RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27"

Transkript

1 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren Analys & Strategi

2

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson

4 Innehåll 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Antaganden om investeringar och drift Modellantaganden RESULTAT Nya gruvor, pendling Nya gruvor, flyttning AVSLUTANDE KOMMENTARER Analys & Strategi

5 1 Förutsättningar Denna rapport belyser regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala kommun, det så kallade Kaunisvaara projektet (gruvorna i Tapuli, Stora Sahavaara, Pellivuoma). Analysen har genomförts med analysverktyget raps, som gör det möjligt att analysera både direkta och indirekta effekter på bland annat befolkningen, arbetsmarknaden och den regionala ekonomin. 1.1 Antaganden om investeringar och drift Etableringen av nya gruvor i Pajala förutsätter att en rad stora investeringar genomförs. En stor del av dessa investeringar avser maskiner och utrustning och dessa förutsätts i mycket liten grad beröra den lokala ekonomin. Dessa lämnas därför utanför analysen. De investeringar som ingår i analysen avser infrastruktur och byggnader. Dessa investeringar antas bli genomförda , till ett totalt värde på drygt 1100 MSEK, eller i genomsnitt 369 MSEK per år 1. Tabell 1 Antaganden om investeringar i samband med etablering av nya gruvor i Pajala, MSEK. MSEK År Vägar Järnväg Byggnadsinvesteringar Summa F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Gruvdriften 2 beräknas starta 2012 och pågå i 24 år, dvs. till och med år Under 14 år, , beräknas produktionen uppgå till 5 miljoner ton per år, vilket är den maximala produktionen. Motsvarande produktionsvärde uppgår till 2205 MSEK i 2009 års priser. Denna uppskattning utgår från ett järnmalmspris på 63 USD/ton och 7 SEK/USD. I analysen, med 2006 som basår, beräknas det maximala produktionsvärdet till ca 1700 MSEK, i 2006 års priser. Det har inte varit möjligt att få fram preciserade uppgifter om beräknat antal anställda i gruvdriften. Analysen utgår från uppgiften att det kan handla om ca 600 anställda. Vi utgår från att denna grova uppskattning avser antalet anställda vid en produktion på 5 miljoner ton per år, och använder denna proportion, 8333 ton per anställd, för alla år. 1 Källa är Northland Resources samt Ejdemo och Söderholm (2008), den senare för uppskattning av övriga byggnadsinvesteringar. 2 Alla uppgifter angående gruvdriften är hämtade från Northland Resources. Analys & Strategi 3

6 Uttryckt i produktionsvärde och antal anställda kan förutsättningarna för gruvdriften därmed sammanfattas enligt Tabell 2. Analysens slutår är Tabell 2 Antaganden om produktionsvärde, MSEK I 2006 års priser, och antal anställda vid nya gruvor i Pajala, År Produktion MSEK Anställda Modellantaganden Enligt den senaste statistiken beräknas antalet sysselsatta i Pajala, dvs. den förvärvsarbetande dagbefolkningen, uppgå till ca 2400 personer år En ökning med 600 personer innebär därför en mycket stor direkt sysselsättningsökning, med 25 procent. Frågan är vilka anpassningar på de lokala marknaderna som en sådan positiv efterfrågechock kan tänkas medföra? I raps-modellen påverkas regionens in- och utflyttning av hur regionens arbetskraftsefterfrågan förändras, där de skattade modellsambanden baseras på data för normala variationer i arbetskraftsefterfrågan. Även om nya gruvor i Pajala innebär allt annat än normala variationer i arbetskraftsefterfrågan har vi i beräkningarna för huvudalternativet inte gjort några andra antaganden om flyttningar till och från Pajala än vad som följer av de samband som modellen arbetar med. Analys & Strategi

7 Ett skäl att inte göra några speciella antaganden om flyttningar är att det råder stor osäkerhet huruvida en expanderande gruvnäring i Pajala är ett tillräckligt villkor för att skapa en sådan lokal attraktivitet som förmår vända kommunens flyttströmmar på ett mer avgörande sätt. Ett annat skäl är att det råder en viss osäkerhet kring frågan om gruvbolaget har för avsikt att rekrytera personal från regionen, eller låta bemanningen ske via globalt verksamma rekryteringsföretag. I huvudalternativet antas därför att huvuddelen (90 procent) av alla anställda i gruvdriften är inpendlare till Pajala, som mest 540 inpendlare. Eftersom en sådan arbetspendling sannolikt blir fråga om långväga pendling för längre perioder antas att huvuddelen (75 procent) av dessa inpendlares arbetsinkomster konsumeras lokalt i Pajala. Givet att vi inte gör några andra antaganden om flyttningar, vid sidan av de flyttningar som modellen beräknar, finns det också ett annat skäl att anta att en del av den ökade arbetskraftsefterfrågan tillgodoses genom inpendling. Motivet är att förvärvsgraden inte bör bli osannolikt hög. Var denna gräns går är svårt att veta, men en rimlig bedömning är att en genomsnittlig förvärvsgrad högre än 95 procent är mycket osannolik. Av detta skäl har vi i modellen kalibrerat (uppjusterat) den modellberäknade inpendlingen för att den genomsnittliga förvärvsgraden inte ska överstiga 95 procent. Frågan hur Pajalas befolkningsutveckling kan komma att påverkas av en expanderande gruvnäring är omdiskuterad. Det är rimligt att anta att det fordras en rad kompletterande samhällsinvesteringar och andra åtgärder för att en gruvexpansion också skulle ge en stark påverkan på kommunens befolkning. För att belysa vad en sådan befolkningsutveckling skulle kunna innebära har vi i en känslighetsanalys ökat den modellberäknade inflyttningen med totalt 540 personer under perioden I detta sidoalternativ låter vi dessa 540 inflyttare ersätta de inpendlare till gruvnäringen som antas i huvudalternativet. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 De investeringar och den gruvproduktion som antas för Kaunisvaara-projektet kan således beräknas ge upphov till, större eller mindre, indirekta effekter genom ökad nettoinflyttning, vilket ökar efterfrågan på lokal service mm. Övriga indirekta effekter handlar delvis om att ökad produktion och ökade inkomster, till följd av gruvexpansionen, medför ökad konsumtionsefterfrågan, en ökning som delvis genererar ökad produktion och sysselsättning i regionen. En sådan produktionsökning genereras också via den indirekta effekt som uppstår till följd av gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror (vilket ger effekter på leverantörer i flera led). De indirekta effekterna p.g.a. gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror och övriga leverantörssamband i den lokala ekonomin beräknas i grunden med de samband som återfinns i den nationella input-output tabellen. Analys & Strategi 5

8 I den lokala ekonomin (Pajala) blir dessa samband betydligt svagare än på nationell nivå. Orsaken är att alla branscher som levererar insatsvaror till gruvnäringen inte finns representerade i regionens näringsliv. Vidare är det (tills vidare) en öppen fråga om man i det aktuella fallet kommer att använda nationella/regionala leverantörer, eller andra (globalt verksamma) leverantörer en öppen fråga på motsvarande sätt som i fråga om arbetskraftsförsörjningen. Det kan därför inte uteslutas att de indirekta effekterna via leveranser av insatsvaror blir svagare än vad våra kalkyler indikerar. Analysen av Kaunisvaara-projektets effekter på regional ekonomi, arbetsmarknad och befolkning i Pajala kommun genomförs genom en jämförelse mellan ett Referensalternativ (utan nya gruvor) och ett alternativ med investeringar och nya gruvor, som vi kan kalla Nya gruvor. Enligt ovan återges det senare alternativet med ett huvudalternativ Nya gruvor, pendling och ett sidoalternativ som vi kallar Nya gruvor, flyttning. Referensalternativet baseras på det scenario för regionernas utveckling till år 2030 som presenteras i rapporten Regionernas tillstånd 2008 (f.d. ITPS) och som bygger på de antaganden om Sveriges ekonomiska utveckling som redovisas i finansdepartementets Långtidsutredning Resultat 2.1 Nya gruvor, pendling De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, pendling beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 3. Den direkta sysselsättningseffekten av investeringsverksamheten åren beräknas i medeltal uppgå till runt 270 personer. Den direkta effekten av gruvdriften, som presenterats i Tabell 2 ovan, ökar från 216 personer år 2012 till 360 personer år 2013 och 600 personer år De tre sista åren för analysperioden minskar gruvproduktionen och den direkta effekten på sysselsättningen uppgår till 516 personer år Den s.k. sysselsättningsmultiplikatorn, som är kvoten mellan totala effekten (den direkta plus indirekta sysselsättningseffekten) och den direkta effekten, varierar under analysperioden mellan 1,2 och 1,5. För huvuddelen av analysperioden beräknas denna multiplikator ligga runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för ytterligare 30 personer i aktiviteter utanför gruvdriften. Denna multiplikator är beräknad med avseende på den sysselsatta dagbefolkningen i Pajala, dvs. arbetsplatser i Pajala. Analys & Strategi

9 Tabell 3 Nya gruvor, pendling effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning Referensalternativ Nya gruvor, pendling Total effekt av Nya gruvor, pendling Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Om vi i stället beräknar multiplikatorn med avseende på den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning i Pajala kommer vi att finna att multiplikatorn är mindre än 1, dvs. den sysselsatta nattbefolkningen ökar med färre antal personer än vad den direkta effekten anger. I medeltal för hela perioden ligger denna multiplikator runt drygt 0,5. Detta betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för runt 50 personer boende i Pajala. Orsaken till att effekten på sysselsatt nattbefolkning blir förhållandevis liten är att tillgången på arbetskraft boende i Pajala är mycket begränsad i början av perioden. Detta är också skälet till att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inpendlare. Analys & Strategi 7

10 Men, det kan observeras att den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning beräknas öka från omkring år 2015 och framåt, medan den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning tenderar minska något under samma period. Detta speglar en ett successivt ökat arbetskraftsutbud i kommunen, till följd av minskad utflyttning och en viss ökad inflyttning, samt en ökad förvärvsgrad. Detta belyses i Tabell 4 som visar effekten på befolkning och förvärvsinkomster. (Förvärvsinkomster avgränsas i analysen till löneinkomster för boende i Pajala.) Tabell 4 Nya gruvor, pendling effekt på befolkning och förvärvsinkomster Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, pendling Effekt av Nya gruvor, pendling År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst Jämfört med Referensalternativet innebär Nya gruvor, pendling en något långsammare befolkningsminskning; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara drygt 180 personer större än i Referensalternativet. Att den lägre utflyttningen och något större inflyttningen beror på den ökade arbetskraftsefterfrågan har redan framgått av att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka. Analys & Strategi

11 Att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka förklaras än mer av en ökad förvärvsgrad. Det framgår av att befolkningen år 2030 är drygt 180 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 412 personer fler 3. Fler personer i förvärvsarbete innebär högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till drygt 150 MSEK. År 2030 är den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, pendling drygt 19 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 5 procent större 4. Effekten på näringslivet i Pajala kan grovt beskrivas med vilka branscher som berörs av de indirekta sysselsättningseffekterna. I genomsnitt för perioden beräknas de indirekta sysselsättningseffekterna uppgå till knappt 150 sysselsatta. Drygt 30 procent av dessa indirekta effekter beräknas uppstå inom lokal serviceproduktion, 26 procent inom transportsektorn, 12 procent inom tillverkningsindustrin, 11 procent inom handeln, 7 procent inom hotell & restaurang, 7 procent inom företagstjänster och 6 procent inom byggindustrin. Att den absoluta huvuddelen av de indirekta sysselsättningseffekterna beräknas uppstå i branscher med anknytning till den lokala marknaden speglar att näringslivet i Pajala är mycket begränsat. Gruvproduktionens koppling till den lokala ekonomin blir liten och avser i huvudsak leveranser från tjänsteproducerande branscher. Dessa branscher i Pajala beräknas svara för 14 procent av nationella leveranser till gruvproduktionen, medan övriga branscher i Pajala svarar för endast 7 procent. Vidare, som diskuterades ovan, kan det inte uteslutas att man i den aktuella gruvproduktionen kommer att använda nationella/regionala leverantörer i mindre grad än vad som antas i våra kalkyler. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, pendling och Referensalternativet, summerat över perioden , uppgår till plus 154 personer. Drygt 70 procent av ökningen av förvärvsarbetande nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. 4 Inkomsteffekten innebär således att förvärvsinkomsten (egentligen löneinkomsten) år 2030 beräknas vara drygt 150 miljoner större i Nya gruvor, pendling. Till vilken del denna effekt på den regionala ekonomin också skall räknas som en samhällsekonomisk intäkt bestäms av arbetskraftens värde vid en alternativ användning. Rimligen kan den del av inkomstökningen som beräknas ske genom ökad förvärvsgrad till stor del räknas som en samhällsekonomisk intäkt, då det kan antas att dessa personer i alternativfallet har ett mycket lågt samhällsekonomiskt värde, som arbetslösa eller utanför arbetskraften. Om vi räknar bort skillnaden i flyttnetto ger effekten av Nya gruvor, pendling, genom ökad förvärvsgrad, ett tillskott på drygt 200 personer till den sysselsatta nattbefolkningen i Pajala, i medeltal för perioden Deras samlade löneinkomst, i medeltal 75 miljon SEK per år, kan till stor del beskrivas som en samhällsekonomisk intäkt. Analys & Strategi 9

12 2.2 Nya gruvor, flyttning De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, flyttning beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 5. Från och med år 2012 beräknas den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning bli större, och effekten på sysselsatt nattbefolkning avsevärt större, jämfört med effekten av alternativet Nya gruvor, pendling. I medeltal för perioden uppgår skillnaden i effekt på sysselsatt dagbefolkning till drygt 100 personer, och på sysselsatt nattbefolkning till drygt 460 personer. Tabell 5 Nya gruvor, flyttning effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Total effekt av Nya gruvor, flyttning Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef Analys & Strategi

13 Den större effekten för Nya gruvor, flyttning förklaras i grunden av att vi antagit att 90 procent (540 personer) av dem som anställs i gruvproduktionen är inflyttare till Pajala åren Denna inflyttning innebär en större efterfrågan på lokala tjänster och kommunal service; t ex beräknas effekten på den kommunala konsumtionen (skola, vård och omsorg) för hela perioden öka från i genomsnitt 6 MSEK i föregående alternativ till 36 MSEK, där effekten anger skillnaden jämfört med Referensalternativet. Den större inflyttningen beräknas även ge en viss påverkan på efterfrågan och produktion av nya bostäder; bostadsstocken beräknas öka med drygt 30 lägenheter (medan alternativet Nya gruvor, pendling inte beräknas ge någon påverkan på bostadsbyggandet). Detta leder också till en större sysselsättningsmultiplikator. Medan multiplikatorn (med avseende på sysselsatt dagbefolkning) i föregående alternativ varierar mellan 1,2 och 1,5 varierar den nu mellan 1,3 och 1,6 och för huvuddelen av analysperioden ligger den runt 1,5. Multiplikatorn ökar ännu mer med avseende på den sysselsatta nattbefolkningen. Medan denna multiplikator i föregående alternativ var drygt 0,5 i medeltal, hamnar den nu runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften beräknas skapa jobb för totalt runt 130 personer boende i Pajala. Orsaken till denna större effekt på den förvärvsarbetande nattbefolkningen är, som sagt, att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inflyttare. Som en konsekvens av att inflyttningen under tre år antas öka med totalt 540 personer blir givetvis befolkningseffekten större än i föregående alternativ; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara ca 780 personer större än i Referensalternativet, medan effekten var 180 personer i föregående alternativ. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 I detta alternativ med större flyttning förklaras därför effekten på den sysselsatta nattbefolkningens storlek i något mindre grad av en ökad förvärvsgrad; befolkningen år 2030 är ca 780 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 835 personer fler 6. Men fler personer i förvärvsarbete innebär en än högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till ca 330 MSEK. Vidare, den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, flyttning är drygt 41 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 22 procent större. 5 Egentligen antar vi en inflyttning som motsvarar 90 procent av dem som anställs i gruvproduktionen, medan vi inte kan veta i vilken bransch inflyttarna arbetar. 6 Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, flyttning och Referensalternativet, summerat över perioden , uppgår till plus 648 personer. Knappt 30 procent av effekten på antalet i sysselsatt nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. Analys & Strategi 11

14 Tabell 6 Nya gruvor, flyttning effekt på befolkning och förvärvsinkomster Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Effekt av Nya gruvor, flyttning År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst Analys & Strategi

15 3 Avslutande kommentarer Kaunisvaara-projektet innebär en extraordinär positiv efterfrågechock på en liten lokal arbetsmarknad. De nya gruvorna kommer redan efter några år att ge en direkt ökning av sysselsättningen som motsvarar 25 procent av kommunens totala sysselsättning i dag. Vilka återverkningar och indirekta effekter på den lokala ekonomin och arbetsmarknaden detta ger är betydligt svårare att bedöma. Mycket förenklat kan två bilder skisseras. I den första bilden rekryteras arbetskraften till de nya gruvorna lokalt, från närliggande regioner, och genom inflyttning till Pajala. En allt större del av de insatsvaror och tjänster som krävs i gruvproduktionen levereras av företag i regionen, i takt med att nya företag etableras och bygger upp nödvändig kunskap och produktionskapacitet. Inom ett växande lokalt näringsliv genereras på sikt know-how och innovationer som ger möjligheter att länka till och växa på andra marknader. Näringslivets tillgång på kompetens och arbetskraft tillgodoses genom stark inflyttning till regionen. Inflyttningen främjas av en framsynt och målmedveten kommunal och regional planering och strategiska infrastrukturinvesteringar som medför att Pajalas attraktivitet som bostadsort ökar i takt med den växande arbetskraftsefterfrågan. I den andra bilden ger de nya gruvorna upphov till endast marginella indirekta effekter på lokal ekonomi och arbetsmarknad. Gruvdriften bemannas genom rekrytering av extern arbetskraft från regioner med låga löner (långväga inpendlare). Den lokala ekonomins leveranser till gruvproduktionen begränsas till platsbundna tjänster, t ex transporter och lokal service. För den absoluta huvuddelen av gruvproduktionens insatsvaror och tjänster sker försörjningen, av kostnads- och effektivitetsskäl, via globala leverantörsnätverk. De resulterande indirekta effekterna på arbetskraftsefterfrågan blir därför mycket små. Pajalas negativa flyttnetto påverkas endast marginellt. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Ingen av dessa två renodlade bilder kan sägas vara realistisk i alla delar. En sådan bild vore mer sammansatt och skulle innehålla delar från båda. Den analys som presenterats utgår i huvudalternativet från antaganden som kanske bättre överensstämmer med den andra bilden. Känslighetsanalysen, där vi låter inflyttningen öka, har vissa drag av den första bilden. Men inte heller detta alternativ innebär att kurvan för Pajalas befolkningsutveckling vänder uppåt. För att undersöka realismen för en sådan utveckling måste en expanderande gruvnäring i analysen kompletteras med ett flertal precisa och rimlighetskontrollerade antaganden. Analys & Strategi 13

16 WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Beskrivning av raps. Delmodell 2 Arbetsmarknad. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi

Beskrivning av raps. Delmodell 2 Arbetsmarknad. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Beskrivning av raps Delmodell 2 Arbetsmarknad Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Den regionala modellen (3) Regionalekonomi (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad (1) Befolkning (5)

Läs mer

Malmfälten under förändring

Malmfälten under förändring Malmfälten under förändring Tabell- och figurbilaga Bilaga till delrapport, maj 2010 Dnr: 2010/196 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010

Läs mer

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag 1 (9) Stockholm 2012-08-17 Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag På uppdrag av Trafikverket har WSP tagit fram uppdaterade indata till de nationella svenska person- och

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Beskrivning av raps. Delmodell 5 Eftermodell kommun. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi

Beskrivning av raps. Delmodell 5 Eftermodell kommun. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Beskrivning av raps Delmodell 5 Eftermodell kommun Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi Den regionala modellen (3) Regionalekonomi (2) Arbetsmarknad (4) Bostadsmarknad (1) Befolkning

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Samhällsekonomisk effektstudie av gruvprojektet Rönnbäcken

Samhällsekonomisk effektstudie av gruvprojektet Rönnbäcken Samhällsekonomisk effektstudie av gruvprojektet Rönnbäcken Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Raw Materials Group December 2012 2 Innehållsförteckning Projektgenomgång... 5 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

GEORANGE Kan nya gruvor vända befolkningsutvecklingen?

GEORANGE Kan nya gruvor vända befolkningsutvecklingen? GEORANGE Kan nya gruvor vända befolkningsutvecklingen? Var: Hotell Aurum, Skellefteå Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna med en kort information om Georange och vad dagen skulle handla om. Eva Andersson

Läs mer

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige

Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige framskrivning för år 2050 arbetsmaterial 5:2007 Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige framskrivning

Läs mer

RAPPORT. Kommunekonomi för Uppsala kommun som helhet. Scenarier till 2030 2014-02-12. Analys & Strategi

RAPPORT. Kommunekonomi för Uppsala kommun som helhet. Scenarier till 2030 2014-02-12. Analys & Strategi RAPPORT Kommunekonomi för Uppsala kommun som helhet Scenarier till 2030 2014-02-12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental Bilaga 2 VA-policy Karlskrona kommun 2014-01-20 WSP Environmental Konsulter inom samhällsutveckling WSP Sverige AB är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER G A D I B A O I G I T T Ä L Y TILL Ä ALL M T A K Ö HA 1 A ADA A 2005 PP D ÅLDGU BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ ammanfattning Trots finanskrisen har antalet sysselsatta seniorer ökat med mer än 100 000 sedan 2005.

Läs mer

EKONOMISK KALKYL OCH KONSEKVENSANALYS AV VINDKRAFTSETABLERING I SORSELE KOMMUN

EKONOMISK KALKYL OCH KONSEKVENSANALYS AV VINDKRAFTSETABLERING I SORSELE KOMMUN EKONOMISK KALKYL OCH KONSEKVENSANALYS AV VINDKRAFTSETABLERING I SORSELE KOMMUN Kontigo AB Katarinavägen 19 SE 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Uppdragets

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

OSTLÄNKENS TILLVÄXTEFFEKTER RAPPORT OM OSTLÄNKENS FÖRVÄNTADE TILLVÄXTEFFEKTER UNDER BYGGTIDEN. Initiativtagare

OSTLÄNKENS TILLVÄXTEFFEKTER RAPPORT OM OSTLÄNKENS FÖRVÄNTADE TILLVÄXTEFFEKTER UNDER BYGGTIDEN. Initiativtagare OSTLÄNKENS TILLVÄXTEFFEKTER RAPPORT OM OSTLÄNKENS FÖRVÄNTADE TILLVÄXTEFFEKTER UNDER BYGGTIDEN Initiativtagare 2 Ostlänkens tillväxteffekter Rapport om Ostlänkens förväntade tillväxteffekter under byggtiden

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016-2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå 2 Text: Timo Mulk-Pesonen 010-4867386 Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013 Situationen i omvärlden har stor påverkan på den exportberoende svenska ekonomin. Den svaga utvecklingen i eurozonen bidrar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Statistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Remissyttrande: RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Remissyttrande: RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Sida: 1 av 5 V Arbetsförmedlinj Dnr Af-2013-379002 Datum: 2013-11-27 Avsändarens referens: LS 1304-0578 Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 10422 Stockholm Remissyttrande:

Läs mer

Beskrivning av en regions utveck l i n g

Beskrivning av en regions utveck l i n g Beskrivning av en regions utveck l i n g Det krävs nästan alltid en mängd olika uppgifter för att beskriva en regions utveckling. I synnerhet gäller det vid bedömningar av den framtida utvecklingen. Detta

Läs mer

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV

Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona

Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Fjärrvärmens betydelse för samhällsekonomin Helsingborg-Ängelholm-Landskrona Agneta Persson agneta.persson@wspgroup.se 2014-03-13 Innehåll: Metodik Scenarier Regionalekonomisk analys Översikt samhällsekonomiska

Läs mer

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.

Lund i siffror 2009:03 1 (9) pendlingen har utvecklats det senaste året. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund. Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-5546 Jens.nilson@lund.se, 46-5869 (9) Inledning Lund står sig relativt väl i den lågkonjunktur som drabbat Sverige. Lunds attraktivitet som studie-, boende- och arbetsort

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 2011

PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 2011 PM: VINDKRAFTSBRANSCHEN 211 WSP Analys & Strategi juni 211 Jenny von Bahr, miljöekonom WSP Analys & Strategi 2 (5) Inledning Den svenska vindkraftsbranschen har utvecklats mycket snabbt de senaste åren

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

effekterna av en regional flygplats

effekterna av en regional flygplats Samhällsekonomiska effekterna av en regional flygplats 15 november 2011 Mattias Frithiof Innehåll Bakgrund, frågeställningar, behov Vad kan vi mäta? Metoder raps RUT Antaganden och scenarier för jämförelse

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 1 (13) Utvecklingsavdelningen 212-5-2 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 213 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 323 personer 213

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 34 42 38 33 41 37 Uppgift saknas 2 2 2 3 2 3 2 2 2. Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande efter sektor 2009

M Kv Tot M Kv Tot. 34 42 38 33 41 37 Uppgift saknas 2 2 2 3 2 3 2 2 2. Förvärvsarbetande 2009 Förvärvsarbetande efter sektor 2009 2011 Landareal: 399 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1.0 0.8 0.6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 19 155 kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 19 155 kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 19 155 kvkm Invånare per kvkm: 1 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 398 kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 5 398 kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 5 38 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Designing. Future Cities. Magnus vision.

Designing. Future Cities. Magnus vision. Designing Future Cities Magnus vision. Jag heter Magnus Meyer och jag började som vd på WSP i mars 2014. Under ganska många år har jag följt utvecklingen i samhällsbyggnadsbranschen ur olika perspektiv.

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Landareal: 271 kvkm Invånare per kvkm: 46. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010

Landareal: 271 kvkm Invånare per kvkm: 46. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 2011 Landareal: 271 kvkm Invånare per kvkm: 46 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 76. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 76. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 17 614 kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 17 614 kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 17 614 kvkm Invånare per kvkm: 0,29 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Långsiktig finansiell analys

Långsiktig finansiell analys www.pwc.com/se Långsiktig finansiell analys Klarar din kommun att finansiera framtidens välfärd? KOMMEK 2014 Varför behöver kommuner spana längre än budgetåren? 2 Ursprunget i megatrender Shift in global

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer