RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi

Transkript

1 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren Analys & Strategi

2

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson

4 Innehåll 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Antaganden om investeringar och drift Modellantaganden RESULTAT Nya gruvor, pendling Nya gruvor, flyttning AVSLUTANDE KOMMENTARER Analys & Strategi

5 1 Förutsättningar Denna rapport belyser regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala kommun, det så kallade Kaunisvaara projektet (gruvorna i Tapuli, Stora Sahavaara, Pellivuoma). Analysen har genomförts med analysverktyget raps, som gör det möjligt att analysera både direkta och indirekta effekter på bland annat befolkningen, arbetsmarknaden och den regionala ekonomin. 1.1 Antaganden om investeringar och drift Etableringen av nya gruvor i Pajala förutsätter att en rad stora investeringar genomförs. En stor del av dessa investeringar avser maskiner och utrustning och dessa förutsätts i mycket liten grad beröra den lokala ekonomin. Dessa lämnas därför utanför analysen. De investeringar som ingår i analysen avser infrastruktur och byggnader. Dessa investeringar antas bli genomförda , till ett totalt värde på drygt 1100 MSEK, eller i genomsnitt 369 MSEK per år 1. Tabell 1 Antaganden om investeringar i samband med etablering av nya gruvor i Pajala, MSEK. MSEK År Vägar Järnväg Byggnadsinvesteringar Summa F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Gruvdriften 2 beräknas starta 2012 och pågå i 24 år, dvs. till och med år Under 14 år, , beräknas produktionen uppgå till 5 miljoner ton per år, vilket är den maximala produktionen. Motsvarande produktionsvärde uppgår till 2205 MSEK i 2009 års priser. Denna uppskattning utgår från ett järnmalmspris på 63 USD/ton och 7 SEK/USD. I analysen, med 2006 som basår, beräknas det maximala produktionsvärdet till ca 1700 MSEK, i 2006 års priser. Det har inte varit möjligt att få fram preciserade uppgifter om beräknat antal anställda i gruvdriften. Analysen utgår från uppgiften att det kan handla om ca 600 anställda. Vi utgår från att denna grova uppskattning avser antalet anställda vid en produktion på 5 miljoner ton per år, och använder denna proportion, 8333 ton per anställd, för alla år. 1 Källa är Northland Resources samt Ejdemo och Söderholm (2008), den senare för uppskattning av övriga byggnadsinvesteringar. 2 Alla uppgifter angående gruvdriften är hämtade från Northland Resources. Analys & Strategi 3

6 Uttryckt i produktionsvärde och antal anställda kan förutsättningarna för gruvdriften därmed sammanfattas enligt Tabell 2. Analysens slutår är Tabell 2 Antaganden om produktionsvärde, MSEK I 2006 års priser, och antal anställda vid nya gruvor i Pajala, År Produktion MSEK Anställda Modellantaganden Enligt den senaste statistiken beräknas antalet sysselsatta i Pajala, dvs. den förvärvsarbetande dagbefolkningen, uppgå till ca 2400 personer år En ökning med 600 personer innebär därför en mycket stor direkt sysselsättningsökning, med 25 procent. Frågan är vilka anpassningar på de lokala marknaderna som en sådan positiv efterfrågechock kan tänkas medföra? I raps-modellen påverkas regionens in- och utflyttning av hur regionens arbetskraftsefterfrågan förändras, där de skattade modellsambanden baseras på data för normala variationer i arbetskraftsefterfrågan. Även om nya gruvor i Pajala innebär allt annat än normala variationer i arbetskraftsefterfrågan har vi i beräkningarna för huvudalternativet inte gjort några andra antaganden om flyttningar till och från Pajala än vad som följer av de samband som modellen arbetar med. Analys & Strategi

7 Ett skäl att inte göra några speciella antaganden om flyttningar är att det råder stor osäkerhet huruvida en expanderande gruvnäring i Pajala är ett tillräckligt villkor för att skapa en sådan lokal attraktivitet som förmår vända kommunens flyttströmmar på ett mer avgörande sätt. Ett annat skäl är att det råder en viss osäkerhet kring frågan om gruvbolaget har för avsikt att rekrytera personal från regionen, eller låta bemanningen ske via globalt verksamma rekryteringsföretag. I huvudalternativet antas därför att huvuddelen (90 procent) av alla anställda i gruvdriften är inpendlare till Pajala, som mest 540 inpendlare. Eftersom en sådan arbetspendling sannolikt blir fråga om långväga pendling för längre perioder antas att huvuddelen (75 procent) av dessa inpendlares arbetsinkomster konsumeras lokalt i Pajala. Givet att vi inte gör några andra antaganden om flyttningar, vid sidan av de flyttningar som modellen beräknar, finns det också ett annat skäl att anta att en del av den ökade arbetskraftsefterfrågan tillgodoses genom inpendling. Motivet är att förvärvsgraden inte bör bli osannolikt hög. Var denna gräns går är svårt att veta, men en rimlig bedömning är att en genomsnittlig förvärvsgrad högre än 95 procent är mycket osannolik. Av detta skäl har vi i modellen kalibrerat (uppjusterat) den modellberäknade inpendlingen för att den genomsnittliga förvärvsgraden inte ska överstiga 95 procent. Frågan hur Pajalas befolkningsutveckling kan komma att påverkas av en expanderande gruvnäring är omdiskuterad. Det är rimligt att anta att det fordras en rad kompletterande samhällsinvesteringar och andra åtgärder för att en gruvexpansion också skulle ge en stark påverkan på kommunens befolkning. För att belysa vad en sådan befolkningsutveckling skulle kunna innebära har vi i en känslighetsanalys ökat den modellberäknade inflyttningen med totalt 540 personer under perioden I detta sidoalternativ låter vi dessa 540 inflyttare ersätta de inpendlare till gruvnäringen som antas i huvudalternativet. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 De investeringar och den gruvproduktion som antas för Kaunisvaara-projektet kan således beräknas ge upphov till, större eller mindre, indirekta effekter genom ökad nettoinflyttning, vilket ökar efterfrågan på lokal service mm. Övriga indirekta effekter handlar delvis om att ökad produktion och ökade inkomster, till följd av gruvexpansionen, medför ökad konsumtionsefterfrågan, en ökning som delvis genererar ökad produktion och sysselsättning i regionen. En sådan produktionsökning genereras också via den indirekta effekt som uppstår till följd av gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror (vilket ger effekter på leverantörer i flera led). De indirekta effekterna p.g.a. gruvnäringens efterfrågan på insatsvaror och övriga leverantörssamband i den lokala ekonomin beräknas i grunden med de samband som återfinns i den nationella input-output tabellen. Analys & Strategi 5

8 I den lokala ekonomin (Pajala) blir dessa samband betydligt svagare än på nationell nivå. Orsaken är att alla branscher som levererar insatsvaror till gruvnäringen inte finns representerade i regionens näringsliv. Vidare är det (tills vidare) en öppen fråga om man i det aktuella fallet kommer att använda nationella/regionala leverantörer, eller andra (globalt verksamma) leverantörer en öppen fråga på motsvarande sätt som i fråga om arbetskraftsförsörjningen. Det kan därför inte uteslutas att de indirekta effekterna via leveranser av insatsvaror blir svagare än vad våra kalkyler indikerar. Analysen av Kaunisvaara-projektets effekter på regional ekonomi, arbetsmarknad och befolkning i Pajala kommun genomförs genom en jämförelse mellan ett Referensalternativ (utan nya gruvor) och ett alternativ med investeringar och nya gruvor, som vi kan kalla Nya gruvor. Enligt ovan återges det senare alternativet med ett huvudalternativ Nya gruvor, pendling och ett sidoalternativ som vi kallar Nya gruvor, flyttning. Referensalternativet baseras på det scenario för regionernas utveckling till år 2030 som presenteras i rapporten Regionernas tillstånd 2008 (f.d. ITPS) och som bygger på de antaganden om Sveriges ekonomiska utveckling som redovisas i finansdepartementets Långtidsutredning Resultat 2.1 Nya gruvor, pendling De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, pendling beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 3. Den direkta sysselsättningseffekten av investeringsverksamheten åren beräknas i medeltal uppgå till runt 270 personer. Den direkta effekten av gruvdriften, som presenterats i Tabell 2 ovan, ökar från 216 personer år 2012 till 360 personer år 2013 och 600 personer år De tre sista åren för analysperioden minskar gruvproduktionen och den direkta effekten på sysselsättningen uppgår till 516 personer år Den s.k. sysselsättningsmultiplikatorn, som är kvoten mellan totala effekten (den direkta plus indirekta sysselsättningseffekten) och den direkta effekten, varierar under analysperioden mellan 1,2 och 1,5. För huvuddelen av analysperioden beräknas denna multiplikator ligga runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för ytterligare 30 personer i aktiviteter utanför gruvdriften. Denna multiplikator är beräknad med avseende på den sysselsatta dagbefolkningen i Pajala, dvs. arbetsplatser i Pajala. Analys & Strategi

9 Tabell 3 Nya gruvor, pendling effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning Referensalternativ Nya gruvor, pendling Total effekt av Nya gruvor, pendling Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Om vi i stället beräknar multiplikatorn med avseende på den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning i Pajala kommer vi att finna att multiplikatorn är mindre än 1, dvs. den sysselsatta nattbefolkningen ökar med färre antal personer än vad den direkta effekten anger. I medeltal för hela perioden ligger denna multiplikator runt drygt 0,5. Detta betyder att 100 anställda i gruvdriften skapar jobb för runt 50 personer boende i Pajala. Orsaken till att effekten på sysselsatt nattbefolkning blir förhållandevis liten är att tillgången på arbetskraft boende i Pajala är mycket begränsad i början av perioden. Detta är också skälet till att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inpendlare. Analys & Strategi 7

10 Men, det kan observeras att den totala effekten på sysselsatt nattbefolkning beräknas öka från omkring år 2015 och framåt, medan den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning tenderar minska något under samma period. Detta speglar en ett successivt ökat arbetskraftsutbud i kommunen, till följd av minskad utflyttning och en viss ökad inflyttning, samt en ökad förvärvsgrad. Detta belyses i Tabell 4 som visar effekten på befolkning och förvärvsinkomster. (Förvärvsinkomster avgränsas i analysen till löneinkomster för boende i Pajala.) Tabell 4 Nya gruvor, pendling effekt på befolkning och förvärvsinkomster Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, pendling Effekt av Nya gruvor, pendling År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst Jämfört med Referensalternativet innebär Nya gruvor, pendling en något långsammare befolkningsminskning; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara drygt 180 personer större än i Referensalternativet. Att den lägre utflyttningen och något större inflyttningen beror på den ökade arbetskraftsefterfrågan har redan framgått av att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka. Analys & Strategi

11 Att den sysselsatta nattbefolkningen beräknas öka förklaras än mer av en ökad förvärvsgrad. Det framgår av att befolkningen år 2030 är drygt 180 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 412 personer fler 3. Fler personer i förvärvsarbete innebär högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till drygt 150 MSEK. År 2030 är den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, pendling drygt 19 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 5 procent större 4. Effekten på näringslivet i Pajala kan grovt beskrivas med vilka branscher som berörs av de indirekta sysselsättningseffekterna. I genomsnitt för perioden beräknas de indirekta sysselsättningseffekterna uppgå till knappt 150 sysselsatta. Drygt 30 procent av dessa indirekta effekter beräknas uppstå inom lokal serviceproduktion, 26 procent inom transportsektorn, 12 procent inom tillverkningsindustrin, 11 procent inom handeln, 7 procent inom hotell & restaurang, 7 procent inom företagstjänster och 6 procent inom byggindustrin. Att den absoluta huvuddelen av de indirekta sysselsättningseffekterna beräknas uppstå i branscher med anknytning till den lokala marknaden speglar att näringslivet i Pajala är mycket begränsat. Gruvproduktionens koppling till den lokala ekonomin blir liten och avser i huvudsak leveranser från tjänsteproducerande branscher. Dessa branscher i Pajala beräknas svara för 14 procent av nationella leveranser till gruvproduktionen, medan övriga branscher i Pajala svarar för endast 7 procent. Vidare, som diskuterades ovan, kan det inte uteslutas att man i den aktuella gruvproduktionen kommer att använda nationella/regionala leverantörer i mindre grad än vad som antas i våra kalkyler. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, pendling och Referensalternativet, summerat över perioden , uppgår till plus 154 personer. Drygt 70 procent av ökningen av förvärvsarbetande nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. 4 Inkomsteffekten innebär således att förvärvsinkomsten (egentligen löneinkomsten) år 2030 beräknas vara drygt 150 miljoner större i Nya gruvor, pendling. Till vilken del denna effekt på den regionala ekonomin också skall räknas som en samhällsekonomisk intäkt bestäms av arbetskraftens värde vid en alternativ användning. Rimligen kan den del av inkomstökningen som beräknas ske genom ökad förvärvsgrad till stor del räknas som en samhällsekonomisk intäkt, då det kan antas att dessa personer i alternativfallet har ett mycket lågt samhällsekonomiskt värde, som arbetslösa eller utanför arbetskraften. Om vi räknar bort skillnaden i flyttnetto ger effekten av Nya gruvor, pendling, genom ökad förvärvsgrad, ett tillskott på drygt 200 personer till den sysselsatta nattbefolkningen i Pajala, i medeltal för perioden Deras samlade löneinkomst, i medeltal 75 miljon SEK per år, kan till stor del beskrivas som en samhällsekonomisk intäkt. Analys & Strategi 9

12 2.2 Nya gruvor, flyttning De effekter på sysselsatt dag- och nattbefolkning i Pajala som Nya gruvor, flyttning beräknas ge upphov till redovisas i Tabell 5. Från och med år 2012 beräknas den totala effekten på sysselsatt dagbefolkning bli större, och effekten på sysselsatt nattbefolkning avsevärt större, jämfört med effekten av alternativet Nya gruvor, pendling. I medeltal för perioden uppgår skillnaden i effekt på sysselsatt dagbefolkning till drygt 100 personer, och på sysselsatt nattbefolkning till drygt 460 personer. Tabell 5 Nya gruvor, flyttning effekt på sysselsatt dag- och nattbefolkning Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Total effekt av Nya gruvor, flyttning Sysselsättning Sysselsättning Sysselsättning År Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef. Dagbef. Nattbef Analys & Strategi

13 Den större effekten för Nya gruvor, flyttning förklaras i grunden av att vi antagit att 90 procent (540 personer) av dem som anställs i gruvproduktionen är inflyttare till Pajala åren Denna inflyttning innebär en större efterfrågan på lokala tjänster och kommunal service; t ex beräknas effekten på den kommunala konsumtionen (skola, vård och omsorg) för hela perioden öka från i genomsnitt 6 MSEK i föregående alternativ till 36 MSEK, där effekten anger skillnaden jämfört med Referensalternativet. Den större inflyttningen beräknas även ge en viss påverkan på efterfrågan och produktion av nya bostäder; bostadsstocken beräknas öka med drygt 30 lägenheter (medan alternativet Nya gruvor, pendling inte beräknas ge någon påverkan på bostadsbyggandet). Detta leder också till en större sysselsättningsmultiplikator. Medan multiplikatorn (med avseende på sysselsatt dagbefolkning) i föregående alternativ varierar mellan 1,2 och 1,5 varierar den nu mellan 1,3 och 1,6 och för huvuddelen av analysperioden ligger den runt 1,5. Multiplikatorn ökar ännu mer med avseende på den sysselsatta nattbefolkningen. Medan denna multiplikator i föregående alternativ var drygt 0,5 i medeltal, hamnar den nu runt 1,3. Det betyder att 100 anställda i gruvdriften beräknas skapa jobb för totalt runt 130 personer boende i Pajala. Orsaken till denna större effekt på den förvärvsarbetande nattbefolkningen är, som sagt, att vi antagit att huvuddelen (90 procent) av de anställda i gruvdriften är inflyttare. Som en konsekvens av att inflyttningen under tre år antas öka med totalt 540 personer blir givetvis befolkningseffekten större än i föregående alternativ; år 2030 beräknas folkmängden i Pajala vara ca 780 personer större än i Referensalternativet, medan effekten var 180 personer i föregående alternativ. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 I detta alternativ med större flyttning förklaras därför effekten på den sysselsatta nattbefolkningens storlek i något mindre grad av en ökad förvärvsgrad; befolkningen år 2030 är ca 780 personer fler än i Referensalternativet, medan den sysselsatta nattbefolkningen är 835 personer fler 6. Men fler personer i förvärvsarbete innebär en än högre förvärvsinkomst jämfört med Referensalternativet. År 2030 beräknas skillnaden uppgå till ca 330 MSEK. Vidare, den samlade förvärvsinkomsten i Nya gruvor, flyttning är drygt 41 procent större än i Referensalternativet, medan befolkningen är 22 procent större. 5 Egentligen antar vi en inflyttning som motsvarar 90 procent av dem som anställs i gruvproduktionen, medan vi inte kan veta i vilken bransch inflyttarna arbetar. 6 Skillnaden i flyttnetto mellan Nya gruvor, flyttning och Referensalternativet, summerat över perioden , uppgår till plus 648 personer. Knappt 30 procent av effekten på antalet i sysselsatt nattbefolkning kan tillskrivas en högre förvärvsgrad bland redan boende i Pajala. Analys & Strategi 11

14 Tabell 6 Nya gruvor, flyttning effekt på befolkning och förvärvsinkomster Förvärvsinkomst MSEK i 2006 års priser. Referensalternativ Nya gruvor, flyttning Effekt av Nya gruvor, flyttning År Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst. Befolkning Förv.inkomst Analys & Strategi

15 3 Avslutande kommentarer Kaunisvaara-projektet innebär en extraordinär positiv efterfrågechock på en liten lokal arbetsmarknad. De nya gruvorna kommer redan efter några år att ge en direkt ökning av sysselsättningen som motsvarar 25 procent av kommunens totala sysselsättning i dag. Vilka återverkningar och indirekta effekter på den lokala ekonomin och arbetsmarknaden detta ger är betydligt svårare att bedöma. Mycket förenklat kan två bilder skisseras. I den första bilden rekryteras arbetskraften till de nya gruvorna lokalt, från närliggande regioner, och genom inflyttning till Pajala. En allt större del av de insatsvaror och tjänster som krävs i gruvproduktionen levereras av företag i regionen, i takt med att nya företag etableras och bygger upp nödvändig kunskap och produktionskapacitet. Inom ett växande lokalt näringsliv genereras på sikt know-how och innovationer som ger möjligheter att länka till och växa på andra marknader. Näringslivets tillgång på kompetens och arbetskraft tillgodoses genom stark inflyttning till regionen. Inflyttningen främjas av en framsynt och målmedveten kommunal och regional planering och strategiska infrastrukturinvesteringar som medför att Pajalas attraktivitet som bostadsort ökar i takt med den växande arbetskraftsefterfrågan. I den andra bilden ger de nya gruvorna upphov till endast marginella indirekta effekter på lokal ekonomi och arbetsmarknad. Gruvdriften bemannas genom rekrytering av extern arbetskraft från regioner med låga löner (långväga inpendlare). Den lokala ekonomins leveranser till gruvproduktionen begränsas till platsbundna tjänster, t ex transporter och lokal service. För den absoluta huvuddelen av gruvproduktionens insatsvaror och tjänster sker försörjningen, av kostnads- och effektivitetsskäl, via globala leverantörsnätverk. De resulterande indirekta effekterna på arbetskraftsefterfrågan blir därför mycket små. Pajalas negativa flyttnetto påverkas endast marginellt. F:\Georange 20 november\reg ek effekter Pajala.doc Mall: Rapport Avancerad (Analys och Strategi) dot ver 1.0 Ingen av dessa två renodlade bilder kan sägas vara realistisk i alla delar. En sådan bild vore mer sammansatt och skulle innehålla delar från båda. Den analys som presenterats utgår i huvudalternativet från antaganden som kanske bättre överensstämmer med den andra bilden. Känslighetsanalysen, där vi låter inflyttningen öka, har vissa drag av den första bilden. Men inte heller detta alternativ innebär att kurvan för Pajalas befolkningsutveckling vänder uppåt. För att undersöka realismen för en sådan utveckling måste en expanderande gruvnäring i analysen kompletteras med ett flertal precisa och rimlighetskontrollerade antaganden. Analys & Strategi 13

16 WSP är ett globalt företag som erbjuder kvalificerade konsulttjänster för samhälle och miljö. Med drygt 250 kontor världen över och mer än medarbetare är WSP ett av de största konsultföretagen i Europa och bland de tio största i världen. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Storbritannien och Sverige, men också i övriga Europa, USA, Afrika och Asien. I Sverige är WSP ett rikstäckande konsultföretag med ca 1900 medarbetare. Verksamheten bedrivs inom följande affärsområden: WSP Analys & Strategi, WSP Byggprojektering, WSP Environmental, WSP International, WSP Management, WSP Samhällsbyggnad och WSP Systems. WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax