Sixten Carlsson. Margareta Jakobsson. Sixten Carlsson. Margareta Jakobsson

Transkript

1 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Plats och tid Rådhuset i Säter, kl Blad Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (s) Lotta Bergstrand, vice ordförande (fp) Jan-Erik Steen (s) Iris Carlsson-Rustas (s) Göran Johansson (v) Sixten Carlsson (s) ersättare för Tommy Andersson (mp) Elsa Efraimsson-Vestman (c) Marit Ragnarsson (c) Tommy Andersson (m) Marie Richaud (m) Margareta Arthursson (kd) ersättare för Lars-Evert Dahlberg (kd) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr Lena Gustafsson, städchef Stina Stenberg, administrativ chef Anna Nygren VA/Renhållningschef Christer Malmstedt, kommunchef Bert Stabforsmo, ekonomichef Helena Reidenblad, Marsh AB Bengt Östblom, gatuchef Brittmarie Niglis, inköpschef Utses att justera Justeringens plats och tid Sixten Carlsson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Abbe Ronsten Sixten Carlsson Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Datum för anslags nedtagande Kommunkansliet Margareta Jakobsson Utdragsbestyrkande

2 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 140 Dnr KA09/349 Kommunal skattesats Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2009 är 22:56 kronor. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen - föreslå kommunfullmäktige fastställa den kommunala skattesatsen 2010 till 22:56 kronor Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: - fastställa den kommunala skattesatsen 2010 till 22:56 kronor. Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 141 Dnr KA09/329 Förslag till budget 2010 och plan för Ärendebeskrivning: Genomgång och presentation av respektive nämnds/förvaltnings budgetförslag samt förslag till budget 2010 och plan för Sammanfattning av budgetdirektiv. Genomgång av intäktsläget, de samlades äskanden i drift och investeringsbudgetar samt övriga ärenden som skall behandlas i samband med budget. Beredning: Ekonomichefen redovisar förutsättningar för 2010 års budget. Därefter företas genomgång av följande driftsbudgetförslag; Socialnämnden Kulturnämnden Miljö- och byggnämnden Borlänge/Säter gymnasienämnd Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen - Gatukontor - Fastighetskontor - Kommunkansliet - IT-enhet - Ekonomikontor Under dag 2 av budgetberedningen genomgås särskilt investeringsbudgeten där företrädare för gatukontor, fastighetskontor, IT-enhet och VA/Renhållningsenhet deltar. Förslag till investeringsbudget redovisas. Därefter sammanfattar ordföranden de föredragna budgetförslaget omfattande drift- och investeringsbudgetramar. Sammanträdet ajourneras för enskilda överläggningar i majoritets- respektive oppositionspartierna. Efter ajourneringen företas genomgång av driftbudgetramar för nämnder och förvaltningar. Yrkanden: Majoritetspartiernas driftsbudgetförslag innebär en utökad ram med tkr samt en totalram för 2010 om tkr. Resultatet i resultaträkningen uppgår därmed till 5,0 Mkr för Oppositionspartiernas budgetförslag innebär en utökad ram med tkr och en totalram för 2010 om tkr samt ett resultat för 2010 om 6,5 tkr, bilaga 5 Au 252/09. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

4 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 141 forts Proposition: Sedan överläggningarna förklarats avslutade ställer ordföranden proposition på förslag till driftbudgetramar och resultat för 2010 varvid han finner att arbetsutskottet beslutat i enlighet med majoritetspartiernas yrkande. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Fastställa driftbudgetramar för 2010, kronor enligt bilaga 1 Au 252/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2010, kronor enligt bilaga 2 Au 252/ För 2011 och 2012 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2011: kronor. Driftbudgetram 2012: kronor. Investeringsram 2011: kronor Investeringsram 2011: kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Au 252/ Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Au 252/ Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni, 7. Anslag över kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott, 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet, 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende, 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst kr långfristiga lån per samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto, forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

5 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 141 forts 11. Kommunstyrelsen har för 2010 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 12. Föreslagna ramar för gymnasinämndens Säterdel 2010 lämnas oförändrade i avvaktan på Borlänges ställningstagande. När Borlängeskommunfullmäktige fattat beslut om ram för gymnasienämnden sker en reglering av Säterramen och förändringen justerar den centrala reserven respektive år. Information: Ekonomichef Bert Stabforsmo deltar vid sammanträdet och redovisar förutsättningar för budget 2010; Finanskrisen, skatteunderlagets utveckling och prognoser, skatteintäkter, ökning av arbetslösheten, befolkningsutveckling, statsbidrag, finansiella mål, resultaträkning, förändrade sociala avgifter och vad som har hänt med intäkterna för 2010 i Säters kommun m m. Indikationen på förändringen av sociala avgifter innebär lägre kostnader med ca 2.4 Mkr för år Majoritetens förslag innebär att nämnder och kommunstyrelsens förvaltningar får tillgodoräkna sig 60% i sänkta kostnader och resterande 40% överförs till den centrala reserven. Sammanträdet ajourneras för överläggningar. Yrkande 1: Ordförande yrkar bifall till majoritetens förslag till fördelning av driftsbudgetramar. Marit Ragnarsson yrkar bifall till oppositionens förslag till fördelning av driftsbudgetramar. Bilaga 5 Ks 141/09. Proposition: Sedan överläggningarna förklarats avslutade ställer ordföranden proposition på förslag till driftbudgetramar för 2010 varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med majoritetens yrkande Yrkande 2: Ordförande yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till investeringsbudget. Marit Ragnarsson yrkar att en omfördelning görs i investeringsbudgeten på så sätt att ramen för gatukontoret utökas med 1.0 Mkr och Fastighetskontorets ram minskas med 1.0 Mkr. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 141 forts Proposition: Sedan överläggningarna förklarats avslutade ställer ordföranden proposition på förslag till investeringsbudget för 2010 varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med arbetsutskottets förslag. Yrkande 3: Marit Ragnarsson yrkar som tillägg till verksamhetsmål (punkt nr 5) att kommunstyrelsen egna förvaltningar inför beslut om budget kompletterar med tydliga och mätbara mål så att det finns för varje verksamhet. Ordföranden yrkar avslag på Marit Ragnarssons tilläggsyrkande. Proposition: Sedan överläggningarna förklarats avslutade ställer ordföranden proposition på tilläggsyrkandet varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat avslå detta. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Fastställa driftbudgetramar för 2010, kronor enligt bilaga 1 Ks 141/ Fastställa investeringsbudgetramar för 2010, kronor enligt bilaga 2 Ks 141/ För 2011 och 2012 fastställa totalramar för kommunen enligt följande: Driftbudgetram 2011: kronor. Driftbudgetram 2012: kronor. Investeringsram 2011: kronor Investeringsram 2011: kronor 4. Fastställa finansiella mål, bilaga 3 Ks 141/ Fastställa verksamhetsmål bilaga 4 Ks 141/ Budget- och planarbetet sker processinriktat med kontinuerlig omvärldsanalys och med upptaktsmöte i mars och ett uppföljande möte i maj inför framtagande av budgetdirektiv som slutligen fastställs av kommunfullmäktige i juni, 7. Anslag över kr i investeringsbudgeten får inte ianspråktagas innan tillstånd lämnats av kommunstyrelsens arbetsutskott, 8. Bemyndiga kommunstyrelsen ianspråktaga upp till kr per ärende av medel som innebär förändring av det egna rörelsekapitalet, forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

7 SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Blad Ks 141 forts 9. Bemyndiga kommunstyrelsen att för kommunens räkning förvärva eller överlåta fastigheter eller fastighetsdel till ett belopp om högst kr per ärende, 10. Bemyndiga kommunstyrelsen upptaga och amortera lån till högst kr långfristiga lån per samt att utnyttja tillgängligt kreditutrymme på kommunens koncernkonto, 11. Kommunstyrelsen har för 2010 rätt att för kommunen ingå borgen såsom för egen skuld för Säterbostäder AB:s låneförpliktelser om totalt kr och Säters kommuns Fastighets AB om totalt kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 12. Föreslagna ramar för gymnasinämndens Säterdel 2010 lämnas oförändrade i avvaktan på Borlänges ställningstagande. När Borlängeskommunfullmäktige fattat beslut om ram för gymnasienämnden sker en reglering av Säterramen och förändringen justerar den centrala reserven respektive år. Marit Ragnarsson (c ), Elsa Efraimsson-Vestman (c ), Margareta Arthursson (kd), Marie Richaud (m) och Tommy Andersson (m) reserverar sig mot beslutet om driftsbudget och investeringsbudget till förmån för eget förslag. Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr Förslag ramar majoritet Bilaga 1 Ks , 141 Prel KF Reviderad Prognos Preliminär Effekt Budget Effekt Fördelning Ram Förslag Förslag Förslag Bokslut Beslut ram sep ram Sänkta propp Sänkta 60/40 förändring ram ram ram Nämnd/förvaltning avgifter nytt avgifter II * Miljö- och Byggnadsnämnd Kulturnämnd Revision Barn- och utbildningsnämnd Fritidsgårdar/ungdomens hus Socialnämnd IFO Socialnämnd ÄHO Överförmyndare Borlänge-Säter Gymnasienämnd Kommunstyrelsen summa Ekonomikontor Fastighetskontoret Skönvikshallen Gatukontor Kommunkansli Näringslivsenheten & turism Räddningstjänst Dalamitt 1) Personalkontor Pensioner Kostenheten Städenheten IT-enheten VA/Renhållningsenhet Central reserv SUMMA Kontroll Procentuell ökning 2,87% 2,88% -2,33% -0,81% 0,26% Differens 0 Sektor VOU 81,99% 81,28% 81,48% 81,64% 81,32% 81,32% Sektor övriga 18,70% 18,72% 18,52% 18,36% 18,28% 18,28% Central reserv -0,69% 0,00% 0,00% 0,00% 0,39% 0,39% /14:04 H:\Kansli\PROTOKOL\KS\KS09\Handlingar091110\Bilagor\KS Driftbudgetram

9 Förslag Inv. ramar majoritet Bilaga 2 Ks , 141 Investeringsbudget tal kr Nämnd Utfall 2008 Budget 2009 Inkl till. anslag Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Totala äskanden Investeringstak Differens Miljö- och byggnadsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnden Borlänge-Säter Gymnasienämnd KS Fastighetskontor KS Gatukontor KS Kommunkansli KS Personalkontor KS Städenhet KS IT/Inköpsenhet VA/Renhållningsenhet Säters Kommun /13:15 C:\Documents and Settings\marga\Skrivbord\KS investeringsbudget

10 Bilaga 3 Ks , 141 Finansiella mål Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att efterleva. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall klara sina investeringar med egna medel, och inte behöva ta upp nya lån för detta ändamål. De lån som kommunen tidigare tagit skall successivt amorteras ner. Kommunen får genom amorteringarna lägre räntekostnader, och mer av kommunens tillgängliga resurser kan användas till den kommunala verksamheten. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Bolaget bedöms under planperioden uppnå en sådan soliditet att en återbetalning av tidigare givna koncernbidrag kan påbörjas. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som ej redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år har varit mycket positiva år befolkningsmässigt för Säters kommun. Kommunen har under dessa år haft en liten befolkningsökning och nådde åter invånare. Den positiva förändringen har inte fortsatt under För åren beräknas intäkterna av försiktighetsskäl utifrån en fortsatt minskning med 50 personer/år.

11 De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. I fem prognoser sedan sommaren 2008 har prognoserna successivt skrivits ner med upp till 4 procentenheter/år. I den senaste prognosen som ligger till grund för beslutet om budgeten har nedskrivningen planat ut och ökningstakten är på samma nivå som i aprilprognosen. Den globala finansiella kris som utlöstes under sensommaren 2008 har lett till kraftiga fall i världsekonomin. Sverige har en ekonomi som är mycket exportberoende och drabbas därför hårt när världsekonomin stagnerar. Arbetslösheten förväntas stiga under 2009 för att nå kulmen Först 2011 förväntas nästa konjunkturuppgång, med stigande sysselsättning under Minskad efterfrågan på arbetskraft leder även till en långsammare löneutveckling. Den broms som finns inbyggd i pensionssystemet kommer troligtvis att utlösas och ytterligare bidra till en lägre ökningstakt av skatteunderlaget. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Säters kommun är nu inne i en period då vi relativt sett, tappar i demografiskt tryck på grundskolan, och från 2009 även på gymnasieskolan. Den ökning som sker inom äldreomsorgen väger inte helt upp denna minskning, vilket för med sig att den totala avgift som kommunen skall betala till systemet ökar successivt. För att öka precisionen i bedömningen av storleken på den avgift kommunen skall betala i kostnadsutjämning, har en befolkningsprognos för aktuella åldersgrupper använts. Systemet för kostnadsutjämning har setts över. En ny delmodell har tillförts, lönekostnader och en delmodell, byggkostnader har gjorts om inför De utredningsförslag som redovisades hösten 2007 kommer att vara arbetsmaterial för en ny parlamentarisk utredning av systemet. Det finns inga förslag till förändringar inför Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. Riksdagen har beslutat om förändringar av systemet utifrån de utredningsförslag som redovisades hösten Förändringarna kommer att träda i kraft från 2009, och innebär enl. de beräkningar som utredningen redovisat ett lägre bidrag för Säters kommun får Säters kommun ett bidrag på 2,8 mkr från systemet. Den preliminära beräkningen för 2010 utvisar att Säter får ett bidrag på 3,3 mkr. Säters kommun har oförändrat antal insatser, men då Säter har en stor andel personalintensiva insatser för vilka kostnaderna ökar mer än andra insatser för detta med sig ett ökat bidrag. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas genom höjda taxeringsvärden tillföra ytterligare 3,2 mkr i intäkter För 2010 och framåt räknas med oförändrad nivå jämfört med Regeringen har i såväl vårpropositionen som i budgetpropositionen beslutat höja det generella anslaget till kommuner och landsting. Större delen av höjningen är ett tillfälligt konjunkturstöd som utbetalas i december 2009, men som skall redovisas som intäkt för Konjunkturstödet för Säters kommun utgör 10,6 mkr. Då denna höjning endast är ett engångsbidrag minskar

12 kommunens intäkter ökar intäkterna av skatteunderlaget, medan det statliga anslaget ligger kvar på oförändrad nivå. För att delvis kompensera fluktuationen i intäkternas utveckling kommer kommunen att använda sig av de medel som avsatts för pensionkostnader. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun i topp bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 10 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 6 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Vårt behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Vi har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader, och klarar under de närmsta åren av våra investeringar utan att behöva låna pengar. Ev. toppar vissa år kan pareras med lägre amorteringstakt på kommunens lån. Vilka marginaler vi behöver ha i resultatet beror på vilka reserver och marginaler vi har satt av centralt eller ute i verksamheterna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 6 mkr. Resultatmål för planperioden: De ekonomiska förändringar som är en följd av den finansiella krisen påverkar kommunens ekonomi på flera sätt. Behovet av att värdesäkra kommunens egna kapital är inte lika aktuellt när inflationen ersatts av deflation. Att sätta resultatmål för perioden handlar mer om att skapa tillräckliga marginaler för okända kostnadsökningar. En sådan osäker faktor är de centrala löneavtal som träder i kraft 1 april Målet sätts på ett resultat på 6,5 mkr/år, med en reducering på ett kvartals effekt Resultatet reduceras med de medel som skjuts till från kommunens pensionsförvaltning. Under 2010 och 2011 görs extra uttag från pensionsförvaltningen. Vid avstämning mot balanskravet läggs tillskottet till uppnått resultat och balanskravet uppfylls. 2010: + 5,0 mkr 2,6 mkr från pensionsförvaltning = + 2,4 mkr 2011: + 6,5 mkr - 8,4 mkr från pensionsförvaltning = - 1,9 mkr 2012: + 6,5 mkr - 2,2 mkr från pensionsförvaltning= + 4,3 mkr

13 Investeringstak Säters kommuns investeringar bör för att undvika ökande avskrivningskostnader, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på mkr/år. Kommunens goda resultat under de senaste åren har dels inneburit möjligheter till förtida avskrivning, dels gett kommunen ett finansiellt sparande. Detta innebär att kommunen klarade den höga investeringsvolym på 33 mkr som kommunen hade 2008, utan att ny upplåning. Avskrivningskostnaderna ökar men kan genom gjorda nedskrivningar av bokförda värden hållas under 17 mkr/år. För 2010 medges ett något högre tak då vissa investeringar som planerats för 2009 har blivit förskjutna i tid. Kommunen fastställer följande tak för investeringar under planperioden 2010: kkr 2011: kkr 2012: kkr Skuldsättning Säters kommun har en låneskuld på 50 mkr. Under mandatperioden har en amortering skett med 45,3 mkr. Under den kommande planeringsperioden bedöms kommunens likviditet inte medge några större amorteringar. Kommunen prioriterar att använda det likvida utrymmet som finns till investeringar, som likvid reserv för förändringar i intäkter och kostnader. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Pensionsfonden skall tas i anspråk när pensionskostnaderna överstiger 7,1 mkr, vilket beräknas inträffa Fram till 2027 kommer kostnaderna att öka till c:a 17 mkr/år, för att sedan åter minska. Först 2046 är pensionskostnaderna åter nere i en nivå under 7,1 mkr/år. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 3,8 %/år 2010 görs ett uttag på 2,6 mkr från pensionsförvaltningen, medan 4,9 mkr finasnieras av skattemedel

14 2011 finansieras hela pensionskostnaden 8,4 mkr via pensionsförvaltningen Från 2012 återgår kommunen till den ursprungliga planen och finansierar den del av pensionskostnaden som överstiger 7,1 mkr med medel från pensionsförvaltningen, 2,2 mkr.

15 Resultaträkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar V ERKSAMHETENS NETTOKOSTN Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORD. POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT FÖRE PENS.FÖRV Pensionsförvaltning ÅRETS RESULTAT N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos Utfall Budget ognos udget Plan Plan gnos Ne ttokostnadernas (exkl avskr.) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 96,1% 95,4% 96,0% 96,1% 97,0% 95,8% 95,4% D:o med avskrivning men exkl jämförelsestörande poster 99,4% 98,8% 99,4% 99,5% 100,4% 99,1% 98,7% Finansnettots andel av skatteint. 0,0% 0,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Andel av skatteint. disp. för investeringar 3,9% 4,3% 4,0% 3,9% 3,1% 4,2% 4,6% Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) Soliditet 69% 70% 70% 70% 70% 71% 71%

16 Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för ökning pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital /- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr /- Försäljn/inköp exploateringsmark /- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr /- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder /- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i fastigheter o inventarier Invest.bidrag fastigheter o inventarier Försäljning av fastigheter o inventarier Investering i aktier o andelar Försäljning av aktier o andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg Upplåning Minskn pga utbet pensionsavsättning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank Årets kassaflöde

17 Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Prognos Fastigheter o inventarier Materiella anläggningstillgångar Aktier o andelar Övr. långfristiga fordr Finansiella anläggningstillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsmark Övriga kortfrist. fordr Pensionsmedel, omsättn.tillg Kassa och bank OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital vid årets början Årets förändring av eget kapital EGET KAPITAL Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR Långfristiga lån Övriga långfrist. skulder Långfristiga skulder Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Soliditet 69% 70% 70% 70% 70% 71% 71%

18 Bilaga 4 Ks Mål för verksamheten Inför budget 2008 har kommunens politiska företrädare diskuterat vision och mål för Säters kommun. Ett beslut om vision och fyra målområden har tagits fram. Vision Bilden av Säter Säters kommun präglas av framtidstro. I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet Målområden Målområden som kommunen under den närmaste mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen: o Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer o Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor o Förstärka den positiva bilden av Säter o Ekologisk hållbar utveckling Mål och uppföljning Följande förslag finns från Nämnder och KS förvaltningar om mål för verksamheten Miljö- och byggnadsnämnden Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Mål Genom bland annat en bra uppföljning på hemsidan skall vi kunna rekommendera bra tomter för industri och boende. Uppföljning Räkna bygglov Bra boendemiljöer och goda uppväxt villkor Mål Sänkta radonhalter i bostäder och offentliga lokaler. Uppföljning Uppföljning sker genom att se hur många objekt som åtgärdats. Mål Att där tillräcklig efterfrågan finns och ekonomiska/tekniska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år Uppföljning Räkna antalet tomter inom nya planområden.

19 Förstärka den positiva bilden av Säter Mål Förbättra servicen till allmänheten genom att bygga en gemensam expedition Uppföljning Se om det skett Ekologiskt hållbar utveckling Mål Minskad påverkan på sjöar och vattendrag från enskilda avlopp Uppföljning Genom räkna hur många otidsenliga avloppsanläggningar som åtgärdats. Kulturnämnden Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Ett starkt kulturliv bidrar till upplevelsen av bra boendemiljö och goda uppväxtvillkor. Varsam och uppmärksam hantering samt synliggörande av kulturmiljö och kulturarv Integrerade skolbibliotek i Gustafs och Stora Skedvi ger elever tillgång till en kvalificerad biblioteksverksamhet, utbildad personal och välutrustade bibliotek. Alla kommunens elever får tillgång till professionell kultur genom skolkulturen. Biblioteken stödjer studerande på alla nivåer med litteratur och informationssökning och ger förutsättningar för distansstudier genom att förmedla kurslitteratur, tillhandahålla bra lärandemiljöer med datorer, läsplatser och utbildad personal. Stödet till studieförbunden ger kommuninvånarna möjlighet till fria och frivilliga studier. Mål Totalutlåningen per invånare i Säter ska ligga över genomsnittet i riket, som var 7,6 år 2008 Bibliotek Lån/invånare 9,0 9,0 Uppföljning Statistik tas ut ur biblioteksdatasystemet BOOK IT och jämförs med SCB-statistiken Mål Ökad tillgänglighet på biblioteket i form av ökat öppethållande mm Uppföljning Statistik förs över antal besök och antal öppettimmar. Jämförs med föregående år.

20 Förstärka den positiva bilden av Säter Kulturnämndens hela verksamhet är av största betydelse för att förstärka den positiva bilden av Säter. Skapa kulturella mötesplatser som stärker gemenskap och lokal förankring - på biblioteken och vid anordnande av större arrangemang och mindre kulturprogram. Mål Erbjuda alla kommuninvånare oavsett ålder ett brett kulturutbud i form av konserter, teater, historiska program, utställningar, föredrag mm. Kultur Antal arrangemang (egen regi + stöd till annan programverksamhet) Uppföljning Räkna antalet arrangemang som ordnats, dels i egen regi, dels i samarbete med andra Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år Utifrån dessa områden har sedan ett antal mål för verksamheten satts upp. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan och skolan Barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet Uppföljning sker via enkäter och intervjuer. Förstärka den positiva bilden av Säter Meritvärdet ökar jämfört med 2009 Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar Uppföljning sker via nationell statistik. Ekologisk hållbar utveckling All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning sker i enheternas kvalitetsredovisningar. Socialnämnden Individ- och familjeomsorg: Goda möjligheter till försörjning Personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning. Uppföljning var 6:e månad genom aktgranskning.