HANDLINGSPLAN FÖR KRISBEREDSKAP ROTSKÄRSSKOLAN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR KRISBEREDSKAP ROTSKÄRSSKOLAN HÅLL OM HÅLL TYST HÄLL I HÅLL UT Ola Stålnacke

2 Handlingsplan vid Krisberedskap: Olyckans art, omfattning, tid och plats avgör hur planen ska följas. Planen får ses som ett utgångsläge. Faktaunderlag tas fram av polisen. De redogör för olyckans omfattning, vilka som är m m. När du fått kännedom om att olyckan inträffat skall du kontakta rektor. Om rektor inte är anträffbar kontaktas personal i krisgruppen enligt nedan. ROTSKÄRSSKOLANS KRISGRUPP tel arb tel bost Inger Dahlström, rektor , Anna Wenngren-Muhr, bitr rektor , Pernilla Hedin, skolsköterska Vid katastrofer som berör hela skolan Rektor eller den person som är i tjänst eller är anträffbar och står högst på listan kontaktar lagledarna, representanter för kontorspersonal, vaktmästare/lokalvårdare, måltidspersonal och musikskolan, vilka i sin tur för informationen vidare till sin personal. Även kommunens växel informeras. tel arb tel bost Lag ABCD: Britt-Marie Myhrman Lag GH Torsten Hillbom / Lag IJ: Christina Sandsten / Lag 7-9/Sär Thomas Andersson Kontor: Ingrid Pettersson Vaktm: Ove Rehn Älvkarlebyhus Måltidspers: Maire Larsson Musikskolan: Stefan Kramer Vid andra olyckor eller kriser avgör krisgruppen vilka av ovanstående personer som skall kontaktas. VIKTIGA TELEFONNUMMER Förvaltningschef, BUN , Psykolog, BUN Polis (akut: 112) Räddningstjänst dagtid, övr tid Psykiatrisk öppenvårdsmottagning, Tierp 0293/ Barn- och ungdomspsykiatrisk vård, öppen mottagning, Tierp 0293/ Vårdcentralen, reception sekreterare , Sjukvårdsrådgivning 1177 Previa företagshälsovård vx Kyrkoherde Runar Höglund bost Patorsexp

3 Hur är skolan organiserad? Organisationen är viktig för hur en skola hanterar en kris. Om vardagsarbetet fungerar bra, så finns det förutsättningar för en bra krisberedskap. När det inre klimatet i skolan är sådant att man kan lösa problem utan svåra konflikter, kan man också klara kriser som uppstår av yttre händelser. Skolledaren är viktig, men det betyder inte att en person måste ta allt ansvar när det händer något. Det behövs en tydlig fördelning av uppgifterna i förväg, så att alla vet vad de ska göra när det händer något. Hur förbereder man sig? Olyckor händer alltid oväntat, och varje gång något händer så händer det på ett nytt sätt. Men en skola kan ändå förbereda sig för att möta det oförutsedda, och på så sätt hantera en svår händelse bra. En studiedag för elevvårdspersonal, lärare och annan personal kan vara en bra upptakt för att bygga upp en krisförberedelse. Det behövs också en krisgrupp, där rektorn, skolsköterskan, kuratorn och kanske ytterligare några personer ingår. Det behövs en färdig checklista över det som ska göras. En sådan lista skall utformas efter varje skolas förutsättningar och organisation. Listan måste aktualiseras regelbundet. All personal på skolan ska veta att krisgruppen finns, och att de omedelbart ska meddela rektorn när de får veta att något hänt. Krisgruppen bör i förväg ha kontakt med personer utanför skolan som kan bli inkopplade när något händer, exempelvis polisen, räddningstjänsten, kyrkan, andra skolor i kommunen, socialtjänsten och psykiatriska öppenvården. Kontakten med den psykiatriska vården behövs för att hjälpa dem som eventuellt reagerar på ett oroande sätt, exempelvis med panik. Räddningstjänsten tar ledningen vid stora olyckor, och polisen eller kyrkan lämnar dödsbud. Skolan behöver alltså inte ta ansvar för det. Om det skulle hända en olycka är det viktigt att skolan snabbt kan ge besked om vilka elever som är inblandade. Därför skall skolan varje termin göra en lista över de barn som reser med skolbuss, vart och vilka tider de åker. Vid idrottsdagar och liknande behöver det finnas exakta uppgifter om vilka elever som deltar. Varje lärare ska också vara skyldig att lämna uppgifter till en bestämd person på skolan när en elevgrupp ska göra en utflykt. Skolan behöver veta färdvägen, inkvartering med telefonnummer och vilka elever som deltar. Ovanstående uppgifter lämnas för Rotskärsskolan till Ingrid Pettersson. Information Alla frågor frän anhöriga, press och myndigheter skall hänvisas till krisgruppen. All information skall utgå därifrån. Där fattas också alla beslut. Ingen information får utgå från någon annan - hänvisa alltid till krisgruppen! Ansvar - lärare Om olyckan sker under skoltid ansvarar undervisande lärare för sina grupper. Klasserna samlas i sina klassrum enligt schemat. Ingen elev får skickas hem! Undervisande lärare kontrollerar också sina grupper, beaktar om det i gruppen finns anhöriga till olycksoffer och tar vid behov reda på var frånvarande elever befinner sig. Läraren ger också akt på tecken på chock. Avvakta information från krisgruppen. Behåll elevgruppen tills annan lärare tar över. Om olyckan sker på icke skoltid kontaktas all berörd personal snarast av krisgruppen. När skolan börjar igen skall eleverna följa schemat om icke annat meddelats. Ansvar - övrig personal Vid behov sammankallas övrig personal för att sköta praktiska arbetsuppgifter, såsom att distribuera filtar vid chocktillstånd, söka reda på saknade elever mm. Man bör meddela krisgruppen var man finns och vara tillgänglig för instruktioner. 3

4 Vad är en kris? Om en olycka eller ett dödsfall drabbar någon som står oss nära, innebär det en kris för oss. En definition på en kris skulle kunna vara att hamna i en situation som vi inte längre hanterar. Våra erfarenheter räcker inte till för att klara den uppkomna situationen. Om du är osäker på om planen skall användas kontakta rektor som avgör om krisgruppen skall sammankallas. Det är bättre att ringa en gång för mycket än en för lite. Krisgruppen är tänkt att fungera om något inträffar som berör hela eller stora delar av skolan. Vid mindre kriser kanske man kan klara sig utan att hela gruppen inkallas. Lite tips och idéer finns i fortsättningen av det här häftet. Där får du lära dig hur man reagerar inför kriser och du får några tips på vad du kan göra för att hjälpa till. Hur tar vi hand om varandra om något mycket allvarligt inträffar? Personliga kriser känner de flesta av oss till; av egen erfarenhet eller genom någon släkting, vän eller arbetskamrat. 1 varje skolas kollegium inträffar varje läsår ett eller flera fall av sådana kriser. Det handlar om skilsmässor, anhörigs bortgång, en väns plötsliga svåra sjukdom och liknande. Oftast gäller att kollegan inte är chockad, men ändå upplever svår kris med stor sorg, oro eller ångest. Det är naturligtvis då tillåtet att sjukskriva sig, men oftast känns det bättre att arbeta. Man anförtror sig åt någon eller några arbetskamrater och pratar om det svåra då och då. Ovanstående tillhör de "normala" kriser som de flesta av oss känner till. Man kan säga att de är en del av själva livet. I det följande behandlas kriser som inträffar och har sitt ursprung på arbetsplatsen/skolan och där vi är med i den första akuta chockfasen. Vi bör då veta vad vi ska göra. Olyckor medför akut psykisk kris Vi har fått ett ökat krismedvetande i vårt land under de senaste åren. Medvetenhet om att vid nästan alla former av katastrofer och olyckor så drabbas människor psykiskt - psykisk chock och kris. Katastrofer är sällsynta, men kan inträffa. Exempel på olyckor som kan inträffa - elev eller kollega förolyckas - brand eller explosion med svårt skadade i viss del av skolan - trafikolycka med förolyckade/svårt skadade elever och personal - kollegas make/maka förolyckas - elev misshandlas av annan elev - personal attackeras av elev 4

5 Reaktioner vid chock och kris En psykisk krisreaktion inleds ofta med en chock. Detta är en övergående process, som kan ta olika lång tid för olika personer. Processen indelas i fyra faser *Chockfasen *Reaktionsfasen *Bearbetningsfasen *Nyorienteringsfasen Chockfasen inleder krisförloppet Den kan pågå från ett kort ögonblick till flera dygn. Under denna fas försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som har hänt. En del råkar i affekt och skriker. Andra blir tysta och paralyserade. Några gråter eller pratar forcerat. Då behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för information och goda råd. En människa kan vara chockad utan att det märks något utåt. Du måste alltså räkna med att personen kan vara chockad även om du inte ser några tecken. Lämna aldrig någon ensam om det finns risk att personen är chockad. Reaktionsfasen inträffar när man inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig och inte längre kan förneka det som hänt Under denna fas blir förtvivlan total. Man ser inte hur man skall kunna uthärda och är rädd för att bryta ihop totalt Man ältar problem och frågor "Varför skulle det här hända?" Inslag av ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter förekommer. Bearbetningsfasen innebär att den akuta krissituationen är över. Man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Den innebör att man på ett djupt plan lyckas acceptera det inträffade. Nyorienteringsfasen innebär att man åter börjar se hoppfullt på framtiden. Faserna är tydligast vid större krissituationer. Vid smärre chocker kan faserna gå i varandra och nästan sammanfalla. 5

6 Några råd till dig som tar hand om en chockad vuxen 1. Var beredd på att ta ansvar även för enkla saker - föreslå var ni skall sitta och se till att ni är ostörda. 2. Försök koppla av - det viktigaste är att du finns på plats. Du behöver inte åstadkomma så mycket. 3. Var lyhörd. Låt personen bestämma om det skall vara tyst eller om ni skall prata. Var inte rädd för tystnaden! 4. Rör gärna vid personen - men bara om det känns riktigt. 5. Försök inte trösta! Fraser som "Det är inte så farligt" kan upplevas som ett hän. 6. Var inte rädd för gråten. Det är kroppens sätt att uttrycka en stark känsla. 7. Ge sa småningom personen chansen att berätta vad som hände. Att prata om vad som skedde är att bearbeta det. 8. Styr inte samtalet Utredningen skall inte du göra - du skall bara lyssna. Var lyhörd för retoriska frågor - dessa skall inte besvaras. 9. Ha tålamod när personen gång på gång berättar samma sak. Detta är ett led i bearbetningen. 10. När ni skiljs - kontrollera om det finns någon hemma som kan ställa upp. Om inte - var beredd att ringa några gånger för att ge chansen att fortsätta samtalet. OBS: Koppla bort allt runt omkring. Om du tar hand om en chockad kollega så är det ditt ansvar. Allt runt omkring får någon annan ta hand om. Markera att ni inte får störas. Råd till dig som tar hand om en klass 1. Om eleverna inte är direkt berörda av det som hänt så har du en vanlig lektion. Var dock lyhört för om eleverna verkar frånvarande, onormalt oroliga eller dylikt. 1 så fall bryter du lektionen och ni pratar om det som hänt. 2. Om eleverna är direkt berörda tänk på att de kan vara chockade. En del kan vara upprörda och arga - masshysteri kan uppstå om eleverna jagar upp varandra. 3. Om någon elev gråter låt dem sätta sig bredvid någon kompis som kan ta hand om dem. 4. Försök hålla klassen samlad! De får ofta stöd av varandra. 5. Ge chans att prata om känslor och funderingar. 6. Dela upp klassen i smågrupper inom klassrummet och låt dem prata där. Undvik om möjligt känslodiskussioner i helklass! 7. Ett alternativ är att eleverna får skriva ner sina känslor. 6

7 I några fall kan det vara nödvändigt att sätta sig ner med enskilda elever. Det kan t ex gälla en elev som varit i slagsmål med elev eller lärare. Oerhört viktigt är att åtgärder sker snabbt! Råd till dig som samtalar med enskild elev 1. Se till att ni är ostörda - undvik klasskamrater mm 2. Om eleven är aggressiv - undvik kroppskontakt. Försök närma dig vänligt. Kom med förslag inte order. 3. Ge eleven chans att tala men undvik förmaningar. Du är en neutral lyssnare. 4. Ge eleven chans att gråta ut och att få leva ut sina känslor. 5. Spekulera inte om framtiden. Hota inte! Några speciella exempel kollektiv chock Något har inträffat som chockat hela arbetslaget. Det kan t ex vara kollegors död eller liknande. 1. Krisgruppen informeras 2. Övrig personal informeras av krisgruppen 3. Alla träffas t ex i personalrummet - krisgruppen sammankallar 4. Var tillsammans! Ge utrymme för tårar, prat mm 5. Håll kontakt efter arbetsdagens slut. Bilda grupper, lämna ut telefonnummer. Alla måste ha möjlighet att prata med någon Några speciella exempel elevattack En kollega/elev har drabbats av en attack från en elev. Den person som finns i närheten ingriper. 1. Ta hand om kollegan/eleven 2. Om det är en kollega - se till att någon annan tar dennes plats om lektion pågår 3. Tillkalla någon annan som tar hand om den attackerande eleven 4. Kontakta rektor 7

8 Råd för att hjälpa barn i sorgearbete Ha en öppen och ärlig kommunikation *ge åldersriktiga förklaringar *reducera förvirring *undvik abstrakta förklaringar *omskriv inte döden som en resa eller en sömn Ge tid till tankemässig bearbetning *tillåt frågor och svar *se på bilder, album mm *besök kyrkogården Gör förlusten verklig *visa dina egna känslor *låt om möjligt barnet se den döde och vara med om begravningen *låt minnen och den dödes ägodelar vara framme Stimulera känslomässig bearbetning *bevara kontinuitet i hem, skola och dagis *prata med barnen om deras rädsla *prata med barnen om deras eventuella skuldkänslor Var öppen för religiösa frågor *nonchalera inte frågor om evigt liv *var äkta i dina svar *tänk på att symbolspråk är viktigt och fullt begripligt för barn *våga tala om tvivel och tro Försök inte trösta *ord som "det är inte farligt" blir hån i denna situation *det här är det värsta som kunde hända. Hjälp barnen att sörja istället för att trösta Var nära och närvarande *visa att du ställer upp, att ni finns och deltar *våga visa din egen sorg och bestörtning Lyssna aktivt *det finns inga aldrig så välmenande råd som hjälper *lyssna, ta in. bekräfta rädslan. Var delaktig Sök gärna kroppskontakt *när man inget kan säga räcker det ofta med en kram eller att hålla en hand Var inte rädd för gråten *det är kroppens sätt att uttrycka en stark känsla Ge hjälp med orden *fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är att klä den i ord 8

9 Checklista för krisgruppen vid svåra olyckor och dödsfall * Krisgruppen utser någon som tar kontakt med familjen. Ev. skickas blommor. Ta reda på om familjen behöver stöd, vilket skolan kan förmedla. * Information går ut till berörd personal samt expedition och växel * Informationsansvarig utses och samtal hänvisas till honom/henne. * Klassföreståndaren informerar klassen tillsammans med någon vuxen t ex skolsköterska el BUNpsykolog. * Tänk på att informera syskon, flick-/pojkvän och nära kompisar om händelsen. Ev. kontakt med annan skola om syskon finns där. * Ta ställning till om minnesstund ska hållas * Skolsköterska och kurator finns på plats de närmaste dagarna för ev. krisreaktioner * Vaktmästaren ansvarar för tillgängliga lokaler. Hissar flaggan på halv stång. * Personalen i skolmatsalen kan ordna mat och dryck. Dämpad musik * Hemspråkslärare kan informera och stödja elever och föräldrar som ej kan svenska. Debriefing (Samtal efteråt) 9

10 Omedelbara åtgärder av tillgänglig personal * Överväg behov av läkarvård. Läkarintyg kan vara erforderligt vid bedömningen av eventuell arbetsskada. * Överväg behov av transport hem eller till sjukhus samt försök se till att någon följer med. Den skadade kan hamna i ett chocktillstånd. * Kontakta anhörig/vårdnadshavare * Kontakta ansvarig skolledare. Här avses rektor, samt lagledare. Som ytterst ansvarig skall rektor alltid informeras. * Försök att ta reda på vad som inträffat. * Om skadevållaren är en elev skall dennes vårdnadshavare kontaktas. Direkt uppföljning av skolledningen * Utred händelsen. * Kontakta berört skyddsombud. Skyddsombudet bör delta i utredningsarbetet när olycksfall eller våld förekommit. * Gör eventuell anmälan till yrkesinspektionen. * Överväg polisanmälan. * Gör arbetsskadeanmälan. 10

11 Litteraturhänvisningar Klassikern inom detta område är Johan Cullbergs "Kris och utveckling", 166 sid. Natur & Kultur, 1975, Hela boken är viktig, men speciellt kap 16 (15 sid) "Krisens förlopp och symptom". (Se sid 5 i kompendiet.) En liten, lättläst och mycket bra bok är "Människor i kris", 113 sid, av Eva Ekselius, Dag Notini, Gunnar Öberg. Esselte Studium, 1976,1988~ Hela boken är bra och speciellt avslutningskapitlet, "Hur kan man hjälpa en människa i kris?" (7 sid), som är en mycket fin sammanfattning av problematiken. Stockholms skolor, Rapport 1987:2 "Våld och skadegörelse i skolan - ansvar och åtgärder", pris 50 kr. Kan rekvireras från Förvaltningsbiblioteket, Stockholms skolor, Box 2200, Stockholm, tel. 08/ "Beredskapsplan för skolan BARN 1 KRIS" av Atle Dyregrov. Rädda Barnen Allmänna Barnsjukhusets skrift, "Vad gör vi i skolan när det händer?" Tuböleskolans program. 11

12 Vem gör vad när något händer Vid arbetstagares dödsfall skall denna rutin tillämpas; Vid inträffat dödsfall under arbetstid Ansvarig chef/arbetsledare ansvarar för dödsbud till anhöriga. Vid behov kan kontakt tas med präst, läkare eller annan lämplig person. Krisstöd och åtgärder på arbetsplatsen Ansvarig chef/arbetsledare ansvara för krisstöd till arbetsgruppen och övriga närstående arbetskamrater. Behjälplig i situationen kan t ex präst, företagsläkare, socialsekreterare och räddningstjänstpersonal vara. I anslutning till en allvarlig händelse kan s k avlastningssamtal vara av avgörande betydelse för återhämtning och för att normalisera situationen. Tjänstegrupplivförsäkring Ansvarig chef/arbetsledare skall OMGÅENDE anmäla inträffat dödsfall till ansvarig handläggare för tjänstegrupplivförsäkringen TGL-KL (Birgitta Lundberg). Handläggaren av TGL-KL ansvara för att kontakt tas med anhöriga avseende gällande allmänna försäkringsvillkor.. Flaggning Ansvarig chef/arbetsledare ansvarar för att anmälan görs till receptionspersonalen, som ansvarar för meddelande till ansvarig vaktmästare som ombesörjer flaggning i enlighet med gällande regler: - Flaggning på halvstång i samband med anmält dödsfall till solens nedgång dock senast klockan Flaggning på halvstång i samband med jordfästningstillfället. Flaggan hissas till full stång när jordfästningen är genomförd, till solens nedgång dock senast klockan Närvaro vid jordfästning Ansvarig chef/arbetsledare representerar vid jordfästningen och ansvara för att krans alt blommor tillställes kyrkan vid begravningstillfället. i Denna rutin är kommunövergripande och skall tillämpas av alla förvaltningar. 1 Rutinen för Vem gör vad när något händer är antaget av Centrala arbetsmiljökommittén

13 13