighet som man bygger vidare på. Fotona tas under träningstillfällen och visar det som fungerar bra, aldrig misstagen som görs. Foton som används är alltid på egna barnet och föräldern. Det är gyllene ögonblick som förstärks. Endast vid konfliktlösning används tecknade bilder. (vi söker styrkor och inte brister i föräldraförmågan). Arbetspärmen är anpassad för förälderns individuella träning och inlärningsbehov. Pärmen tas hem för att föräldern ska kunna repetera i lugn och ro. Där också nätverket kan ta del av materialet och sedan bättre ge hjälp och stöd till föräldrarna. All information måste vara enkel och tydlig, individanpassad och tränas vid flera tillfällen. 37

39 Broschyr VI ÖNSKAR DIG VÄLKOMMEN TILL EN FÖRÄLDRAUTBILDNING! 38

40 Föräldrautbildningens innehåll hjälper Du till att skapa. Vi vill utgå ifrån vad Du tycker är viktigt. Föräldrautbildningen hjälper Dig att: Samspela med Ditt barn Stärka det som redan är gott Förstå Ditt barn bättre Sätta gränser för Ditt barn på ett positivt sätt Ger Dej tips och idéer så att du lättare kan hantera vardagen tillsammans med Ditt barn Tillsammans hittar vi Gyllene Ögonblick i vardagen med hjälp av kamera och berättelser. Vi träffas två och en halv timme, varje vecka under sex månader. 39

41 Vi som håller i utbildningen heter (plats för foto) Lena Fälth / (plats för foto) Ingela Åkesson / Vi arbetar på socialförvaltningens öppenvårdsenhet Familjebehandling och vi har tystnadsplikt. 40

42 Vägledarens förhållningssätt Som vägledare i föräldrautbildningen strävar vi efter: Att vara relations och resursorienterade. All utveckling och allt lärande sker utifrån relationen, samspelet mellan människor. Uppmärksamma det positiva hos varje individ. Inrikta oss på människors resurser. Förmedla istället för instruktion och pekpinnar. Lyhört, stödjande och vägledande förhållningssätt. Respekt för föräldrarnas värderingar och omsorgsrutiner. Att utveckla föräldrarnas lyhördhet och känslighet för barns behov och rättigheter Att medvetandegöra föräldrarna om vad barnet behöver för att utvecklas positivt. Att inte bli metod eller expertberoende 41

43 Pedagogiska hjälpmedel: o Foto, bilder och film o Gyllene ögonblick och personliga berättelser o Gruppdiskussioner o Arbetsblad som sätts in i förälderns personliga pärm o Studiebesök och samverkan o Tejping o Hemuppgifter o Rollspel o Använda oss själva som modell 42

44 Tejping Praktiskt innebär tejping att vi låter klienten/familjen visuellt gestalta sitt nätverk, sin livssituation, en inre eller yttre konflikt eller en traumatisk upplevelse med hjälp av målade träfigurer. Det hela utspelar sig på en scen som tejpas upp på ett bord. Gestaltandet kan även ske i en sandlåda. Terapeuten deltar själv i gestaltandet med hjälp av en alter ego figur som bidrar till att skapa dialoger, berättelser och bättre samspel mellan figurerna på scenen. Dessa kan representera såväl yttre personer som delsjälv inom klienten. Genom gestaltandet med träfigurerna skapas ett mellanområde, där vi tillsammans med klienten kan se problemet illustrerat. Detta skapar en viss distans och genom externaliseringen blir klienten friare att finna lösningar i låsta situationer. Tejping används för att: visa nätverket visa konfliktsituationer visa inre konflikter, ett dilemma prova ut nya lösningar, hitta resurser på yttre och inre plan 43

45 Tejping är till hjälp för att: vi ska få kontakt med klienten klienten ska kunna berätta och beskriva klienter med ADHD får hjälp att hålla fokus klienter med autismspektrumstörning, som behöver viss distans, får ett mellanområde klienter med svagbegåvning får konkreta, visuella och motoriska möjligheter att uttrycka sig, på sin funktionsnivå 44

46 45

47 Gruppdiskussioner. Gruppdiskussionerna ger deltagarna en upplevelse av att det finns en omfattande gemensam erfarenhet då det gäller barnuppfostran, vilket hjälper till att sätta de problem den enskilda familjen brottas med i ett större perspektiv. Olika deltagare kommer med förslag på: Hur barnen kan bemötas. Olika strategier för att orka med. Information om barns utveckling. Information om olika samhällsresurser. Detta ger hjälp till lösningar av svåra problem och ger det känslomässiga stöd som behövs för att möta svårigheter med barnen. Dessutom stärks deltagarens självförtroende när man upptäcker att den egna erfarenheten och kunskapen kan vara till stor hjälp och nytta för någon annan. Om föräldern får beröm i grupp stärker det dem mer än om det är ett enskilt beröm. Nivåanpassning av diskussionsämnet görs automatiskt om det är deltagarna som står för diskussionen och vägledaren endast just vägleder. Vi delar med oss av gyllene ögonblick och personliga berättelser i vardagen, vi söker styrkor och inte brister 46

48 För meningsfull inlärning: Hemmabaserad Tid/tillgänglighet Konkret, steg för steg Mindre prat mer visa på /träning Information/tydlighet, ärlighet Humor 47

49 ICDP i praktiskt arbete Visa positiva känslor visa att du tycker om barnet även ett litet barn som ännu inte kan förstå språket kan uppfatta olika känslor som ömhet och ilska, glädje och förtvivlan. För att barnet ska utveckla en känsla av trygghet är det viktigt att få uppleva kärleksfull kroppskontakt, och att barnet känner glädje och förtjusning från omgivningen. Att fundera över och att diskutera: Hur visar du barnet ömhet och att du tycker om det? Ge ex på detta. Hur tror du att ett barn som enbart möter likgiltighet och negativa känslor kommer att reagera? Tänk efter vad det är för något som du tycker mest om hos ditt barn. 48

50 Visa följsamhet med barnet I mötet med barnet är det viktigt att uppmärksamma hur barnet har det, vad barnet vill och vad barnet ger tecken om och att du som förälder så långt som möjligt försöker anpassa dig till det barnet är upptaget av. Barnet kan då känna att du bryr dig om det och svarar på dess behov. Det är även viktigt för barnets utveckling att det så långt som möjligt får följa sina egna initiativ och inte alltid styrs av andra människors aktiviteter. Att fundera över och att diskutera: Är du uppmärksam på ditt barns behov och önskemål, och hur mycket försöker du anpassa dig och följa med det som barnet är intresserat av? Ge exempel på hur du gör detta. Hur tror du att ett barn som aldrig får svar på sina initiativ kommer att uppträda? Hur reagerar ditt barn när du anpassar dig till det och följer dess initiativ? 49

51 Tala med barnet om det som barnet visar intresse för och försök få igång en känslomässig dialog Redan strax efter födseln är det möjligt att få igång en känslomässig dialog med barnet genom ögonkontakt, leenden och utbyte av gester och glädjeyttringar, där föräldern positivt kommenterar det barnet gör eller är upptaget av och där barnet svarar med glädje. Detta tidiga, känslomässiga samtal är viktigt för att barnet ska knyta an till föräldrarna och för barnets sociala och språkliga utveckling. Att fundera över och att diskutera: Talar du med ditt barn och försöker få en positiv kontakt eller ett samtal genom känslouttryck, ögonkontakt, leenden och ljud som ni turas om att uttrycka och som blir glädjefyllt? Ge exempel på hur du gör detta. Hur tror du att detta känslomässiga samtal kan se ut, då barnet är 3 4 år? 50

