Drogpolitiskt program för Luleå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogpolitiskt program för Luleå kommun"

Transkript

1 Drogpolitiskt program för Luleå kommun Fastställt

2 2 (12)

3 3 (12) Innehållsförteckning Uppdrag...4 Tidigare program...4 Avgränsning...4 Tobak...4 Luleå lokala data...5 Alkohol...6 Luleå lokala data...7 Narkotika...7 Luleå lokala data...8 Doping...8 Strategier för fortsatt arbete...9 Verksamma metoder...9 Samarbete...9 Uppföljning...9 Vision och mål för Luleå kommun...10 Vision...10 Inriktningsmål...10 Riktlinjer för serveringstillstånd...11

4 4 (12) Uppdrag Kommunstyrelsen har under hösten 2005 givit en arbetsgrupp i uppdrag att revidera det drogpolitiska programmet i Luleå kommun. Arbetet har utförts tillsammans med kommunens förvaltningar, andra huvudmän, föreningar och andra intressenter. Tidigare program Det tidigare programmet innehöll långsiktiga mål med en nollvision för droganvändning innan 18 års ålder och en nollvision för narkotika. Programmet innehöll även kortsiktiga mätbara mål med en halvering av droganvändningen i årskurs 9 mellan åren 1997 och För perioden finns jämförbar statistik för de flesta av delmålen. Ytterligare mätning har gjorts via en lokal drogvaneundersökning 2005 i årskurs 8. Trots något osäker statistik kan man konstatera att målen i det drogpolitiska programmet från 2000 inte har uppnåtts. Avgränsning Uppdraget omfattar inte kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden har ansvar för att människor som missbrukar alkohol och narkotika får det stöd och den vård de behöver. Tobak Tobak har under 1900-talet blivit den vanligaste yttre orsaken till sjukdomar och för tidig död. I Sverige dör varje år omkring 6400 människor i sjukdomar som orsakats av rökning. De flesta avlider i hjärt- och kärlsjukdomar. Tobak spelar en stor roll även vid uppkomsten av en rad cancersjukdomar. Det är inte bara de som röker som drabbas av rökningen. Forskning visar på att ca 550 personer dör årligen i förtid pga. långvarig passiv rökning. Tobakslagen har skärpts under de senaste åren. Sedan den 1 juli 2005 ska det vara rökfritt på restauranger och andra serveringar. Införandet av lagändringen har mottagits väl. Sedan 1980 har andelen rökare i landet nästan halverats, från 31 procent till 16 procent. Rökningen har minskat bland båda könen, dock mest hos männen. Detta har resulterat i att rökning nu är vanligare bland kvinnor än bland män, något som är ovanligt sett ur ett internationellt perspektiv. Det är vanligare med rökning bland arbetare, ekonomiskt utsatta samt

5 5 (12) låginkomsttagare. Störst minskning av antalet rökare har skett bland socialt och ekonomiskt starka grupper. Snusning är fortfarande en utpräglad manlig vana som dessutom blivit allt vanligare under de senaste 15 åren. Snusning är vanligast hos män i ålder år. Bland männen är det vanligare att arbetare snusar jämfört med tjänstemän. Bland kvinnor finns inga sådana skillnader. Vid en nationell undersökning år 2003 bland ungdomar i årskurs 9 har 20 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna svarat att de röker. Detta är en minskning med ca 10 procentenheter sedan Rökning bland ungdomar har sedan 1971 varit mer utbredd bland flickor än bland pojkar. Det är väsentligt fler pojkar som snusar. År 2005 svarade 20 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna att de snusade. För pojkarnas del innebär detta att antalet snusare inte förändrats sedan 1997, medan snusandet bland flickor fördubblats. Rökning är vanligare hos de ungdomar som inte trivs i skolan och som oftare skolkar. I gymnasieskolan är rökning dubbelt så vanligt bland elever på praktiska program som bland elever på teoretiska program. Flertalet undersökningar i landet visar att de ungdomar som röker konsumerar mer alkohol och har använt narkotika i större utsträckning. Luleå lokala data Lokala undersökningar i Luleå kommun Flickor procent Pojkar procent Rökare årskurs 8 (2002) 10 4 Rökare årskurs 8 (2005) 9 7 Snusare årskurs 8 (2002) 3 8 Snusare årskurs 8 (2005) 3 14 Flickornas tobakskonsumtion i Luleå kommun ligger på ungefär samma nivå vid de båda undersökningstillfällena, 2002 och 2005, medan pojkarna har ökat sin tobakskonsumtion. Lokala data för gymnasiet finns enbart från 2002 pga. av låg svarsfrekvens vid undersökningen Vid undersökningen 2002 uppgav 19 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet att de röker. 5 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna uppgav att de snusar. Den lokala statistik som finns när det gäller vuxnas tobakskonsumtion är andelen rökare bland gravida kvinnor var 7 procent av Luleås gravida kvinnorna rökare vilket är något färre än riket där 10 procent av de gravida kvinnorna är rökare.

6 6 (12) Alkohol Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt från mitten av 1990-talet till 2005, då ökningen har avstannat. År 2005 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 10,2 liter 100 procentig alkohol per invånare 15 år och äldre. Detta motsvarar 26 liter 40 procentig starksprit per person och år eller två flaskor vin i veckan varje vecka under hela året och det bedöms vara den högsta konsumtionen på över 100 år. Orsaken till den höga alkoholkonsumtionen är nya EU-anpassade införselregler, sänkt alkoholskatt och förändrade alkoholvanor i form av att antalet dryckestillfällen ökat samtidigt som veckoslutsdrickandet kvarstår. Alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen i landet. Varje år dör cirka 5000 svenskar på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholkonsumtion. 10 procent av Sveriges befolkning beräknas ha alkoholrelaterade missbruks- eller beroendeproblem. Mellan 1990 och 2004 har andelen oregistrerad alkohol mer än fördubblats från 18 till 38 procent av konsumtionen. Med oregistrerad alkohol avses privatinförsel samt smugglad eller hemtillverkad alkohol, det vill säga illegal alkohol. Konsumtionen har ökat bland både män och kvinnor. Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Kvinnornas ökning märks tydligast i gruppen år. Andelen kvinnor som fortsätter att dricka under graviditeten ökar. När det gäller äldre ungdomars konsumtion är det tydliga könsskillnader. Yngre män dricker betydligt mer än unga kvinnor. Störst konsumtion förekommer bland unga män år. Den konsumtion som ger de största skadorna är att dricka ofta och stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle så kallad riskkonsumtion. Som stora mängder räknas 6 glas eller mer för män och 4 glas eller mer för kvinnor vid ett och samma tillfälle. Ett glas motsvarar 4 cl alkohol. Nationellt ökade alkoholkonsumtionen kraftigt bland ungdomar under andra halvan av 1990-talet, men under 2000-talet har den minskat. Det är dock enbart pojkarnas alkoholkonsumtion som minskat, flickornas konsumtion har ökat successivt och har fördubblats de senaste 15 åren. Sammantaget har detta lett till att skillnaden mellan pojkarnas och flickornas konsumtion nu är mindre än på länge.

7 7 (12) Luleå lokala data I Luleå har det inte skett någon förändring när det gäller andelen ungdomar i årskurs 8 som druckit alkohol om man jämför undersökningar från 2002 och 2005, det är ca 40 procent för båda könen. När det gäller ungdomar som druckit alkohol sex gånger eller fler så har det skett en minskning både bland pojkar och flickor. Ungdomarna i årskurs 8 i Luleå kommun uppger att de främst dricker starkcider, öl och sprit. I undersökningen 2002 svarade 7 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 8 att de druckit hembränd sprit. Vid det senaste mätningstillfället har pojkarnas konsumtion stigit från 7 till 13 procent. Flickornas konsumtion av hembränd sprit ligger kvar på samma nivå, dvs. 11 procent. I undersökningen som genomfördes i oktober 2002 i årskurs 2 på gymnasiet var det ungefär 75 procent som svarade att de hade druckit alkohol under den innevarande höstterminen. Narkotika Allt ickemedicinskt bruk av narkotika är olagligt och anses som missbruk. Narkotika är ämnen som är narkotikaklassade och som faller under narkotikastrafflagen. Cannabis är det överlägset mest använda preparatet bland såväl vuxna som ungdomar i Sverige, därefter kommer amfetamin och ecstasy. Om illegalt använda läkemedel såsom sömnmedel och lugnande medel tas med i bilden är de lika vanligt förekommande som amfetamin och ecstasy. Enligt nationella uppgifter så skedde en fördubbling under 1990-talet av andelen elever i årskurs nio som prövat narkotika och högsta nivån nåddes med 10 procent år Sedan år 2003 ligger andelen elever som prövat narkotika i årskurs 9 på 7 procent. Narkotikamissbruk är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Könsskillnaderna uppstår först i gymnasieåldern. Resultat från en befolkningsundersökning från 2006 visar att 12 procent av befolkningen år någon gång har provat cannabis. Det kommer ständigt nya kemiska droger som inte är klassade som narkotika. I det drogförebyggande arbetet bör de hanteras på samma sätt.

8 8 (12) Luleå lokala data Lokala undersökningar i Luleå kommun Andel elever i åk 8 som använt narkotika (2002) Andel elever i åk 8 som använt narkotika (2005) Flickor Pojkar procent procent Fler pojkar i årskurs 8 har uppgett att de använt narkotika vid undersökningen 2005 jämfört med I antal personer innebär resultatet från 2005 att 50 pojkar har uppgett att de använt narkotika. Betydligt fler ungdomar har uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika, 10 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna. I undersökningen i årskurs 2 på gymnasiet som gjordes 2002 var det 12 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna som svarat att de någon gång använt narkotika. 30 procent har uppgett att de har haft möjlighet att pröva. Doping Under 1990-talets början kom doping att uppmärksammas alltmer eftersom det då blev uppenbart att användandet av sådana preparat inte längre var begränsade enbart till idrottsrörelsen utan även fanns i andra delar av samhället. Många av dem som missbrukar dopingmedel gör det inte för att förbättra sina idrottsprestationer utan syftet tycks vara att få en muskulösare kropp. Dopingmedel förekommer därmed bl.a. i anknytning till kropps-byggnad och träning på gym. De vanligast förekommande dopingmedlet är anabola steroider. Med få undantag är doping en manlig företeelse. Ca 1 procent av de manliga ungdomarna i olika riksrepresentativa frågeundersökningar har svarat att de någon gång provat anabola steroider. I telefonintervjuer med urval av den manliga befolkningen, år, har 0-1 procent svarat att de använt anabola steroider. Doping förekommer även bland kvinnor men i betydligt mindre utsträckning än bland män. Ur de studier som gjorts framkommer att det finns ett tydligt samband mellan dopingerfarenhet och annan drogerfarenhet bland ungdomar. Många ungdomar som har prövat anabola steroider återfinns således bland dem som allmänt är benägna att pröva och använda andra droger. En av

9 9 (12) biverkningarna av anabola steroider är aggressivitet och det finns ett samband mellan anabola steroider och våldsbrott. Den svenska lagstiftningen på området har gradvis skärpts och den 1 april 1999 kriminaliserades bruket av dopingmedel. Strategier för fortsatt arbete Målen i det drogpolitiska programmet är framtagna i en process där många varit delaktiga. De bygger på resultat från en sammankomst, så kallad Open space. Där deltog bl a ideella organisationer, ungdomar, myndigheter och näringsliv. Varje år kommer en ny träff att ordnas för att aktualisera målen samt vidmakthålla och stimulera aktiviteter och samverkan. Verksamma metoder Inom förebyggande arbete har kunskapen om vad som är verksamt ökat betydligt de senaste åren. Det finns verksamma metoder inom flera områden. Där sådana finns bör de användas. De mest effektiva områden att rikta sig mot för att minska skadorna av alkohol och narkotika är tillgänglighet och föräldrastöd. När det gäller tillgänglighet så handlar det om många olika saker t ex. att arbeta mot langning och med ansvarsfull alkoholhantering på krogen. Inom området föräldrastöd finns ett flertal prövade och dokumenterat verksamma metoder från småbarnsålder upp till gymnasieskolan. Det socialpolitiskt förebyggande arbetet ute i bostadsområdena i samarbete med skola, polis, fritidsgårdar, föreningar med flera är särskilt viktigt. Andra områden som är effektiva att arbeta inom är trafik, arbetsplatser och rådgivning inom sjukvården. Samarbete Arbete för att förverkliga målen i det drogpolitiska programmet sker genom samarbete mellan kommunala förvaltningar, andra huvudmän, myndigheter, företag, ideella föreningar och organisationer samt övriga medborgare. Uppföljning Det drogpolitiska programmet införlivas i kommunens styrprocess och utgör en del av förverkligandet av kommunens Vision Varje nämnd har att beakta inriktningsmålen i sitt styrkort och ta fram åtgärder för att nå målen. Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning av det drogpolitiska programmet. Uppföljningen bygger på förvaltningarnas verksamhets-berättelser, tillsynen

10 10 (12) enligt alkohollagen, lokal drogvaneundersökning vartannat år, befolkningsundersökning vart fjärde år samt annan statistik. Vision och mål för Luleå kommun Vision Vuxna i Luleå kommun är bra förebilder för barn och unga och tar ansvar för minskad användning av tobak och alkohol. Vi har många alkoholfria mötesplatser. Alkoholen bidrar inte till våld och missbruk. Ingen alkohol förekommer på arbetsplatser och i trafiken. Doping eller narkotika förekommer inte alls. Detta bidrar till att skapa ett attraktivt boende för invånarna i Luleå kommun. Barn och ungdomar i Luleå kommun har en tobaks-, alkohol- och narkotikafri start och uppväxt. Ingen ungdom under 18 år använder tobak eller alkohol. Inriktningsmål Andelen riskkonsumenter, dvs. de som dricker mycket och ofta, bland vuxna ska minska Totalkonsumtionen av alkohol ska minska Andelen tobaks-, alkohol-, och narkotikafria bland dem som är under 18 år ska öka Debutåldern för tobak och alkohol ska höjas Langning och illegal alkohol ska minska Andelen tobaks-, alkohol och narkotikafria gravida ska öka Andelen alkohol och andra droger i trafiken ska minska Kunskapen om narkotikans medicinska och sociala konsekvenser ska öka Andelen som använder doping och andra berusningsmedel ska minska Kommunen ska verka för fler drogfria mötesplatser Ansökan om serveringstillstånd hanteras utifrån riktlinjer i bilaga

11 11 (12) Riktlinjer för serveringstillstånd Bilaga Allmänt Med myndighetsansvaret följer en skyldighet för kommunen att följa alkohollagens bestämmelser. Vissa paragrafer i lagen har emellertid utformats så att kommunerna ges möjlighet att inom vissa ramar bedriva en aktiv alkoholpolitik, där det finns utrymme för lokala variationer. Det måste understrykas att reglerna i svensk alkoholpolitik har företräde framför affärsmässiga eller näringspolitiska skäl. I alkohollagens 7 kapitel 9 föreskrivs att kommunen vid tillståndsprövning får avslå en ansökan om serveringen befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Med olägenheter menas i detta sammanhang att en etablering av ett serveringsställe med serveringstillstånd eller en utökning av ett befintligt tillstånd, medför eller riskerar att medföra samhälleliga problem av olika slag. Dessa kan vara av social, alkoholpolitisk eller ordningsmässig art. Tillståndsprövningen inom alkoholområdet skall baseras på objektiva och tydliga kriterier som är fastställda i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter. Det skall vara möjligt att i förväg bedöma om det går att få ett tillstånd. Fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet I förarbetena till alkohollagen framgår att serveringstillstånd inte bör ges till serveringsställen som ligger i närheten av en fritidsgård eller annan ungdomsverksamhet. All ungdomstid skall vara drogfri. Den drogförebyggande verksamhet som bedrivs på fritidsgårdarna riskerar att motarbetas eller raseras i de fall som de måste bedrivas i närkontakt med en miljö där alkoholdrycker serveras. Ungdomar samlas av tradition på olika platser i centrum. Detta bör beaktas när beslut om alkoholtillstånd behandlas. Överetablering Om antalet restauranger i ett område har ökat eller riskerar att öka till en sådan omfattning att olägenheter uppkommer, kan kommunen vägra en sökanden tillstånd även om alkohollagens övriga villkor är uppfyllda. Tillsynsmyndigheten är medveten om att etableringsgraden i området runt Storgatan är hög, varför det finns skäl att hålla uppsikt över utvecklingen.

12 12 (12) Arrangemang och ungdomsmiljöer Tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten bör inte meddelas vid idrottsarrangemang. Enligt propositionen till alkohollagen bör aldrig servering av alkohol förekomma till idrottspublik på läktare, utan det skall röra sig om sedvanlig restaurangverksamhet i en avgränsad del av en idrottsanläggning. Vid tillståndsprövningen och i tillsynsverksamheten bör alkoholservering på idrottsanläggning inte inkräkta på en av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar, nämligen att idrott och alkohol inte hör ihop. Speciella hänsyn skall tas i miljöer där många ungdomar är i rörelse. Om mer än hälften av personerna i en restaurangnära miljö är unga bör alkoholservering inte förekomma. Tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten som anordnas i syfte att vid särskilda publikdragande arrangemang servera så många personer som möjligt under begränsad tidsrymd bör bedömas restriktivt. Kopplingen mellan alkohol och idrott framstår som tämligen tydlig i ett sådant sammanhang. Idrottsarrangemanget kommer oundvikligen att utnyttjas som dragplåster för alkoholförsäljningen som i sin tur hjälper till att finansiera idrottsverksamheten. Skillnaden synes i sammanhanget som ganska stor mellan en sådan tillfällig servering och en permanent restaurang som verkar inom en särskild och avskild del inom idrottsanläggningen och som har öppet även under andra tider än då idrottsarrangemang pågår. Samma restriktiva förhållningssätt bör gälla i samband med festivaler och liknande arrangemang. Serveringstider I Luleå kommun gäller att serveringen skall upphöra senast - kl på söndagar torsdagar - kl på fredagar, lördagar, trettondagsafton, skärtorsdag, påskdagen, valborgsmässoafton, onsdag före Kristi Himmelsfärdsdag, juldagen, annandag jul och nyårsafton 6 kapitlet 4 alkohollagen föreskriver att alkoholservering skall avslutas senast kl om inte tillståndsmyndigheten beslutar något annat

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun Inledning Kommunen tar i detta program tydlig ställning vad gäller droger på det lokala planet. Det skall vara vägledande för nämnder och förvaltningar i verksamhetsplanering

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2019-03-07 Diarienummer KS 2018/575 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Tillfällig

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018 Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande Förord Hälsa och trygghet är viktiga grundstenar i vårt samhälle. Missbruk av alkohol och narkotika leder ofta till allvarliga problem med hälsan samt våld och kriminalitet. Därför är det drogförebyggande

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Handlingsplan för ANDT-strategi

Handlingsplan för ANDT-strategi www.hassleholm.se S Handlingsplan för ANDT-strategi Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Alkohol... 3 Narkotika... 4 Dopning... 5 Tobak... 5 Diarienummer: 2015/418 700 Fastställt den: 2015-09-28

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Begränsa tillgängligheten

Begränsa tillgängligheten Arbeta förebyggande Begränsa tillgängligheten Erbjud vård och rehabilitering En sammanfattning av alkohol- och drogpolitisk strategi för Göteborgs Stad 1 Internationalisering och anpassning till EU:s regler

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 3. Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Styrdokument 1 Alkohol- och drogpolitiskt program för Fagersta kommun Inledning Det alkohol- och drogpolitiska programmet uttrycker Fagersta kommuns

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.

Läs mer

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning 2018 Drogvaneundersökning 218 Drogvaneundersökning 218 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola 29 augusti 218 Webb-enkät 461 av 581elever deltog Åk 7: 133/17 Åk 8: 166/28 Åk 9: 16/23 Tobakstrender Årskurs

Läs mer

Varning enligt 9 kap. 17 alkohollagen, Vita Huset i Eskilstuna

Varning enligt 9 kap. 17 alkohollagen, Vita Huset i Eskilstuna Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum Ärendenummer 1 (6) FÖRSLAG TILL BESLUT MRN/2017:67 Robert Janeling Miljö- och räddningstjänstnämnden Varning enligt 9 kap. 17 alkohollagen, Vita Huset i Eskilstuna

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Länsrapport avseende alkoholfrågor år 2000. Sociala enheten 2001-06-18

Länsrapport avseende alkoholfrågor år 2000. Sociala enheten 2001-06-18 Länsrapport avseende alkoholfrågor år 2000 Sociala enheten 2001-06-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 51-1029-2001 FÖRORD Från att tidigare ha haft det direkta ansvaret för hanteringen av serveringstillstånd

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Drogpolitiskt program Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi för s kommun 2015 2019 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi, innehåll Innehåll Sid. Bakgrund 3 5 Sammanfattning 6 Alkoholkonsumtion 7 Intensivkonsumtion alkohol 8 Högkonsumtion

Läs mer

Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0

Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0 STORFORS KOMMUN Dokumentnamn: Dokumenttyp: Dokumentansvarig: Drogpolitiskt program för Storfors kommun 2017-2020 Handlingsplan Folkhälsosamordnare Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-15 Version:

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Livsstilsstudien rapport

Livsstilsstudien rapport Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 Antagen: Ansvarig: Kommunstyrelsen Folkhälsorådet/ Kommunstyrelsen 1 Inledning Mariestads kommun vill skapa förutsättningar

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Bodens kommun 2009-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-09-14, 109 Programmets syfte Bodens kommuns alkohol - och drogpolitiska inriktning har sin utgångspunkt

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1 KOMMUNJÄMFÖRELSER DROGVANEUNDERSÖKNING 18 Gymnasiet åk 1 Som en del i Öckerömetoden görs årliga drogvaneundersökningar i årskurs 1 på gymnasiet. Detta är en sammanställning över de fem kommuner som gjorde

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM

DROGPOLITISKT PROGRAM DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar

Läs mer

Tillsynsplan enligt alkohollagen

Tillsynsplan enligt alkohollagen Datum 2013-01-02 Handläggare SN Tillsynsplan enligt alkohollagen En tillsynsplan är ett hjälpmedel för kommunen i en effektivare tillsyn av restauranger med serveringstillstånd. Den ska hjälpa till med

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Västerviks Kommun Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-06-19, 141 med ändring 2011-01-25, 8 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKT

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010

Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Handlingsprogram för tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete i Simrishamns kommun 2007-2010 Antaget av Kommunfullmäktige den 26 mars 2007 Inledning Kommunstyrelserna i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Drogvaneundersökning Genomfördes i Gullhögskolan och i Sundlergymnasiet den 29 augusti 216 Totalt deltog 47 av 447 elever (bortfall 9 %) Årskurs 7: 2 av 1 elever (bortfall 7 %) Årskurs 8: 6 av 1 elever

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer