RAPPORT. Omvärldsanalys för Kristinehamn. Anders Wigren. Analys & Strategi

Transkript

1 RAPPORT Omvärldsanalys för Kristinehamn Anders Wigren Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Omvärldsanalys för Kristinehamn Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord Den här omvärldsanalysen har utarbetats av Filosofie doktor Anders Wigren, seniorkonsult vid WSP Analys & Strategi. Analysen har utförts under senare delen av december månad 2011 och syftar till att utgöra en analytisk plattform för Kristinehamns kommuns arbete med att främja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt i kommunen. Kristinehamn ligger i ett intressant geografisk läge mellan två expanderande universitetsstäder. Detta är en gynnsam omvärldsfaktor för Kristinehamns kommun. Stockholm i januari 2012 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING SVERIGE: KONCENTRATION TILL STÄDER REGIONALT: TILLVÄXT I ÖSTER KRISTINEHAMN: LÄNKAR MOT ÖST ELLER VÄST? KRISTINEHAMN OCH DRIVKRAFTERNA FRAMTIDSCENARIO Befolkning Arbetsmarknad Regionalekonomi...30 Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Syftet med den här omvärldsanalysen är att den ska utgöra en analytisk plattform för Kristinehamns kommuns arbete med att främja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt i kommunen. År 2003 genomförde konsultföretaget Inregia AB, numera en del av WSP Analys & Strategi, en omvärldsanalys för Kristinehamns kommun som omfattande utvecklingen mellan 1993 och Den här omvärldsanalysen tar vid där den förra slutade och behandlar perioden Att perioden slutar 2008 beror på att SCB: s regionala statistik är heltäckande fram till Omvärldsanalysen börjar med en beskrivning av utvecklingen av befolkning, sysselsättning och produktion på nationell nivå (kapitel 2). I kapitel 3 behandlas utvecklingen i Värmlands län och i kapitel 4 flyttas perspektivet till Kristinehamn och de kommuner som kommunen har stort pendlingsutbyte med. I det femte kapitlet ges en förklaring till utvecklingen i Kristinehamns kommun och i det sista kapitlet ägnas åt utvecklingen av befolkning, arbetsmarknad och regionalekonomi i Kristinehamns kommun fram till Den nationella utvecklingen av befolkning, sysselsättning och produktion kännetecknas av fortsatt koncentration till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Även de största kommunerna i varje län har haft en snabb tillväxt. Det är de stora regionernas skalfördelar i företagens produktion och hushållens konsumtion som driver denna storstadskoncentration. Det är de mest glesa och avlägsna regionerna som fortsätter att tappa befolkning och sysselsättning. Den kommungrupp som har haft den mest positiva utvecklingen av kommunerna utanför storstäderna och länshuvudstäderna är en grupp som SKL kallar Kommuner i tätbefolkad region. Det är kommuner som ligger nära expanderande större städer men inte har något större pendlingsutbyte med dessa. Kristinehamns kommun tillhör denna grupp. På regional nivå jämförs utvecklingen i Värmlands län med utvecklingen i riket men också med Örebro län. De båda länen skiljer sig strukturellt från riket genom att de saknar storstadsregioner. Det gör att det inte kan förväntas att de båda länen har samma tillväxttakt i befolkning och sysselsättning som rikets genomsnitt. Värmlands län har en strukturell skillnad gentemot Örebro som är viktig i ett tillväxtperspektiv. Länshuvudstaden Karlstad är mindre än länshuvustaden Örebro både sett i antal invånare och andel av respektive läns invånare. Karlstad kommun är mera glesbefolkat än Örebro kommun och Värmlands län är mera glesbefolkat är Örebro län. Eftersom befolkningsstorleken i länshuvudstäderna är en mycket viktigt förklaringsfaktor bakom tillväxt i såväl befolkning och sysselsättning och att befolkningstäthet är en viktig förklaringsfaktor bakom ekonomisk tillväxt utgör dessa förhållanden ett tillväxthinder Analys & Strategi 1

8 i Värmlands län. Värmlands län har också haft en långsammare tillväxt i befolkning och sysselsättning än såväl riket som Örebro län och detta gäller i synnerhet befolkningsutvecklingen. I Örebro län och framförallt i Örebro kommun har tillväxten varit snabbare och i kraft av att Örebro kommun har flera invånare och är tätare befolkad än Karlstad kommun äger tillväxten rum i öster, sett ur Kristinehamns perspektiv. Kristinehamns kommun har en fördel i att ligga mitt emellan de två större städerna Karlstad och Örebro. Genom länstillhörigheten och på grund av det korta fysiska avståndet är Kristinehamn närmare kopplad till Karlstad kommun än till Örebro kommun. Men omvärldsanalysen visar att en starkare koppling till Örebro kan ha positiva effekter på kommunens attraktivitet för både hushåll och företag. Det är alltid bättre att vara kopplat till två större städer än en. En större integration med de nuvarande pendlingskommunerna Karlstad, Storfors, Karskoga, Degerfors och Örebro skulle innebära att den lokala arbetsmarknaden för Kristinehamn skulle bli större än Värmlands län och Örebro län var för sig. En stor lokal arbetsmarknad är en viktig del i hushållens och företagens värdering av kommunerna. Det framkommer i den medborgarundersökning som SCB gjorde i Kristinehamns kommun 2010 att arbetsmöjligheterna var den faktor som invånarna i kommunen var minst nöjda med. Under perioden har befolkningen och sysselsättningen minskat i Kristinehamns kommun. Kommunen har drabbats av nedläggning av regementet vilket slagit hårt på sysselsättningen. Även sysselsättningen inom hälso-och sjukvårdssektorn har minskat snabbt. Det som är positivt är att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn har växt relativt snabbt i kommunen. Detta antyder att tjänstexporten till andra kommuner har ökat under perioden. När både Karlstad och Örebro kommuner växer spiller det över på närliggande kommuner som Kristinehamn. Vissa verksamheter trängs ut en bit och då ligger Kristinehamns bra till som lokaliseringsort. Analysen av tillväxtens drivkrafter ställd mot utvecklingen i Kristinehamn visar att det är positivt att Kristinehamn har en förhållandevis hög utbildningsnivå i näringslivet. Det faktum att antalet invånare har fortsatt att minska är det största tillväxthindret för kommunen. En minskande befolkning minskat utbudet av arbetskraft och minskar efterfrågan på lokalt producerade tjänster. På grund av en successivt åldrande befolkning ökar behovet vård- och omsorgstjänster och den kommunala konsumtionen har ökat under perioden till följd av en åldrande befolkning. Det sista kapitlet ägnas åt framtiden. Två scenarier tecknas, det ena där Kristinehamns kommun fram till 2030 får en lika stor andel av Sveriges invandring som andelen av befolkningen, det andra där invandringen till kommunen följer 2 Analys & Strategi

9 den historiska trenden. Det viktigaste resultatet är att i båda scenarierna vänds befolkningsminskningen till en måttlig tillväxt. Detta är ett resultat av att i den modell som används, raps, antas att det positiva flyttnettot som kommunen har haft sedan mitten av 2000-talet kan bibehållas fram till Liksom i de flesta kommuner i Sverige leder en åldrande befolkning i Kristinehamn till att andelen av befolkning som är i förvärvsarbetande åldrar (20-64 år) minskar fram till Detta får till följd att förvärvsfrekvensen (andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar) ökar dramatiskt. I båda scenarierna beräknas förvärvsfrekvensen 2030 var runt 90 procent. En så hög förvärvsfrekvens innebär flaskhalsar på arbetsmarknaden. Det kommer att bli brist på arbetskraft i kommunen vilket är ett tillväxthinder. Det krävs därför en ökad inflyttning till kommunen för att öka arbetskraftsutbudet. Eftersom de omgivande kommunerna har likartade problem, liksom de flesta andra kommuner i Sverige, är ökad invandring en möjlig väg. Det scenario som antar en högre invandring till Kristinehamns kommun ger också positiva effekter på arbetskraftsutbudet och ökar sysselsättningen i kommunen. En ökad invandring beräknas också leda till en minskad inpendling och en högre inompendling. Invandrare har dock historiskt en lägre förvärvsfrekvens än den övriga befolkningen. Modellen antar också en lägre förvärvsfrekvens för invandrarna fram till En utmaning är därför att öka integrationen av invandrarna på arbetsmarknaden. I förhållande till den omvärldsanalys som Inregia AB (numera en del av WSP) genomförde 2003 av utvecklingen i Kristinehamns kommun mellan 1993 och 2000 har klara förbättringar ägt rum under perioden Den största förbättringen är att den privata tjänstesektorn har haft en positiv tillväxt vilket tyder på att exporten av privata tjänster har ökat. Det går att sluta sig till att det är inom företagstjänster och parti- och detaljhandel som denna exporttillväxt har ägt rum. Detta antyder att samspelet mellan Kristinehamn och de omgivande kommunerna har ökat. Industrin är fortsatt konkurrenskraftig i kommunen men en snabb produktivitetstillväxt har gjort att sysselsättningen har fortsatt att minska. Utbildningsnivån är fortsatt hög i kommunen och det är mycket positivt ut ett tillväxtperspektiv. Av de förklaringsfaktorer bakom sysselsättningstillväxt i kommuner som behandlas i denna analys har klara förbättringar ägt rum i branschmixen. Det innebär att näringslivets branschstruktur är mera tillväxtorienterad 2008 än den var Men befolkningstillväxten är den viktigaste förklaringsfaktorn bakom sysselsättningstillväxt i kommuner mellan 2000 och Mellan 1993 och 2000 minskade befolkningen i kommunen och denna minskning har fortsatt även under perioden Det ligger därför en stor utmaning i att vidta åtgärder som ökar hushållens vilja att bosätta sig i kommunen. Analys & Strategi

10 I punktform kan sådana åtgärder sammanfattas enligt nedan: Förstärkning och förbättring av transportsystemet Stöd och stimulans till ekonomiska nätverk Stöd och stimulans för samverkan inom utbildningssektorn Stöd och stimulans till kulturella utbyten och samarbeten Ansträngningar för att minska negativa effekter av regelverk och institutionella barriärer Mer om dessa åtgärder och den teoretiska underbyggnaden finns att läsa i den svenska översättningen av WSP-analysen Comparative advantages of living on the edge som bifogas denna omvärldsanalys. SCB genomförde 2010 en medborgarundersökning i ett stort antal kommuner varav Kristinehamn var en. Den visar att trygghet och möjligheter till arbete var de områden som medborgarna var minst nöjda med. När det gäller arbetsmöjligheter skiljer sig inte betyget i Kristinehamn från jämförbara kommuner. När det gäller trygghet, bostäder och fritidsmöjligheter visar SCB: s undersökning att det är där de stora förbättringspotentialerna finns. Detta indikerar att det är åtgärder i den fysiska planeringen som bör prioritetas och fogas samman med näringslivsstrategin. Vidare bör insatser göras tillsammans med de omgivande kommunerna som ökar marknadspotentialen så att invånarna lättare kan nå flera arbetstillfällen, kulturellt och kommersiellt utbud, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter även utanför kommun inom rimligt restidsavstånd. 4 Analys & Strategi

11 1 Inledning Syftet med den här omvärldsanalysen är att den ska utgöra en analytisk plattform för Kristinehamns kommuns arbete med att främja strukturomvandling och ekonomisk tillväxt i kommunen. År 2003 genomförde konsultföretaget Inregia AB, numera en del av WSP Analys & Strategi, en omvärldsanalys för Kristinehamns kommun som omfattande utvecklingen mellan 1993 och Den här omvärldsanalysen tar vid där den förra slutade och behandlar perioden Att perioden slutar 2008 beror på att SCB: s regionala statistik är heltäckande fram till Omvärldsanalysen börjar med en beskrivning av utvecklingen av befolkning, sysselsättning och produktion på nationell nivå (kapitel 2). I kapitel 3 behandlas utvecklingen i Värmlands län och i kapitel 4 flyttas perspektivet till Kristinehamn och de kommuner som kommunen har stort pendlingsutbyte med. I det femte kapitlet ges en förklaring till utvecklingen i Kristinehamns kommun och det sista kapitlet ägnas åt utvecklingen av befolkning, arbetsmarknad och regionalekonomi i Kristinehamns kommun fram till Sverige: koncentration till städer I det här kapitlet ska utvecklingen av dagbefolkningen, produktionen och befolkningen mellan åren 2000 och 2008 beskrivas. Att beskrivningen inte kan göras för perioden efter 2008 beror på att SCB: s statistikredovisning släpar efter. Denna eftersläpning är ett pris för att statistiken håller hög kvalitet på regional nivå. Eftersläpningen påverkar inte de slutsatser som dras av beskrivningen. De processer som påverkar de förlopp som beskrivs i omvärldsanalysen är trögrörliga och trenderna är tydliga. I omvärldsanalysen används ett antal begrepp som ska definieras, Med dagbefolkning menas förvärvsarbetande befolkning efter arbetsort. Varje förvärvsarbetande registreras på två adresser. Den ena är arbetsplatsens adress och den andra är bostadsadressen. Dagbefolkningen anger vart någonstans den förvärvsarbetande befolkningen utför sitt arbete. I texten används flera synonymer för dagbefolkning som exempelvis sysselsättning, arbetsplatser och arbetstillfällen. Nattbefolkning anger vart någonstans den förvärvsarbetande befolkningen bor. De flesta har olika adressen för bostad och arbetsplats och dem som har sin arbetsplats i en annan kommun än bostaden kallas pendlare. Med produktion menas värdet av de varor och tjänster som produceras i en region. Analys & Strategi 5

12 Det har sedan lång tid tillbaka pågått en urbaniseringsprocess som innebär att arbetsplatserna (dagbefolkning), produktion och befolkning har koncentrerats till tätorter och städer. Orsaken till urbaniseringen är att transportkostnaderna för att flytta personer, varor och tjänster har minskat samtidigt som större tätorter och städer ger olika skalfördelar, både i produktionen och i konsumtionen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar in kommunerna i tio grupper efter befolkningsstorlek och näringslivets sammansättning. I Tabell 1 visas hur dagbefolkningen, produktionen och befolkningen fördelade sig på fyra kommungrupper och en övrig grupp, som samlar upp kommuner av glesbygdskaraktär I de tre storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) med förortskommuner fanns 36 procent av Sveriges dagbefolkning (arbetsplatser), 41 procent av produktionsvärdet och 33 procent av befolkningen. I större städer (i princip den största staden i varje län) med förortskommuner bodde en lika stor andel av befolkningen och en nästan lika stor andel av arbetsplatserna fanns i de större städerna med omnejd. Men skillnaden är att andelen av produktionsvärdet är betydligt högre i de tre storstadskommunerna med förorter. 41 procent av Sveriges produktionsvärde skapas i de tre storstadskommunerna med förorter. Skalfördelar och en högre andel sysselsatta i branscher med hög produktivitet förklarar den höga andelen av produktionsvärdet. Summerat fanns 70 procent av Sveriges arbetsplatser, 72 procent av produktionsvärdet och 66 procent av befolkningen i de tre storstadskommunerna med omnejd och den största staden i varje län (med undantag av bland annat Skåne som har flera större städer). Detta betyder att det pendlar in personer till de större städerna från de omgivande kommunerna. I Varurproducerande kommuner, som kan liknas vid bruksorter, bodde 9 procent av Sveriges befolkning Där fanns 8 procent av produktionsvärdet och 9 procent av arbetsplatserna. Kristinehamns kommun tillhör gruppen Kommuner i tätbefolkad region vilket är ett uttryck för att kommunen ligger när en eller flera större städer men har ett litet pendlingsutbyte med dessa. I dessa kommuner bodde procent av befolkningen, där producerades 7 procent av Sveriges produktionsvärde och 8 procent av arbetsplatserna fanns i dessa kommuner. 6 Analys & Strategi

13 Tabell 1 Fördelningen av dagbefolkning, produktion och befolkning på olika kommungrupper 2008 Dagbef Produktion Befolkning Storstäder med förorter 36% 41% 33% Större städer med förorter 34% 31% 33% Varuproducerande kommuner 9% 8% 9% Kommuner i tätbefolkad region 8% 7% 9% Övriga 13% 13% 16% 100% 100% 100% Tillväxten av antalet arbetsplatser, produktionsvärde och befolkning mellan åren 2000 och 2008 har varit snabbare i storstäderna och i de större städerna än i de övriga kommungrupperna. Skillnaderna är större när det gäller befolkningen och arbetsplatserna. Det har att göra med att utanför storstäderna och de större städerna är tillverkningsindustrins andel av det totala produktionsvärdet högre än i städerna. Produktivitetstillväxten (tillväxten i produktionsvärde per sysselsatt dagbefolkning) har varit snabbare i tillverkningsindustrin än i tjänstesektorn, som dominerar i städerna. Det innebär att den produktion som efterfrågas i industrin produceras med en insats av allt färre sysselsatta. Därför ökar sysselsättningen långsamt samtidigt som produktionsvärdets tillväxt är ungefär lika snabb i alla kommungrupper. Förenklat kan man säga att på landsorten frigörs personal som efterfrågas i städerna. På såvis samspelar stad och land och detta samspel blir allt tydligare över tid. Landsortskommuner som ligger nära expanderande städer kan erbjuda mark och arbetskraft till företag som har sin marknad i större städer, i andra regioner i Sverige och utlandet och attraktiva livsmiljöer för befolkningen. Det som måste till är bra länkar mellan landsorten och städerna. Med länkar menas både fysiska länkar som vägar, järnvägar, flyg, bredband men också immateriella länkar som samspel på arbetsmarknaden genom pendling och olika samarbeten mellan skolor etc. Tabell 2 Tillväxten av dagbefolkning, produktion och befolkning på olika kommungrupper 2008 Dagbef Produktion Befolkning Storstäder med förorter 14% 46% 8% Större städer med förorter 10% 39% 5% Varuproducerande kommuner 3% 36% -2% Kommuner i tätbefolkad region 5% 35% 1% Övriga 5% 42% -1% Totalt 10% 41% 4% Det finns tydliga skillnader mellan kommungrupperna i näringslivets branschstruktur. Det finns många sätt att dela in branscher. I den här beskrivningen an- Analys & Strategi

14 vänds en officiell branschindelning från SCB på 11 branscher. För att bilden ska bli tydlig och det viktiga komma fram har de elva branscherna stuvats om till fyra grupper. Areella näringar består branscher jord-, skogsbruk fiske etc. Tillverkningsindustri består av alla varuproducerade branscher. Lokala tjänster innehåller branscher inom byggsektorn, energi-, vattenförsörjning och avfallshantering och parti- och detaljhandel, transport och magasinering. Kunskapsintensiva tjänster består av finans- och företagstjänster, Forskning och Utveckling samt utbildning, personliga och kulturella tjänster, samt den offentliga produktionen. I Tabell 3 visas hur dagbefolkningen fördelade sig på de fyra branschgrupperna i olika kommungrupper Genom att för varje branschgrupp följa raderna syns skillnaderna mellan kommungrupperna. Andelen lokala tjänster är jämnast fördelad beroende på att lokaliseringen styrs av befolkningens storlek. De areella näringarnas lokalisering är styrda naturtillgångar. Störst är skillnaden mellan kommungrupperna i tillverkningsindustrin och i kunskapsintensiva tjänster. Andelen av sysselsättningen som finns inom industrin är betydligt högre Varuproducerande kommuner (kommungrupp 3) och kommuner i tätbefolkad region (grupp 4) än i storstäderna och de större städerna. Omvänt förhållande finns i de kunskapsintensiva tjänsterna. Man kan säga att landsortskommuner har komparativa fördelar i tillverkningsindustri och komparativa nackdelar i kunskapsintensiv tjänstesektor. För stadsregionen är förhållandet det omvända, de har komparativa fördelar för kunskapsintensiv tjänstesektor och komparativa nackdelar för tillverkningsindustri. I själva verket råder det ett stort samspel mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn (såväl lokala tjänster som kunskapsintensiva). Industrin efterfrågar en mycket stor mängd tjänster som utförs av företag inom tjänstesektorerna. Fenomen som outsourcing har förstärkt detta samspel. Därför har industrikommuner som ligger nära större städer stora möjligheter att få både nya arbetstillfällen och ny befolkning genom att göra sig attraktiva för olika typer av tjänsteföretag. Tabell 3 Dagbefolkningens fördelning på branschgrupper I olika kommungrupper Areella näringar 0% 2% 3% 4% 4% 2% Tillverkningsindustri 10% 15% 37% 21% 18% 16% Lokala tjänster 28% 26% 20% 26% 27% 26% Kunskapsintensiva tjänster 61% 57% 40% 50% 51% 56% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 1=Storstäder med förorter, 2= Större städer med förorter, 3= Varuproducerande kommuner, 4=Kommuner i tätbefolkad region, 5=Övriga kommuner 6=alla kommuner I.Tabell 4 visas tillväxten av dagbefolkningen i branschgrupperna för de olika kommungrupperna Tillverkningsindustrin har minskat antalet ar- 8 Analys & Strategi

15 betsplatser i snabb takt och ungefär lika snabbt i alla kommungrupper. De lokala tjänsterna har omvänt ökat i snabb takt och ökningen är jämnt fördelat mellan kommungrupperna. Störst skillnad mellan kommungrupperna finns i kunskapsintensiva tjänster. Tillväxten har varit mycket snabbare i storstadskommunerna och de större städerna. Av kommungrupperna utanför städerna har tillväxten av såväl lokala tjänster som kunskapsintensiva tjänster varit snabbare i den kommungrupp som Kristinehamn tillhör, kommuner i tätbefolkad region (grupp 4). Detta gör att det finns en tillväxtpotential för Kristinehamns kommun att attrahera nya företag och ny befolkning som ser fördelar i en stadsnära lokalisering. Tabell 4 Tillväxten av dagbefolkning i branschgrupper I olika kommungrupper mellan 2000 och Areella näringar -2% 2% 7% -5% 3% 1% Tillverkningsindustri -11% -13% -3% -13% -11% -10% Lokala tjänster 13% 14% 6% 14% 12% 13% Kunskapsintensiva tjänster 20% 18% 8% 12% 8% 16% Alla branscher 14% 10% 3% 5% 5% 10% 1=Storstäder med förorter, 2= Större städer med förorter, 3= Varuproducerande kommuner, 4=Kommuner i tätbefolkad region, 5=Övriga kommuner 6=alla kommuner 3 Regionalt: tillväxt i öster I detta kapitel flyttas perspektivet ett steg närmare Kristinehamn, till den regionala nivån. Värmland, liksom alla län utom tre, saknar en storstad med omgivande pendlingskommuner. Eftersom storstäderna tillsammans med förortskommunerna erbjuder skalfördelar i såväl produktion som konsumtion och de växande branscherna nationellt gynnas av sådana skalfördelar, så är tillväxten betydligt högre i storstadsregionerna. Detta gör att det är orättvist att jämföra tillväxten i Värmland med övriga riket utan att ta hänsyn till denna skillnad. Därför jämförs Värmlands län med ett liknande län som ligger nära, Örebro län. Beskrivningen i detta kapitel följer den i kapitel 1 med ett undantag. Produktionen slopas då den i stora drag följer dagbefolkningens fördelning. Beskrivningen blir lättare att följa med färre storheter. Som visas i Tabell 5 bodde 45 procent av befolkningen i Värmlands län 2008 i de kommuner som ingår i gruppen större städer med förortskommuner (Karlstad, Hammarö, Forshaga och Kil). 23 procent av befolkningen bodde i varu- Analys & Strategi

16 producerande kommuner (Arvika, Hagfors, Filipstad, Grums och Munkfors). 15 procent av befolkningen bodde kommuner i tätbefolkad region (Kristinehamn och Säffle) och 18 procent bodde i övriga kommuner (Sunne, Årjäng, Storfors Torsby och Eda). Liksom i riket har den största kommunen med omgivande pendlingskommuner en högre andel av länets dagbefolkning än av befolkning. I övriga kommungrupper råder motsatt förhållande. Jämfört med riket är dagbefolkningen i Värmland mera koncentrerad till större städer med förortskommuner (Karlstad med pendlingskommuner). Det är ett utslag av att länet saknar en storstadsregion. En större andel av befolkningen och dagbefolkningen finns Varuproducerande kommuner, kommuner i tätbefolkad region och i övriga kommuner. Frågan är hur en jämförelse med ett liknande och närliggande län faller ut. Den stora skillnaden är att Karlstad kommun med pendlingskommunerna har en mindre andel av befolkningen och dagbefolkningen. En större andel av befolkningen och dagbefolkningen finns i Kristinehamns grupp (kommuner i tätbefolkad region) och i övriga kommuner. Det är tydligt att befolkningen och arbetsplatserna är mera utspridda i Värmland än i Örebro län. Antalet invånare per kvadratkilometer var 15,5 i Värmlands län och 32,8 i Örebro län I Karlstad kommun var motsvarande siffra 73,6 och Örebro kommun 98,1. Befolkningstäthet är nära kopplad till tillväxt i såväl befolkning som dagbefolkning då den ökar skalfördelarna i produktion och konsumtion. 10 Analys & Strategi

17 Tabell 5 Fördelningen av Dagbefolkning och befolkning på olika kommungrupper i Värmlands län, Örebro län och riket 2008 Värmlands län 2008 Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 0% 0% Större städer med förorter 49% 45% Varuproducerande kommuner 21% 23% Kommuner i tätbefolkad region 13% 15% Övriga kommuner 17% 18% Örebro län 2008 Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 0% 0% Större städer med förorter 60% 57% Varuproducerande kommuner 26% 27% Kommuner i tätbefolkad region 2% 3% Övriga kommuner 11% 13% Riket 2008 Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 35% 33% Större städer med förorter 34% 33% Varuproducerande kommuner 9% 9% Kommuner i tätbefolkad region 8% 9% Övriga kommuner 14% 16% En stor del av skillnaden i tillväxt i dagbefolkning och befolkning mellan Värmlands län och Örebro län å enda sidan och riket å andra sidan är att Värmland och Örebro län saknar storstadsregioner. I ett nationellt perspektiv hade storstadsregionerna den i särklass snabbaste tillväxten både i befolkning och i dagbefolkning jämfört med de övriga kommungrupperna. Denna tillväxt faller bort i län som Värmland och Örebro (Tabell 6). Jämförelsen mellan Värmland och Örebro län visar att tillväxten var långsammare i Värmland både i dagbefolkning och i befolkning. En stor del av denna skillnad kan tillskrivas skillnaden i tillväxt mellan Karlstadsregionen och Örebroregionen (större städer med förorter) där tillväxten varit snabbare i Örebroregionen. Detta gäller särskilt för tillväxten i befolkning där Karlstadregionens tillväxt har varit betydligt långsammare än Örebroregionens. Befolkningstillväxten påverkar tillväxten i dagbefolkning då en ökad folkmängd leder till tillväxt i marknaden för varor och tjänster som produceras för en lokal marknad. Ökad produktion för den lokala marknaden leder till ökad sysselsätt- Analys & Strategi

18 ning (dagbefolkning). Därför har den minskande folkmängden i Värmlands län bidragit till en långsam sysselsättningstillväxt. Tabell 6 Tillväxten i dagbefolkning och befolkning I Värmlands län, Örebro län och riket Värmlands län Tillväxt Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 0% 0% Större städer med förorter 9% 3% Varuproducerande kommuner 1% -4% Kommuner i tätbefolkad region -5% -3% Övriga kommuner 5% -3% Totalt 4% -1% Örebro län Tillväxt Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 0% 0% Större städer med förorter 10% 6% Varuproducerande kommuner 1% -4% Kommuner i tätbefolkad region 1% -8% Övriga kommuner 2% -3% Totalt 6% 2% Riket Tillväxt Dagbefolkning Befolkning Storstäder med förorter 14% 8% Större städer med förorter 10% 5% Varuproducerande kommuner 3% -2% Kommuner i tätbefolkad region 5% 1% Övriga kommuner 5% -1% Totalt 10% 4% Skillnaden i branschstruktur mellan Värmlands län och riket 2008 var att andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin var högre i Värmlands län och lägre i tjänstebranscherna (Tabell 7). Detta gällde särskild i den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Värmlands län har komparativa fördelar i tillverkningsindustrin och komparativa nackdelar i kunskapsintensiva tjänster. Örebro läns struktur sammanfaller väl med den i Värmland. 12 Analys & Strategi

19 Tabell 7 Dagbefolkningens fördelning på branschgrupper I olika kommungrupper i Värmlands län, Örebro län och riket 2008 Andel Värmlands län Andel Örebro län Andel riket Areella näringar 3% 2% 2% Tillverkningsindustri 20% 19% 16% Lokala tjänster 25% 25% 27% Kunskapsintensiva tjänster 53% 54% 56% Totalt 100% 100% 100% Värmlands komparativa nackdelar i kunskapsintensiva tjänster återspeglas i en långsammare tillväxt i dagbefolkningen i denna branschgrupp jämfört med Örebro län och riket Tillväxten i kunskapsintensiva tjänster var i Värmlands län 7 procent jämfört med 16 procent i Örebro län och i riket. I lokala tjänster var tillväxten något långsammare i lokala tjänster (9 procent) jämfört med 10 procent i Örebro län och 13 procent i riket. I de branschgrupper där Värmland av har komparativa fördelar, Tillverkningsindustri och Areella näringar, har tillväxten i Värmland varit snabbare (eller minskat långsammare). Tabell 8 Tillväxten av dagbefolkning i branschgrupper i olika kommungrupper i Värmlands län, Örebro län och riket mellan 2000 och 2008 Värmlands län Örebro län Riket Areella näringar 19% -6% 1% Tillverkningsindustri -7% -14% -10% Lokala tjänster 9% 10% 13% Kunskapsintensiva tjänster 7% 16% 16% Totalt 5% 7% 10% 4 Kristinehamn: länkar mot öst eller väst? I detta och i de följande kapitlen ska Kristinehamns omvärldsposition beskrivas. I de föregående kapitlen framgår att det sedan länge pågår en urbaniseringsprocess där storstadsregionernas och länshuvudstäderna får en allt större andel av Sveriges arbetsplatser, produktion och befolkning. Dessa stadsregioner har komparativa fördelar i tjänsteproduktion och framförallt i kunskapsintensiv tjänsteproduktion. Omvänt så minskar andelen av Sveriges arbetsplatser, produktion och befolkning i regioner som ligger på så långt avstånd från storstäderna eller länshuvudstäderna att transportkostnaderna äter upp stadsregionens skalfördelar. Mitt emellan stad och land ligger en kommungrupp som har de bästa tillväxtförut- Analys & Strategi

20 sättningarna av kommungrupperna utanför städerna. Denna grupp är den som Kristinehamn tillhör, kommuner i tätbefolkad region. Utmaningen för denna kommungrupp (och för Kristinehamn) är att stärka länkarna till den eller de länshuvudstäder som ligger i närområdet. Kristinehamn har i sin pendlingsregion nära till två länshuvudstäder, Karlstad i väster och Örebro i öster. Förutom Karlstad och Örebro ingår Karlskoga, Degerfors och Storfors i Kristinehamns pendlingsregion 1 Det finns ett starkt samband mellan en pendlingsregions befolkningsstorlek, befolkningstäthet och ekonomisk tillväxt (sysselsättning, befolkning och produktion). Därför är det intressant för Kristinehamn att pendlingsregionen är större än såväl Värmlands län som Örebro län var för sig. Figur 1 visar att antalet invånare i pendlingsregionen var jämfört med i Örebro län och i Värmlands län När det gäller antalet arbetsplatser (dagbefolkning) är pendlingsregionen ännu större relativt två länen var för sig. Även produktionsvärdet är större Kristinehamns pendlingsregion jämfört med de två länen. Figur 1 Produktion, sysselsättning (dagbefolkning) och befolkning i Kristinehamns pendlingsregion, Värmlands län och Örebro län 2008 Produktion (milj kr) Sysselsättning (antal) Pendlingsregionen Örebro län Värmlands län Befolkning (antal) Kristinehamns pendlingsregion är ingen officiell pendlingsregion utan är skapad i denna omvärldsanalys utifrån SCB: s pendlingsdata. 14 Analys & Strategi

21 I Figur 2 visas att Örebro kommun har den största andelen av pendlingsregionens produktionsvärde, sysselsättning och befolkning. Närmare 50 procent av pendlingsregionens totaler fanns i Örebro kommun Kristinehamn och Karlskoga har betydligt högre andelar än de övriga kommunerna. Både Kristinehamn och Karlskoga ligger på ett strategiskt intressant avstånd från Karlstad och Örebro med både goda väg- och järnvägsförbindelser. I både Karlstad och Örebro finns Universitet och FoU-verksamhet. Figur 2 Fördelningen av produktion, sysselsättning och befolkning på kommunerna i Kristinehamns pendlingsregion Karlskoga 1880 Örebro 1862 Degerfors 1781 Kristinehamn 1780 Karlstad Andel av produktionen Andel av sysselsättningen Andel av befolkningen 1760 Storfors 0% 10% 20% 30% 40% 50% Andel Mellan 2000 och 2008 har det ägt rum en omfattande koncentration av befolkning, produktion och arbetsplatser från de övriga kommunerna till Örebro och Karlstad. Mest omfattande har koncentrationen av befolkningen varit. Örebro har fått den största delen av tillväxten i befolkningen (90 procent) följd av Karlstad (41 procent). Totalt har de två största kommunerna fått 131 procent av tillväxten och de övriga kommunernas minskning är 31 procent av den totala tillväxten i regionen. Örebros och Karlstads andel av sysselsättningstillväxten är också stor men något mindre än andelen av befolkningstillväxten. Produktionen har omfördelats i minst omfattning. Detta tyder på att framförallt den befolkningsrikaste kommunen har varit attraktivast att bostätta sig i. Sysselsättningen och produktionen har hållits kvar i de övriga kommunerna i högre grad än befolkningen. Analys & Strategi

22 Figur 3 Fördelning av produktionstillväxten mellan 2000 och 2008 i Kristinehamns pendlingsregion på kommunerna i regionen 1883 Karlskoga 1880 Örebro 1862 Degerfors 1781 Kristinehamn 1780 Karlstad Andel av produktionstillväxten Andel av syss tillväxten Andel av bef tillväxten 1760 Storfors -50% 0% 50% 100% Andel En intressant fråga att besvara är varför omfördelningen inom pendlingsregionen varit så omfattande. Ser man till branschstrukturen så är skillnaderna små mellan snabbt växande Örebro kommun och den långsammare växande Karlstad kommun (Tabell 9). Jämfört med de övriga kommunerna har Karlstad och Örebro en större andel sysselsatta i de två tjänstebranscherna. Detta är en indikation på att de båda kommunerna har konsumtionsfördelar för hushållen och produktionsfördelar för tjänstebranscherna. De övriga kommunerna har en större andel av dagbefolkningen i Tillverkningsindustrin. Tabell 9 Dagbefolkningens fördelning på kommunerna i Kristinehamns pendlingsregion 2008 Kristinehamn Karlskoga Degerfors Storfors Karlstad Örebro Hela pendlingsregionen Riket Areella näringar 3% 1% 2% 3% 1% 1% 1% 2% Tillverkningsindustri 26% 31% 36% 34% 9% 11% 14% 16% Lokala tjänster 23% 18% 18% 19% 30% 28% 27% 27% Kunskapsintensiva tjänster 48% 50% 44% 43% 60% 60% 58% 56% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Tillväxten i dagbefolkning i riket var negativ i tillverkningsindustri (minus 10 procent). Som visas i Tabell 10 var skillnaderna i sysselsättningstillväxt i stor mellan pendlingsregionens kommuner i tillverkningsindustrin. snabbast var minskningen i Karlstad (minus 21 procent). Den snabbaste ökningen ägde rum i Storfors (plus 50 procent). De procentuella minskningarna, liksom ökningarna, är kopplade till andelarna. Kombinationen hög andel och snabb minskning i en bransch ger en stor negativ effekt på den totala sysselsättningstillväxten. Kombinationen hög andel och snabb tillväxt i en ger en stor positiv effekt på den totala sysselsättningstillväxten. Övriga kombinationer av andelar och tillväxt i en bransch ger måttliga effekter på den totala sysselsättningstillväxten. 16 Analys & Strategi

23 I pendlingsregionen, liksom på de flesta andra håll i Sverige, har storstäderna och länshuvudstäderna den gynnsamma kombinationen höga sysselsättningsandelar och snabb tillväxt i tjänstebranscherna. Tjänstebranscherna drar större nytta städernas skalfördelar än övriga branscher. I de övriga kommunerna råder den ogynnsamma kombinationen höga andelar och snabb minskning och detta gäller tillverkningsindustrin. Den snabba minskning av den totala sysselsättningen som industrins minskande sysselsättning ger upphov till kan inte kompenseras av tjänstesektorn i kommunerna utanför Örebro och Karlstad. Att sysselsättningstillväxten i Karlstad är långsammare än i Örebro beror uteslutande på den långsamma tillväxten i kunskapsintensiva tjänster. Det ska poängteras produktivitetstillväxten i industrin har varit snabb i pendlingsregionen och att regionens industri är mycket konkurrenskraftig. En analys för Sverige på fin branschnivå av specialiseringen i regionens industri och förhållandet mellan branschernas produktion och den inhemska förbrukningen visar att pendlingsregionens industri är specialiserad på de branscher som har en större produktion än den inhemska förbrukningen. Detta visar att pendlingsregionens industri är inriktad mot branscher med en hög exportandel till utlandet vilket tyder på en stark internationell konkurrenskraft. Lite grovt kan man säga att regionens industri skapar inkomster via export och att tjänstebranscherna stödjer industrin och hushållen med olika tjänster. Industrins snabba produktivitetstillväxt är delvis avhängig en väl fungerande och produktiv tjänstesektor. Produktivitetstillväxten i tjänstesektorn är dock långsammare än i industrin och av den anledningen blir tillväxten av nya jobb snabbare i tjänstesektorn. Eftersom tjänstesektorn, industrin och hushållen är beroende varandra och de har olika lokaliseringsmönster så krävs ett nära samspel mellan de regioner där industrin finns och den regionen där tjänstesektorn finns. Tabell 10 Tillväxten av dagbefolkning i branschgrupper i kommunerna i Kristinehamns pendlingsregion mellan 2000 och 2008 Kristinehamn Karlskoga Degerfors Storfors Karlstad Örebro Hela pendlingsregionen Riket Areella näringar 13% -27% -50% 41% 51% -4% 5% 1% Tillverkningsindustri -8% -3% -15% 50% -21% 9% -4% -10% Lokala tjänster 8% 5% -10% 15% 9% 9% 8% 13% Kunskapsintensiva tjänster -9% 5% -2% -2% 16% 23% 16% 16% Alla branscher -4% 2% -10% 16% 10% 16% 10% 10% Analys & Strategi

24 5 Kristinehamn och drivkrafterna Sett i ett nationellt och regionalt sammanhang ger Tabell 11 ger intressanta besked. Pendlingsregionen har haft en snabbare tillväxt i både befolkning och sysselsättning än Värmlands län och Örebro län. Det är bara i de två länshuvudstäderna Karlstad och Örebro som befolkningen har ökat mellan 2000 och Sett till hela länen så har befolkningen minskat i Värmlands län med 1 procent samtidigt som befolkningen i Örebro län har ökat med 2 procent. Av det kan följande slutsats dras: Befolkningstillväxten i Värmlands län som helhet följer inte befolkningen i Karlstad på samma sätt som tillväxten i Örebro län följer tillväxten i Örebro kommun. Samspelet mellan kommunerna i Värmland tycks fungera sämre än samspelet mellan kommunerna i Örebro län. Detta kan ha att göra med den skilda ortsstrukturen där Värmland har en glesare befolkning och sysselsättning. Av de faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt i regioner är marknadspotentialen en av de viktigaste. Detta eftersom en stor regional marknad ger skalfördelar för de övriga processer som driver ekonomisk tillväxt. Kristinehamns kommun har en minskande marknadspotential väster ut och en växande marknadspotential öster ut. Tabell 11 Tillväxt i dagbefolkning och befolkning i ett regional och nationellt perspektiv Tillväxt dagbefolkning Tillväxt befolkning Storfors 15% -7% Karlstad 10% 5% Kristinehamn -5% -1% Degerfors -10% -7% Örebro 16% 6% Karlskoga 2% -5% Hela regionen 10% 3% Värmlands län 4% -1% Örebro län 6% 2% Riket 10% 4% Figur 4 visar sambandet mellan marknadspotential och befolkningstillväxt i Sveriges kommuner mellan 2000 och Marknadspotentialen mäts som logaritmerad folkmängd i respektive kommuns arbetsmarknadsregion (FAregion). Sambandet är starkt och skillnaden mellan den minsta och den största marknadspotentialen i genomsnittlig befolkningstillväxt är 19 procent. Kristinehamns kommun skulle enligt regressionssambandet ha haft en tillväxt i antalet invånare på 1,1 procent men har i verkligheten haft en minskning med 1,4 pro- 18 Analys & Strategi

25 cent. Detta kan tokas så att marknadspotentialen för Kristinehamn är tillräckligt stor för att generera tillväxt i befolkningen men att denna potential inte har utnyttjats. Figur 4 Samband mellan marknadspotential (antal invånare i FA-regionen) och befolkningstillväxt i Sveriges kommuner Bef tillv % y = x R² = Ln Marknadspotential Befolkningstillväxt leder till sysselsättningstillväxt genom att en större folkmängd ökar efterfrågan på lokalt producerade varor och tjänster. I Figur 5 visas att sambandet mellan befolkningstillväxt och tillväxt i dagbefolkningen är starkt. Enligt regressionssambandet skulle den befolkningstillväxt som Kristinehamn har haft har räckt till en ökning av dagbefolkningen med 4,5 procent mellan 2000 och 2008, men i själva verket har antalet invånare minskat med 4,9 procent. Detta kan tolkas så att det finns en potential för sysselsättningstillväxt i kommunen som inte har utnyttjats. Figur 5 Samband mellan befolkningstillväxt och tillväxt i dagbefolkningen i Sveriges kommuner Tillv Dagbef y = x R² = Bef tillv % Alla Sveriges kommuner har delats in i SKL: s tio kommungrupper. För varje kommungrupp har kommunerna rangordnats i tio grupper (deciler) i fallande ordning efter sysselsättningstillväxt samt de förklarande variabler som är signifikanta på fem procentsnivån i en linjär multipel regressionsmodell. Grupp 10 har haft den gynnsammaste utvecklingen och grupp 1 har haft den sämsta utvecklingen. Kommungrupp 9 är enligt SKL: s indelning den kommungrupp som Kristinehamn ingår i, Kommuner i tätbefolkad region. Analys & Strategi

26 Jämfört med genomsnittet för kommungrupp 9 har Kristinehamn haft en långsammare sysselsättningstillväxt, som förklaras av en långsammare befolkningstillväxt och en mindre gynnsam branschmix. Med branschmix menas den tillväxt i dagbefolkningen som Kristinehamn skulle ha haft om alla branscher i kommunen hade haft samma tillväxttakt som respektive bransch i riket. Vid startåret för analysen, år 2000, hade Kristinehamns kommun en högre andel av dagbefolkningen i de branscher som i riket växte långsamt mellan 2000 och 2008 än genomsnittet för kommungrupp 9, som i sin tur hade en högre andel än riket. När det gäller utbildningsnivån är den högre i Kristinehamn än genomsnittet för branschgrupp 9. I pendlingsregionen är det en kommun som har full pott i sysselsättningstillväxt och i de förklarande variablerna, Örebro. Kommunen tillhör de 10 procent snabbast växande större kommunerna i Sverige. Det gör även den andra länshuvudstaden i pendlingsregionen, Karlstad. Karlstad tillhör den bästa gruppen för alla förklaringsvariablerna utom befolkningstillväxt. Det verkar som om den del av pendlingsregionen som ligger väster om Kristinehamn har haft en långsammare tillväxt i marknadspotentialen än pendlingsregionens östra del. Tabell 12 Deciltillhörighet för pendlingsregionens kommuner för några av de variabler som förklarar tillväxt i dagbefolkning i Sveriges kommuner Tabellen anger pendlingskommunernas deciltillhörighet i respektive kommungrupp enligt SKL: s indelning. Sysselsättningstillväxt Befolkningstillväxt Andel högutbildade Branschmix Kristinehamn Karlstad Örebro Karlskoga Degerfors Storfors Medel gr Det är därför intressant att beskriva hur utpendlingen från Kristinehamns kommun har förändrats i ett längre tidsperspektiv. Ett mått som tydligt visar förändringar är den relativa andelen som anger andelen i förhållande till skillnaden mellan 100 procent (faktor 1) och andelen. Av kommunerna i pendlingsregionen är det till Karlstad som de flesta pendlar. Trenden går mot en snabbt ökande utpendlingsandel över tid. Tidigare i analysen framgår att i Karlstad har sysselsättningens tillväxt varit snabbare än befolkningens och i Kristinehamn har det funnits ett arbetskraftsutbud som matchat efterfrågan på arbetskraft i Karlstad. 20 Analys & Strategi

27 Karlskoga är den kommun som kommer på andra plats bland de kommuner som Kristinehamnsborna pendlar till. Pendlingen till den mest expansiva kommunen i pendlingsregionen (och de större städerna i Sverige), Örebro, är nästan obefintlig och trenden över tid är inte lika tydlig som pendlingen till Karlstad och Karlskoga. Tidigare har analysen visat att marknadspotentialen runt Kristinehamn är tillräckligt stor för att generera en snabbare befolknings- och sysselsättningstillväxt än vad kommunen i själva verket har haft. Ett sätt att ta vara på denna marknadspotential är att stärka länkarna österut och i första hand till Örebro. Det gäller alla slags länkar från väglänken, järnvägslänken och länkar till universitetet. Det gäller inte minst också att få tillstånd flöden i länkarna, som ökad pendling och ökat samarbete mellan akademi och näringsliv. Figur 6 Relativ utpendling av nattbefolkningen från Kristinehamns kommun till pendlingsregionens kommuner Den verkliga andelen räknas ut med formeln relativ andel/(1+relativ andel) 0.14 Relativ andel (andel/1-andel) Örebro 1883 Karlskoga 1780 Karlstad Storfors o Degerfors Att ha ett nära samarbete med universiteten i Karlstad och Örebro är nödvändigt för att näringslivet i Kristinehamn ska kunna växa i framtiden. Detta visas tydligt i Figur 7och i Figur 8. Andelen av dagbefolkningen som har en högskoleutbildning som är 3 år eller längre har ökad mycket snabbt över tid. Även arbetskraft med 3 årigt yrkesgymnasium har ökat snabbt i Kristinehamn. Denna ökning går hand i hand med en snabb minskning av andelen av dagbefolkningen som har en utbildning som är kortare än 3-årigt gymnasium. Analys & Strategi

28 Figur 7 Relativ andel av dagbefolkningen i Kristinehamns kommun med 3-årig högskoleutbildning eller längre (Egy lång) och 3-årig yrkesförberedande gymnasium Relativ andel (andel/(1-andel) Egy lång 3-årigt yrkesförb gymn 0 Figur 8 Relativ andel av dagbefolkningen i Kristinehamns kommun med utbildning kortare än 3-årigt gymnasium Relativ andel (andel/(1-andel) Utb kortare än 3-årigt gymnasium 0 I förhållande till den omvärldsanalys som Inregia AB (numera en del av WSP) genomförde 2003 av utvecklingen i Kristinehamns kommun mellan 1993 och 2000 har klara förbättringar ägt rum under perioden Den största förbättringen är att den privata tjänstesektorn har haft en positiv tillväxt vilket tyder på att exporten av privata tjänster har ökat. Det går att sluta sig till att det är inom företagstjänster och parti- och detaljhandel som denna exporttillväxt har ägt rum. Detta antyder att samspelet mellan Kristinehamn och de omgivande 22 Analys & Strategi

29 kommunerna har ökat. Industrin är fortsatt konkurrenskraftig i kommunen men en snabb produktivitetstillväxt har gjort att sysselsättningen har fortsatt att minska. Utbildningsnivån är fortsatt hög i kommunen och det är mycket positivt ut ett tillväxtperspektiv. Av de förklaringsfaktorer bakom sysselsättningstillväxt i kommuner som behandlas i denna analys har klara förbättringar ägt rum i branschmixen. Det innebär att näringslivets branschstruktur är mera tillväxtorienterad 2008 än den var 1993 och Men befolkningstillväxten är den viktigaste förklaringsfaktorn bakom sysselsättningstillväxt i kommuner mellan 2000 och Mellan 1993 och 2000 minskade befolkningen i kommunen och denna minskning har fortsatt även under perioden Det ligger därför en stor utmaning i att vidta åtgärder som ökar hushållens vilja att bosätta sig i kommunen. I punktform kan sådana åtgärder sammanfattas enligt nedan: Förstärkning och förbättring av transportsystemet Stöd och stimulans till ekonomiska nätverk Stöd och stimulans för samverkan inom utbildningssektorn Stöd och stimulans till kulturella utbyten och samarbeten Ansträngningar för att minska negativa effekter av regelverk och institutionella barriärer Mer om dessa åtgärder och den teoretiska underbyggnaden finns att läsa i den svenska översättningen av WSP-analysen Comparative advantages of living on the edge som bifogas denna omvärldsanalys. SCB genomförde 2010 en medborgarundersökning i ett stort antal kommuner varav Kristinehamn var en. Den visar att trygghet och möjligheter till arbete var de områden som medborgarna var minst nöjda med. När det gäller arbetsmöjligheter skiljer sig inte betyget i Kristinehamn från jämförbara kommuner. När det gäller trygghet, bostäder och fritidsmöjligheter visar SCB: s undersökning att det är där de stora förbättringspotentialerna finns. Detta indikerar att det är åtgärder i den fysiska planeringen som bör prioritetas och fogas samman med näringslivsstrategin. Vidare bör insatser göras tillsammans med de omgivande kommunerna som ökar marknadspotentialen så att invånarna lättare kan nå flera arbetstillfällen, kulturellt och kommersiellt utbud, fritidsaktiviteter och utbildningsmöjligheter även utanför kommun inom rimligt restidsavstånd. 6 Framtidscenario Omvärldsanalysens sista kapitel beskriver två framtidscenarier. Scenarierna är gjorda med det regionalekonomiska analys- och prognosverktyger raps. I raps samspelar den regionala utvecklingen av befolkningen med utvecklingen på Analys & Strategi

30 arbetsmarknaden, regionalekonomin och bostadsmarknaden. I modellen riktas en efterfrågan mot varje region i form av privat konsumtion, investeringar, offentlig konsumtion och export (både mellan regioner i Sverige och till utlandet). Den import som produktionen i regionen ger upphov utgör ett läckage och föranleder en minskad regional produktion. De antaganden som gjordes i Finansdepartementets långtidsutredning 2008 om den makroekonomiska utvecklingen i Sverige fram till 2030,ligger till grund prognoserna i raps. Modellen räknar sedan fram en regional utveckling av befolkning, arbetsmarknad, regionalekonomi och bostadsmarknad enligt regionspecifika förhållanden som rådde vid modellens basår Två scenarier har räknats fram för Kristinehamns kommun. I prognos alternativ 1 antas att Kristinehamn under prognosperioden får en proportionell andel av invandringen till Sverige som andelen av befolkningen I prognos alternativ 2 antas att invandringen under prognosperioden i Kristinehamn följer den trendmässiga utvecklingen i kommunen historiskt. 6.1 Befolkning Kristinehamns kommun hade en snabb minskning av befolkningen mellan 1993 och 2000 (Figur 9). Därefter planade utveckling ut och från 2005 har befolkningen ökat. Denna ökning antas i båda scenarierna fortsätta. Det är främst demografiska förhållanden (utrikes inflyttningsöverskott) som leder till en ökning av befolkningen. I prognosalternativ 1 bor det ungefär flera invånare i Kristinehams kommun 2030 jämfört med I prognosalternativ 2 är skillnaden knappt Skillnaden mellan prognosalternativ 1 och 2 är att i alternativ 1 har Kristinehamn en lika stor andel av invandringen till Sverige som andelen av Sveriges befolkning I alternativ 2 fortsätter den historiska trenden vilket innebär en mindre andel av invandringen än andelen av Sveriges befolkning. 24 Analys & Strategi