52 Uppmuntra barnet och bekräfta det barnet klarar av För att barnet ska utveckla en positiv självbild och drivkraft är det viktigt att omgivningen förmedlar en känsla av betydelse och kompetens till barnet. Att omgivningen reagerar positivt och bekräftar det som barnet gör och som förklarar för barnet varför det var bra. Då kommer barnet att utveckla självförtroende. Att fundera över och att diskutera: hur talar du med barnet och berömmer det för vad det klarar av att göra? Ge exempel på hur du gör detta. Hur kommer ett barn som aldrig får beröm av människor i omgivningen att uppträda? Hur reagerar ett barn som får beröm och bekräftelse för något som det har lyckats med? Hur kan du bekräfta ett spädbarn? 51

53 Hjälp barnet att samla sin uppmärksamhet, så att ni båda har en gemensam upplevelse av det som händer omkring er Spädbarn och småbarn behöver ofta hjälp att samla sin uppmärksamhet. Detta kan du hjälpa till med genom att påkalla och rikta uppmärksamheten mot ting och händelser i barnets omgivning. Du kan säja titta här. och visa fram det du vill att barnet ska uppmärksamma. Eller du kan själv följa med i det som upptar barnet. Utan en gemensam upplevelse av saker i omgivningen är det svårt att prata eller göra något tillsammans. Ofta har det visat sig att barnet är upptaget av en sak och föräldrarna av en annan. Gemensam uppmärksamhet underlättar positiv kontakt och kommunikation. Att fundera över och att diskutera: Hur hjälper du ditt barn att samla sin uppmärksamhet, så att ni tillsammans upplever saker i omvärlden? Ge exempel på hur du gör detta och hur reagerar ditt barn då? Hur uppför sig ett barn som sällan får hjälp att samla sin uppmärksamhet på saker i omgivningen 52

54 Ge mening åt barnets upplevelse av omvärlden genom att beskriva det som ni upplever tillsammans och genom att visa känslor och entusiasm Beskriv, sätt ord på och visa hur saker fungerar samtidigt som du visar känslor för det som ni upplever tillsammans. På så sätt kommer upplevelsen att bli framträdande så att barnet kommer att minnas den som något viktigt och meningsfullt. För att något ska framstå som betydelsefullt för barn måste det förmedlas till dem genom samtal och känslomässiga reaktioner. Barn behöver vägledning för att skapa en omgivning som känns meningsfull. Att fundera över och att diskutera: Hur sätter du ord på och beskriver det du upplever tillsammans med barnet samtidigt som du visar glädje och entusiasm Ge exempel på hur du gör detta och hur reagerar barnet då? Hur kommer ett barn att uppföra sig som inte har upplevt att någon har satt ord på och beskrivit barnets upplevelser? Hur kan du förmedla vad en baby upplever på ett begripligt sätt? 53

55 Utvidga och förklara för vad ni upplever tillsammans Detta kan tex. göras genom att du jämför det som ni upplever tillsammans med något som barnet upplevt tidigare: kommer du ihåg, då vi hälsade på..då såg vi också. När barnet blir äldre kan du berätta om liknande händelser, ge förklaringar, ställa frågor, påpeka likheter och skillnader, räkna osv. På så sätt överskrider vi och går utöver det barnet upplever här och nu. Allt detta är viktigt för barnets kunskapsutveckling. Att fundera över och att diskutera: hur fördjupar och berikar du barnets upplevelser av omgivningen genom att jämföra med andra upplevelser, förklara och berätta? Hur görs detta i olika åldrar? 54

56 Hjälp ditt barn till självkontroll genom att sätta gränser för det på ett positivt sätt genom att vägleda, visa på positiva alternativ och genom att planera tillsammans. Barn behöver hjälp att utveckla sin självkontroll och förmåga att planera. Detta sker i stor omfattning genom möten med vuxna, som på ett positivt sätt vägleder barnet, som förklarar och hjälper barnet att planera steg för steg. När barnet blir äldre, kan den vuxne förklara varför vissa saker inte är tillåtna. Istället för att hela tiden förbjuda och säja nej till barnet, är det viktigt att vägleda barnet på ett positivt sätt och visa vad det får lov att göra. Att fundera över och diskutera: Hur vägleder du ditt barn på ett positivt sätt genom att visa på alternativ? Hjälpa barnet planera? Förklara? Visa nästa steg i uppgiften osv.? Hur kommer barnet att uppföra sig om det aldrig upplever att omgivningen aldrig satt gränser eller väglett det? Eller som vägleder barnet endast genom förbud? 55

57 Föräldraträffar Teman för träffarna: *Grundläggande omsorg Kan innehålla allt som rör ett barns omvårdnad och hälsa, från att veta hur och när det är lämpligt att byta blöja, till att ta på barnet rätt kläder för rätt väder samt rätt storlek på kläder, och lämplig kost för barn. *Känslomässig omsorg Kan innehålla träning av anknytning, vara lyhörd, förutsägbar, tillgänglig för barnet. Lyssna på barnet samt ha dialoger på barnets nivå. *Stimulans Hur man leker och samspelar med barnet. Språklekar och språkträning. *Vägledning, gränssättning Uppmärksamhet och beröm, delad uppmärksamhet, att bortse från negativt beteende, förbered övergång, först- sedan strategier, planera i förväg för att öka självkontrollen. *Rutiner, stabilitet Klockan, dygnsrytm, göra dygnsschema, sömn och sovtider, nattning, mat, mattider. *Realistisk syn på barnet Lära känna sitt barn och dess utveckling, *Prioritera barnets behov före sina egna *Säkerhet och skydd 56

58 Inför varje träff: Ring och påminn gruppdeltagarna att det är i morgon (idag) vi ska träffas i gruppen. Fråga hur de löst barnpassningen. Fråga hur de tänker ta sig till gruppträffslokalen, har de pengar till ev. buss? Tala om att det är viktigt att just han/hon är med på träffen. Tala om att du ser fram emot träffen och att träffa just han/hon du samtalar med. Detta upprepas inför varje gruppträff om så behövs. Skulle det vara så att gruppmedlemmen inte har möjlighet att själv ta sig till lokalen är det bra att erbjuda skjuts. Kanske finns det möjlighet att ge bussbiljetter till gruppdeltagarna. Barnpassning kan vara ett problem. Därför kan det underlätta att ha gruppmötena under dagtid då barnen kan vara inom barnomsorgen. Små bebisar kan kanske vara med på mötena. 57

59 Våra träffar: Vi träffas under 6 månader, varje möte varar timmar. Vi träffas i en träningslägenhet eller i förälderns hem. Beroende på om det är en grupp eller individuellt. Träning sker med fördel i hemmet, det är ju där färdigheten ska utövas och fungera. Varje gruppträff följs av minst ett träningstillfälle i hemmet där vägledare eller nätverk är behjälplig. Vi vill att föräldern ska komma till tals det är deras värderingar och omsorgsrutiner vi ska bygga vidare på. Vi arbetar likt en studiecirkel. Vägledarens funktion är att belysa det som fungerar bra. Vi repeterar förra träffens träningsmoment och tittar på arbetsbladet. Vi diskuterar hur träningen fungerat? Om man hittat egna lösningar som fungerat? Vi delar med oss av våra erfarenheter genom vardagsberättelser och gyllene ögonblick. Vi diskuterar det aktuella temat, vi utgår och bygger på från tidigare kunskap. Vilka lösningar har föräldrarna idag som vi kan bygga vidare på? Vi tränar praktiskt och fotograferar (filmar). Av de foton som visar det som fungerar bra skapas arbetsbladen. Till fotot fogas tillhörande text. (vi klipper, klistrar och lägger i plastficka). Arbetsbladet får föräldern vid hemmaträningen. Ibland kan fotograferingen ske först då. Eftersom att samma tema tas upp vid flera träffar i följd kan samma arbetsblad användas och fyllas på. 58