RAPPORT. Näringslivsanalys för Sollentuna kommun. Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Näringslivsanalys för Sollentuna kommun. Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö 2013-11-04."

Transkript

1 RAPPORT Näringslivsanalys för Sollentuna kommun Anders Wigren, Helena Kyllingstad och Martin Lagnerö Analys & Strategi

2 Analys & Strategi

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Näringslivsanalys för Sollentuna kommun Redaktör: Mattias Frithiof WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: E-post: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Analys & Strategi

4 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING DEN REGIONALA UTVECKLINGEN I SVERIGE Den regionala utvecklingen NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I SOLLENTUNA De starka branscherna Utbildnings- och åldersstrukturen i framträdande branscher Kopplingen till Life Science och IT Näringslivets geografi Nyföretagandet Pendlingsmönstret SAMMANFATTANDE SLUTSATSER...30 BILAGOR...33 Analys & Strategi

5 Analys & Strategi 5

6 Sammanfattning Sollentuna kommun har givit WSP Analys & Strategi i uppdrag att göra en statistisk kartläggning av näringslivet i kommunen. Studien kretsar kring ett antal frågeställningar som kommunen särskilt velat belysa och dessa har därför utgjort utgångspunkten i kartläggningen. Resultaten presenteras i föreliggande rapport. Dock inleds rapporten med en mer generell beskrivning av den svenska regionala utvecklingen som präglas av en omfattande omfördelning av sysselsättning från övriga delar av Sverige till de tre storstadsregionerna. Det är detta skeende som i grunden påverkar utvecklingen och förutsättningarna i Sollentuna allra mest. Stockholmsregionen är den i särklass största arbetsmarknadsregionen i Sverige och en av Europas mest innovativa regioner. Sollentuna kommun är således del av en mycket starkt växande, stor och funktionellt sammankopplad tillväxtregion. Efter denna inledning redovisas läget för Sollentuna i enlighet med de frågeställningar som kommun särskilt velat belysa och som sammanfattas nedan och rapporten avslutas med ett antal slutsatser. Vilka branscher är starkast i kommunen? Handeln är den i särklass största branschen i Sollentuna, både vad gäller antalet anställda och i andelen sysselsatta jämfört med riket. År 2011 sysselsatte handeln 28,5 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i kommunen jämfört med 12,4 procent i riket. År 2011 fanns nästan arbetsplatser i handeln i Sollentuna. Den näst största branschen samma år var utbildning, med 12,2 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen och sysselsatta i kommunen. Motsvarande andel i riket var 10,5 procent. Den tredje största branschen i kommunen var byggverksamhet med 10,5 procent och sysselsatta. Därefter kommer företagstjänster (10,2 procent och sysselsatta) samt vård och omsorg (10,1 procent och sysselsatta). Andelen sysselsatta i dessa båda branscher är mindre i Sollentuna jämfört med riket vilket tyder på att Sollentuna inte är lika konkurrenskraftigt för denna typ av etableringar. Skälen för detta är i huvudsak regionalt betingade. Närheten till två stora sjukhus påverkar vård- och omsorgssektorn och regioncentrums dominerande ställning inom branschen företagstjänster påverkar den branschen negativt i förortskommunerna. Förutom de stora branscherna finns det flera branscher i kommunen som är starka i kraft av sin snabba sysselsättningstillväxt. Dessa är offentlig förvaltning, energi och miljö, hotell och restaurang, finans och försäkring, fastighetsverksamhet och kulturella och personliga tjänster. Analysen visar också att Sollentuna har ett funktionellt samspel med resten av regionen. Det är framför allt branscher vars lokaliseringsmönster är styrda av befolkningens antal och tillväxt som är starka i kommunen. De mest kunskapsintensiva delarna av näringslivet är i huvudsak lokaliserat i regioncentrum - Stockholm, Solna och Sundbyberg. Den snabba tillväxten i Stockholms län gör att de kunskapsintensiva och kontaktintensiva verksamheterna (inom alla branscher) i allt större utsträckning lokaliseras till regioncentrum. Fokuseringen mot regioncentrum pressar upp priserna och trycker då av kostnads- 6 Analys & Strategi

7 och utrymmesskäl ut övriga verksamheter. De branscher som har en lokal och regional marknad har då stora fördelar av att lokalisera sig i förortskommunerna. Sollentuna kommun har ett kommunikationsmässigt bra läge och har därför kunnat ta emot de utflyttande branscherna (exempelvis handeln) i större omfattning än genomsnittet för de övriga förortskommunerna. Tillväxten i hela länet kommer i framtiden sannolikt att ytterligare driva på denna process av funktionell fördelning i det fysiska rummet. Hur ser utbildnings- och åldersstrukturen ut i framträdande branscher? Utbildningsnivån är högre i Sollentuna kommun än genomsnittet för förortskommunerna oavsett bransch. Utbildningsnivån är högst i regioncentrum och strukturen i Sollentuna liknar mera den i regioncentrum än genomsnittet för förortskommunerna. Det geografiska läget är en styrkefaktor för Sollentuna som blir en attraktiv lokaliseringsort för de kunskapsintensiva och kontaktintensiva verksamheter som av utrymmes- och kostnadsskäl söker sig ut från regioncentrum. När det gäller åldersstrukturen är andelen i dagbefolkningen som är 55 år och äldre relativt låg i Sollentuna. Det innebär att trycket på nyrekrytering som följer av pensionsavgångar blir mindre under den kommande tioårsperioden i Sollentuna än på många andra håll. Hur ser kopplingen ut till IT och Life Science? IT och Life Science är två starka kluster i Stockholms län. Näringslivet i Sollentuna kommun har starka kopplingar, eller relationer, till båda dessa kluster. När det gäller ITsektorn, som består av datakonsulter och Telekom, finns det en tydlig koppling till båda delbranscherna med tonvikt mot Telekom. I Life Science, som består av ett stort antal branscher i olika funktioner, är kopplingen också stark via partihandel med medicinsk utrustning. I båda fallen utgör funktionen på Sollentunas näringsliv leverantörer till branscher och företag som i hög utsträckning är lokaliserad på andra håll i regionen. Vad är det för företag som finns i de starkaste branscherna? I bilaga 1 anges de största företagen i var och en av de starka branscherna i kommunen. I den största branschen är det företag i partihandel med medicinsk utrustning som dominerar alltså inte detaljhandel. Johnson & Johnson och Pfizer är exempel på dessa företag. I branschen utbildning är det Sollentuna kommuns grund- och gymnasieskolor som är de största arbetsgivarna. Inspira Förskolor och skolor AB och Utvecklingspedagogik i Sverige AB är exempel på privata företag. I branschen byggverksamhet är det bygg- och anläggningsföretag och elinstallatörer som dominerar. Vattenfall Services Nordic AB, Kone AB och Schneider Electric Sverige AB är exexempel på företag. Den offentliga förvaltningen domineras av Sollentuna kommun samt statliga myndigheter som exempelvis Försäkringskassan, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och Sveriges Domstolar. Analys & Strategi 7

8 I Vård omsorg drivs olika boendeformer för äldre och funktionshindrade. Attendo Sverige AB och Capio Anorexicenter AB är två av företagen förutom den verksamhet som bedrivs av Sollentuna kommun. Drift av sportanläggningar och gym är de verksamheter som dominerar i branschen kulturella och personliga tjänster. Sats Sports Club Sweden AB och Svartinge Golf AB är några av de största företagen. Hur ser branschbilden ut i ett antal företagsområden i kommunen? Sollentuna kommun har pekat ut ett antal företagsområden i vilka branschstrukturen särskilt ska belysas. Dessa är Rotebro industriområde, Breddens industriområde, Klasro/Hammarbacken, Edsbergs Centrum, Övriga Edsberg, Norrsätraområdet, Kronåsens arbetsområde och Kappetorps industriområde 1. Handeln dominerar i relativa tal Rotebro, Bredden, Klasro/Hammarbacken och Kronåsen. Tillverkning är en relativt stor bransch i Rotebro och Norrsätra. Företagstjänster är en stor bransch i Kappetorps industriområde och utbildning dominerar i Edbergs båda företagsområden. Vård och omsorg har en relativt hög andel dagbefolkningen i Edbergs Centrum. Hur ser nyföretagandet ut? Den senaste nyföretagarstatistiken finns för I riket startades under året 11,9 företag per invånare i Sverige. Nyföretagandet i Stockholms län var högre än i riket, (16,1) och i regioncentrum var det ännu högre (18,2). Förortskommunerna i Stockholms län hade ett större nyföretagande (14,1) än riket men lägre än i regioncentrum. I Sollentuna var nyföretagandet något högre (14,5) än genomsnittet för förortskommunerna. Hur ser pendlingsmönstret ut? Sollentuna är en utpendlingskommun då fler personer pendlade ut från kommunen än in Det geografiska pendlingsmönstret är styrt av E4:an och pendeltågslinjen då det flesta pendlarna rör sig in mot regioncentrum och till de kommuner som finns längs motorvägen och pendeltågslinjen mellan Södertälje och Uppsala. Inpendlarnas geogra- 1 För att säkerställa tillgång på användbar statistik är vår analys av branscherna i företagsområdena baserad på postnummer- och basområden, vilka inte alltid exakt stämmer överens med det geografiskt definierade företagsområdet. Basområdena är i allmänhet större än företagsområdena därför har företagsområdesnamnen i analysen kompletterats med basområdesnamnen. Klasro och Hammarbacken har därmed blivit ett analysområde, Norrsätra är en del av basområdet Väsjöområdet, Kappetorps industriområde är en del av basområdet Järvafältet och Edsberg är uppdelat i två områden centrum och övriga. I anslutning till figur 14 i bilaga 2 samt i bilaga 3 finns en mer detaljerad beskrivning av områdenas benämningar. 8 Analys & Strategi

9 fiska omland är snävare än utpendlarnas. Pendlingen till och från den södra länsdelen är liten på grund av flaskhalsar i transportinfrastrukturen. Det ingår i uppdraget att avsluta sammanfattningen med några reflexioner om styrkor och svagheter, möjligheter och utmaningar samt i vilken utsträckning näringslivet i kommunen är anpassat för framtida utmaningar/strukturomvandling. Styrkor och svagheter Sollentuna kommun har framför allt två styrkor när det gäller förutsättningar för strukturomvandling och tillväxt i näringslivet. Den ena är det geografiska läget med bra kommunikationer framför allt till centrala Stockholm och de norra delarna av länet. Kommunens närhet till regionens båda flygplatsen ökar tillgängligheten ytterligare. Den andra styrkan är näringslivets koppling till flera utav regionens tongivande branscher och kluster; Life Science och IT. I takt med Stockholmsregionens fortsatta utveckling kommer den snabbt växande kunskapsintensiva tjänstesektorn att bli så stor att mer mogna delar av den kommer att söka sig ut en bit från city, företrädesvis till lägen med god tillgänglighet. Då ligger Sollentuna kommun bra till för att få en del av dessa nya arbetsplatser. Med en välutbildad befolkning ökar möjligheterna ytterligare att skynda på strukturomvandlingen mot en mera kunskapsintensiv tjänstesektor i kommunen. Analysen identifierar också några svagheter. De kunskapsintensiva tjänstebranscherna står för en ganska liten andel av kommunens sysselsättning vilket leder till en stor utpendling framför allt mot regioncentrum. Därutöver förväntas stora pensionsavgångar i branscher som är kopplade till kommunens verksamhetsområden. Detta är en framtida utmaning för kommunens näringsliv. Avslutningsvis finns det regionalt betingade svagheter som påverkar Sollentunas näringsliv negativt och det är framför allt brister i bostadsförsörjningen och i transportinfrastrukturen. Båda dessa flaskhalsar påverkar utbudet av arbetskraft negativt vilket hämmar strukturomvandlingen och den ekonomiska tillväxten i kommunen. Möjligheter och utmaningar Sollentunas tydligaste möjligheter hänger intimt samman med de styrkor som nyss nämnts. Att på bästa sätt utnyttja kommunens goda läge samt kopplingarna till flera av regionens tongivande branscher och kluster är en uppenbar framgångsfaktor. Att utgöra en attraktiv lokaliseringsplats för verksamheter som av olika skäl väljer att flytta ut från regionens mest centrala delar är en annan. Härvidlag är det viktigt att fortsatt och i samverkan med andra regionala aktörer verka för ett effektivt och attraktivt transportsystem med färre problem och flaskhalsar. En annan viktig framgångsfaktor är att kommunen kan matcha de krav som det framtida näringslivet kommer att ställa på arbetskraften. Ett väl utbyggt, anpassat och fungerande kommunalt utbildningssystem kommer att vara en mycket viktig konkurrensfaktor för framtiden. Analys & Strategi 9

10 10 Analys & Strategi

11 1 Inledning Stockholmsregionen är en av de mest växande regionerna i Europa både när det gäller sysselsättning och befolkning. Regionen rankas högt i världen i innovationsförmåga och entreprenörskap. Särskilt inom områdena Life Science och IT har Stockholmsregionen länge haft en framskjuten position i olika internationella rankingar. Inom regionen finns dessutom ett funktionellt samspel mellan kommunerna. Detta gäller inom många områden. Det mest omtalade funktionella samspelet äger rum på arbetsmarknaden där alla kommuner i länet samt några kommuner i Uppsala län och Södermanlands län tillsammans utgör en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Men det funktionella samspelet mellan kommunerna äger också om rum inom bland annat sjukvård, fritid, kultur och handel. Transportinfrastrukturen utgör stommen i förutsättningarna för att detta samspel ska uppstå och fungera. En konsekvens av det funktionella samspelet mellan kommunerna är att allt inte finns överallt. Regioncentrum (Stockholm, Solna och Sundbyberg) har en oproportionellt stor andel av kunskapsintensiva arbetsplatser i tjänstesektorn. Förortskommunerna har en tyngdpunkt i handel och offentliga tjänster, bostäder och rekreationsområden. I varje del av länet har det funktionella samspelet mellan kommunerna lett till att de unika fördelarna utnyttjas bättre. Denna inledning syftar att sätta upp en företställningsram för den fortsatta läsningen av rapporten. Det som visas i rapporten är i allt väsentligt en konsekvens av det funktionella samspelet. Rumsligt är Sollentuna kommun en viktig pusselbit i det regionala samspelet och vad som händer i andra kommuner påverkar näringslivets utvecklingsförutsättningar i Sollentuna minst lika mycket som vad som händer inom kommunen. Rapporten fortsätter nedan med en beskrivning av den regionala utvecklingen i Sverige (kapitel 2). I kapitel 3 beskrivs och analyseras näringslivets utveckling i Sollentuna kommun i fyra perspektiv: de starka branscherna, kopplingen till Life Science och IT, näringslivets geografi inom kommunen och nyföretagandet. I den sista delen av kapitel 3 beskrivs pendlingsmönstret till och från Sollentuna kommun. 2 Den regionala utvecklingen i Sverige En regions framtida utveckling bottnar i dess historia. I detta kapitel beskrivs den regionala utvecklingen av näringslivet i fyra regionfamiljer i Sverige. I analysen används några begrepp som det finns anledning att inledningsvis förklara. Regionfamiljer består av flera arbetsmarknadsregioner som har liknande yttre förutsättningar för tillväxt i befolkning och sysselsättning. Arbetsmarknadsregioner består sin tur av kommuner som tillsammans utgör en pendlingsregion. Förvärvsarbetande dagbefolkning anger var de sysselsatta har i sin arbetsplats. De förvärvsarbetande redovisas även efter bostadsort och då kallas det för förvärvsarbetande nattbefolkning. Analys & Strategi 11

12 Sollentuna kommun ingår i Stockholms arbetsmarknadsregion som förutom kommunerna i Stockholms län, omfattar Uppsala kommun och några kommuner i Södermanlands län. Stockholms arbetsmarknadsregion tillhör regionfamiljen Storstadsregioner tillsammans med Göteborg och Malmö. 2.1 Den regionala utvecklingen Vi lever i en tid som präglas av en snabb urbaniseringsprocess. Som visas i Figur 1 har sysselsättningen i Sverige alltmer koncentrerats till storstadsregionerna. Lite drygt hälften av alla förvärvsarbetande har sin arbetsplats i någon av de tre storstadsregionerna. De övriga regionfamiljerna har tappat sysselsättningsandelar mellan 1993 och 2011 och omkring 35 procent av sysselsättningen finns i större regionala centra, som i stort sett består av residensstäderna. Hela 85 procent av sysselsättningen finns i storstadsregioner och större regionala centra. Den högra delen av figuren visar tillväxten i antalet sysselsatta mellan 1993 och 2011 i regionfamiljerna. Det är ett tydligt hierarkiskt tillväxtmönster där de större regionfamiljerna växer inte bara mer utan också snabbare än de mindre. Figur 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning: andel av Sveriges sysselsatta och tillväxt i antalet sysselsatta per regionfamilj Andel sysselsatt per regionfamilj 1.2 Tillväxt i sysselsatta per regionfamilj 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Storstadsregioner Större regionala centra Mindre regionala centra Småregioner Sverige Småregioner Mindre regionala centra Större regionala centra Storstadsregioner -10% 0% 10% 20% 30% 40% För att se vilka branschgrupper som driver på urbaniseringen är Figur 2 en bra hjälp. Den visar att det är företags- och hushållstjänster som har ett urbant lokaliseringsmönster. Nästan 70 procent av alla sysselsatta i företagstjänster och hälften av alla sysselsatta i hushållstjänster finns storstadsregionerna. Räknas de större regionala centra med så blir andelen 90 procent av alla sysselsatta i företagstjänster och 85 procent av hushållstjänsterna. Den starka koncentrationen av företags- och hushållstjänster till storstadsregionerna tränger ut industrin till de övriga regionerna. 12 Analys & Strategi

13 Figur 2 Förvärvsarbetande dagbefolkning: andel av Sveriges sysselsatta och tillväxt i antalet sysselsatta regionfamiljer efter branschgrupper 70% Företagstjänster Hushållstjänster Industri Areella näringar 60% 50% 40% 30% Storstadsregioner Större regionala centra Mindre regionala centra Småregioner 20% 10% 0% Näringslivets utveckling i Sollentuna I detta kapitel analyseras näringslivets utveckling i Sollentuna kommun mellan 2007 och 2011, det år för vilket sammanhållen statistik är senast tillgänglig. Med näringslivet avses alla branscher inklusive den offentliga sektorn. Den förvärvsarbetande dagbefolkningen är den variabel som är mest heltäckande över tid och redovisas på detaljerad bransch- och geografisk nivå. Data om den förvärvsarbetande dagbefolkningen visar var arbetsplatserna finns och återspeglar därför näringslivets utveckling. Till data om den förvärvsarbetsarbetande dagbefolkningen kopplas data på individnivå om exempelvis bostadsort, ålder och utbildning. Det gör det möjligt att även visa var någonstans de personer som har sin arbetsplats i Sollentuna kommun bor, vilken ålder de har och vilken utbildning de har. I det här kapitlet analyseras även nyföretagandet. För att kunna jämföra näringslivets struktur och utveckling med andra kommuner på ett relevant sätt har ett antal referensregioner valts. Den mest relevanta referensregionen är de övriga förortskommunerna i Stockholms län. Denna region omfattar alla kommuner i Stockholms län förutom det så kallade regioncentrum (Stockholm, Solna, Sundbyberg) och Sollentuna kommun. Regioncentrum har en central funktion och därför utgör den en egen referensgrupp. Stockholms län och riket är referenser för att kunna relatera Sollentunas struktur och utveckling i ett läns- och Sverigeperspektiv. De data som använts är hämtade från SCB:s regionalekonomiska databas RAPS-RIS. Nyföretagarstatistiken är hämtad från Tillväxtanalys hemsida och analysen av företagsområden är gjord med data från SCB:s och TMR:s databas ODB (Områdesdatabas). Vilka företag som finns i olika branscher är hämtade från databasen UC-Select som administreras av Upplysningscentralen. Analys & Strategi 13

14 3.1 De starka branscherna Syftet med detta avsnitt är att visa vilka de starka branscherna är i Sollentuna kommun. Det finns flera branschindelningar i statistiken. Den mest finmaskiga består av över 800 branscher. Det finns även branschindelning med 51 branscher. Båda dessa branschindelningar genererar dock en ganska svåröverskådlig bild och vi har därför valt att använda en branschindelning med 15 branscher. Begreppet styrka bör definieras och skiljas från storlek. Något kan vara stort men behöver därför inte vara starkt. Med en stark bransch i Sollentuna kommun menas en bransch som har en större andel sysselsatta i Sollentuna kommun än branschens andel av sysselsättningen i Sverige. När de båda andelarna divideras har starka branscher en kvot som är större än 1. Denna kvot kallas för specialiseringskvot och används i ekonomisk analys för att identifiera i vilka regioner som vissa branscher har konkurrensfördelar. Specialiseringskvoten säger något om utvecklingskraften i ett långt tidsperspektiv. För att närmare kunna se vart utvecklingen är på väg kompletteras måttet med sysselsättningstillväxten i Sollentuna jämfört med sysselsättningstillväxten i riket. Starka branscher i Sollentuna kommun definieras som de som har en specialiseringskvot större än och har haft en snabbare tillväxttakt i antalet sysselsatt dagbefolkning i Sollentuna jämfört med riket mellan 2007 och Genom att sätta samman de två måtten på styrka erhålls ett fyrfältsdiagram där var och en av de 15 branscherna kan placeras in. Denna typ av diagram kommer att användas genomgående i den fortsatta analysen i detta avsnitt. I Figur 3 visas en schematisk bild över branschernas specialisering och sysselsättningstillväxt i förhållande till riket. Figurerna ska tolkas så att de starka branscherna i kommunen finns i den högra delen. I den övre högra delen finns de starkasta branscherna eftersom de har en högre specialiseringskvot i Sollentuna, större än 1, och har haft en snabbare sysselsättningstillväxt i kommunen än i riket. Det är branscher som styrs av befolkningen och dess tillväxt som är starka i Sollentuna kommun. Handeln, den starkaste branschen i Sollentuna, genomgår en omlokaliseringsprocess från de centrala delarna ut till förortskommunerna. Även utbildning, byggverksamhet, offentlig förvaltning och energi och miljö (se bilaga 1 där de största företagen i de starka branscherna anges) lokaliseras nära befolkningen. När det gäller utbildning och offentlig förvaltning beror deras placering på att de som använder dessa tjänster är transportkostnadskänsliga och efterfrågan riktas därför lokalt. Energi och miljö består av stora produktionsanläggningar med lokala nät. Byggsektorn trängs ut i förorterna då markkostnaderna (hyrorna) för lokaler i regioncentrum stiger och transportkostnaderna för att ta sig in och ut från city ökar. Specialiseringskvoten för dessa branscher är sammantaget hög i Sollentuna kommun (1,6) vilket kommer av att andelen sysselsatta i Sollentuna var 60,4 procent jämfört med 36,6 procent i riket I fältet längst ner till höger finns branscher med låg specialiseringskvot men med snabb tillväxttakt. Dessa branscher är starka i kraft av sin tillväxt. Det rör sig om Hotell och restaurang, som växer snabbt i kommuner med stor och växande befolkning, samt tre branscher i den kunskapsintensiva tjänstesektorn där en del av företagen söker alternativa lägen till de centrala (finans och försäkring, fastighetsverksamhet och kulturella och per- 14 Analys & Strategi

15 sonliga tjänster). Specialiseringskvoten 2011 var låg i Sollentuna för dessa branscher tillsammans (0,66) vilken är kvoten mellan andelen i Sollentuna (7,6 procent) och andelen i riket (11,5 procent). Men som visas längre fram i rapporten har tillväxten i sysselsättningen varit snabb. Längst upp till vänster finns dalande branscher. I Sollentuna kommun är det bara en, Information och kommunikation. Den branschen är en utpräglad citybransch som drar fördelar av att ligga centralt. I det nedre vänstra fältet finns de branscher som har en låg specialiseringskvot och relativt riket långsam sysselsättningstillväxt. Andelen sysselsatta i dessa branscher var 0,57 (27,6%/48,3%). Anledningen till att Sollentuna har konkurrensnackdelar i dessa branscher är att företagstjänster är en typisk citybransch. Vård och omsorg har heller inga konkurrensfördelar i Sollentuna. Närheten till stora sjukhus i Solna och Danderyd kan sannolikt vara en orsak till detta. Tillverkningsindustrin är lågt specialiserade i hela Stockholmsregionen och sysselsättningstillväxten är, som visas längre fram, negativ i såväl riket, länet, regioncentrum som Sollentuna. I Sollentuna kommun är industrins specialisering mycket låg och minskningen av antalet sysselsatta har varit snabbare än i samtliga jämförelseregioner. Transport och magasinering är en bransch som behöver ligga nära en storstad men däremot inte i de mest centrala delarna. Längre fram i rapporten visas också att förortskommunerna har en hög specialiseringskvot och snabb sysselsättningstillväxt. Detta gäller dock inte i Sollentuna kommun där specialiseringen är låg och sysselsättningen minskande. Branschen utnyttjar sannolikt skalfördelar i de terminaler som redan finns i närbelägna kommuner. Avslutningsvis är jord- och skogsbruket numera en liten bransch och den är mindre i Sollentuna kommun än på många andra håll. Med hjälp av diagrammet går det att utläsa om en kommun har fallit bra eller dåligt ut i näringslivets strukturomvandling alltså i omställningen från en varuproducerande ekonomi till en kunskaps- och tjänstebaserad ekonomi. För att en kommun ska falla bra ut ska ett villkor vara uppfyllt: att andelen sysselsatta i det övre högre hörnet ska vara större än i det nedra vänstra. Det är lätt att se att villkoret är väl uppfyllt för Sollentuna kommun. Jämfört med genomsnittet för förortskommunerna har dessutom utfasningen av tillverkning samt transporter och magasinering gått snabbare i Sollentuna kommun. Samtidigt har övergången till befolkningsstyrda tjänster gått snabbare. Detta förhållande gäller framförallt för byggverksamhet, handel, hotell och restaurang, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, offentlig förvaltning, utbildning och personliga och kulturella tjänster. Den analys som följer visar att näringslivet i Sollentuna ligger i frontlinjen i strukturomvandlingen mot en stor tjänstesektor. Analys & Strategi 15

16 Figur 3: Branschernas specialisering 2011 och sysselsättningstillväxt i förhållande till riket. Siffrorna inom parentes anger andelen av sysselsättningen i Sollentuna kommun respektive riket I matrisen ovan är kommunens branscher inplacerade baserat på deras relativa betydelse som arbetsgivare i kommunen jämfört med riket, samt hur snabbt sysselsättningen i dessa branscher växer i kommunen. Branscher med snabb tillväxt har haft en snabbare sysselsättningstillväxt än motsvarande branscher i riket. Branscher med hög specialisering har en större andel sysselsatta i kommunen jämfört med motsvarande branscher i riket. Enkelt uttryckt har kommunen egenskaper som lockar företag att etablera sig för branscher på höger sida av korset, medan branscher på vänster sida antingen är små och/eller minskar i betydelse. Ju fler kunskaps- och tjänsteintensiva företag som finns på den högra sidan ju längre har strukturomvandlingen kommit i kommunen. I Figur 4 visas näringslivets strukturomvandling mera i detalj. De flesta arbetsplatserna i Sollentuna kommun fanns 2011 i branscher som har en hög specialisering och snabb sysselsättningstillväxt jämfört med hela Sverige. Drygt arbetsplatser finns i denna kombination. Tillväxten i antalet sysselsatta är också koncentrerad till den specialiserade och snabbt växande branscherna. Mellan 2007 och 2011 ökade antalet sysselsatta i dessa branscher med i runda tal Handeln var den största branschen i kommunen med drygt sysselsatta Utbildning, bygg, offentlig förvaltning samt energi och miljö är tillsammans med handeln de specialiserade och snabbt växande branscherna i kommunen. Som nämnts tidigare styrs dessa branschers lokalisering av befolkningens lokalisering och hushållens konsumt- 16 Analys & Strategi

17 ion av privata och offentliga tjänster är den viktigaste orsaken till lokaliseringsmönstret och sysselsättningstillväxten i kommunen. Nere till höger finns små men snabbt växande branscher. Den största av dessa är kulturella och personliga tjänster med omkring 800 sysselsatta. Därefter kommer hotell och restaurang med drygt 600 sysselsatta. Finans och försäkring och fastighetsverksamhet hade omkring 200 sysselsatta vardera De branscher som har en låg specialisering och långsam sysselsättningstillväxt i kommunen finns längst ner till vänster. Tillverkning samt transport och magasinering har tillsammans minskat antalet sysselsatta med drygt 400 mellan 2007 och Vård och omsorg har ökat antalet sysselsatta med drygt 100 och företagstjänster samt jord- och skogsbruk har legat konstant. Detta innebär att sysselsättningen har minskat i den gruppen med nästan 320 sysselsatta. Figur 4 Branschernas antal sysselsatta 2011 och sysselsättningstillväxt i Sollentuna kommun. Absoluta tal. På samma sätt som den förra visar denna matris strukturomvandlingens omfattning och styrka i Sollentuna men i detta fall med antalet sysselsatta per bransch och förändringen mellan 2007 och 2011 i absoluta tal. Sammantaget har branscherna på höger sida adderat nya jobb i Sollentuna medan branscherna på vänster sida minskat även i absoluta tal. Den samlade bilden är att näringslivet i kommunen är väl positionerat ur ett strukturomvandlings- tillväxtperspektiv och att det är befolkningens växande antal och dess kon- Analys & Strategi 17

18 sumtion av privata och offentliga tjänster som har varit den starkaste drivkraften till näringslivets specialisering och tillväxtmönster. Branschernas specialiseringskvot i förhållande till förortskommunerna i Stockholms län, Regioncentrum (Stockholm, Solna och Sundbyberg), Stockholms län och riket visas i Figur 5. Specialiseringskvoten mäts med en kvot där andelen sysselsatta i en viss bransch i Sollentuna sätts i täljaren och de andra referensregionerna sätts var och en i nämnaren. Den högsta specialiseringskvoten 2011 hade handeln i Sollentuna i för hållande till genomsnittet för förortskommunerna (1,9) Det betyder att andelen sysselsatta i handeln i kommunen är 1,9 gånger större än i genomsnittet för förortskommunerna, 2,3 gånger högre än i regioncentrum, 2,1 gånger högre än i Stockholms län och 2,3 gånger större än i riket. Samtliga branscher i den övre högra delen av figuren har höga specialiseringskvoter och har därmed konkurrensfördelar i kommunen. I de övriga branscherna är specialiseringskvoterna lägre. Figur 5 Specialiseringskvoter för branscherna i Sollentuna kommun i förhållande till förortskommuner, regioncentrum, Stockholms län och riket 2011 I denna tredje matris illustreras Sollentunas specialiseringsgrad i relation till ett antal andra relevanta geografier och därmed möjliga lokaliseringslaternativ för näringslivet. Man kan här utläsa hur Sollentuna står sig i konkurrensen samt inom vilka branscher man har styrkor och svagheter. Tillväxten i antalet sysselsatt dagbefolkning i procent visas i Figur 6. Överlag har Stockholms län haft en snabbare sysselsättningstillväxt än i riket och regioncentrum har haft en snabbare tillväxt än länet. Detta mönster gäller dock inte för de små men snabbt växande branscherna i Sollentuna kommun (längst ner till höger i figuren). I den gruppen har sysselsättnigen vuxit snabbare i förortskommunerna än i regioncentrum. Detta beror på att när Stockholmsregionen växer så trycker de kunskapsintensiva och kontaktintensiva branscherna ut övriga branscher till förortskommunerna. I både den grupp av branscher 18 Analys & Strategi

19 som har en hög specialisering och snabb sysselsättningstillväxt i Sollentuna kommun och den grupp av branscher som har en låg specialisering men snabb tillväxt i kommunen (den högra halvan av figuren) har Sollentuna den snabbaste tillväxten. En tydlig trend är att Sollentuna i tillväxtmönster växer snabbare än genomsnittet för förortskommunerna. Det antyder att kommunens geografiska läge är gynnsamt för att ta emot branscher som trängs ut från regioncentrum. Historiskt har det varit befolkningens växande antal och dess privata och offentliga konsumtion som drivit näringslivets utveckling i kommunen. I framtiden kommer den regionala tillväxten och utträngningen av branscher från regioncentrum att komma till som drivkraft vilket öppnar för en snabb framtida tillväxt som inte är direkt kopplat till befolkningsutvecklingen i kommunen. Figur 6 Tillväxt i antalet förvärvsarbetande dagbefolkning mellan 2007 och 2011 Denna avslutande matris illustrerar branschernas relativa tillväxt i Sollentuna jämfört med ett antal andra geografier. Detta sätter Sollentunas tillväxt per bransch i relation till motsvarande branschs utveckling i andra delar av länet och landet. 3.2 Utbildnings- och åldersstrukturen i framträdande branscher Ett vanligt mått på åldersstrukturen i näringslivet är andelen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen som är 55 år och äldre eftersom den gruppen av förvärvsarbetande går i pension under en tioårsperiod och behöver ersättas. I Figur 7 syns två mönster. För det första är andelen som är 55 år och äldre mindre i de starka branscherna i kommunen (de branscher som finns på den högra sidan i diagrammen ovan) oavsett regiongrupp. För det andra är andelen lägre i Sollentuna kommun jämfört med de övriga förortskommunerna, Analys & Strategi 19

20 länet och riket. Den yngsta dagbefolkningen finns i regioncentrum och därefter kommer Sollentuna. Detta är ett gynnsamt läge då trycket på att ersätta de som går i pension blir mindre i Sollentuna än i de övriga förortskommunerna i genomsnitt, länet och riket. Figur 7 Andelen av den sysselsatta dagbefolkningen som var 55 år och äldre Starka branscher Alla branscher Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Länet Riket 0% 5% 10% 15% 20% 25% När andelen som är 55 år och äldre bryts ner på branscher framträder två mönster. Det är fastighetsverksamhet, offentlig förvaltning, utbildning samt kultur, nöje och fritid som har de högsta andelarna av sysselsatta som går i pension under den närmaste tioårsperioden. Alla dessa branscher hör till dem som växer snabbt i Sollentuna. Tre branscher har en extremt liten andel äldre personer sysselsatta; detaljhandeln, hotell och restaurang och finansiella tjänster. Det andra mönstret är att andelen äldre personer är mindre i Sollentuna i branscher som generellt har en liten andel äldre. Dessa branscher är tillväxtbranscher i kommunen. Det betyder att tillväxtbranscherna i Sollentuna kommun kan delas upp i två grupper, en grupp där andelen som går i pension är liten (jämfört med genomsnittet för alla branscher) och en grupp där andelen är hög. I den grupp där andelen är liten ingår handel, hotell och restaurang och finansiella tjänster. I den grupp där andelen äldre är stor finns stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring, fastighetsverksamhet, offentlig förvaltning, utbildning och kultur, nöje och fritid. Det är således inom dessa branscher rekryteringsfrågan kommer att vara mest krävande det kommande decenniet. 20 Analys & Strategi

21 Figur 8 Andelen av den sysselsatta dagbefolkningen som var 55 år och äldre per bransch Fastighetsverksamhet Stödtj till finansiella tj o försäkr Offentlig förvaltning Utbildning Kultur, nöje och fritid Byggverksamhet Parti-och provisionshandel Handel o rep av motorfordon Finansiella tjänster Hotell- och restaurang Detaljhandel Försäkring Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Länet Riket 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% År 2011 var andelen högutbildade (3-årig högskoleutbildning eller längre) större i de starka branscherna i Sollentuna kommun än genomsnittet för alla branscher i förortskommunerna (Figur 9). Andelen högutbildade i Stockholms län var större än riket och andelen högutbildade i regioncentrum var högre än i länet. Lägst utbildningsnivå hade näringslivet i de övriga förortskommunerna. Både i de starka branscherna och i alla branscher tillsammans var således utbildningsnivån i Sollentuna högre än genomsnittet för de övriga förortskommunerna. Figur 9 Andelen av dagbefolkningen med 3-årig högskoleutbildning eller längre 2011 Starka branscher Alla branscher Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Stockholms län Riket 0% 10% 20% 30% 40% Av Figur 10 framgår att andelen högutbildade i Sollentuna kommun är högre än i de övriga förortskommunerna i alla branscher. Detta antyder att kommunen har ett geografiskt läge som är attraktivt för kunskapsintensiva funktioner i varje bransch. Detta är en faktor som framöver kan komma att driva tillväxten av sysselsättningen givet att Stockholmsregionen fortsätter att växa snabbt. Andelen högutbildade är högst i de branscher som har en hög andel sysselsatta som går i pension under den kommande tioårsperioden. Det betyder att behovet av högutbildad arbetskraft i kommunens näringsliv kommer att vara stort. Analys & Strategi 21

22 Figur 10 Andelen av dagbefolkningen med 3-årig högskoleutbildning eller längre per bransch 2011 Utbildning Offentlig förvaltning Stödtj till finansiella tj o försäkr Finansiella tjänster Parti-och provisionshandel Kultur, nöje och fritid Fastighetsverksamhet Handel o rep av motorfordon Detaljhandel Hotell- och restaurang Byggverksamhet Försäkring Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Stockholms län Riket 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 3.3 Kopplingen till Life Science och IT Life Science är ett starkt kluster i Stockholmsregionen. I den här analysen används en bred avgränsning av vilka branscher som ingår. En genomgång av 840 branscher resulterade i att 24 branscher klassades som tillhörande Life Science. Dessa branscher har sedan grupperats i sex huvudbranscher; läkemedelsindustri, tillverkning av medicinsk utrustning och instrument, partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror, apotek och sjukvårdsbutiker, myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård samt sjukvårdskliniker och mottagningar. Totalt sysselsattes personer i dessa branscher i Stockholms län 2011 och tre fjärdedelar av dessa arbetar i sjukvårdskliniker och mottagningar. Därefter kommer partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror. I Sollentuna kommun sysselsattes personer i Life Sciencebranscherna 2011, vilket är 7,5 procent av alla sysselsatta. Andelen är i nivå med Stockholms län. Inom Stockholms län är andelen störst i de övriga förortskommunerna beroende på att det största företaget Astra Zeneca är lokaliserat till Södertälje. Figur 11 Andelen sysselsatta i Life Sciencebranscher 2011 Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Stockholms län 0% 2% 4% 6% 8% 10% 22 Analys & Strategi

23 Sollentuna har en likvärdig andel sysselsatta i Life Science som hela länet, men strukturen inom klustret avviker stort. Hela 62,5 procent av de sysselsatta i Sollentuna finns i partihandel med medicinsk utrustning och instrument. Andelen i länet är omkring åtta procent (Figur 12). Den näst största branschen i kommunen är sjukvårdskliniker och mottagningar. Kommunens geografiska läge med närheten till Arlanda har sannolikt medfört att partihandelns andel är hög. Kopplingen till Life Science finns således och det är via partihandeln som kopplingen finns. Figur 12 Andelen sysselsatta i Life Sciencebranscher per huvudbransch 2011 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror Sjukvårdskliniker och mottagningar Apotek och sjukvårdsbutiker Tillverkning av medicinsk utrustning och instrument Myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Stockholms län Läkemedelsindustri 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Vad gäller IT-sektorn består den av branscherna Telekom och Datakonsulter. Branschen sysselsätter färre antal personer än Life Sciencebranscherna, med 2,7 procent av de förvärvsarbetande i Sverige 2011 (Figur 13). Datakonsulter var den största branschen av de två. Stockholms län hade en högre andel än riket och i regioncentrum var en större andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen verksamma i IT-sektorn än i länet. Förortskommunerna hade den lägsta andelen sysselsatta (2 procent) men andelen i IT-sektorn var nästan dubbelt så stor i Sollentuna kommun (3,9 procent) som i förortskommunerna i genomsnitt. I relativa tal är det Telekom som är särskilt stor i kommunen, vilket sannolikt har att göra med närheten till Kista. Analys & Strategi 23

24 Figur 13 Andelen sysselsatta i IT-sektorn 2011 Datakonsulter Telekom Sollentuna Förortskommuner Regioncentrum Länet Riket 0% 2% 4% 6% 8% Kopplingen till IT-sektorn finns således också i Sollentuna och den går via båda de ingående delbranscherna. Sammanfattningsvis är kopplingen stark till båda klustren men på olika sätt. I antal sysselsatta i kommunen är kopplingen till Life Science starkare men specialiseringen i kommunen är mindre än i den del av näringslivet som är kopplat till IT-klustret. Det betyder att kommunen i relativa termer har konkurrensfördelar i de branscher som tillhör ITklustret men detta kluster har färre sysselsatta i länet än Life Science. 3.4 Näringslivets geografi För att få en bild av näringslivsets geografi i Sollentuna har ett antal, från kommunens sida, definierade geografiska företagsområden jämförts med branschstrukturen i Sollentuna kommun som helhet och i hela Stockholms län (Figur 14). Även i detta avseende är det i Sollentuna en bransch som framstår som dominerande, handel. Bland de utpekade företagsområdena utgör handeln en särskilt stor del av näringslivet framför allt i Kronåsens arbetsområde, Rotebro industriområde, Breddens industriområde och Klasro/Hammarbacken. Bland dessa områden har både Kronåsen och Rotebro upplevt en markant ökning i handel som bransch, på bekostnad av transport i Rotebro, och Information och kommunikation i Kronåsen. I Breddens industriområde å andra sidan, har fokus på handel minskat med 15 procent medan byggverksamheten har ökat med 15 procent. I Övriga Edsberg ligger andelen handel i linje med kommungenomsnittet, vilket innebär att området främst präglas av handel, men även av utbildningsverksamhet. Efter handel är det i Sollentuna fyra branscher som är ungefär lika stora; utbildning, företagstjänster, vård och omsorg, samt byggverksamhet. Dessa ligger alla runt procent. Bland de geografiska företagsområdena i jämförelsen bedrivs utbildningsverksamhet i stort sett bara i Edsberg, främst i dess centrala delar men även i Övriga Edsberg. Edsbergs centrum präglas även av mycket vård och omsorgsnäring. När det gäller företagstjänster framstår denna som en av två dominerande branscher i Järvafältet (Kappetorps industriområde), tillsammans med Energi och miljö. Även Klasro/Hammarbacken och Övriga Edsberg har större andel företagstjänster än kommunen som helhet, och större antal än Järvafältet (Kappetorps industriområde). Detta trots att andelen företagstjänster jämfört med andra branscher har reducerats med 10 procentenheter i Klas- 24 Analys & Strategi

25 ro/hammarbacken från 2008 till Storleksmässigt är det i jämförelse Breddens industriområde som är störst på byggverksamhet, men som andel av sitt totala näringsliv är byggverksamheten viktigast i Väsjöområdet (Norrsätra), det minsta av företagsområdena i jämförelsen. Bara 0,2 procent av Sollentunas näringsliv hör hemma här och fokus i detta område är fördelat mellan byggverksamhet och tillverkning. Figur 14 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter arbetsområde, procent per bransch Handel Stockholms län Sollentuna Rotebro industriområde Breddens industriområde Edsbergs centrum Övriga Edsberg Klasro och Hammarbacken Väsjöområdet (Norrsätra) Kronåsens arbetsområde Järvafältet (Happetorps industriområde) Utbildning Byggverksamhet Företagstjänster Vård och omsorg Civila myndigheter, försvaret Information, kommunikation Tillverkning och utvinning Personliga, kulturella tjänster Transport Hotell och restauranger Energi och miljö Fastighetsverksamhet Kreditinstitut, försäkring Okänd bransch Jordbruk, skogsbruk, fiske 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% 50% 100% De utpekade geografiska företagsområdena i jämförelsen utgjorde 26 % av Sollentunas näringsliv 2011 och 28 % Av dessa utgjorde 2011 Klasro/Hammarbacken och Övriga Edsberg 5,4 respektive 5,5 % av totalen, följda av Breddens industriområde (4,6 %), Rotebro industriområde (3,5 %) och Edsbergs centrum (3,4 %). 3.5 Nyföretagandet Statistiken över nystartade företag redovisar antalet nya företag inklusive enskilda näringsidkare som inte har namnskyddat firmanamn. Den omfattar inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar. Uppgifterna gäller alltså inte nyregistrerade företag, ett begrepp som används av exempelvis Bolagsverket. Antalet nystartade företag är hämtat från den statliga myndigheten Tillväxtanalys statistik. För att skapa ett jämförbart material visas här andelen nystartade företag per 1000 invånare i åldern år. Figur 15 visar en jämförelse av nyföretagandet i Sollentuna med nyföretagandet i Sverige, i Stockholms län som helhet, i Stockholm regioncentrum, samt i Stockholms förortskommuner. Analys & Strategi 25

26 Bland de jämförda områdena är nyföretagandet högst i Stockholms regioncentrum. Eftersom nyföretagandet i förortskommunerna är mindre än i regioncentrum blir det även tydligt att det är kommunerna i regioncentrum som drar upp siffran för länet som helhet. Stockholms län har dock, i både förortskommuner och regioncentrum, större nyföretagande per 1000 invånare än riket som helhet. Som figuren också visar har nyföretagandet ökat i alla jämförda geografiska områden. I Stockholms län är det förortskommunerna som drar upp tillväxttakten och tillväxttakten är snabbare i Sollentuna kommun, än genomsnittet för förortskommunerna. Figur 15 Antal nystartade företag per 1000 invånare 2007 och 2012 Antal per 1000 inv Ökning Sollentuna Förortskommuner Sthlm Regioncentrum Sthlm Stockholms län Riket Pendlingsmönstret Arbetspendling definieras som pendling över kommungräns. År 2011 var det personer som arbetade i Sollentuna kommun men bodde i en annan kommun (inpendlare). Samma år var det personer som bodde i kommunen och arbetade i en annan kommun (utpendlare) (Figur 16). Detta gör att kommunen har en nettopendling på minus personer (inpendlare minus utpendlare). Av arbetsplatserna i kommunen besätts två tredjedelar av inpendlare och av de förvärvsarbetande som bor i kommunen är det bara var fjärde som också har sin arbetsplats i Sollentuna kommun. Mellan 2007 och 2011 ökade antalet inpendlare mer än antalet utpendlare vilket ledde till en marginell positiv förändring av pendlingsnettot (205). 26 Analys & Strategi

27 Figur 16 Antalet in- och utpendlare till och från Sollentuna kommun 2007 och Inpendling Utpendling Nettopendling Den förvärvsarbetande dagbefolkningen kan även fördelas efter bostadsort (Figur 17). År 2011 var den största gruppen de som både bodde och arbetade i Sollentuna kommun. Därefter kom boende i norra länet följt av regioncentrum. Antalet inpendlare till länets södra delar är mindre än pendlingen till övriga kommuner i Sverige. Detta är en brist eftersom det fysiska avståndet (närheten) till den södra länsdelen är så pass liten att pendlingsutbytet borde vara större. Ett stort pendlingsutbyte leder till effektivare matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft vilket höjer inkomsterna i regionen. Kända flaskhalsar i transportinfrastrukturen kan antas vara ett skäl bakom denna brist på pendlingsutbyte med den södra länsdelen. Figur 17 Inpendlares bostadsort och utpendlarnas arbetsort med grov regionindelning 2007 och 2011 Sollentuna Dagbefolkningens bostadsort Nattbefolkningens arbetsort Regioncentrum Norra länet Södra länet Övriga kommuner Analys & Strategi 27

28 E4: an och pendeltågslinjerna är styrande för var inpendlarna bor. Stockholms kommun men framförallt Upplands Väsby, Solna, Sigtuna och Uppsala ligger längs detta stråk. Av kommunerna i den södra länsdelen kommer Huddinge först, som har direktförbindelse med pendeltåg till Sollentuna. Figur 18 Inpendlarnas bostadsort per kommun 2007 och 2011 Sollentuna Stockholm Upplands-Väsby Järfälla Solna Sigtuna Täby Vallentuna Uppsala Österåker Sundbyberg Huddinge Upplands-Bro Norrtälje Håbo Hela 52 procent (16 900) av de förvärvsarbetande som bor i Sollentuna kommun hade sin arbetsplats i regioncentrum Det ska jämföras med som både bodde och arbetade i kommunen. Det är nästan fem gånger vanligare att de förvärvsarbetande som bor i kommunen arbetar i den norra länsdelen än i den södra. Vad som händer med arbetsplatserna i regioncentrum och i den norra länsdelen betyder således mera för den beskattningsbara inkomsten i Sollentuna än vad som händer i kommunens eget näringsliv. Mellan 2007 och 2011 har regioncentrum och den egna kommunen blivit allt viktigare som arbetsorter för de förvärvsarbetande som bor i kommunen. Som framgår av Figur 17 betyder regioncentrum mer för de förvärvsarbetande som bor i Sollentuna än som rekryteringsbas för arbetsgivarna i kommunen. Hela 52 procent av de förvärvsarbetande som bor i kommunen arbetade i regioncentrum Arbetsgivarna i kommunen rekryterade endast 24 procent av sina anställda från regioncentrum. Arbetsgivarna i kommunen har ett snävare rekryteringsomland än de förvärvsarbetande som har en mera geografiskt vidsträckt arbetsmarknad. Även för utpendlarnas arbetsort (Figur 19) har E4:an och pendeltågslinjen en styrande verkan. Stockholm, Solna, Sigtuna, Upplands Väsby, Huddinge, Uppsala och Södertälje kan alla nås med direktlinje. 28 Analys & Strategi

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014

Fakta om Företagandet i Stockholm. Statistik för 2014 Fakta om Företagandet i Stockholm Statistik för 2014 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

RAPPORT. Omvärldsanalys för Kristinehamn. Anders Wigren. Analys & Strategi 2012-01-24

RAPPORT. Omvärldsanalys för Kristinehamn. Anders Wigren. Analys & Strategi 2012-01-24 RAPPORT Omvärldsanalys för Kristinehamn Anders Wigren 2012-01-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer