UNDERLAG FÖR DIALOG OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEHOV FÖR ÅTTA SJUKDOMSGRUPPER

Transkript

1 UNDERLAG FÖR DIALOG OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEHOV FÖR ÅTTA SJUKDOMSGRUPPER april 2006

2 Innehållsförteckning Kartläggnings- och analys process 1 Elakartade tumörer (Bröst- prostata- och kolorektalcancer) Sammanfattning och diskussionsfrågor 2 Bröstcancer - rapport 4 Prostatacancer - rapport 7 Kolorectalcancer - rapport 9 Stroke - sammanfattning o diskussionsfrågor 12 - rapport 13 Inflammatorisk ledsjukdom - sammanfattning o diskussionsfrågor 17 - rapport 18 Knä- och höftledsartros - sammanfattning o diskussionsfrågor 21 - rapport 22 Höftfraktur - sammanfattning o diskussionsfrågor 26 - rapport 27 Hjärtkärlsjukdom - sammanfattning o diskussionsfrågor 32 - rapport 33 Psykoser (Schizofreni, Förstämningssyndrom) - sammanfattning o diskussionsfrågor 39 - rapport 40 Bilaga. Sammanfattning OH-bilder

3 Dnr axl202/06 Underlag för uppdragsbeskrivning med utgångspunkt i ett befolkningsperspektiv Utgångspunkten för arbetet har varit att kartlägga hälsoläge och definiera åtgärdsbehov för särskilt vårdtunga grupper i hälso- och sjukvården i länet. Dessa grupper utgör cirka 5 % av vårdkonsumtionen och står för 40 % av vårdkostnaderna och är också nationellt fastställda för beräkning av kostnadsutjämning mellan landstingen. Elakartade tumörer (bröst- prostata- och kolorectalcancer) Stroke Inflammatorisk ledsjukdom Knä- och höftledsartros Höftfraktur Hjärt-kärlsjukdom Schizofreni Övriga psykoser (förstämningssyndrom) Syftet är att beskriva aktuellt behovsläge för de åtta sjukdomsgrupperna som ett underlag för vidare analys/dialog med verksamhetsföreträdare om hälso- och sjukvårdsbehov på verksamhetsnivå i arbetet med uppdragsbeskrivningar Kartläggning av hälsoläge och åtgärdsbehov bygger på data från ett antal databaser: - SCB - SoS, EpC slutenvårdkonsumtion SoS, riktlinjer och SOTA dokument - SoS, rapport från kvalitetsregister - SMG hälsa och sjukdom i Gävleborgs län SMG Liv & hälsa ROC, Uppsala/Örebroregionen - Lupp, Landstingets uppföljningssystem Nysam Vårdbarometern c:\documents and settings\kj10140\lokala inställningar\temporary internet files\olk1\pm.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Internet Postgiro

4 Dnr axl202/06 I rapporten redovisas tillgängliga data om sjukdomsförekomst, incidens, dödlighet, förekomst av riskfaktorer, vårdkonsumtionsmönster i slutenvård, kvalitet, kostnader och prognos. Vårdkonsumtion i öppenvård inom sjukhus och primärvård har uteslutits eftersom tillförlitliga referensvärden saknas. Uppgifter om de aktuella sjukdomsgrupperna i länet har jämförts med riksgenomsnittet och mellan sjukvårdsområden inom länet och i enstaka fall med Nysamlandstingen. I rapporten presenteras varje sjukdomsgrupp först med en kortfattad sammanfattning, följt av förslag till diskussionsfrågor och en faktarapport. Rapporten har sammanställts av Siv Hellström och Börje Hallberg vid Landstingets ledningskontor, april (2) c:\documents and settings\kj10140\lokala inställningar\temporary internet files\olk1\pm.doc

5 Sammanfattning elakartade tumörer Bröstcancer I vårt län är: - den åldersstand. dödligheten i nivå med riket - vårdkonsumtionen i nivå med riket - medelvårdtiden 1,5 dag kortare än i riket - nyinsjuknandet i nivå med Uppsala/Örebro regionen Prostatacancer Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en lägre incidens (- 26 %) - en mindre incidens ökning sedan 80-talet (Länet + 25 % och riket + 50% ) - en mindre vårdkonsumtion på sjukhus (- 25 %) - en högre åld.stand. dödlighet (+ 5 %) Kolorektalcancer Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en större andel med riskfaktorer för tarmcancer (övervikt, lågt intag kostfiber) främst i Hälsingland - en incidens som är 2 5 % högre i koloncancer och 30 % högre i ändtarmscancer bland kvinnor. Högst är inc. bland män och kvinnor i Gästrikland - en 20 % lägre dödlighet i koloncancer och 5 % överdödlighet i rektalcancer. - en ökad slutenvårdskonsumtion vårdtillfällen + 60 % högst i Gästrikland - en kortare medelvårdtid (- 17 %) 2

6 Elakartade tumörer Bröst-prostata- och kolorektalcancer Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Hur kommer nya behandlingsprinciper att påverka kostnadsutvecklingen för läkemedel? 2. Redovisning och kommentar av resultat från aktuella kvalitetsregister. 3. Hur fungerar samverkan mellan vårdgivare i den palliativa vården? 4. Hur fungerar tillgängligheten för de cancersjuka? 5. Tillgänglighet till strålbehandling? 6. Praxis när det gäller diagnostik av prostatacancer?(minskad incidens och ökad dödlighet i vårt län) 3

7 Bröstcancer Sjukdomsförekomst Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor och svarar för en tredjedel av all cancer bland kvinnor. Sjukdomen är ovanlig bland unga kvinnor före 40 år men ganska vanlig redan i års ålder. Ungefär hälften drabbas innan 65 års ålder. Cirka 7000 kvinnor insjuknar årligen i riket och i länet cirka 210 kvinnor/år. Antalet diagnostiserade fall av bröstcancer har stadigt ökat sedan 70-talet. En stor del av ökningen anses bero på att man genom mammografi screening upptäcker allt fler bröstcancrar i tidigt skede. Sedan 80-talet har nyinsjuknandet i länet ökat med 60%. Motsvarande ökning av nyinsjuknandet i U/Ö regionen är 36% Nyinsjuknandet i bröstcancer i länet är obetydligt lägre än i Uppsala/Örebro regionen. Under perioden var incidensen i länet 121/ och i U/Ö regionen 124/ kvinnor. Incidensen i länet är högst i norra Hälsingland och i västra Gästrikland och den lägsta incidensen i länet finns i Bollnäs. Incidens bröstcancer åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 U/Ö reg Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl Trots ökat antal nya fall har dödligheten successivt minskat, vilket tyder på förbättrad diagnostik och behandling. Cirka 55 kvinnor dör årligen i länet pga. bröstcancer. Den åldersstandardiserade dödligheten i länet är i samma nivå som riket. Antal förlorade år före 65 års ålder är ungefär jämförbart med riket 4

8 Förekomst av riskfaktorer Ärftliga faktorer anses ligga bakom cirka 10 %. Det gäller särskilt om den kvinnliga nära släktingen insjuknade i bröstcancer före 50 års ålder. Långvarig (> 3 år) östrogenbehandling. Långvarig användning av p-piller särskilt i unga år. Övervikt I vilken utsträckning livsstilsfaktorer spelar roll är oklart men sannolikt har kost och levnadsvanor betydelse. Andel kvinnor > 55 år Andel kvinnor daglig rökande Riket 32,4 18,7 39,7 Länet 37 18,9 46,6 Gävle 33 17,1 44,1 V Gästrikland 39 21,3 49,3 Bollnäs/Ovanåker 39 24,2 45,3 Söderhamn 39 21,9 49,1 Ljusdal 40 19,5 51,0 Hudiksvall/Nordanstig 37 14,6 46,2 Andel kvinnor med övervikt Jämlikhet i vårdkonsumtion Under 2004 var antalet vårdtillfällen 267/ inv. i länet jämfört med 247/ i riket. De flesta vårdtillfällena finns i norra Hälsingland och i västra Gästrikland. Medelvårdtid för bröstcancer behandling var ,5 dagar i länet jämfört med fem dagar i riksgenomsnittet. Antalet slutenvårdade patienter vid sjukhus i länet ungefär oförändrat under 90-talet ca 280 patienter/år Medicinsk kvalitet Hälsokontroll med mammografi år reducerar dödligheten med 30 % Femårsöverlevnad vid bröstcancer är 86 % och tioårsöverlevnad 75 %. Patientnöjdhet (Generell uppgift för länet från vårdbarometern och inte relaterat till någon särskild sjukdomsgrupp) 5

9 Drygt 50 % av länets kvinnor säger sig ha stort förtroende för hur vård och behandling fungerar. 78 % ger ett högt sammanfattande betyg vid besök i hälso- och sjukvården. Det överensstämmer med genomsnittet för kvinnor i riket. Mammografi I Gävleborg erbjuds alla kvinnor i åldrarna år att delta i hälsokontroller med mammografi. Cirka 82-83% av de som erbjuds kommer till undersökning. Andelen som deltar i hälsokontroller har varit tämligen konstant under den senaste 5-årsperioden. Ny forskning visar att dödligheten för bröstcancer vid rutinmässig mammografi kan minskas med 43 % En beräknad ökning av bröstcancer med % fram till 2015 pga. att allt fler kvinnor lever till hög ålder. Källa: SCB ROC, regionalt onkologiskt centrum Uppsala/Örebro regionen SoS, nationella riktlinjer, prel.version SoS, EpC LUPP 2004 Vårdbarometern SMG, Liv & hälsa 2004 SMG, Hälsoläget i Gävleborg

10 Prostatacancer Sjukdomsförekomst Mannens i särklass vanligaste cancerform är prostatacancer som svarar för drygt 35 % av all cancer bland män. Antalet män som diagnostiserats med prostatacancer har mer än fördubblats sedan Den kraftiga ökningen beror främst på att sk PSA-blodprov för att tidigt upptäcka tumörer blivit allt vanligare. Sedan 80-talet har incidensen i länet ökat med cirka 27 % och i Uppsala/Örebro regionen har incidensen ökat omkring 50%. Varje år får 8000 män i Sverige prostatacancer. Det betyder att ungefär var tionde svensk man någon gång i sitt liv drabbas av prostatacancer. Prostatacancer är ovanlig före 50 års ålder och de flesta är över 70 år när sjukdomen upptäcks. Cirka 185 män insjuknar årligen i länet Incidens Prostatacancer åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 U/Ö reg Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl Den åldersstandardiserade incidensen var under 5-årsperioden % lägre i länet (132/ inv.) jämfört med Uppsala/Örebro regionen (179/ inv.) Dödligheten har inte ökat i samma takt som insjuknandet och har varit ganska konstant sedan 70-talet. Dödligheten är störst i de högsta åldrarna. Den åldersstandardiserade dödligheten var cirka 5 % högre i länet (49,3/ ) jämfört med riket ( 46,8/ ). 7

11 Förekomst av riskfaktorer Det manliga könshormonet testosteron spelar roll för uppkomsten. Ärftliga faktorer anses ligga bakom 10 % av antalet fall. I vilken utsträckning livsstilsfaktorer spelar roll för risken är oklart men sannolikt har kost- och levnadsvanor betydelse. Andel män > 65 år Andel män med stillasittande fritid Riket 13,8 54,5 Länet 15 58,9 Gävle 16,3 57,4 Västra Gästrikland 13,7 57,8 Bollnäs/Ovanåker 11,9 57,1 Söderhamn 16,2 61,2 Ljusdal 14,8 64,7 Hudiksvall/Nordanstig 16,2 61 Kostnader Direkta sjukvårdskostnader beräknas till kr/fall (ROC) Jämlikhet i vårdkonsumtion Andel män med övervikt Jämfört med riksgenomsnittet fanns 2004 i länet cirka 25% färre vårdtillfällen och 30% färre slutenvårdade patienter med prostatacancer. Inom länet konsumerades de flesta vårdtillfällena av män från Gävle och den minsta vårdkonsumtionen av män i norra Hälsingland. Medelvårdtiden är 2 dagar kortare i länet jämfört med riksgenomsnittet. Medicinsk kvalitet Fem års överlevnad 78% Tio års överlevnad 55% Källor: SCB ROC, regionalt onkologiskt centrum Uppsala/Örebro regionen SoS, nationella riktlinjer, prel.version SoS, EpC LUPP 2004 Vårdbarometern SMG, Liv & hälsa 2004 SMG, Hälsoläget i Gävleborg

12 9

13 Kolorektalcancer (ICD10: C18 och C20) Sjukdomsförekomst Risken att få kolorektal cancer någon gång under livstiden för populationen i Sverige är cirka 5 %. I riket insjuknar årligen ca. 590 män och 560 kvinnor i kolorektal cancer. För olika riskgrupper t.ex. individer med ärftlig predisposition eller inflammatorisk tarmsjukdom är risken ökad i varierande omfattning. De utgör cirka 15 % av dem som drabbas av kolorektal cancer. Insjuknandet och dödligheten är vanligare bland män. Under de senaste årtiondena har insjuknandet ökat något hos både män och kvinnor medan dödligheten har stadigt minskat, vilket tyder på att behandlingen har blivit effektivare. I länet insjuknar ca 100 män och 100 kvinnor i kolon och rectumcancer. 2/3 är koloncancer och 1/3 är rectumcancer. Skillnaden i incidens jmf med U/Ö regionen är 2-5 % mer i länet när det gäller koloncancer. Incidensen i rektumcancer för kvinnor i länet ligger 30 % över U/Ö regionen. Högsta incidenstalen för män och kvinnor finns i Gävle och Västra Gästrikland. Incidens coloncancer åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 U/Ö reg Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn kv män Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl Incidens rectumcancer åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 U/Ö reg Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn kv män Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl

14 Den åldersstandardiserade dödligheten i koloncancer var ca. 20 % lägre än riket När det gäller rektumcancer är dödligheten 5 % mer än riksgenomsnittet. Dödligheten i länet har ökat något sedan mitten av 90-talet. Förekomst av riskfaktorer för tarmcancer Ungefär 5-15 % av denna cancertyp är ärftlig. För personer med inflammatorisk tarmsjukdom såsom Mb Chron och ulcerös colit är riskerna större för att utveckla tarmcancer. Levnadsvanorna har också stor betydelse, särskilt när det gäller övervikt/fetma, låg fysisk aktivitet, hög alkohol konsumtion, lågt intag av folsyra och hög konsumtion av rött kött. Övervikt Det finns observationsstudier som visar att övervikt är förenad med ökad risk för tjocktarmscancer hos män. Andelen Gävleborgare med övervikt (53 %) överstiger riksgenomsnittet med 24 %. Största andelen med övervikt och fetma finns i Hälsingland och i västra Gästrikland. Andel 65+ % Andel med övervikt Andel daglig rökande Stillasittande fritid Andel med fetma Frukt/grönt minst 5ggr/dag Riket 17,2 42,7 16,4 13, Länet 19,8 52,9 15,8 13,9 13,7 6,4 Gävle 17,4 51,1 16,5 12,4 12,6 7,1 Västra Gästrikland 20,9 53,4 15, ,6 7,8 Bollnäs/Ovanåker 21,6 51,8 20,2 15,4 11,1 6,5 Söderhamn 21,7 55,2 16,3 13,1 13,6 4,3 Ljusdal 22,5 57,9 14,2 14,5 18,7 6,3 Hudiksvall/Nordanstig 19,7 53,7 13, ,6 Medicinsk kvalitet Den relativa 5-års överlevnaden för kolorectalcancer är ca. 55 % för män och 60 % för kvinnor. 10-års överlevnaden är för män ca. 45 % och kvinnor 50 %. Mycket talar för att kosten har betydelse för uppkomsten av framför allt koloncancer. Kostfibrer från i första hand frukt och grönt verkar minska risken för koloncancer, medan fett och proteinrik kost anses höja risken. Fysisk aktivitet är en skyddande faktor för koloncancer för såväl män som kvinnor oberoende av kroppskonstitution (visst vetenskapligt underlag). Sambanden här är så samstämmiga för båda könen att det finns anledning att införa fysisk aktivitet som en rekommenderad primärpreventiv strategi. 10

15 Tillgänglighet Eftersom det rör sig om svåra sjukdomstillstånd är det viktigt att tiden mellan upptäckt och behandling blir så kort som möjligt. Enligt vårdprogram från Norra sjukvårdsregionen bör det inte överstiga fyra veckor mellan diagnostik och påbörjad behandling. Jämlikhet i vårdkonsumtion Tjocktarmscancer (C18) 191 länsinnevånare vårdades 2004 på sjukhus pga. tjocktarmscancer (69 personer/ inv.) Motsvarande för riket var 48/ inv. Det var alltså 40 % fler personer från Gävleborg som vårdades för tjocktarmscancer jmf med ett riksgenomsnitt. Medelvårdtiden i Gävleborg var 9,5 vårddagar och i Riket 11 vårddagar. Av de länsbor som vårdades för tjocktarmscancer var 57 % kvinnor. Ändtarmscancer (C20) 102 länsinnevånare vårdades 2004 på sjukhus pga. ändtarmscancer. (37 personer/ inv.) Motsvarande för riket var 25/ inv. Det var alltså 48 % fler personer från Gävleborg som vårdades för ändtarmscancer jmf med ett riksgenomsnitt. Medelvårdtiden i Gävleborg var 9 vårddagar och i riket 11 vårddagar. Av de länsbor som vårdades var cirka 50 % kvinnor. Kostnader Studier visar att kostnaden för slutenvård har minskat och kostnaden för öppenvård samt läkemedel har ökat under den senaste tioårsperioden. För att veta hur nya läkemedel påverkar kostnaden för cancervård behövs fortlöpande uppföljning och utvärdering. Prognos Eftersom cancersjukdomar är vanligare i högre åldrar och utvecklingen går mot att vi får fler äldre, kommer sannolikt cancerproblematiken på sikt att öka. Källor: SCB ROC, regionalt onkologiskt centrum Uppsala/Örebro regionen SoS, nationella riktlinjer, prel. version SoS, EpC LUPP 2004 Vårdbarometern SMG, Liv & hälsa 2004 SMG, Hälsoläget i Gävleborg 2005 Norra Regionen, Vårdprogram kolorectalcancer IHE-Fakta 11

16 12

17 Sammanfattning Stroke Stroke Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en större andel med riskfaktorer för stroke (högt blodtryck + 8 %) främst i s Hälsingland och i v Gästrikland. - en % överdödlighet totalt och % fler förlorade år (död före 65 år) år för både män och kvinnor, främst i s Hälsingland. - en större andel unga (yngre än 65 år) med stroke en ökad vårdkonsumtion (+ 5 %) i åldrarna före 65 år främst invånare i s Hälsingland. - en hög andel patienter som fått vård på strokeenhet - behov av förbättrad rehabilitering och information om stöd efter sjukhusvård Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Förslag på rimliga åtgärder för att minska risk att insjukna i stroke i vårt län? 2. Högre andel < 65 år i vårt län jmf riket. Tänkbara, åtgärdsbara orsaker? 3. Åtgärder för att minska för tidig död? 4. Följsamheten till riktlinjer för behandling och rehabilitering? 5. Andel patienter med förmaksflimmer som får varanbehandling? 6. Sker information till allmänhet om vikten av att snabbt söka vård vid misstänkt stroke? Hur sker informationen? 7. Finns system för att hantera resultat från kvalitetsregister? 8. Finns tydlig ansvarsfördelning mellan vårdgivare när det gäller primär och sekundär prevention? 12

18 12

19 Stroke Sjukdomsförekomst Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar i hjärnans kärl där 85% orsakats av infarkt i hjärnan, 10% av blödningar i hjärnan och 5% av blödning i kärl mellan hjärnhinnor. Stroke är den somatiska sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Män och kvinnor insjuknar i stroke vid olika åldrar. Före 80 års ålder är det fler män än kvinnor som drabbas, medan två tredjedelar av kvinnorna insjuknar efter 80 års ålder. Cirka 20 % av de som insjuknar i riket är yngre än 65 år och där finns en större andel män än kvinnor. Åldersgruppen före 65 år är den grupp som ökar mest av de strokedrabbade. Årligen insjuknar i riket ca i stroke varav ca är första gångs insjuknande %. För länet skulle detta motsvara ca 900 respektive 600 personer var 1056 Gävleborgare inlagda på sjukhus pga. stroke och av dessa var 22 % yngre än 65 år. Dessutom beräknas ca i riket drabbas av TIA (transitoriska ischemiska attacker). För länet skulle det motsvara ca 240 personer. Omkring 80 % av de som insjuknar i TIA är över 65 år. Förekomst av riskfaktorer Rökning, högt blodtryck och förmaksflimmer är de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av stroke. Andra faktorer som är vetenskapligt bevisade är brist på motion, dålig kosthållning, diabetes och stress. Högt blodtryck Högt blodtryck är en mycket viktig riskfaktor. En blodtrycksförhöjning med 10 mm Hg systol ger en 30% riskökning för stroke. I Gävleborg finns cirka personer med högt blodtryck det utgör en högre andel (+ 8%) jmf med riksgenomsnittet. Den största andelen med förhöjt blodtryck finns i V Gästrikland och i Bollnäs/Ovanåker. Rökning Rökning och högt blodtryck utgör en särskilt stor risk för stroke bland kvinnor. Kvinnor röker i större utsträckning än män. Relativt sett finns det färre rökare i länet än i riket. I länet finns cirka dagligrökare. Den största andelen dagligrökare finns i västra Gästrikland och i södra Hälsingland. Förmaksflimmer. Var fjärde hjärninfarkt beror på en propp som bildats i hjärtat. 16

20 Baserat på nationella beräkningar kan cirka 3000 personer i vårt län ha någon form av förmaksflimmer och 90 % bedöms vara aktuella för behandling. Låg fysisk aktivitet (i huvudsak stillasittande fritid) Låg fysisk aktivitet ger en fördubblad risk för stroke. Andelen länsbor med låg fysisk aktivitet (ca personer i länet) överensstämmer med riket. Männen i länet har i större utsträckning än kvinnorna en stillasittande fritid. Den största andelen med låg fysisk aktivitet finns i Söderhamn och i Hudiksvall/Nordanstig. Andel med högt blodtryck Andel daglig rökare Andel med låg fysisk aktivitet Riket 16,6 16,4 13,8 4,9 Länet 18 15,8 13,9 5,3 V Gästrikland 19,2 16,5 12,4 4,7 Gävle 17 15,5 14 6,0 Söderhamn 16,3 20,2 15,4 4,6 Bollnäs/Ovanåker 19,9 16,3 13,1 5,6 Ljusdal 18,6 14,2 14,5 5,5 Hudiksvall/Nordanstig 17,6 13,9 15 4,6 Kvalitet Andel med diabetes Det finns ett gott vetenskapligt stöd för att primära och sekundära insatser mot högt blodtryck, rökning, diabetes, förmaksflimmer och fysisk aktivitet kan minska risken för att drabbas av stroke. Vård på särskild strokeenhet minskar dödlighet och beroende av institutionsboende efter stroke jämfört med vård på vanlig vårdavdelning. 95 % av strokepatienterna i vårt län har fått vård på strokeenhet. Dödligheten i Cerebrovasculär sjukdom minskar i både länet och riket. Under femårsperioden var dödligheten bland kvinnor i länet 35 % större än i riket. Den största dödligheten fanns bland kvinnor i västra Gästrikland. Bland män i länet fanns en 24 % överdödlighet jämfört med riket. Här dominerar män i södra Hälsingland där dödligheten överstiger länsgenomsnittet med %. 16

21 Dödlighet i Stroke Åldersstandardiserat antal/ Källa: SMG 2005 Riket Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn Kvinnor Män Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl För tidig död (antal förlorade år före 65 år) minskar också men även här fanns en högre dödlighet i länet än i riket. Cirka 25% bland män och 35% bland kvinnor. Bland män är den för tidiga döden störst i Söderhamn där 17 män avled före 65 år pga. stroke. Antal förlorade år (död före 65 år)i cerebrovasculär sjukdom Antal förlorade år/1000 inv Källa:SMG 3,5 3 2,5 2 1,5 män kvinnor 1 0,5 0 Vä Gästrikl Gävle Bollnäs/Ovanåk Söderhamn Hudik/Nordanst Ljusdal Län Riket 16

22 Jämlikhet i vårdkonsumtion Antalet sjukhusvårdade pga. stroke har en minskande tendens i både länet och riket. Under 2004 vårdades 5% fler kvinnor och 3% fler män från länet jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden gentemot riket gäller för åldrarna under 65 år. I de äldre åldersgrupperna är antalet lika med riksgenomsnittet. Inom länet finns det en högre vårdkonsumtion i Hälsingland. Medelvårdtid för stroke i länet 12 dgr 2004 överensstämmer med riskgenomsnittet. Antalet vårdtillfällen 2004 pga. stroke i länet fördelar sig per 1000 innevånare: Gävle 3,6/1000 V Gästrikland 3,6/1000 S Hälsingland 4,4/1000 N Hälsingland 4,4/1000 Kostnader Baserat på nationell statistik kan den totala samhällskostnaden för stroke i vårt län beräknas till 420 milj. kr/år Patienternas nöjdhet Länsinnevånarnas uppfattning om strokevården 3 mån efter sjukhusvistelsen (riks- stroke 2004): 92 % var nöjda med vården på sjukhuset 74 % var nöjda med den rehabilitering de fått 73 % var nöjda med den information som de fått om sjukdomen 58 % var nöjda med den information de fått om stöd efter sjukhusvistelsen. Prognos Andelen strokedrabbade förväntas öka i takt med att vi får fler äldre i samhället. Samtidigt finns gott stöd för att åtgärder inom strokevården kan minska dödligheten och öka funktionsnivån så att patienten och närstående kan få ett bra liv trots att man drabbats av stroke. Källor: SCB SoS, Nationella riktlinjer för stroke 2005, SoS, Riks-stroke, analysrapport 2004, SoS, EpC SMG, Liv & hälsa 2004 SMG, Hälsa och sjukdom i Gävleborgs län 2005 Lupp 2004 Vårdbarometern 16

23 Sammanfattning Inflammatoriska ledsjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en lägre ( %) slutenvårdskonsumtion ### Jämförbara mått för vårdkonsumtion i öppen vård för diagnosgruppen saknas. Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Aktuellt läge för tillgången på reumatologer i vårt län? 2. Andel av reumatiker som får biologiska läkemedel med gott resultat? (effekt på livskvalitet och funktionsförmåga) 3. Finns fungerande reumateam vid sjukhusen i länet? 4. Specialistläkares medverkan i ev. reumateam i primärvården? 5. Rapport och kommentarer om egna resultat (inkl patient upplevelse) från kvalitetsregister. 17

24 Inflammatorisk ledsjukdom De inflammatoriska tillstånden inom reumatologin kan indelas i inflammatoriska ledsjukdomar - spondylopatisk artrit (M50-M54) som ofta drabbar lederna i ryggen, - reumatoid artrit (M05-M14)(ledgångsreumatism) som drabbar småleder - systemsjukdomar SLE (M30-M36) som drabbar andra organ. Dessutom finns inom reumatologin icke inflammatoriska tillstånd i rörelseorganen som ex fibromyalgisyndrom.(m79) Sjukdomsförekomst Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom reumatologin. Det är en inflammatorisk ledsjukdom som ger ledsvullnad, smärta, nedsatt muskelkraft och trötthet och som angriper och förstör brosk- och benvävnad. Nyinsjuknandet i reumatoid artrit beräknas till 20-30/ vilket motsvarar cirka 75 nya fall årligen i vårt län. Man beräknar att cirka 1 % av vuxen befolkningen lider av reumatoid artrit vilket motsvarar drygt 2000 personer i vårt län. Medelålder för sjukdomsdebut är omkring 60 år, något högre för män. Dubbelt så många kvinnor som män insjuknar och kvinnor har vid debuten högre sjukdomsintensitet och sämre ADL funktion än män. Sjukdomsförloppet innebär att i cirka 80 % av fallen leder sjukdomen till progredierande handikapp och hos % finns ett skovvis förlopp med omväxlande bra och sämre perioder. Under 2004 sjukhusvårdades 414 patienter i vårt län pga. de fyra sjukdomsgrupperna. 127 patienter M05-14, 132 patienter M45-49, 59 patienter M30-36 och 96 patienter M79. Det motsvarar en % lägre slutenvårdskonsumtion i inflammatoriska ledsjukdomar vårt län jämfört med riksgenomsnitt. Förekomst av riskfaktorer Orsaken till sjukdomen är ännu okänd men allmänt har man uppfattningen att sjukdomsutvecklingen är resultat av störningar i immunsystemet. Det finns vissa samband mellan arv och kön, och miljöfaktorer kan ha en utlösande effekt. Produktivitet och kostnader Reumatiska sjukdomar orsakar mycket lidande för de drabbade men utgör också en kostnad för samhället främst i form av produktionsbortfall. Baserat på nationella siffror kan den totala kostnaden för reumatiska sjukdomar i vårt län 17

25 beräknas till nära 95 milj. kr, varav sjukvårdskostnader inkl läkemedel cirka 30 milj. kr/år. Nya kombinationer av tidigare använda antireumatiska läkemedel och nya biologiska läkemedel kan erbjudas patienterna. Biologiska läkemedel tillkommer varje år och används vi hög sjukdomsaktivitet. En behandling beräknas kosta kr/patient och år. Systematisk uppföljning sker av dessa patienter var 3: e till 6: e mån. Medicinsk kvalitet Sjukdomen går idag inte att bota men det finns goda möjligheter att lindra värk och bromsa sjukdomens framfart. Ny kunskap har ökat medvetenheten om vikten av att behandla sjukdomen i tidigt skede. Den aktuella medicinska utvecklingen medför att nya läkemedel mot RA blir tillgängliga i allt större utsträckning. Det ställs nu stora förhoppningar på att dessa inte bara skall hjälpa på kort sikt utan även i längden skall kunna påverka sjukdomsförloppet gynnsamt. Utveckling inom reumakirurgin har inneburit förbättringar genom att söndervärkta leder kan bytas ut. Tillgänglighet Sjukdomen är ofta ett livslångt tillstånd och därför är det särskilt viktigt med en fungerande befolkningsnära vård som kan garantera trygghet, kontinuitet och närhet för patienten. Det har visats att ju tidigare behandlingen sätts in (tre-sex mån efter sjukdomsdebut) vid insjuknandet desto bättre prognos har patienten. Förhoppningen är att hela det livslånga sjukdomsförloppet skall kunna påverkas gynnsamt av tidig upptäckt och snarast möjliga behandling. Jämlikhet i vårdkonsumtion Majoriteten av dessa patienter behandlas i öppen vård. Under 2005 gjordes cirka 5000 läkarbesök vid sjukhusen i länet och 350 patienter var inneliggande på sjukhusen vid 402 vårdtillfällen. 60 % av läkarbesöken föranleddes av reumatoid artrit och fibromyalgi. 50 % av vårdtillfällena av reumatoid artrit och spondylopati. Läkarbesök och vårdtillfällen var tämligen jämt fördelat geografiskt inom länet Behov av vård för denna patientgrupp finns i alla delar i länet. Idag finns det skillnader när det gäller tillgång på särskild reumakompetens. Störst är skillnaden när det gäller tillgång till specialistläkare. Ännu finns ingen botande behandling, utan de inflammationsdämpande läkemedel som ges idag fördröjer främst sjukdomens destruktiva förlopp. Därför är den ständiga rehabiliteringen nödvändig och att denna bedrivs i särskilda reumateam med läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast 18

26 och kurator som arbetar tillsammans med patienten för att minska smärta och handikapp. Patientsäkerhet Patienter och befolkningens nöjdhet med vården Generell uppgift från vårdbarometern och inte relaterat till någon särskild sjukdomsgrupp. Genomsnittligt svar för män och kvinnor i Gävleborg jmf med riskgenomsnitt. Länet Riket Stort förtroende för hälso- och sjukvården 50 % 54 % Högt betyg på besöket i hälso -o sjukvården 77 % 80 % God tillgång till vård 70 % 75 % God telefontillgänglighet 65 % 65 % Prognos Reumatoid artrit är en allvarlig sjukdom. Efter års sjukdom har idag många patienter dåliga livsvillkor och är beroende av annan person för att klara sitt dagliga liv. Livslängden är 10 år kortare än förväntat och den för tidiga döden orsakas främst av hjärt- och kärlsjukdom. Förändringar i ålderssammansättning och invånarantal innebär att antalet personer med reumatoid artrit i befolkningen inom det närmaste decenniet kommer att vara oförändrat. Med en multidisciplinär ansats med träning och stöd och en aktiv medicinsk och kirurgisk behandling finns anledning att tro att prognosen kommer att förbättras i framtiden. Källor: SCB SoS, Svenska RA registret SoS, SOTA Reumatoid Artrit SoS, Epc LUPP 19

27 20

28 Sammanfattning artros Knä- och höftledsartros Jämfört med ett riskgenomsnitt finns i vårt län: - en större andel av länsinnevånare med riskfaktor hög ålder (+15 %) och övervikt(+24 %) med undantag av befolkningen i Gävle personer i kö till ortopedmottagningar i länet, främst i Gävle - en högre slutenvårdskonsumtion pga artros (knäartros + 20 %, höftartros + 40 %) och en kortare medelvårdtid - en större andel av befolkningen som har opererats för primär höft och knäartros ( + 25 % ) - en större andel totalplastik av de primära höftplastikoperationerna 86 % jmf riket 76 %. #### Cirka 90 länsbor har opererats utanför länet Cirka 80 utomlänspatienter har opererats i Gävleborg Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Tillgänglighet till mottagning i relation till antalet opererade patienter? 2. Ojämlik vårdkonsumtion för patientgruppen inom länet. 3. Komplikationsfrekvens vid höftplastik. 4. Rapport och kommentarer om egna resultat (inkl patientupplevelser) från kvalitetsregistren. 5. Samverkan i vårdkedjan? (Remisshantering rehabilitering). 21

29 Artros Sjukdomsförekomst Artros är en ledsjukdom där nedbrytningen av ledbrosket är större än nybildningen. Sjukdomsprocessen är individuell, hos somliga blir besvären snabbt betydande medan det hos andra kan ta decennier innan besvären ger sådan smärta och funktionsinskränkning att behandling krävs. Artros är en vanlig kronisk sjukdom som ökar med åldern. Man talar om en primär artros som debuterar sent i livet och om sekundär artros som kan relateras till en tidigare ledsjukdom eller skada i leden. Cirka 3-4 % av befolkningen över 55 år beräknas lida av artros i någon form. Det motsvarar cirka 3000 personer i Gävleborgs län. Sjukdomsgruppen utgör cirka 9 % av samtliga vårdtillfällen vid ortopedkliniken. Förekomst av riskfaktorer för höft och knäartros Hög ålder, långvarig ledbelastning och övervikt är de viktigaste riskfaktorerna för artros. Den grundläggande mekanism som orsakar nedbrytning av ledbrosket är dock okänd. Ålder I vårt län är nära 20 % av befolkningen 65 år och äldre. Andelen över 65 år är hög i hela länet m undantag av Gävle som ligger i nivå med riksgenomsnittet. (17 %). Tunga lyft och statisk belastning eller motion/idrott på elitnivå kan utgöra en ökad risk. Ledskada i form av menisk eller korsbandsskada ger ökad risk för artrosutveckling i knä. Övervikt Övervikt är en mycket viktig orsak till artrosutveckling framför allt bland kvinnor. Andelen Gävleborgare med övervikt (53%) överstiger riksgenomsnittet med 24 %. Största andelen med övervikt och fetma finns i Hälsingland och i västra Gästrikland. Andel 65+ % Andel med övervikt Andel med fetma Riket 17,2 42,7 11 Länet 19,8 52,9 13,7 Gävle 17,4 51,1 12,6 Västra Gästrikland 20,9 53,4 14,6 Bollnäs/Ovanåker 21,6 51,8 11,1 Söderhamn 21,7 55,2 13,6 Ljusdal 22,5 57,9 18,7 Hudiksvall/Nordanstig 19,7 53,

30 Medicinsk kvalitet Fysikalisk och farmakologisk behandling med information om adekvat träning och viktreduktion kan minska symtomen och även påverka artrosförloppet. Utvecklingen av artros är långsam och det går i regel flera år mellan debut och fram till att kirurgisk behandling blir nödvändig. Det är viktigt att patienten alltid får genomgå en medicinsk och ickeoperativ behandling innan kirurgiska åtgärder vidtas. Operation med knäleds- och höftplastik ger som regel ett gott resultat med god smärtlindring och bra gångfunktion. I mer än 95% av de genomförda operationerna fungerar protesen väl i 10 år efter operationen och i 85% av operationerna fungerar protesen i 20 år. Framför allt är resultatet utmärkt för den äldre patientgruppen Tillgänglighet Väntetiden till ortopedisk mottagning i Gävleborgs län var vid årsskiftet i genomsnitt ett år. Väntetiden i Bollnäs och Hudiksvall var veckor medan det till Gävle sjukhus var 112 veckor personer står i kö till ortopedmottagning vid länets sjukhus, 2700 personer till Gävle sjukhus och vardera cirka 400 till Bollnäs och Hudiksvalls sjukhus. Kö till höftplastikoperation i vårt län var 148 personer i aug och motsvarar ungefär kösituationen i övriga landsting. Väntetiden är i genomsnitt 22 veckor (Gävle 44 v och Bollnäs 4 veckor). Väntetid i riket genomsnitt 20 v. Kö till knäplastikoperation var 176 personer. Väntetiden för operation till sjukhusen i vårt län är i genomsnitt 27 veckor (Gävle 57 v och Bollnäs 4 v). Genomsnitt i riket 21v. Jämlikhet i vårdkonsumtion Knäartros 351 länsinnevånare vårdades 2004 på sjukhus pga. knäartros (127 personer/ inv.) Motsvarande för riket var 101 / inv. Medelvårdtiden i Gävleborg var 6 vårddagar och i riket 7 vårddagar. Av de länsbor som vårdades för knäartros var 60% kvinnor. 95% av de inneliggande för knäartros opererades. 333 ingrepp med knäplastik gjordes för länsbor under Motsvarande 120 ingrepp/ inv. i länet jmf med 95 / i riket. Det innebär att ca 25% mer knäplastiker gjordes för Gävleborgare än för övriga i riket. Höftartros 456 länsinnevånare vårdades 2004 på sjukhus pga. höftartros. (64 personer / inv.) Motsvarande för riket var 117 / inv. Det var alltså 40% fler personer från Gävleborg som vårdades för häftartros jmf med ett 23

31 riksgenomsnitt. Medelvårdtiden i Gävleborg var 5,7 vårddagar och i riket 7 vårddagar. Av de länsbor som vårdades var cirka 55% kvinnor. I Gävleborg var 88% av patienterna 65 år och äldre jämfört med riket 85%. Antal slutenvårdade patienter/ inv år med höftartros Riket Xlän Antal patienter som vårdades med diagnosen höft- och knäartros fördelar sig på länsinnevånare Gävle 2,4 /1000 inv. V Gästrikland 1,1 /1000 S Hälsingland 4,0 /1000 N Hälsingland 3,2 /1000 Höftplastik patienter opererades 2004 med primär höftplastik (hel- och halvprotes) i Sverige. Det motsvarar i riket ca 184 ingrepp / inv. För länsbor gjordes 613 primära höftplastiker motsvarande 227 ingrepp / inv. Det motsvarar cirka 25 % mer i länet än i riket. Primär höftplastik kan delas in i hel- eller totalprotes huvuddiagnosen för denna behandling är primär höftartros och halv- eller delprotes som nu i allt större utsträckning används vid akut operation av höftfrakturer. Det innebär att alla höftplastikoperationer inte genomförts på patienter med höftartros. I Gävleborg utgjorde totalproteser ca 90% av de primära höftplastikerna vilket kan jämföras med 76 % i ett riksgenomsnitt. Vid Bollnäs sjukhus opererades nära hälften av alla totalplastiker som genomfördes för Gävleborgare 2004 Antal genomförda höftplastiker (totalprotes) 2004 vid sjukhusen i länet: Gävle sjukhus 149 Bollnäs sjukhus 275 Hudiksvalls sjukhus

32 Ungefär 80 utomlänspatienter har opererats för primär höft och knäplastik i vårt län. Och ungefär 90 Gävleborgare har opererats utanför länet. Primär höft och knäplastik i Gävleborg och riket antal ingrepp/ inv X-län höft Riket höft X-län knä Riket knä Kvalitet Höftplastikoperation bedöms vara mycket kostnadseffektiv. 10 år efter operationen fungerar protesen till mer än 95%. Då komplikationer tillstöter är det oftast att protesen lossnar eller åker ur led. Kostnader De totala kostnaderna för höftartros beräknas till ca 2 miljarder i riket per år. Vårdkostnaderna för en höftplastikop beräknas i genomsnitt kosta kr. Kostnaderna för höftplastikoperationer för vårt län cirka 58 milj. kr. för år Prognos Ytterligare operationsbehov kan förväntas för såväl knä- som höftartros utöver den del som en åldrande befolkning ger anledning till. Källor: SoS,Nationella riktlinjer för knä- och höftartros SoS, State of the art, knä artros, höftartros, SoS, rapport från Knäregistret 2005 SoS, rapport från reg för höftledsplastik 2004 SoS, EpC SMG, Liv & Hälsa 2004 LUPP 25

33 26

34 Sammanfattning höftfraktur Höftfraktur Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en större andel (+15 %) med riskfaktorn hög ålder, > 65 år. - en större andel patienter (+20 %) med höftfraktur, främst i i åldersgrupperna år - fler vårdtillfällen (+6 %) - kortare medelvårdtid på sjukhus - 40 % färre operativa ingrepp bland de allra äldsta med diagnosen höftfraktur Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Operativa ingrepp för de över 84 år står ej i relation till incidensen. Är det fel i rapporteringen? 2. Osteoporos förebyggande insatser och skadeförebyggande insatser för äldre? 3. Andel höftfrakturer som behandlas med höftplastik? 4. Rapport och kommentarer av egna resultat (inkl patientupplevelse) från kvalitetsregister? 5. Samverkan i vårdkedjan ang. rehabilitering? 26

35 Höftfraktur Sjukdomsförekomst Höftfrakturer tillhör de mest vårdkrävande sjukdomsgrupperna inom sjukvården. Höftfraktur är ett akut tillstånd som omfattar huvudsakligen brott på lårbenshalsen (cervikala frakturer) och strax nedanför lårbenshalsen (trokantära frakturer). Behandling och läkningsprognos skiljer sig åt. Höftfrakturer drabbar vanligtvis äldre personer och medelåldern ligger nära 80 år. I de flesta fall har patienten också flera andra sjukdomar. Tre fjärdedelar av höftfrakturpatienterna är kvinnor. Risken att få en höftfraktur ökar från och med 50 års åldern. Med ökande ålder ökar fallbenägenhet och skelettskörhet. Incidensen som är högre hos stadsbefolkning än på landsbygden har ökat under 1990-talet. Cirka höftfrakturer sker årligen i Sverige och man beräknar att var fjärde säng på landets ortopedavdelningar ständigt belagd av en höftfrakturpatient. I Gävleborg har cirka 750 patienter har vårdats för höftfraktur de senaste åren. Dödligheten för höftfrakturpatienter liknar flera av andra kroniska, allvarliga sjukdomar. Under första året efter frakturen är dödligheten tre gånger högre hos institutionsboende jämfört med patienter som kommer från eget hem. Förekomst av riskfaktorer Hög ålder, benskörhet kombinerat med fallbenägenhet, rökning, fysiska risker i miljön, kroppsbyggnad, låg fysisk aktivitet, bristfällig kost är de vanligaste orsakerna till höftfraktur. Ålder I vårt län är nära 20% av befolkningen 65 år och det är cirka 15% mer än riskgenomsnittet. Andelen över 65 år är hög i hela länet m undantag av Gävle som ligger i nivå med riksgenomsnittet. (17%). Rökning I vårt län finns färre dagligrökare bland män (12,9 %) jämfört med riket (14,2 %). Andelen dagligrökande kvinnor i länet är 18,9% och det är i nivå med riksgenomsnittet. Den största andelen dagligrökande kvinnor i länet finns i södra Hälsingland och i västra Gästrikland. Låg fysisk aktivitet Andelen Gävleborgare som har huvudsakligen stillasittande fritid är i nivå med riksgenomsnittet 13,9%. En större andelen finns i Gävle, Söderhamn och i norra Hälsingland. 27

36 Benskörhet Benskörhet är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män beroende på mindre total benmassa och hormonella förändringar vid menopaus. Missbruk av alkohol och tobak och sängläge/stillasittande bidrar till utveckling av benskörhet. Omgivningsfaktorer Dålig belysning, övermöblering, lösa sladdar på golv och lösa mattor är riskfaktorer för fallolyckor bland äldre. Andel 65+ % Andel dagligrökande kvinnor Andel med låg fysisk aktivitet Riket 17,2 18,7 13,8 Länet 19,8 18,9 13,9 Gävle 17,4 17,1 14 Västra Gästrikland 20,9 21,3 12,4 Bollnäs/Ovanåker 21,6 24,2 13,1 Söderhamn 21,7 21,9 15,4 Ljusdal 22,5 19,5 14,5 Hudiksvall/Nordanstig 19,7 14,6 15 Tillgänglighet Höftfraktur inträffar akut och operation av höftfrakturpatienten bör utföras så tidigt som möjligt, inom 24 tim. Längre väntetider bör starkt undvikas. Helst bör patienten opereras inom 6 timmar från frakturens tillkomst. Det har visat sig att äldre patienter får en förlängd rehabilitering och funktionsmässig försämring om tiden mellan ankomst till sjukhus och operation fördröjs. Detta leder i sin tur till fler komplikationer och mer inaktivitet hos patienten. Jämlikhet i vårdkonsumtion 2004 vårdades 740 länsinnevånare på sjukhus pga. höftfraktur (267/ inv.) motsvarande riskgenomsnitt var 223/ inv. Antalet patienter med höftfraktur överstiger riksgenomsnittet med cirka 20%. Drygt 70 % av höftfrakturpatienterna var kvinnor. Medelvårdtiden i Gävleborg var 9,3 dagar jmf riket 11.0 dagar. I vårt län fanns 2004 en större andel med höftfraktur i åldrarna under 85 år medan det finns en större andel 85 åringar och äldre i ett riksgenomsnitt. 28

37 Antal patienter sjukhusvårdade pga höftfraktur (ICD =S72) / inv i åldersgrupper år i länet och riket Riket Gävleborg Patienter i norra Hälsingland och i Söderhamn hade de flesta vårdtillfällena pga. höftfraktur under Antal vårdtillfällen/1000 inv. i närvårdsområden 2004 pga. höftfraktur (ICD10 =S72) Gävle 2,07 Västra Gästrikland 2,62 Bollnäs/Ovanåker 2,64 Söderhamn 3,22 Ljusdal 3,32 Hudiksvall/Nordanstig 3,59 Operation Alla patienter med höftfraktur behöver akut operation med osteosyntes eller höftplastik. Det finns idag en tendens att en större andel av patienterna redan vid första vårdtillfället får en höftprotes (halv- eller helprotes)för att undvik komplikationer gjordes 1697 operativa ingrepp i höftled och lår för Gävleborgare (höftplastik och osteosyntes). Det motsvarar ca 613 ingrepp/ inv. jämfört med riksgenomsnitt 585/ inv. Cirka 40% av länsbor med en lårbensfraktur fick en protes. (jmf 46% i Nysamlandstingen) Antalet operativa ingrepp i höftled och lår överensstämmer väl med ett riksgenomsnitt utom för de äldsta åldersgrupperna där skillnaden gentemot riket är 40% färre operativa ingrepp för patientgruppen 85 år och äldre. 29

38 Operativa ingrepp i höft och lår Antal ingrepp / inv år i åldersgrupper Antal ingrepp/ inv Gävleborg Riket Kostnader Höftfraktur inklusive rehabilitering kostar cirka 1,5 miljarder /år i Sverige. Befolkningsfördelat blir kostnaderna för Gävleborg cirka 45 milj. kr/år. Protesoperation direkt vid skadetillfället blir dyrare pga. det innebär en större operation, längre vårdtid och ökad kostnad för implantat. I gengäld slipper man om operation. Kvalitet Genom förbättrade behandlingsmetoder och en aktiv rehabilitering har prognosen för höftfrakturer förbättrats avsevärt under senare år. Vårdprogram som innebär direkt belastning av frakturen efter operation, mobilisering och gångträning samt fortsatt rehabilitering i hemmet har visat sig vara mycket kostnadseffektivt. Majoriteten av höftfrakturpatienterna kan återvända till ursprungligt boende och uppnå väsentligt samma funktionsnivå som före frakturen. Prognos Antalet patienter fortsätter att öka pga. ökat antal äldre och pga. ökad riskökning i de äldre åldersgrupperna. Prevention Identifiera patienter med osteoporos. Träningsprogram riktade mot muskelstyrka, balans, koordination kan motverka fallfrekvens och frakturrisk bland äldre. Gånghjälpmedel gör förflyttning säkrare och medför ökad aktivitetsgrad. 30

39 Höftbyxa med stötdämpande inlägg är effektivt för sköra personer med stor fallbenägenhet. Tillskott av kalcium och en stunds daglig utevistelse./solljus Medikamentell behandling ex bisfosfonater. Källor: SCB SoS, nationella riktlinjer höftfraktur SoS, state of the art, osteoporos SoS, rapport Rikshöft 2004 SoS, EpC SMG, Liv & hälsa LUPP 31

40 Sammanfattning hjärt-kärlsjukdomar Hjärt-kärl sjukdomar Jämfört med ett riksgenomsnitt finns i vårt län: - en hög incidens i akut hjärtinfarkt +15 %. Högst i Ljusdal lägst i Gävle. - en större andel med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (högt blodtryck, övervikt, diabetes) - en hög vårdkonsumtion % fler vårdtillfällen i sjukhusvård. - en 10-18% överdödlighet i IHD och hjärtsvikt och 28 % fler förlorade år (död före 65 år) år för män pga akut hjärtinfarkt. Högst dödlighet i n Hälsingland, lägst i Gävle. - hög andel kranskärlsrtg + 80 % (jmf Nysam 2004) - hög andel som fått PCI +66 % (jmf Nysam 2004) Att diskutera med verksamhetsföreträdare: 1. Hur möta den höga incidensen i hjärtinfarkt? 2. Primär- och sekundärpreventiva insatser enligt riktlinjerna i länet? 3. Följsamhet till riktlinjer för diagnos, behandling och rehabilitering av hjärt- och kärlsjukdomar? 4. Rapport och kommentarer om lokala resultat (inkl patientupplevelse) från kvalitetsregistren. 5. Reperfusionsbehandling (trombolys och PCI) på lika villkor i länet? 6. Samverkan i vårdkedjan? 32

41 Hjärt- kärlsjukdom Cirka 12 % av befolkningen lider av hjärt-kärlsjukdom. Det motsvarar cirka personer i vårt län. Det är den vanligaste dödsorsaken och årligen avlider ungefär 1500 personer i vårt län pga. hjärt-kärlsjukdom. Det utgör ca hälften av alla dödsfall och cirka 20 % av alla vårdtillfällen i sluten vård samt 15 % av läkemedelsbudgeten. Nära hälften av alla invånare över 65 år lider av hjärt-kärlsjukdom i någon form. Det visar på hjärt-kärlproblematikens stora betydelse för sjukvården i Sverige. I följande sammanställning koncentreras huvudsakligen till två grupper hjärtkärlsjukdomar som tillsammans utgör cirka 80 % av de hjärt- kärlsjukdomar som finns inom hälso- och sjukvården. Kranskärlssjukdom IHD (kärlkramp och akut hjärtinfarkt vanligen orsakat av åderförkalkning i hjärtats kranskärl) och Hjärtsvikt (andfåddhet, trötthet pga. försämrad pumpförmåga hos hjärtat orsakad av störningar i blodkärl eller hjärtats retledning eller muskulatur) Sjukdomsförekomst Kranskärlssjukdom (ICD10: I 20-I 25) Var 5:e patient som söker akutmottagning har symtom på kranskärlssjukdom. Av dessa blir cirka 60 % inlagda på HIA och av dessa är ungefär 1/3 akut hjärtinfarkt och 1/3 hotande infarkt. Nyinsjuknande och död i kranskärlssjukdomar har minskat med 30 % under de senaste decennierna. Ungefär 2000 patienter sjukhusvårdas årligen för kranskärlssjukdom i vårt län. Det var 34% mer än riksgenomsnittet Akut hjärtinfarkt som är den vanligaste orsaken till akut sjukvård och svarar för 30 % av alla dödsfall. Hälften av dessa sker utanför sjukhus. Nyinsjuknandet i akut hjärtinfarkt i länet i åldersgruppen år har minskat i samma takt som i riket men ligger cirka 15 % över riksgenomsnittet för både män och kvinnor. Bland män motsvarar det cirka 200 nya fall och bland kvinnor cirka 60 nya fall i vårt län årligen. Nyinsjuknandet bland både män och kvinnor är högst i norra Hälsingland och bland kvinnor även i södra Hälsingland. Nyinsjuknandet är lägst i Gävle där incidensen för båda könen ligger obetydligt över riksgenomsnittet. Nyinsjuknandet fördelar sig på kön och i länets kommuner enl. nedan. 33

42 Nya insjuknade i akut hjärtinfarkt år åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 Riket Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn Kvinnor Män Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl Dödligheten i akut hjärtinfarkt bland länets befolkning år överstiger riksgenomsnittet med 15 % för kvinnor och med 10 % för män. Cirka 40 kvinnor och 100 män dör årligen i länet i akut hjärtinfarkt. Den högsta dödligheten finns i norra Hälsingland och i Ockelbo kommun. Dödlighet i akut hjärtinfarkt år åldersstandardiserat antal/ Källa:SMG 2005 Riket Län Ljusdal Hudik/Nstig Söderhamn Kvinnor Män Bollnäs/Ovanåk Gävle V Gästrikl Dödlighet före 65 års ålder i länet (förlorade år) pga. akut hjärtinfarkt överstiger riksgenomsnittet för män med 28% (motsvarar 40 män årligen) och för kvinnor med 4% (cirka 10 kvinnor/år) 34

43 Hjärtsvikt (ICD10: I30- I52) Hjärtsvikt är ett vanligt och allvarligt tillstånd med tilltagande incidens med ökande ålder. Orsaken är vanligen en kranskärlssjukdom, högt blodtryck eller diabetes. Baserat på nationella data kan nyinsjuknandet i hjärtsvikt i vårt län beräknas till 900 personer/år och att cirka 2200 personer över 60 år i vårt län lider av hjärtsvikt. Cirka 2000 patienter sjukhusvårdas årligen i vårt län pga. hjärtsvikt det är 18 % mer än riksgenomsnittet. Baserat på nationella siffror beräknas att dödligheten / inv. överstiger riket med 18 %. Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom Risken att insjukna ökar kraftigt med stigande ålder. En person i års ålder har nära 9 gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som en person som är år. 9/10 hjärtinfarkter kan förklaras av följande riskfaktorer Rökning, blodfett, högt blodtryck, diabetes,fetma, stress, brist. fysisk aktivitet, litet intag av frukt/grönt. De mest betydelsefulla faktorerna för hjärtinfarkt är förhöjda blodfetter och rökning som tillsammans kan förklara 2/3 av hjärtinfarkterna. Det finns även en ärftlig risk att drabbas av hjärtsjukdom. Andel länsinnevånare med övervikt, diabetes och högt blodtryck överstiger riskgenomsnittet med 8-12%. Riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar fördelar sig i vårt län enl. nedan Andel med högt blodtryck Andel daglig rökare Andel med låg fysisk aktivitet Andel med diabetes Andel med övervikt Andel med stress Riket 16,6 16,4 13,8 4,9 47,2 15,1 Länet 18 15,8 13,9 5,3 52,9 15,0 V Gästrikland 19,2 16,5 12,4 4,7 53,4 12,1 Gävle 17 15,5 14 6,0 51,1 16,4 Söderhamn 16,3 20,2 15,4 4,6 55,2 14,3 Bollnäs/Ovanåker 19,9 16,3 13,1 5,6 51,8 15,3 Ljusdal 18,6 14,2 14,5 5,5 57,9 17,4 Hudiksvall/Nordanstig 17,6 13,9 15 4,6 53,