ENTREPRENÖRSKAP & SKOLAN. Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENTREPRENÖRSKAP & SKOLAN. Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?"

Transkript

1 ( )

2 ENTREPRENÖRSKAP & SKOLAN Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan?

3 FSF 2007:17 ISBN

4 Innehållsförteckning FÖRFATTARPRESENTATIONER... I FÖRORD... III INTRODUKTION... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. DEL I FORSKNINGEN OM ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN... 7 ENTREPRENÖRSKAPSVÄVEN... 9 DILEMMA 1 DEN SNÄVA EKONOMISKA SYNEN PÅ ENTREPRENÖRSKAP DILEMMA 2 DEN STEREOTYPA SYNEN PÅ ENTREPRENÖREN BREDDNINGEN AV ENTREPRENÖRSKAP I SKOLANS VÄRLD DEL II AKTÖRERNAS SYN PÅ ARBETET MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN UPPRINNELSEN TILL ES ES-07 EN STUDIE AV 5 LÄN BLEKINGE GÄVLEBORG HALLAND VÄSTERNORRLAND ÖREBRO LIKHETER OCH SKILLNADER OCH MELLAN LÄNEN DEL III UPPLÄGG &GENOMFÖRANDE AV ES HUR VI GÅTT TILLVÄGA INTERVJUER NÅGRA NOTERINGAR FOKUSGRUPPINTERVJUER FOKUSGRUPPINTERVJUERNA I ES INTRODUKTION BILDEN PRESENTATION AV TANKAR/REFLEKTIONER FÖREBILDERNA EFFECTUATION OCH CAUSATION FOKUSGRUPPINTERVJUER:- EN ARENA FÖR REFLEKTION OCH AKTION DEL IV VAD LÄRARE BERÄTTAR ATT DE GÖR NÄR DE GÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING ÖVERSÄTTNINGSPROCESSEN MÅNGFALD ENTREPRENÖRSKAP SOM EN AKTIVITET ENTREPRENÖRSKAP SOM EN PEDAGOGIK MÅNGFALD EN SUMMERING ORGANISERINGEN STYRDOKUMENT PLANERING AV UNDERVISNING... 58

5 EXTERNA RESURSER ELDSJÄLAR ENTREPRENÖRIELLA ELEVER - EN ANOMALI? ORDNING AV REDA VAD ÄR DET? ETT EXEMPEL PÅ ORGANISERING AV ENTREPRENÖRSKAP ORGANISERING EN SUMMERING SAMMANHANGET ENTREPRENÖRSKAP EN NYCKELFRÅGA I SKOLANS UTVECKLING DEL V AVSLUTANDE DISKUSSION ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN -KEJSARENS NYA KLÄDER? Figurförteckning FIGUR 1, DEN BILD SOM INTRODUCERADE FOKUSGRUPPINTERVJUERNA I ES FIGUR 2, OMSLAGET TILL EU:S GRÖNBOK OM ENTREPRENÖRSKAP FIGUR 3, UPPDELNINGEN I CAUSATION OCH EFFECTUATION FIGUR 4, EN ÖVERSIKT ÖVER ENTREPRENÖRSKAPSAKTIVITETER/TEMAPEDAGOGIK I GRUND OCH GYMNASIESKOLAN FIGUR 5, UTVECKLINGEN AV ENTREPRENÖRSKAPSUTBILDNING Tabellförteckning TABELL 1, TRE VÄRDEGRUNDER - OCH LOGIKER - FÖR ENTREPRENÖRSKAPANDETS FUNKTION I SAMHÄLLET TABELL 2, ANTAL ELEVER I LÄNENS SKOLOR 2006/ TABELL 3, DE FREKVENT MEST FÖRKOMMANDE FÖREBILDER SOM OMNÄMNDES VID INTERVJUERNA... 41

6 Författarpresentationer Karin Berglund, Filosofie doktor och forskare vid Mälardalens Högskola Karin Berglund arbetar som forskare vid Ekonomihögskolan, Mälardalens Högskola, och disputerade i februari 2007 på avhandlingen Jakten på Entreprenörer om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. I sin forskning har Karin intresserat sig för vilken betydelse entreprenörskap skulle kunna få i samhället om det tolkades lite bredare så att andra värden, än enbart ekonomiska omfattades, att andra personer än den stereotypa västerländska manliga hjälten lyfts fram, och att andra processer än enbart de som leder till nystart av företag uppmärksammas. Det övergripande forskningsintresset handlar således om att synliggöra entreprenörskapets undertryckta former, grupper, och värderingar. E-post: Carina Holmgren, Forskningsassistent vid FSF Carina har varit engagerad i flera studier kring ungt entreprenörskap. Hon ansvarade bland annat för den skolundersökning som genomfördes 2004 inom ramen för projektet Creating Opportunities for Young Entrepreneurship - Nordic examples and experiences och som även följts upp med ytterligare en undersökning Carina ansvarade även för utvärderingen av konceptet Open for Business, ett koncept som importerades från Kanada vid millennieskiftet. Därutöver är Carina engagerad i flera pågående projekt som berör entreprenörskap i skolan, däribland projektet Den företagsamma skolan i Västra Götaland. E-post: i

7 ii

8 Förord Under 2004 genomfördes den nordiska studien Creating Opportunitities for Young Entrepreneurs Nordic examples and experiences av Forum för småföretagsforskning (FSF) i syfte att kartlägga och analysera pågående aktiviteter inom området ungt entreprenörskap. Studien Entreprenörskap & Skolan (ES-07) är en uppföljning av den nordiska studien och omfattar en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en uppföljning av den enkätstudie som genomfördes av de svenska grund- och gymnasieskolorna Den kvantitativa delstudien av ES-07 presenteras i en separat rapport, Entreprenörskap i grund och gymnasieskolor En kvantitativ studie 2004 och Denna rapport återger den kvalitativa delstudien där vi lyssnat till och analyserat berättelserna om vad lärare och elever gör när de gör entreprenörskap. Studien bygger på 17 intervjuer med aktörer engagerade i arbetet att stimulera skolorna att arbeta med entreprenörskap och intervjuer med 78 representanter för 23 skolor i länen Blekinge, Gävleborg, Halland, Västernorrland och Örebro. Projektet har genomförts i samverkan mellan FSF, Nutek, Länsstyrelsen Blekinge, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Gävleborg, Region Halland, Regionförbundet Örebro samt Sveriges Kommuner och Landsting. Vi vill rikta ett stort tack till deltagarna i vår referensgrupp för ert engagemang och värdefulla kommentarer: Anders Lundström FSF, Ingrid Viklands Entreprenör Y, Bengt Lindberg Länsstyrelsen Blekinge, Erik Lindhult Mälardalens Högskola, Björn Sandström - Nutek, Kent Bogren - Region Gävleborg, Ulf Mattsson och Helena Sagar - Region Halland, Sven-Erik Sahlén Regionförbundet Örebro, Linda Askelöf och Lena Lundström - Sveriges Kommuner och Landsting och Gabriella Holm - Ungt Entreprenörskap i Stockholmsregionen. Vi vill samtidigt passa på att rikta ett stort tack till Bengt Johannisson, Växjö Universitet, Anders Olofsson, Mittuniversitetet och John Wallon, Nutek för konstruktiva kommentarer i arbetet med att färdigställa denna rapport. Vill vi även rikta ett speciellt tack till alla aktörer, lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare och elever som gjort denna studie möjlig genom att skapa tidsutrymme för intervjuer. Vi vet att det i många fall krävt mycken möda för att skapa detta utrymme och att ni i vissa fall även använt fritid för att genomföra intervjuerna. Stort tack för ert engagemang! Örebro den 9 oktober 2007 Karin Berglund Carina Holmgren Fil. dr och forskare Forskningsassistent Mälardalens högskola Forum för småföretagsforskning iii

9 iv

10 VAD BERÄTTAR LÄRARE ATT DE GÖR NÄR DE GÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN? Karin Berglund & Carina Holmgren Introduktion Att tala om entreprenörskap som ett homogent fenomen tenderar minst sagt att vara problematiskt. Det verkar många gånger finnas lika många historier att berätta om entreprenörskap som det finns entreprenörer involverade i att förändra lokala samhällen, förnya sociala strukturer, starta företag, initiera förändringsprocesser inom organisationer, förverkliga livsprojekt, eller introducera och arbeta med entreprenörskap i utbildningens praktik. De många berättelserna kommer i allra högsta grad även till uttryck i skolans värld. Denna rapport syftar till att redogöra för några av dessa berättelser. Till skillnad från den kvantitativa studien som framför allt visar hur frekvent begreppet entreprenörskap används för att beskriva skolans verksamhet söker vi här säga något om vad entreprenörskap getts för innehåll i skolans värld. Med andra ord syftar denna studie till att undersöka om, och i så fall hur, entreprenörskap har översatts när det har introducerats i skolans värld. Av den anledningen lyder den övergripande frågan: Vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Denna forskningsrapport syftar följaktligen till att presentera studien Entreprenörskap & Skolan 2007 (ES-07), en studie som består av djupintervjuer med aktörer och fokusgruppintervjuer med skolans personal. Eftersom studien i hög utsträckning kan beskrivas som empirisk dvs. vi har sökt att ta vara på de erfarenheter som gjorts av dem som arbetar med entreprenörskap i skolan består stora delar av rapporten av citat, dialoger och berättelser om och beskrivningar av den praktik som pågår. Vi har med andra ord lagt stor vikt på att 5

11 låta praktikernas röster att komma till tals. Vår förhoppning är att det kan ge läsaren en inblick i vad entreprenörskap kommit att innebära i konkret praktik, likväl som vad det kommit att betyda för dem som det berör. Rapporten är uppdelad i följande fem delar: I. I den första delen söker vi, genom att föra en teoretisk diskussion om entreprenörskapsbegreppet, att ge en bakgrund till föreliggande forskningsprojekt. Vi ger inledningsvis en inblick i forskningen om entreprenörskap i skolan. Därefter följer en diskussion om hur entreprenörskap kan förstås i det större samhällssammanhanget, och att det finns några dilemman som är värda att beakta i arbetet med att introducera entreprenörskap i skolans värld. II. I den andra delen berättar vi om upprinnelsen till ES-07, och om hur de fem län som medverkat i studien - Blekinge, Gävleborg, Halland, Västernorrland och Örebro - arbetar med entreprenörskap. Denna beskrivning bygger framförallt på 19 aktörers berättelser om länens arbete med att integrera entreprenörskap i skolan III. I den tredje delen beskriver vi hur vi gått tillväga när vi träffat de 78 personer som företrätt skolan i denna studie. De fokusgruppintervjuer som utförts med representanter för de 23 skolor som medverkat menar vi inte bara har gett oss ett intressant forskningsmaterial, utan att de även skapat en arena för reflektion i de berörda skolorna. IV. I den tredje delen analyserar vi de 19 fokusgruppintervjuer som genomförts. Detta gör vi genom att knyta an till följande tre centrala ledord; Entreprenörskap i skolan kännetecknas av en mångfald, som till stor del beror på hur undervisningen organiseras. Trots mångfalden kännetecknas entreprenörskap i skolan av ett gemensamt kännetecken. Närmare bestämt av viljan att, genom att placera saker i ett större sammanhang, skapa motivation för lärande och utveckling. V. I den avslutande delen för vi en diskussion huruvida entreprenörskap i skolan kan betraktas som kejsarens nya kläder, eller ej. Kort sagt, är det framväxande arbetssättet som söker tänja på givna ramar och skapa ett större sammanhang för lärande, samt träningen i det entreprenöriella förhållningssättet till sin omvärld, något genuint nytt? Om inte, hur kan vi då lära av de diskussioner som förts tidigare för att skapa en större förståelse för vad området Entreprenörskap & Skolan handlar om? 6

12 DEL I FORSKNINGEN OM ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Forskningen om entreprenörskap och skolan När Johannison och Madsén kom med rapporten I Entreprenörskapets tecken en studie av skolning i förnyelse 1997 argumenterade de för betydelsen av att arbeta med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskap i skolan, menar de, handlar om ett aktivt samarbete med såväl näringslivet som andra aktörer i samhället för att hitta nya former och kontexter för lärande. Entreprenörskap, menar de vidare, kan betraktas som en skapelseprocess där samspelet mellan individer är det centrala: Entreprenörskap kan ses som en form av företagsamhet. Människan besitter som barn generellt de förmågor som förknippas med företagsamhet, nämligen tillitsfullt och engagerat agerande, initiativtagande, nyfikenhet, upptäckarglädje, kreativt experimenterande med tillvaron, reflektioner över gjorda erfarenheter och ständigt sökande efter utmaningar. (Ibid:19) Entreprenörskap har alltsedan dess blivit ett begrepp som tycks ha vunnit terräng inom skolan. Frågan är dock vad som kommit att åsyftas med entreprenörskap & skolan? I en studie av Holmgren (2005) visas att det, framförallt på gymnasium samt universitet och högskola, handlar om att sätta unga människors förmåga att starta företag i fokus. Entreprenörskap på schemat innebär således i alla fall på de högre nivåerna i utbildningssystemet - att eleverna ska lära sig bli entreprenörer, vilket i första hand syns innebära att de ska starta och driva egna företag. Forskningen om entreprenörskap i skolan har också ofta handlat om de högre nivåerna i utbildningsväsendet, dvs. högskola och universitet, och intresset har riktats mot innovationsprocesser som leder till att nya företag startas (t ex Lee, 2003; Charney och Libecap, 2003; Koch, 2003; Owusu-Ansah och Fleming 2001; Saks, 2002; Gartner och Vesper, 1994; Westhead, Storey och Martin, 1994). Trots den, i detta sammanhang, ofta självklara uppfattningen att entreprenörskap hör hemma på ekonomihögskolor och inbegriper praktiker som att skriva affärsplaner finns motbilder och kritiska röster. Gibb (2002; 2004) problematiserar t ex den ofta obestridda kopplingen mellan entreprenörskap och 7

13 det företagsekonomiska ämnet. I samma linje menar han att affärsplaner inte behöver ha så stor anknytning till entreprenörskapsutbildning. På senare år har det emellertid vuxit fram en forskning som riktar sig mot andra nivåer i skolväsendet. Sara Cervantes (2006) diskuterar exempelvis i sin avhandling hur gymnasieelevernas attityder till att driva småföretag kan förändras genom entreprenörskapsutbildningen i gymnasieskolan. Forskningen om entreprenörskap i skolan har också vuxit i bredd, i den meningen att den blivit interdisciplinär. Olofsson (2006), som hör hemma inom det pedagogiska området, diskuterar exempelvis att entreprenörskap kan bidra till att förändra former för socialisering i skolans värld. Till skillnad från den företagsekonomiska disciplinen finner vi inom den pedagogiska disciplinen en mer skeptiskt attityd till vilken roll som entreprenörskap kan spela i skolans värld (t ex Holmgren och From, 2004; Leffler och Svedberg, 2004, Leffler, 2006). I denna linje har Mahieu (2006) intresserat sig för vilka villkor som det politiska intresset för entreprenörskap har skapat i skolans värld. Frågan om skolan i sig är en entreprenöriell miljö har länge undandragit sig uppmärksamhet. Möjligtvis beroende på att pedagogiska forskare hellre använt begrepp som skolutveckling, professionalism, pedagogiskt samtal eller frirum (Berg, 2003), för att beteckna fenomen som med annat språkbruk skulle kunna benämnas entreprenörskap i skolan. Att skolan mer och mer har kommit att efterlikna andra organisationer, inte minst efter mönsterbild från näringslivet, behöver heller inte ha lett till att skolan blivit mer entreprenöriell, utan ses av Löwstedt (1999) som att skolan ockuperats av idén om en modern organisation. Mühlenbock (2004) tar emellertid upp entreprenörskapet inom skolan, dvs. det entreprenörskap som praktiseras av skolans personal, i sin avhandling. Hon menar att entreprenörskapet i skolan inte är något personligt, utan kännetecknas av kollektiv form. Det finns, enligt henne, inga tydliga entreprenörer i skolan, däremot finns ett entreprenörskap som lätt riskerar att komma i skymundan. Ett entreprenörskap som drivs av kollektivet lärare där ingen tydlig person träder fram som en representant för entreprenörskapet. I stället tycks det pågå utspritt i rummet av flera aktörer. Tidigare forskning visar således att entreprenörskap i skolan både kan förknippas med elevers och med lärares förmåga att förhålla sig till det spänningsfält som uppstår mellan skolan och dess omvärld. Oftast förknippas dock entreprenörskap i skolan med elevernas förmåga att starta företag, även om det numera tycks övergå i att betrakta entreprenörskap som kreativitet i största allmänhet och därmed vikten för elever av att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt till omvärlden för att rusta sig inför framtiden. I något mindre omfattning har det skrivits om lärarnas entreprenörskap och de förändringsprocesser som pågår inom skolans värld. I denna studie gör vi ingen avgränsning mellan dessa typer 8

14 av entreprenörskap, och inte heller någon rangordning dem emellan. I stället har vi intresserat oss för vilka gränser som skolans personal sätter upp kring begreppet. För genom deras berättelser har vi getts en möjlighet att säga något om vad som innefattas och även exkluderas när det handlar om entreprenörskap i skolans värld. Därmed kan vi också få en uppfattning om vilken betydelse som entreprenörskap getts i skolans värld. Entreprenörskapsväven Det ser, som vi inledningsvis diskuterade, ut att finnas ett mängd berättelser om entreprenörskap som alla mer eller mindre söker att göra anspråk på entreprenörskap på just sitt sätt (Berglund, 2007). Men även om det finns en uppsjö med entreprenörskapsversioner, är det inte alla som är lika användbara - eller förståeliga. Att tala om socialt entreprenörskap, ekologiskt entreprenörskap, urbefolkningars entreprenörskap, ungt entreprenörskap, kvinnors entreprenörskap (ja, listan kan göras lång) blir i vissa fall obegripligt. För, vad är det för skillnad på vanligt entreprenörskap och ett likalydande som har prefixet ekologiskt eller socialt? Handlar det om att man måste ta hänsyn till några nya regler, månntro? -Nej, skulle nog många anhängare av de senare formerna säga, det handlar om att fokusera andra värden i samhället. Det sociala entreprenörskapet syftar enligt många primärt till att nå sociala resultat. Och, de som betonar vikten av att rikta blicken mot specifika grupper skulle säga att det handlar om att dessa grupper hittills gått obemärkta förbi i entreprenörskapandets praktik: Dels har det för många av dessa grupper pågått i det fördolda (kunde t ex en kvinna starta företag för ett sekel sedan?). Dels är det många som inte kan identifiera sig med den stereotypa mytbild som vuxit fram av entreprenören som västvärldens hjälte. The self-made man som, utifrån ingenting och med egna händer, byggt upp ett imperium (jmf Holmqvist och Sundin, 2002). Parallellt med dessa versioner som växer fram, blir vi ständigt påminda om att det finns en version som dominerar. I denna version sammankopplas entreprenörskap med den industriella sfären och den ekonomiska dimensionen (Hjorth, 2003). Detta innebär att värden som sociala och ekologiska placeras, om inte i bakgrunden, så på andra plats (Steyaert och Hjorth, 2004). Det verkar helt enkelt vara så att pengar utgör en självklar rationalitetsgrund, medan andra mål framstår som irrationella, i alla fall i den dominerande versionen av entreprenörskap. I samma linje tenderar den dominerande versionen att relatera till en stereotyp bild av vem som är - och därmed också av vem som kan bli - entreprenör. Detta leder i sin tur till idealiserade versioner av en individ som många får svårt att relatera till (Nicholson och Anderson, 2005; Jones och Spicer, 2005). Idealiserade bilder 9

15 tycks således ha en uteslutande effekt, vilket hindrar den utveckling som man önskar skapa genom samtalet om entreprenörskap, såväl i skolan som i samhället i stort. Denna flora av entreprenörskapsversioner kan, menar Berglund och Johansson (2007a) förstås som en väv bestående av såväl tjocka som tunna tanke- och kommunikationstrådar. Trådarna i entreprenörskapsväven är följaktligen verksamma både i våra tankar om entreprenörskap och i de samtal som vi för, likväl som i dem som vi så lätt förförs av i den offentliga debatten. Trådarna bildas i social interaktion när vi - genom användandet av metaforer, representationer, bilder, berättelser och uttalanden - ger entreprenörskap en viss betydelse (jmf Burr, 1995). Respektive tråd frambringar således en viss version av världen, och ger följaktligen också entreprenörskap en viss betydelse i den världen. Några av entreprenörskapsvävens trådar har med tiden blivit tjocka, vilket innebär att deras betydelser kommit att fixeras och bli för givet tagna. De jämförelsevis tunnare trådarna däremot är betydligt mer sköra, och kan även lätt framstå som obegripliga i skenet av de förra. Ibland kan man tänka sig att de tunna trådarna och deras alternativa betydelser kan komma att stå i konflikt med, och därför åsidosättas av, de tjocka trådarna. Men de tunna trådarna kan också påminna oss om att vi emellanåt måste ompröva de sanningar vi kommit att ta för givna. När inte trådarna möts, eller när de dominerande är för starka, får vi svårt att kommunicera, och i stället för dialog uppstår monolog. Vävmetaforen menar vi kan öppna upp för en dialog om vilken roll entreprenörskap kan ha, - och få, - i skolans värld, utan att för den skull undanhålla de dilemman som relaterar till den snäva ekonomiska synen på entreprenörskap och bilden av den heroiske entreprenören. Dilemma 1 Den snäva ekonomiska synen på entreprenörskap I den Europeiska Kommissionens dokument Att hjälpa till att skapa entreprenörsanda - En vägledning med god praxis för att främja entreprenörsanda och entreprenörsförmåga genom utbildning, lyfts frågan om varför entreprenörskap behövs i skolan. Svaret, som ges i nästkommande mening, innehåller till stor del de antaganden som i allmänhet görs om entreprenörskap. De betydelser vi tillskriver fenomenet som oftast tas för givna. De som allt som oftast fungerar som en tyst bakgrund till vår tids samtal om entreprenörskap: Att främja entreprenörsanda är en nyckel till att skapa sysselsättning och förbättra konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten i hela Europa. (Europeiska Kommissionen, 2004) 10

16 Entreprenörskap framstår som något som till sin natur är gott, både för samhället och för människorna. Det tycks vara lösningen på ekonomisk tillväxt och därmed en förutsättning för vårt samhälles utveckling eftersom det skapar arbetstillfällen, vilket gör att vi kan behålla vår välfärdsstat. Det problem som adresseras är sålunda ekonomiskt bestämt. Men så lever vi också i en ekonomiserad värld där logiken i vår tid är tillväxt (jmf Friman, 2002). Värden som sociala, ekologiska och egalitära, likväl som moraliska och etiska diskussioner, tycks ha intagit andraplatsen. Dessa andra ståndpunkter har följaktligen getts en undanskymd plats när vi talar om entreprenörskapets förmåga att skapa framtiden. Och det o- avsett om vi talar om samhället i stort, eller om enskilda individers livsbanor. Entreprenörskap tycks således bilda en viktig, - och högst passande, - pusselbit i den stora berättelsen om moderniteten, vilken kan beskrivas som drömmen om en värld med tydliga beskrivningar för varje situation och där ingen enda situation lämnas utan föreskrifter. I en sådan värld ses utveckling inte enbart som förändring, utan framförallt som framsteg (t ex Foucault, 1980; Lyotard, 1984; von Wright, 1993). Med all rätt kan, och bör vi fråga oss huruvida normdefinitionen av entreprenörskap exkluderar andra viktiga utgångspunkter från vilka samhällen och människor utvecklas. Annorlunda formulerat: utveckling, vilket åsyftas i samtalet om entreprenörskap, borde förutom den ekonomiska synen även övervägas från sociala och ekologiska dimensioner. Detta förs även på tal av EU:s medlemsländer (t ex European Commission, 2002; Näringsdepartementet, 2002). Genom att tolka entreprenörskap från dessa andra utgångspunkter, framstår de för givet tagna antaganden vi gör om entreprenörskap tydligare i sina konturer. Tabell 1 kan läsas som en översikt över hur entreprenörskapsvävens tjocka tråd (det ekonomiska entreprenörskapet) relaterar till två av vävens tunnare trådar (det sociala och ekologiska entreprenörskapet). Kanske kan tabellen nedan bidra till att synliggöra hur andra värden och motiv kan fungera som starka drivkrafter för entreprenörskap. Gränserna mellan de tre ovanstående ansatserna är naturligtvis inte huggna i sten, utan bör båda ses som beroende av varandra och sammanvävda. Vad vi emellertid försöker göra en poäng av här är att det ekonomiska perspektivet vanligtvis utgör en utgångspunkt i samtalen om entreprenörskap. Entreprenörskap sammankopplas således inte med förändring per se, utan med ekonomisk förändring där det är skapandet och utvecklingen av företag som utgör huvudtemat. Vad vi undrar över är huruvida denna logik där entreprenörskap jämställs med ekonomisk tillväxt utesluter diskussioner om andra rörelser, som i någon mening bidrar till att förändra livet i såväl samhället som för enskilda människor. Vi ifrågasätter således inte företagandet i sig, utan vilka antaganden vi gör om motiven bakom företagandet. Kan vi se alla de tre värdegrunderna som 11

17 samverkande drivkrafter i entreprenörskapets praktik? Eller är det månntro så att någon av dem prioriteras? Tabell 1, Tre värdegrunder - och logiker - för entreprenörskapandets funktion i samhället Ekonomiskt entreprenörskap en tjock tråd i entreprenörskapsväven Entreprenörskap är någonting gott, både för samhället och människorna. Entreprenörskap förändrar och förnyar industrin och affärslivets strukturer och löser därmed de strukturella problem som uppstår i globaliseringens efterdyningar. Entreprenörskap leder till ekonomisk tillväxt och skapar nya arbetstillfällen. Ekonomiska värderingar utgör den rationella grund varifrån beslut fattas. Entreprenörskap utvecklar samhället i enligt med den ekonomiska rationaliteten. Socialt entreprenörskap en tunn tråd i entreprenörskapsväven Socialt entreprenörskap är någonting gott både för samhället och människorna. Socialt entreprenörskap löser de problem som faller utanför rådande strukturer. Socialt entreprenörskap leder till ett mer humant samhälle. Sociala värderingar utgör den rationella grund varifrån beslut fattas. Socialt entreprenörskap förändrar samhället genom att fokusera värderingar och initiativ som undertrycks av den ekonomiska rationaliteten. Ekologiskt entreprenörskap en tunn tråd i entreprenörskapsväven Ekologiskt entreprenörskap är någonting gott, såväl för naturen som för människorna och samhället. Ekologiskt entreprenörskap löser de problem som rör naturens tillstånd, klimatfrågan, etc. Ekologiskt entreprenörskap söker bevara våra naturtillgångar. Ekologiska värderingar utgör den rationella grund varifrån beslut fattas. Ekologiskt entreprenörskap förändrar samhället genom att fokusera värderingar och initiativ som undertrycks av den ekonomiska rationaliteten. Om det nu är så att vi är fast i den ekonomiska dimensionen behöver vi fundera över vad det är som vi kommunicerar till nästa generation dvs till de elever som är tänkta att komma i kontakt med entreprenörskap under sin utbildningstid. Som tidigare forskning visar tenderar likhetstecknet mellan entreprenörskap och ekonomi också att skapa konflikter, spänningar och låsningar när entreprenörskap introduceras i skolans värld (Berglund och Holmgren, 2006). Genom att lyfta fram dessa tre dimensioner hoppas vi på att skapa öppningar och dialog istället för låsningar och konflikter. Dilemma 2 Den stereotypa synen på entreprenören På alla nivåer den europeiska, nordiska, svenska och regionala betonas i policydokument vikten av att stimulera viktiga entreprenöriella egenskaper hos eleverna. Så här uttrycks det t ex i EU:s Att hjälpa till att skapa entreprenörsanda - En vägledning med god praxis för att främja entreprenörsanda och entreprenörsförmåga genom utbildning : 12

18 På låg- och mellanstadienivå skall undervisningen i entreprenörskap syfta till att hos eleverna främja personliga egenskaper som kreativitet, initiativförmåga och självständighet, vilka bidrar till utvecklingen av en entreprenörsanda som eleverna kommer att få nytta av i sina liv och i alla typer av arbete. På detta stadium bör självständiga och aktiva former av inlärning utvecklas. Dessutom skall undervisningen ge eleverna tidiga kunskaper om och kontakter med näringslivet, liksom viss förståelse för företagarnas roll i samhället. (Europeiska Kommissionen, 2004: 17) Ovanstående beskrivning av entreprenörskapsutbildning utgör den definition som förbereddes av experter från EU:s medlemsländer i Bestprojektet 1. Framförallt betonas att elever i år 1-6 behöver uppmuntras att utveckla personliga kvalitéer som är relevanta för praktiserandet av entreprenörskap, som exempelvis kreativitet, företagsamhet, risktagande och ansvarstagande. Det antas således att elever i åldern 7-12 år inte tar risker eller ansvar. Inte heller är de kreativa och företagsamma. Att stimulera entreprenöriella egenskaper utgör även en viktig fråga i det svenska nationella entreprenörskapsprogrammet: Undervisningen i entreprenörskap bör därför omfatta följande: Främja utvecklingen av personliga egenskaper Med entreprenöriella egenskaper avses egenskaper såsom självtillit, kreativitet, vilja att ta risker, kommunicera och samarbeta samt handlingskraft. (Nutek, 2004: 9) Intresset för att stimulera vissa egenskaper och beteenden i entreprenörskapsutbildning kan spåras tillbaka till entreprenörskapsforskningen, och framförallt till den beteendevetenskapliga forskningen som dominerande området mellan 1950 och 1960 (se t ex Filion, 1998). Denna forskning syftade framförallt till att besvara frågan; Vem är entreprenören? Forskarna studerade med andra ord vilka egenskaper som kunde urskilja entreprenörer från andra människor, för att kunna identifiera och stödja de entreprenöriella individerna (Landström, 2000). Filion sammanfattar några av de egenskaper som han menar varit särskilt inflytelserika i denna forskningsansats, däribland kreativitet, risktagande, initiativtagande, självständighet, resultatorientering, självtillit, osv. Med anda ord, egenskaper som i hög utsträckning återkommer i samtalet om entreprenörskapsutbildning. Förutom att resultaten från denna forskningsansats varierade i hög grad visade sig många forskningsresultat även att vara motsägelsefulla. Uppdraget att försöka fastställa vem entreprenören var visade sig därmed vara förgängligt, eftersom entreprenörer uppvisade både många och motsägelsefulla ansikten. Sedermera 1 Bestprojektet utgjorde ett EU-initiativ för att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan i EU:s medlemsländer. Syftet med detta projekt, och även andra Bestprojekt, var främst att få till stånd policyförändringar. 13

19 har också kritik riktats mot denna forskning, delvis på grund av metodologiska skäl (Landström, 2000). Delvis eftersom denna forskning producerat en maskuliniserad och etnocentrisk bild över vem som är entreprenör dvs. den heroiske västerländske mannen som tar risker och som med egna händer skapar en framtid (t ex Ogbor, 2000; Ahl, 2002; Bruni, Gherardi och Poggio, 2004). Slutligen har denna forskning kritiserats från ett pedagogiskt perspektiv eftersom betoningen av inre egenskaper förutsätter en syn på utbildning som en okomplicerad process som handlar om input och output (Holmgren och From, 2004). Betoningen av vissa egenskaper, vilka använts för att definiera entreprenören i forskningen, tycks nu användas oreflekterat för att producera en viss typ av människa i utbildningens praktik (Berglund och Holmgren, 2005). Produktionen av en sådan människa har konsekvenser. För det första utgår man från att barn saknar dessa egenskaper och att de därför måste utbildas för att utveckla dem 2. Entreprenörskapsutbildningen ser därigenom ut att vara ett helt igenom individuellt projekt. Som Johannisson och Madsén (1997) sammanfattar det kan barn mycket väl ses ha dessa egenskaper från början och att det i stället är utbildningssystemet som berövar dem eller i vart fall begränsar dem - att vara kreativa, initiativtagande, problemlösare, osv. Med detta resonemang skulle den policy som utvecklats för att införa/stimulera entreprenörskap i skolan kunna vara den omvända. Det vill säga, i stället för att sätta individens egenskaper i fokus rikta blicken mot utbildningssystemets strukturer och lämna barnen utanför denna omvandling. För det andra, genom att betona vissa egenskaper som entreprenöriella framstår med ens andra egenskaper - som t ex mjukhet och omhändertagande inte som entreprenöriella. Och därmed inte heller som lika viktiga. Det kan, med andra ord, vara lätt hänt att de elever som inte betraktar sig själva att vara i besittning av dessa entreprenöriella egenskaper exkluderar sig från det entreprenöriella projektet. Breddningen av entreprenörskap i skolans värld Att föra fram en bredare syn på entreprenörskap görs idag inom forskningen. Det finns ansatser som kritiserar såväl fastlåsningen av entreprenörskap i den ekonomiska dimensionen som den idealiserade bilden av entreprenören (t ex 2 Naturligtvis kan intentionen vara en annan för dem som arbetar med dessa frågor dvs. de kan mycket väl utgår från att barn de facto är kreativa. Dock bidrar diskursen om egenskaper till en syn på att egenskaper är inneboende, snarare än förvärvade. Vi har, som Burr (1995) diskuterar, under förra århundradet i allt högre grad kommit att beskriva vilka vi är, och inte tala om vad vi gör. Det är med andra ord inte intentionen att uppmuntra barns kreativitet som vi kritiserar. Vad vi däremot försöker göra är att peka på att intentionerna med tanke på hur vi generellt tänker om egenskaper - lätt faller på eget grepp. Dvs. i slutändan kan det vara så att det endast är vissa barn som beskriver sig själva som kreativa, medan andra beskriver sig i helt andra ordalag och därmed, indirekt, skapar ett avstånd till det entreprenöriella projektet. 14

20 Hjorth, 2003; Bruni, Gherardi och Poggio, 2004). Likväl finns det ansatser som försöker föra fram entreprenörskap ur ett bredare perspektiv. Till exempel talas det om den offentliga sektorns entreprenörer (Sundin, 2004) och den kollektiva form av entreprenörskap som kännetecknar offentlig verksamhet (Mühlenbock, 2004), om ett samhällsentreprenörskap som sätter demokratiska aspekter i fokus (Gawell, 2006; Eikenberry och Kluver, 2004); ett ekologiskt entreprenörskap där den logiska värdegrunden är miljöhänsyn och bevarandet av vår planets naturtillgångar (Albrecht, 2002; Pastakia, 1998); ett socialt entreprenörskap som betonar empati och relationer människor emellan och som söker lösa sociala missförhållanden (Duhl, 2000; Wallace, 1999); ett entreprenörskap som en möjlighet för urbefolkningar att kunna förändra sina nästintill fördärvade samhällen till det bättre (Anderson, 2002); eller om entreprenörskap som historieskapande process som förändrar såväl våra tankestrukturer som den praktik som upprätthåller dem (Spinosa, Flores och Dreyfus, 1997). Följaktligen har tolkningsutrymmet för vad entreprenörskap kan betyda vidgats. Något som i synnerhet även blir märkbart i skolans värld. I Regeringens proposition (2003/04, sid. 140) Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan ges entreprenörskap till exempel följande breda definition: Gymnasieskolans utbildningar bör förmedla kunskap som förbereder för såväl anställning som eget företagande och ett aktivt samhällsdeltagande. En kompetens som ofta efterfrågas är entreprenörskap i meningen förmåga att initiera och genomföra olika aktiviteter och projekt. Genom ett entreprenörskapsperspektiv kan elevernas initiativförmåga, kreativitet och företagsamhet stimuleras. (Ibid:31-31, Vår kursivering) Förutom de exempel på framväxande ansatser vi presenterade ovan ger Sarasvathy (2001) en idé om att entreprenörskap är mer kopplat till ett förhållningssätt ett sätt att relatera till världen än till specifika värderingar, eller särskilda egenskaper. I artikeln Causation and Effectuation: Towards a theroretical shift from economic inevitability in entrepreneurship contingency introducerar hon begreppen effectuation och causation och pekar genom dem på att det finns olika sätt att förhålla sig till sin omvärld på. Causation, menar Sarasvathy, utgör idén om att allt går att planera, vilket relaterar till såväl idén om management som till strategitänkandet. Detta är en stil som inte bara genomsyrar entreprenörskapsutbildning, utan även annan utbildning som förekommer på handels- och ekonomihögskolor i världen. Causation kan beskrivas som processer som tar en viss effekt som given (t ex ekonomisk tillväxt) och fokuserar på att välja mellan olika medel (vilken produkt och vilken marknad?) för att skapa önskad effekt. Processer av effectuation däremot utgår från ett antal medel (befintliga kunskaper och resurser) och fokuserar därefter på att välja mellan de möjliga effekter (ekonomisk/social/ekologisk tillväxt) som kan skapas med en viss uppsättning av medel. 15

21 Genom att använda metaforen matlagning försöker Sarasvathy att tydliggöra skillnaden mellan causation och effectuation. Genom causation följer man receptet till punkt och pricka. Man öppnar receptboken, väljer recept och skaffar därefter vad som behövs för att tillaga det man valt. Om man förhåller sig till världen enligt effectuation öppnar man däremot inte receptboken, utan kylskåpet. Där ser man vad som finns och så gör man något av det som råkar finnas tillhands. Om rätten blir god eller dålig är inte det viktiga, utan att vi inser att vi i den situation vi befinner oss skapar något utifrån våra befintliga kunskaper, tidigare gjorda erfarenheter, vårt nätverk osv. Om vi förstått Sarasvathy rätt så ges vi med ett sådant förhållningssätt möjlighet att utveckla vår experimentlusta. Även om den första måltiden inte är så fantastisk så kan man, genom att praktisera och utveckla sin experimentlusta, skapa nya innovativa smaksensationer framöver. Vi tänker oss att entreprenörskapsutbildning skulle kunna handla om att lära hur man kan göra något av vad man redan har, och att navigera från den position där man befinner sig, i stället för att klä sig i entreprenörens dräkt med de egenskaper som följer. Kort sagt, att försöka behålla barnets experimentlusta och lära hur den kan användas för att navigera i tillvaron (jmf Johannisson, 2007). Som vi tolkat Sarasvathy handlar det entreprenöriella förhållningssätet om ett ständigt växelspel mellan vad som finns i kylskåpet och de situationer man ställs inför. I en studie av Johannisson (2004) ges vi en idé om hur effectuation tar sig i uttryck. Syftet med studien var att studera barns organisering. Uppgiften som barnen fick var att konstruera en saga, berättelse eller historia att ge sin lärare i påskpresent. På följande sätt beskriver Johannisson hur en grupp om sex 12-åriga flickor tog sig an uppgiften att konstruera en saga De äldre barnen valde att återskapa, kreativt imitera och utveckla, en berättelse som Rose-Marie Bäck en gång uppenbarligen hade trollbundit dem med. Varje barn hade sitt favoritminne av den berättelsen och började genast att gestalta det framför sig på den vita duken. Successivt integrerade flickorna gemensamt de spontana bilderna till en kreativt imiterad variant av originalberättelsen. Vid behov kompletterades den gemensamma teckningen med ytterligare detaljer. Kopplingen mellan berättelsens olika figurer och skedde därtill högst handfast genom att hela teckningen inramandes av en (lands)väg. händelser, som återfanns både i stad och på land (Ibid:128) Den spontana organiseringsförmågan och den kreativa imitationen framstår som två viktiga beståndsdelar i det entreprenöriella förhållningssätt som vi relaterar till effectuation ( kylskåpet ). Utvecklingen av detta förhållningssätt berövar inte barnen, som vi ser det, visionernas och drömmarnas betydelse. Däremot har barn, som flickorna visade ovan, förmågan att kreativt imitera och organisera sig spontant. Kan de bibehålla denna förmåga under uppväxten kanske visionerna eller drömmarna inte heller behöver framstå som så långt borta framöver. 16

22 DEL II AKTÖRERNAS SYN PÅ ARBETET MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN Upprinnelsen till ES-07 Den kvantitativa delen av ES-07, likväl som den studie som genomfördes 2004 (Holmgren, 2005), visar att det föreligger stora skillnader mellan landets grundoch gymnasieskolor beträffande om utbildning beskrivs i termer av entreprenörskap och/eller företagsamhet. Med andra ord, det är stora skillnader i hur utbredd användningen av begreppen är mellan länen. Resultaten väcker en rad frågor: Hur har man arbetat i de olika länen och kommunerna för att stimulera skolorna att arbeta med entreprenörskap? Vad är det man gör när man gör entreprenörskap i skolorna? Gör de samma sak i olika län? Vilka är erfarenheterna kring arbetet i olika län? För att ta tillvara på några av de erfarenheter som aktörer och lärare gjort kring dessa frågeställningar, tillfrågades tio län om att delta i studien. Av dessa tackade hälften ja. De fem län som medverkar i studien är Blekinge, Gävleborg, Halland, Västernorrland och Örebro. Dessa län visar en spridning avseende både geografisk hemvist och resultaten i den kvantitativa studien. Länens medverkan har även varit avhängig deras egenintresse, eftersom deltagandet innebar en viss delfinansiering av projektet. ES-07 En studie av 5 län Den kvantitativa studien i ES-07 visar att begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet användes frekvent i grundskolorna i Västernorrlands och Blekinge län redan respektive 32 % av grundskolorna använde då begreppen för att beteckna någon av den pedagogiska aktiviteten vid sin skola. Västernorrland och Blekinge var då två av fem län där användningen av begreppen var mest utbredd. I Gävleborg, Halland och Örebro län var användningen av begreppen, vid mätningen 2004, inte lika utbredd. Resultaten för de tre sistnämnda länen var då alla lägre än riksgenomsnittet på 21 %. Gävleborg och Örebro tillhör 17

23 emellertid de fyra län i Sverige där användningen av begreppen har ökat signifikant i grundskolorna under perioden 2004 till 2006 och tillhör nu, tillsammans med Västernorrland och Blekinge, den grupp om nio län där användningen av begreppen är mest utbredd och vars resultat är högre än riksgenomsnittet. I Halland har det däremot inte skett någon förändring sedan mätningen Halland är det län i landet där användningen av begreppen är minst utbredd i grundskolorna. (Holmgren, 2007) De 23 3 skolor som deltar i studien har valts utifrån deras beskrivningar av att arbeta med entreprenörskap/företagsamhet i den kvantitativa studien, eller utifrån tips av aktörer i länet. Samtliga skolor är således utvalda för att de själva anser att de arbetar med entreprenörskap, eller för att aktörer involverade i att stimulera entreprenörskap i skolan ser att de är engagerade med detta. Följaktligen har skolorna valts med utgångspunkt från att det finns ett tydligt uttalat arbete med entreprenörskap på skolorna. Av den anledningen kan dessa skolor inte ge en generell bild över den entreprenörskapsundervisning som pågår i svenska skolor. Däremot kan undersökningen ge en bild av det innehåll som skolor gett utbildning som profileras med begreppen entreprenörskap/företagsamhet. Fyra skolor har utsetts i varje län, två grundskolor och två gymnasieskolor. Två av skolorna i respektive län valdes utifrån enkäten, och två efter tips från aktörerna. Undantag är Hudiksvall i Gävleborgs län där fokusgruppintervjun genomfördes med representanter för fyra olika skolor och Örebro län som representeras av tre grundskolor och en gymnasieskola. Vi har i möjligaste mån försökt göra urvalet så att skolorna varit spridda geografiskt i länen, och för att få en representation av både små och stora samhällen. Samtliga skolor utom en är kommunala skolor. Generellt sett är länen när det gäller elevantal jämbördiga, förutom Blekinge som i detta avseende är det minsta länet i studien. Tabell 2. Antal elever i länens skolor 2006/2007. Källa Antal gymn. Elever Folkbok- Förda i länet Andel (%) av elever folkbokförda i länet som gick i Kommunala Landstingko Gymn. mmunala Skolor gymn. sk fristående gymn. sk Antal elever i Kommunala Grundskolo r Andel (%) av elever i länet som gick i kommunala grundskolor fristående grundskolor Län Blekinge ,2 0,0 9, ,1 6,9 Gävleborg ,4 2,5 7, ,0 6,0 Halland ,5 0,2 15, ,1 5,9 Västernorr land ,7 3,3 13, ,6 3,4 Örebro ,8 0,1 7, ,7 7,3 3 En skola återstår att intervju i Örebro län. På grund av att det varit svårt att hitta en passande tid utgör inte denna skola underlag för analysen. Däremot tas den med i de presentationer som kommer att göras på regional nivå. 18

24 För att ta vara på de erfarenheter som gjorts i arbetet med att stimulera skolorna att arbeta med entreprenörskap har aktörer som arbetar med denna fråga i de olika länen intervjuats. Sammantaget omfattar studien 37 intervjuer med 95 personer. 17 av dessa är aktörer, dvs. personer inom såväl kommun som andra offentliga och privata organisationer som deltar aktivt i arbetet med att stimulera skolorna att arbeta med entreprenörskap. Resterande 78 personer representerar skolorna och har främst befattningen lärare, men även rektorer/skolledare, studieoch yrkesvägledare är representerade. Därutöver har en förälder och två elever deltagit vid två av intervjuerna. Ingen av de skolor som ombetts att delta i studien har tackat nej. Samtliga deltagare presenteras i Bilaga 1. Nedan ges en översiktlig bild av det arbete som pågår i de fem länen. Denna beskrivning bygger delvis på dokument, tidningsartiklar och hemsidor, men framförallt ligger de intervjuer som vi utfört med aktörerna till grund för länens berättelser om deras arbete med att integrera entreprenörskap i skolan. I beskrivningarna har vi valt att ta med valda citat och exempel på aktiviteter, händelser, osv. Vi lämnar till viss del dessa berättelser öppna för tolkning. Tanken är att läsaren ska få en inblick i det samtal som pågår om entreprenörskap och skolan. Vi vill dock påpeka att vi återkommer till våra tolkningar av dessa berättelser i ett senare skede i rapporten. Blekinge I Blekinge tonar framför allt de två organisationerna Kreativum och Ung Företagsamhet (UF) fram som betydelsefulla aktörer i arbetet med att inspirera skolor att (börja) arbeta med entreprenörskap. Båda dessa organisationer är ideella föreningar som finansieras med både privata och offentliga medel. Kreativum är, till skillnad från det internationella konceptet Ung Företagsamhet, ett lokalt initiativ som startades 1999 av den lokala uppfinnarföreningen. Såväl Kreativum som Ung Företagsamhet driver länsövergripande projekt. Dessa finansieras i regel med offentliga medel (t ex med hjälp av Nuteks nationella entreprenörskapsprogram), vilket har visat sig vara viktigt för den verksamhet som riktar sig direkt mot skolorna. Till exempel används dessa projektmedel för att ersätta skolornas transportkostnader, samt inträde till Kreativums experimenthus. I Blekinge omfattar UF:s verksamhet, utöver sin ordinarie verksamhet i gymnasieskolorna, även länets grundskolor. Där arbetar UF med att sprida koncept som Snilleblixtarna 4 och Minikonsulter. Minikonsulter är ett koncept för elever i år 5 där de får lösa problem åt företag och organisationer. De arbetar även med elever i år 9 där de får skriva och presentera affärsplaner för 4 För förklaring av konceptet se Bilaga 5. 19

25 bank och Nyföretagarcentrum. Arbetet syftar till att förändra attityder till företagande så att fler startar företag. Att UF engagerar sig i grundskolorna är något som vi inte tidigare har stött på. Till skillnad från UF:s aktiviteter ute på skolorna kan Kreativums verksamhet beskrivas som ett upptäckarcentrum, mötesplats eller experimenthus. Detta innebär att de arrangerar utbildningar, mässor och utställningar för elever och lärare, med syftet att stimulera nyfikenhet och kreativitet i skolorna. Kreativum arbetar med flera nationellt etablerade koncept som Finn upp 5, Unga forskare 6 och Unga Spekulerar 7. UF och Kreativum samverkar på så sätt att de arbetar med skilda områden. Där Kreativum fokuserar på uppfinningar, naturvetenskap och teknik, fokuserar UF på att skapa kunskaper och insikter i företagandets praktik. Kreativum har vi förstått vara ett populärt inslag som uppskattats av såväl lärare som elever, och är en naturlig mötesplats för de utställningar och tävlingar som ingår i de olika koncepten. Dock kan vi se att både UF:s och Kreativums verksamheter skapar enskilda händelser för skolorna, och att det återstår en del arbete om man vill att entreprenörskap ska integreras i undervisningen. På följande sätt reflekterar till exempel en av aktörerna över lärarnas förmåga att mobilisera såväl externa resurser som sig själva i denna omvandling: Man är osäker på den egna kompetensen, man är rädd att inte räcka till. Sedan är det sådana här enkla grejer som pengar till skolskjutsar. (Intervju, ) En annan av aktörerna reflekterar även över skillnaderna mellan grund- och gymnasieskolorna: Det man kan se är att det alltid är lättare att gå ut på en grundskola, man arbetar så helt annorlunda mot vad ett gymnasium gör. Där är det mer lärarlagsbetonat och de har nog kommit lite längre med det här arbetet, just lärarlaget. Där kan lärarlaget bestämma att nu kör vi en pillardag, eller temavecka. Gymnasiet är det lite mer, jag håller på mitt. Har vi en UF-lärare så håller de på det [dvs. de behåller konceptet för sig själva]. Så vi har svårt att få fler engagerade. (Intervju, ) 5 Finn Upp, ett icke-vinstdrivande nationellt projekt, startades av Ingenjörssamfundet, ISF och Svenska Uppfinnareföreningen Konceptet är avsett för år 6-9. Det ingår tävlingar var tredje år och ett utbildningsmaterial. Finn Upp handlar om uppfinnande i skolan genom att lära sig att ta fram och arbeta med egna idéer (Se mer på 6 Unga Forskare är ett förbund som initierades 1977 och som vill utveckla intresset för naturvetenskap och teknik hos ungdomar. Bl a får elever från år 3 i gymnasieskolorna visa upp sina projektarbeten inom naturvetenskap och teknik på utställningar med tävlingsmoment. Pristagarna får även möjlighet att delta i en rikstävling med Unga Forskare från hela landet. (Se mer på 7 Unga spekulerar är ett nationellt pedagogiskt utvecklingsprojekt med sex arenor i samarbete med skolan. Projektet syftar till att öka medvetenheten och intresset för teknik hos elever i år 6-9. (Se mer på 20

26 Ytterligare en aktör ser det praktiska arbetet gör att andra elever än de som brukar vara duktiga får en möjlighet att träda fram: De du tror minst på är ofta de som är duktigast, just i sånt här [entreprenörskapsutbildning att företa sig något]. För det blir så praktiskt. (Intervju, ) I skolplanen för Karlskrona kommun finns samverkan skola-arbetsliv inskrivet, däremot förkommer inte begreppet entreprenörskap. Dock, menar en av aktörerna, används entreprenörskap i samtalen med skolorna, och då i termer av att tänka innovativt och att våga prova på olika saker. I Karlskrona har kommunen tagit olika initiativ för att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan. Till exempel försöker kommunen att sprida användningen av NTAkonceptet 8. De har även gjort försöka att engagera skolor i föreningen Öppen skola 9 för att ta del av andra skolors arbete med att öppna upp skolan mot omvärlden. Även den praktiska arbetslivsorienteringen (prao) ses som en del i entreprenörskapsarbetet där man skrivit ett policydokument över vad praon syftar till, att ansvaret för prao ska beröra alla inblandade parter, och inte enbart studie- och yrkesvägledarna. Till exempel har det föreslagits att 2 av de 6 veckors praktik som är avsatta för elever i år 8 och 9 bör förläggas på skolan. Delvis har detta uppkommit eftersom det visat sig vara svårt att hitta praktikplatser. Tanken har varit att eleverna under dessa två veckor ska få arbeta med frågor om hur arbetslivet fungerar, t ex genom att driva företag eller att genom att anlita intressanta föreläsare som kan ge sin bild av yrkeslivet. Detta förslag fick emellertid inte så stort gehör. Kort sagt, lärarna sa nej. En anledning tros vara att lärare under dessa praoperioder tagit ut kompensationsledighet, eller satsat extra tid på andra klasser. Ytterligare en anledning till varför lärare ibland säger nej, vilket en annan av aktörerna lyfter fram, är problemet med att kommunicera entreprenörskap till skolorna: Det är svårt att komma in med entreprenörskap och uppfinningar i skolorna. Entreprenörskap måste fyllas med ett innehåll det är ett värdeladdat ord som står för olika saker hos olika människor. (Intervju, ) Uppenbarligen spelar de dilemman som vi redogjorde för i föregående avsnitt en viss roll för möjligheterna att introducera entreprenörskap i skolans värld. 8 Naturvetenskap och teknik för alla är ett skolutvecklingsprogram som syftar till att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik i grundskolor. För närvarande riktar sig NTA främst till klasser från förskolan till sjätte året. NTA ger tillgång till olika laborationssatser (NTA lådor) med olika teman vilket inkluderar handledningar för både lärare och elever. Inom NTA-programmet finns även en strävan att finna samarbetsformer med det lokala näringslivet och de lärare som arbetar med NTA. 9 Föreningen bildades 2002 och verkar för att öka samverkan mellan skolan och det omgivande samhället. Föreningen vill inspirera till öppna skolor genom att bl a arrangera regionala konferenser och erbjuda stöd till intresserade skolor. (Se mer på 21

27 Gävleborg I Gävleborgs län har projektet Entré Entreprenörskapsutveckling varit aktivt under perioden Entré är ett länsomfattande projekt vars huvudsyfte är att samverka, samordna och utveckla nya och befintliga verksamheter som främjar företagsamhet, entreprenörskap och kreativitet hos elever och pedagoger. Sedan 2007 har verksamheten blivit en ordinarie del i Region Gävleborgs verksamhet. I projektet arbetar man med att förändra attityder hos lärare och skolledare genom kompetensutbildning i olika steg. Fokus har legat på att arbeta med hela arbetslag, men av erfarenhet har man insett att de i första hand måste arbeta med skolledarna för att skapa legitimitet för lärarnas arbete. Av den anledningen fokuseras nu t ex på en rektorsutbildning. I projektet handlar det även om att arbeta fram strategier i respektive kommun både utifrån både vad respektive kommun vill samt har förutsättningar för. Politikerna har ombetts att tillsätta en arbetsgrupp som består av företrädare för Entré, rektorer, studie- och yrkesvägledare och företagare som sedan arbetar fram en strategi som presenteras för politikerna i respektive kommun. I Söderhamn och Hudiksvall är strategiarbetet färdigt och fler kommuner är på gång att starta upp strategiarbetet. I projektet har även ett övergripande kommunalt nätverk startat med syfte att skapa en arena för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Samtliga kommuner har i dag entreprenörskap inskrivet i sina lokala skolplaner. Den nationella läroplanen för grundskolan anser de i Entré ger tillräckligt stöd för arbetet med entreprenörskap. Dock påpekar de att begreppet entreprenörskap inte omnämns och att lärarna (sedan Lpo94) inte fått någon fortbildning i de tankar som framförs i den. Entré har behållit sitt namn sedan starten och aktörerna är desamma. Genom ett nära samarbete med kommunerna, både i arbetet med skolorna och att stödja det politiska arbetet, har Entré kommit att uppfattas som ett mycket tydligt projekt som många känner igen och relaterar till. Den aktör som initierat Entré har inspirerats av Christer Westerlunds tankar (se Peterson och Westerlund, 2007) och lägger en stor vikt vid att skapa motivation för lärande hos eleverna genom att utgå från deras egna intressen: Entreprenörer kan inte lära sig om de inte ser någon nytta i det, då måste man motivera dem. Man måste väcka nyfikenheten. Grunden är att visualisera det man vill, och att coacha eleverna mot rimliga mål. (Intervju ) Att lärare och skolledare ska komma till insikt om vad det handlar om ser de i Entré som en viktig nyckel i arbetet att stimulera skolorna att arbeta med entreprenörskap. Entré lägger stor tyngdpunkt på Nuteks breda definition av entreprenörskap. När lärarna inser att det inte bara handlar om ekonomiska mål går arbetet mycket lättare. Andra viktiga förutsättningar anges vara att organisera 22

28 arbetet i arbetslag, att det finns delaktiga skolledare, och även att de insatser som görs uppmärksammas - t ex i lönekuvertet. I Gävleborgs län pågår även lokala projekt som har ett nära samarbete med det regionala initiativet Entré. I Söderhamn har de exempelvis tagit ett helhetsgrepp i arbetet med entreprenörskap och arbetar över flera sektorer, både i skolan och i olika förvaltningar. Innovationstänkande och entreprenörskap ska genomsyra alla utbildningsnivåer, står det klart och tydligt i Söderhamns kommuns vision för För att göra verklighet av visionen startade 2006 Drivkraft Söderhamn, ett samarbetsprojekt mellan Barn- och utbildningsnämnden och nämnden för Lärande och arbete i Söderhamns kommun. Vi ska förändra attityder och förhållningssätt till det här att vi måste ta hand om vår egen stad och bli mer företagsamma, det kommer ingen och räddar oss. (Intervju ) I Söderhamns kommun har entreprenörskap i skolan således kommit att utgöra en utbildningsfråga, till skillnad från andra län och kommuner där det i hög utsträckning är en näringslivsfråga. Entré har som mål att utbilda samtliga pedagoger. Hittills har 450 av kommunens 750 lärare utbildats. Utbildningssatsningen inleddes med ett samtal med samtliga skolledare för att de skulle förstå vad det handlade om. En grupp av lärare/arbetslag (145 personer) deltar även i Entreprenörskapets didaktik, en kurs om 5 poäng vid Gävle Högskola, vilket är en utbildning som väckt stort intresse bland lärarna. Fler nybörjarkurser och fortsättningskurser läggs därför ut på distans i Söderhamn. I kursen har lärarna/arbetslagen utvecklat en egen entreprenöriell idé. Resultatet synliggörs på den lokala pedagogmässan Tusen idéer. Drivkraft Söderhamn har även ett nära samarbete med forskare. I projektet har man arbetat med att medvetandegöra vad entreprenörskap är och på skolorna drivs olika projekt. De ser att det handlar om en sorts maktförskjutning till eleverna. Barnen måste bli mer företagsamma i sina egna liv redan från förskolan. Det handlar således om att i högre grad utgå från elevernas behov och intressen och att, genom lärandeprocesser, stärka självtilliten. I kommunen har även lärarnas insatser uppmärksammats genom stipendier vilket resulterat i en positiv diskussion. Som en följd har fler kunnat se att de redan arbetar med entreprenörskap i sin utbildningsverksamhet. Inom projektet har aktörerna med Entre s stöd även tagit fram en ny modell för samverkan skola - näringsliv (se Hudiksvall nedan). En av styrkorna i upplägget av Drivkraft Söderhamn ses vara samverkan inom styrgruppen mellan kommunalråd, förvaltningschefer, näringslivsstrateg, Entré och Företagarna för att stötta projektet. I Hudiksvall pågår även där ett lokalt projekt, Samverkan Skola Arbetsliv i Hudiksvall som sker i nära samverkan med det lokala näringslivet. Ambitionen 23

29 är att Hudiksvall ska bli bäst i Sverige när det gäller samverkan skola arbetsliv. Syftet med projektet är att, genom ett nära samarbete mellan skolan och arbetslivet, förbereda ungdomarna inför yrkes- och utbildningsval och öka deras insikter om arbetslivets villkor och behov av kompetens. Kopplingen mellan teori och praktik ses också leda till högre kvalitet i utbildningen. En annan viktig del, som aktörerna betonar, är att arbetslivet genom samverkan och möjlighet att påverka, kan tillgodose morgondagens behov av kompetent arbetskraft. Ett mål i projektet är att alla lärare ska få en metodstödsdag i Entré. Hittills har 120 personer från skolorna genomgått denna kompetensutveckling i entreprenörskap. Även föräldrar har deltagit i utbildningen. Projektet har genom åren utvecklat olika program för en ökad samverkan som t ex Lärarprao och Branschprao. Branschpraon utvecklades från Holmen AB som såg den som en viktig del i företagets kompetensförsörjningsstrategi. Idag finns sex olika branschprao inom skilda områden. Branschpraon innehåller lite prat och många prova-på-uppgifter där bland annat matematik och svenska kommer in på ett naturligt sätt. Eleverna roterar på olika arbetsplatser inom ett företag eller som inom Säkerhetspraon (Polisen, Kustbevakningen, Räddningstjänsten och Securitas). Eleverna får välja mellan branschprao eller traditionell prao. Från och med hösten 2007 ingår även aktiviteter på högskolan i Gävle och Polishögskolans distansutbildning i Söderhamn i programmen. Lärarpaon innebär att även lärarna ska besöka företagen och att de sedan ska kunna använda det de varit med om i klassrummet. Företagen beskrivs som villiga att delta, däremot har inte lärarna varit villiga i samma utsträckning. Halland Halland är det län som arbetat minst med att införa entreprenörskap i skolan. Det aktiva arbetet från regionens och kommunernas håll har, beroende på vilken aktör och vilken del av länet vi varit i kontakt med, endast pågått de senast 2-5 åren. Precis som i de andra länen berättas också här om ett stort motstånd och en viss skepsis hos lärare inför begreppet entreprenörskap. När entreprenörskap i skolan kommer på tal väcks reaktioner; dock olika. I samtal med praktiskt orienterade lärare menar en av aktörerna att det tycks det vara en självklarhet att arbeta med entreprenörskap i skolan. Däremot har det förekommit konfrontationer vid presentationer för teoretiskt orienterade lärare som inte ser det helhetssammanhang som entreprenörskap kan spela in i, utan som kräver en tydlig definition av begreppet. Det kanske är av den anledningen som en av aktörerna betonar vikten av den breda definition som formulerades under arbetet med GY-07. Den omnämns vid flera tillfällen som en dörröppnare som gjort 24

30 det möjligt att få till stånd ett konstruktivt samtal om hur entreprenörskap kan spela in i utvecklingen av Hallands skolor: Entreprenöriella aktiviteter bidrar till förnyelse i samhället. Denna process kan beskrivas som ett interaktivt socialt samspel där företagsamma människor å ena sidan övertygar aktörer i omgivningen om sina idéers bärkraft och å andra sidan omformar sina idéer utifrån de lärdomar som de erhåller i dialogen med aktörerna i omgivningen, i syfte att skapa värden som kan vara såväl sociala, personliga, kulturella som ekonomiska. (Citat från dokumentet Entreprenörskap vår tolkning som används av aktörer i Halland) Paradoxalt nog finns, trots berättelserna om motstånd, en god grogrund för att börja tala om entreprenörskap och företagsamhet i de halländska skolorna. En av aktörerna menar att det beror på den småföretagskultur som Halland genomsyras av. På de tre orter där vi talat med aktörer Halmstad, Laholm och Varberg träder emellertid tre olika initiativ fram. I Varberg arbetar kommunen tillsammans med Västsvenska Industri och Handelskammaren i ett projekt som kallas Handslaget, vilket delvis är en följd av att det tagits ett beslut om att lägga ner praoverksamheten. Tanken är att det ska göras en mängd olika handslag mellan företag och klasser, företrädesvis med högstadieskolor men det finns även önskemål från 6:orna att delta i arbetet. Ett företag och en klass gör ett handslag om att arbeta tillsammans med olika frågor med syfte att ge eleverna en större insyn och förståelse för arbetslivet. Till exempel besökte några elever ett stort företag i Varberg och gjorde sedan en film om hur företaget fungerade, vilka frågor som de stod inför, och vilka lösningar som de såg på problemen. Innehållet i Handslaget är själva samarbetet/mötet mellan företag och elever. Hur detta arrangeras är sedan upp till varje lärare. Det påpekas att det finns en stor frihet för hur lärarna vill lägga upp arbetet pedagogiskt. På följande sätt presenteras projektet på Västsvenska Industri och handelskammarens hemsida: Företag får möjlighet att presentera och konkretisera sin verksamhet i skolan. Eleverna kan genom ett kontinuerligt samarbete med näringslivet få bättre förståelse för alla skolans ämnen. De får dessutom möjlighet att möta förebilder och skapa egna nätverk för framtiden. Handslaget blir ett naturligt komplement till undervisningen. I samarbetet har företagen unika möjligheter att få nya insikter och idéer som ett komplement till verksamheten. Ledarskap, etik och moral, arbetsmiljö och globalisering är teman som företagen kan arbeta med ungdomarna kring. Ämnen som företagande och entreprenörskap kan i sin tur hamna på skolans agenda. (www.handelskammaren.net) Om Handslaget är kännetecknet för Varbergs verksamhet så är Entreprenörsloppet en av de aktiviteter som framhålls i Laholm. Entreprenörsloppet är en återkommande konferens som syftar till att inspirera nior och gymnasieelever att tro och satsa på sina affärsidéer. I en artikel i Hallandsposten uttalar sig samordnaren för evenemanget på följande sätt: 25

31 Vi vill påverka attityden hos ungdomarna så att de ska se företagandet som ett möjligt alternativ i framtiden. Och det behövs kreativa, påhittiga och företagsamma personer även i offentliga sektorn. (Hallandsposten, ) Utöver Entreprenörsloppet framhålls att UF har en stark förankring i kommunen. 27 % av gymnasieeleverna i Hylte har, enligt aktörer i Laholm, UF på schemat. För några av programmen är UF till och med en obligatorisk verksamhet. I Halmstad på Regionförbundet finns en aktör som arbetar med frågan på en mer övergripande nivå. Med en bakgrund som lärare har han slagits av de attityder som ibland blivit synliga i skolans värld. Vid ett tillfälle när det var dags att diskutera arbetet med entreprenörskap i skolan frågade sig en av lärarna: Ska vi utvecklas nu igen? Det gjorde vi ju 1994 också! Problemet, menar aktören, är att man inte ser förändring som en del av skolans verksamhet, utan i grund och botten står allt still. För att komma till rätta med denna inställning besöktes alla gymnasieskolor i Halland med syfte att kommunicera den breda definitionen av entreprenörskap. Därefter bad han skolledare att få kontakt med de lärare som de såg som eldsjälar/entreprenöriella. Det blev en grupp om lärare där diskussionen om entreprenörskap i skolan kunde fortsätta. Frågeställningar som Hur ska vi tolka entreprenörskap? och Hur ska vi förhålla oss till det? samt Hur kan vi fortsätta arbeta med entreprenörskap i skolan? ställdes i denna grupp. Efter dessa diskussioner var de eniga om att det behövdes en tydlig koppling till praktisk verksamhet. Kort sagt, en vägledning i hur entreprenörskap i skolan kan praktiseras. Av den anledningen upphandlades utbildningen företagsamt lärande från Umeå Universitet. Kursen har hållits lokalt i Halland enligt ett upplägg som, med tanke på både tid och omfattning, passat lärarnas situation. Eftersom endast en lärare per arbetslag kunnat delta i utbildningen har tanken varit att de sedan ska sprida kunskapen tillbaka till sina kollegor. Idén har således varit att skapa en snöbollseffekt. Sammantaget framträder ett underifrånperspektiv i Hallands arbete med att introducera entreprenörskap i skolan. Det handlar om förankring och att få till stånd en dialog om vad denna inriktning skulle innebära för elever, lärare och för samhället i stort. Det viktiga är att fortsätta utveckla en samsyn kring begreppet entreprenörskap, för att kunna arbeta med detta på ett konstruktivt sätt inte bara i skolan, utan också med den omvärld som vi samverkar med, menar en av aktörerna. En annan av dem påpekar att det känns bra att jobba ifrån sådana förutsättningar och åsyftar att de helt och hållet befinner sig i startgroparna med detta arbete. För, fortsätter aktören, detta ska inte bli någon skrivbordsprodukt, utan verkligheten får bestämma vad resultatet ska bli. 26

32 Västernorrland I Västernorrlands län har Länsstyrelsen tagit en aktiv roll i arbetet med att stimulera entreprenörskap i skolan sedan Länsstyrelsen var t ex aktiva i införandet av det kanadensiska konceptet Open for Business vid millennieskiftet. De har även drivit ett antal regionövergripande projekt, det senaste är Entreprenör Y som bygger på lokala aktiviteter, samordning av gemensamma resurser, och samverkan mellan olika projekt över länet. Entreprenör Y arbetar både med aktiviteter kring nyföretagande och att stödja skolorna i arbetet med entreprenörskap. I skolorna har de bland annat arbetat med inspirationsdagar för lärare i hur man arbetar med Snilleblixtarna och Finn upp, anordnat olika tävlingar, mässor och resor som t ex Kloker - en regional uppfinnartävling för barn och ungdomar, rikskonferensen Samverkan skola arbetsliv, och resa till nationella Snilleblixtmässan för lärare och elever som arbetar med konceptet. Entreprenör Y har även bjudit in professor Allan Gibb 10 för att möta både lärare, skolledare, tjänstemän och politiker för att diskutera entreprenörskap i skolan. Det som utmärker Entreprenör Y från tidigare regionala projekt är den regionala samverkan som tagit form genom kompetensutveckling. En annan utmärkande del i det regionala projektets arbete är erfarenhetsutbytet mellan dem som är aktiva i de olika kommunerna. Erfarenhetsutbyten är dock inget nytt utan har pågått genom regional samordning sedan Samordningen kring kompetensutvecklingen ses som särskilt lyckosam i projektet. Genom projektet har även ett nära samarbete med Mittuniversitetets pedagogiska institution initierats, bl a har en fortbildningskurs för lärare och en sommarkurs för lärarstudenter tagit form. I Västernorrlands kommuner har det sedan slutet av 1990-talet pågått flera olika lokala projekt. Ett projekt som fått stort genomslag är Open for Business. I såväl Sollefteå, Kramfors som Örnsköldsvik har de arbetat efter Open for Business metoder och filosofi: Filosofin i Open for Business grundar sig på olika grundstenar varav en är entreprenörspyramiden som består av de egenskaper som krävs för att bli en bra entreprenör. Basen består av personliga kvalitéer, egenskaper och attityder som handlar om kreativitet, vilja, flexibilitet och självförtroende. De specifika affärskunskaper som behövs är den lilla del som finns på pyramidens topp. En annan viktig del är att entreprenörskap måste "läras in". Learning by doing, är därför kärnan i det lärande som bäst utvecklar entreprenörskap, (Holmgren 2004). 10 Allan Gibb (t ex 2004) har arbetat inom fältet Små och medel stora företag (SME) och entreprenörskapsutveckling i över 30 år. Han har ett stort intresse för entreprenörskapsutbildning och har utvecklat flera initiativ kring entreprenörskapsutbildning på alla nivåer i utbildningssystemet. (www.allangibb.com) 27

33 Open for Business finns idag endast kvar som aktiva projekt i Kramfors och i Örnsköldsvik, men dess filosofi lever vidare på andra orter och har även spridits till andra delar av länet och andra delar av Sverige. Till exempel tas entreprenörskapspyramiden upp som utgångspunkt för insatser för såväl entreprenörskap i skolan som för rådgivning till nya företagare i Hallands regionala tillväxtprogram för Sommarlovsentreprenörer, som är ett koncept där ungdomar får starta företag på sommarlovet, har utvecklats i Open for Business anda och fått stor spridning i hela landet, bl a i Skåne och i Gävleborg. Open for Business i Kramfors har sedan starten 2002 haft en stor efterfrågan på sina aktiviteter som de genomför med eleverna. En framgångsfaktor ses vara att projektet var kopplat till en skolutvecklare som tidigare arbetat som rektor och därför hade goda kontakter med de olika skolorna. De arbetar främst med elever, men utbildar även lärare och stödjer skolorna i deras kontakter med arbetslivet. Västernorrland med sin långa erfarenhet av arbete med att stimulera entreprenörskap i skolorna ser ut att vara en föregångare. Med tiden har arbetet skiftat i fokus. Från att handla om att direkt arbeta med att stimulera elevernas kreativitet och företagsamhet, handlar det idag framförallt om att förändra befintliga strukturer genom utbildning av lärare och genom att bedriva ett attitydarbete gentemot lokala och regionala politiker och tjänstemän. Länets goda möjligheter att få tillgång till EU:s strukturfondsmedel har varit ett viktigt incitament i mycket av det arbete som bedrivits i projektform. Den stora svårigheten som de aktörer som arbetar i det regionalt övergripande projektet ser är emellertid att få till stånd en varaktig struktur som främjar arbetet/införandet/utvecklingen av entreprenörskap i skolan: Det måste finnas en regional motor som håller ihop nätverk, kanske jobbar med mediautveckling som stödjer, inspirerar etc. (Intervju ) Även om mycket av verksamheten drivs i projekt, finns det exempel på verksamhet som inlemmats i ordinarie verksamhet. Några exempel är KomTek 11 i Örnsköldsvik och Open for Business i Kramfors. En av aktörerna ser att en baksida av projekten är att man i skolorna ser entreprenörskap som något utöver och inte som ett nytt förhållningssätt, där det mycket är en ledarskapsfråga, att delegera makt, att låta lärarna ta mer initiativ, för barn gör det man gör och inte det man säger. En lärdom från arbetet i länet är att det inte går att utbilda pilotlärare som sedan ska sprida entreprenörskap vidare i sina organisationer eftersom de blir alldeles för ensamma. I stället bör man arbeta med hela arbetslag och att även involvera skolledarna för att ge legitimitet och utrymme för arbetet. I nästa steg i arbetet ses även lärarutbildningen och utbildningsdepartementet ha en stor roll för att få större spridning och legitimitet i skolorna. Utöver de nämnda 11 Motsvarighet till kommunala musikskolor men med teknik och entreprenörskap som tema. 28

34 projekten har Sundsvall sedan 2000 drivits tre olika projekt som en av aktörerna framhåller berör arbetet med att introducera entreprenörskap i skolan: , Skola, Närsamhälle och Företag (SNF) är ett entreprenörskapsprojekt som syftar till att lyfta fram entreprenörskapsfrågorna i skolornas vardagsarbete , Naturvetenskap, Teknik och Entreprenörskap (NTE) är ett projekt som syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap, vilket innebär arbete med NTA-konceptet (se tidigare beskrivning). 3. Praktikpoolsprojektet syftar till att utveckla en modell för förbättrad samverkan mellan skolan och arbetsliv. Inte minst visar dessa tre projekt på breddningen av entreprenörskap i skolan. Allt ifrån att uppmuntra teknik och naturvetenskap till att utveckla samverkansmodeller, och att föra en diskussion om hur entreprenörskap kan integreras i skolans vardag relaterar aktörerna till området entreprenörskap och skolan. Det första av dessa projekt SNF, vilket drevs under åren i Sundsvall är ett stort projekt som syftade till att stimulera entreprenörskap i skolorna. Under projektet utbildades 200 lärare från 54 olika skolor. Arbetet riktades mot hela arbetslag och omfattade 10 utbildningsdagar under ett år. Utbildningen skulle hela tiden ha en praktisk förankring i arbetet på skolan för att generera en förändring i praktiken. Trots detta misslyckades sju av skolorna. Skolledarnas brist på engagemang anges vara en av orsakerna till detta: Där skolledarna abdikerade och inte brydde sig om sin personals utbildning under ett års tid och inte stöttade dem, där gick det [inget bra]. Efter ett år insåg jag att skolledare hade en mycket viktigare roll än vad jag hade förstått. Jag upptäckte att i utvecklingsfrågor, då är skolledaren oerhört viktig. (Intervju, ) Andra året tog aktören därför beslut om att möta alla som skulle gå utbildningen och samlade dem tillsammans med skolledaren. Syftet var att skolledaren skulle förstå att om lärarna skulle delta i utbildningssatsningen skulle det även krävas insatser av skolledaren. Framför allt genom att skapa mötesplatser för lärarna på arbetstid så att de kunde träffas och diskutera projektutveckling: Man måste också ge utrymme för att kunna överföra vad man utvecklar även till andra lärare på skolan och det utrymmet måste rektor skapa. Rektor måste skapa utrymme så att tiden inte bara går åt till akuta frågor utan även utvecklingsfrågor. (Intervju, ) Örebro I Örebro län har arbetet med att stimulera entreprenörskap i grundskolorna pågått sedan millennieskiftet. I länet har ett antal olika projekt bedrivits, däribland Open 29

35 for business i Nora, Kopparberg, Lindesberg och i Örebro. Därutöver har ett projekt som handlar om samverkan skola/arbetsliv genomförts i Karlskoga. Open for Business verksamhet drivs idag vidare av STARTcentrum, ett konsultföretag som arbetar med entreprenörskap och utbildning och som är en stark aktör i länet. De arbetar även med att sprida Open for Business aktiviteter och filosofi till andra län och regioner som Västra Götaland och Skåne. I länet finns sedan 2006 även ett större regionövergripande projekt som drivs av Regionförbundet Örebro, Entreprenörskap och företagande i skolan med syfte att realisera målen från ett handlingsprogram som utvecklats inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet. Det är ett länsgemensamt projekt där samtliga länets kommuner. Örebro Universitet deltar även för att utveckla entreprenörskapstänkandet och ge kommunerna/skolorna möjlighet att utveckla olika arbetssätt som stödjer detta förhållningssätt. Handlingsprogrammet utformades av arbetsgrupper av lärare, skolledare och några näringslivschefer. Målgrupperna var barn och ungdomar, lärare och lärarutbildningen vid Örebro Universitet. Arbetet kring handlingsprogrammet var mycket fokuserat kring hur man skulle föra in den här begreppsapparaten, för de insåg ganska snart att den kommer vara en barriär i den pedagogiska världen: Då hade vi ett dokument där orden och uttrycken speglar målsättningen men de känns ändå bekväma för lärarna att jobba med. Vi lutade oss naturligtvis också mot den definition som Nutek och EU har som är ganska bred. Och det var ett villkor för att man skulle få in det här i skolan - att det var den bredden. Det har samtidigt skapat en definitionsdiskussion utifrån det här jobbar vi redan med. Det här är inget nytt... (Intervju ) Arbetet inom det regionala projektet kan ses vara välstrukturerat och tydligt. Samtliga kommuner har utifrån det regionala handlingsprogrammet formulerat egna lokala handlingsplaner och i varje kommun finns minst en ansvarig delprojektledare. Utifrån de lokala handlingsplanerna har skolorna i respektive kommun formulerat egna handlingsplaner över hur de vill arbeta, t ex med kompetensutveckling. En gång i månaden träffas delprojektledarna för erfarenhetsutbyte. I länet pågår även ett antal lokala projekt. I Örebro och Karlskoga/Degerfors pågår EU-finansierade projekt. Projektet i Örebro, Entreprenörskap och företagande i skolan Örebro kommun har ett nära samarbete med det regionövergripande projektet och kan ses som en förstärkning av den regionala satsningen. Tanken är att det ska fungera som ett sammanhållande motor och mötesplats för de entreprenörskapsaktivteter som påbörjats och planeras i Örebro kommun. Syftet är även att leda entreprenörskapsarbetet i kommunens skolor så att det blir en långsiktig och hållbar satsning som resulterar i modeller för alla skolstadier. För att kunna sprida de modeller som utarbetas efter det att projekten avslutas ska samtliga modeller dokumenteras. I Örebro kommun finns entre- 30

36 prenörskap inskrivet i skolplanen och utgör ett av tio prioriterade områden i Barn och utbildningsförvaltningens budgetbeskrivning för Projektet har fått i uppdrag av kommunens politiker att skriva ett förslag på en strategi för hur Örebro kommun ska jobba för att långsiktigt arbeta in detta i skolorna. I projektet försöker man betona de sociala och kulturella målen eftersom de ekonomiska målen skrämmer många lärare: Många lärare skräms av att man ska göra vinst och tjäna pengar. ( ) Att använda aktiviteter såsom Snilleblixtarna ses som en början, men att målet är att få till stånd ett förändrat förhållningssätt: Sedan säger man kanske att man jobbar med entreprenörskap och så tar man in Snilleblixtar en dag, där är många skolor nu. Men det är väl första steget nästa steg är att få in det mer i verksamheterna. Det är ett omfattande arbete det här förhållningssättet. Det är en jätteprocess. (Intervju ) Även om skolor arbetar med entreprenörskap behöver det inte innebära att alla lärare är inkluderade i arbetet: Jag var ute på en högstadieskola igår och den [ämnes]läraren arbetar mycket entreprenöriellt, och de är kända för att vara mycket entreprenöriella. Men egentligen kanske det bara var han. (Intervju ) Även i Askersund pågår ett Nutekfinansierat projekt, Entreprenörskap i skolan. Syftet med detta projekt är att utveckla entreprenörsandan och öka förståelsen för möjligheten till eget företagande. Det finns en stark insikt i projektet om att den politiska ledningen måste stå bakom förändringsarbetet, eftersom det är ett tungt arbete att förändra attityderna hos lärarkollegiet: de [lärarna] tycker ju att det är en pålaga att arbeta med entreprenörskap. De ser inte att det är ett verktyg och en möjlighet, och en utveckling av eleverna. Och att det underlättar deras eget arbete. (Intervju, ) I processen att försöka förändra attityderna ses det som mycket viktigt att arbetet är väl förankrat i kommunen, hos både politiker och den högsta ledningsgruppen inom skolans verksamhet. Målet med projektet i Askersund är att arbeta in entreprenörskap i kommunens skolplan från och med Arbetet blir i och med det förankrat hos kommunfullmäktige, och då kvarstår att arbeta in entreprenörskap i skolornas verksamhetsplaner och i arbetslagens handlingsplaner. Vissa skolor har redan gjort detta. Det politiska engagemanget kommer av att projektledaren själv är engagerad i flera politiska uppdrag och har det nätverk och den kunskap som underlättar arbetet med de politiska incitamenten. Tillsammans med det regionövergripande projektet har regionala rådslag för politiker initierats. Utöver detta har de genom projektets försorg varit ute på skolorna och lyssnat av vad personalen redan gör idag. Därigenom har de kunnat peka på att mycket av det som redan pågår i skolan kan betecknas som entreprenörskap. 31

37 De ser inte att de redan gör det. Individuella utvecklingsplanerna är därför perfekt, de utgår från den egna individen. Det handlar om problembaserat lärande där läraren är en mentor. (Intervju, ) I varje arbetslag utbildas en lärare, vilket innebär att Askersund idag har 15 pilotlärare som arbetar i olika skolor. De har ett nära samarbete med det regionala projektet i Örebro län, och har tillsammans med Örebro universitet tagit fram en 7,5 poängs utbildning för lärare. En viktig drivkraft i projektet är synen på att det entreprenöriella arbetssättet skapar motivation hos eleverna: Det är så mycket roligare att jobba, för barnen blir så engagerade! De tycker att det är kul och tar till sig kunskapen på ett annat sätt. Det är positiva, aktiva elever som tycker att det är kul att gå till skolan. (Intervju ) Likheter och skillnader och mellan länen Avslutningsvis ser vi några intressanta likheter och skillnader mellan länen. Till stor del beror skillnaderna på vilken fas länen befinner sig i. Att jämföra Västernorrland med sina 11 år på nacken med Halland som endast arbetet med att främja entreprenörskap i skolan de senaste två till fem åren ger ju onekligen en bild av att detta är en process. En lärdom från Västernorrland och Gävleborg som idag båda arbetar med en strategi på länsnivå är att inte fokusera på att utbilda enskilda lärare utan att utbilda hela arbetslag. Jämförelsevis resonerar Halland, som ännu befinner sig i en uppstartsfas, annorlunda. I stället för att fokusera på hela arbetslag skapar de förutsättningar för enskilda lärare att delta i utbildningen. Tanken är att sedan sprida kunskapen om hur entreprenörskap kan integreras i respektive arbetslag. Om de gör samma lärdom som Västernorrland och Gävleborg återstår att se. En gemensam nämnare för länen verkar vara synen på att Ung Företagsamhet har blivit liktydigt som entreprenörskap på gymnasiet. Denna utveckling visar även den kvantitativa studien på där UF används synonymt med begreppen entreprenörskap och/eller företagsamhet på gymnasieskolorna. En annan fråga som framträder som viktig är vilka organisationer som är inblandade i arbetet med entreprenörskap och skolan. I vissa län framstår ideella organisationer som mer betydelsefulla än offentliga organisationer för detta arbete. I de flesta län verkar dock stora offentligt finansierade projekt ha betytt mycket för samsynen kring entreprenörskap och utvecklingen av detsamma i länens skolor. Olika möjligheter till finansieringsstöd genom EU:s fonder verkar även de ha haft en stor betydelse, där utvecklingen ses gå mot större regionövergripande projekt som starkt betonar vikten av samverkan mellan olika lokala resurser. Dock finns det, med tanke de många aktörer som är involverade i arbetet, en viss risk för oenigheter beträffande vad som ska göras, likväl som hur 32

38 det ska genomföras, och inte minst; vem som ska göra det. Med andra ord är det upplagt för både utvecklande samarbeten och intressekonflikter. Strategierna som används är mer eller mindre tydliga. Medan vissa strategier tydligt är regionalt övergripande, framstår andra strategier som mer ad hoc, vilket innebär att olika aktörer främst arbetar utifrån efterfrågan än utifrån politiskt beslutade mål. Örebro län har, som beskrivits, en mycket tydlig strategi som i tre nivåer omfattar den regionala nivån, kommunerna och skolorna. Ett annat sätt att se på arbetet är att det finns län där fokus ligger på att förändra de rådande strukturerna. Genom politisk förankring verkar dessa län för en långsiktighet i arbetet med entreprenörskap och skolan, dock utan att för den skull släppa det direkta arbetet gentemot lärare och skolledare. Arbetet, menar företrädare för dessa län, måste ske på flera plan samtidigt. I andra fall saknas det politiska förankringsarbetet, vilket innebär att de huvudsakliga aktiviteterna riktas direkt mot lärare och skolledare för att de, i sin tur, ska ge eleverna tillgång till dessa aktiviteter. Vilka som är huvudmän för projekten spelar följaktligen en stor roll för vilka möjligheter som finns, både för möjligheterna att använda sig av rådande strukturer, och för möjligheterna att påverka dem. Om huvudmannen är en ideell organisation, statens förlängda arm, dvs. länsstyrelsen, eller om huvudmannen representerar kommuner och landsting (dvs. ett regionförbund) menar vi ger olika förutsättningar för den genomslagskraft som arbetet kan få. 33

39 DEL III UPPLÄGG &GENOMFÖRANDE AV ES-07 Hur vi gått tillväga I den kvalitativa delen av ES-07 har det övergripande syftet varit att få en större insikt om vad entreprenörskap i skolan innebär i praktiken. Vilka betydelser tillskriver skolans personal entreprenörskap i skolan? Vad är det som de lägger i begreppet? Kort sagt, vad berättar lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? Med tanke på att entreprenörskap framstår som ett synnerligen komplext och innehållsfullt begrepp eller, beroende på hur man väljer att betrakta det, innehållslöst - insåg vi det förvirrande cirkelresonemang som dylika frågeställningar skulle kunna resultera i. För, om nu lärare inte själva är klara över vad entreprenörskap kan vara, hur kan vi då fråga dem om det? Och, hur kan vi fråga om vad lärare gör när de gör entreprenörskap utan att själva definiera det? Sist, men inte minst, hur kan vi fråga om de dilemman som den snäva ekonomiska synen, likväl som den mytomspunne entreprenören, kan resultera i? Förmodligen skulle den bästa metoden vara en etnografisk ansats där vi, genom att spendera tid i olika skolmiljöer kan observera vad lärare och elever gör i olika situationer, hur arbetet organiseras och få möjlighet att också lyssna till de vardagliga samtal som förs. Emellertid är detta en tidskrävande aktivitet som skulle kräva alltför stora resurser för detta projekt. Av den anledningen insåg vi, efter ett visst resonemang, att denna metod inte var realistisk att genomföra. Inte minst med tanke på att så många som fem län var inblandade, och att det fanns en överenskommelse om att det skulle utföras en studie i varje län. För att nå någon slags kunskap i området behövde vi därför tala med lärare om vilken betydelse de tillskriver entreprenörskap i utbildningssammanhang. På så sätt såg vi en möjlighet att få tillgång till ett underlag för tolkning beträffande hur entreprenörskap görs i skolans värld. Följaktligen utgjorde intervjuer den metod som verkade passa denna studie bäst. 34

40 Intervjuer några noteringar Varken människa eller samhälle betraktar vi som naturliga iakttagbara fakta utan som sociala konstruktioner som ständigt produceras, reproduceras och förändras i social interaktion (t ex Berger och Luckmann, 1966/1991; Burr, 1995; Gergen 1999). I samtal producerar vi ständigt en mängd bilder av världen vilket gör språket i bildlig bemärkelse till vårt huvudsakliga konstruktionsmedel. För det är genom språket vi säger något om vad som är entreprenörskap och vilka som är entreprenörer (samtidigt säger vi ju också något om vad som inte är entreprenörskap, och vilka som inte är entreprenörer). Följaktligen utgör språket det centrala kugghjulet i det relationella samspelet människor emellan, vilket innebär att vi är intresserade av att lyssna till vad som sägs om entreprenörskap och skolan i den språkrymd som människorna rör sig inom. Eftersom vi betraktar samtal som situationer där kunskap produceras, snarare än avslöjas, kan inte intervjuer ses som grunden för den sanna berättelsen om entreprenörskapsutbildning. Intervjusituationer är dessutom relativt komplexa och tämligen konstlade sociala situationer (Silverman, 2001). Följaktligen utgör intervjuer en blandning av tvetydiga och komplexa kunskapsuttryck och sociala, politiska, psykologiska, och diskursiva processer (Alvesson, 2003). Likväl kan kvalitativa intervjuer men då i motsats till vad Potter och Wetherell (1987) kallar talande frågeformulär öppna upp för vad respondenterna tycker är av vikt att tala om, givet vilket fokus som forskningsprojektet har (Ibid.). Därigenom kan forskaren få tillgång till ett intressant empiriskt material för vidare tolkning. Att utföra intervjuer är således en sak, att tolka dem är en annan. Öppenheten i kvalitativa intervjuer fordrar i sin tur en reflexiv ansats 12 där forskaren först och främst undviker den naiva synen på intervjuutsagor som data, eller fakta som avslöjar hur verkligheten egentligen förhåller sig. Snarare betonar reflexiviteten forskarens förmåga att kreativt söka efter rimliga resonemang (och ibland även orimliga för att mana till omprövning), eftersom det alltid finns en rikedom av betydelser i ett komplext och omfattande empiriskt material. För att summera sammankopplar vi följande tre problematiska aspekter till traditionella dyadiska 12 Med reflexivitet avses människans förmåga att begrunda något, att tänka efter och ibland inse möjligheterna att överväga något andra aspekter än man gjorde vid första anblicken (jmf Asplund, 1970). I samhällsvetenskaplig forskning utgör reflexivitet ett nyckelord i (se t ex Alvesson och Sköldberg, 1994), vilket betonar att ingen mänsklig aktivitet pågår i ett vakuum, inte heller forskningsverksamhet, utan får politiska och etiska konsekvenser. Att sträva efter en icke-hållning - en objektiv plats utifrån vilken verkligheten objektivt kan betraktas - blir med en sådan syn omöjligt eftersom forskningen också (och i allra högsta grad) bidrar till att producera den verklighet som studeras (t ex Foucault, 1966/1989). Dessutom leder ofta objektivitetssträvanden till en auktoritet som ger litet utrymme för att forskningssubjektens erfarenheter och inställning till olika frågeställningar kommer till uttryck (i detta fall; skolans personal). Som Thurén (2003:16) skriver är det inte på grund av reflexivitet utan i avsaknaden av den som forskningen risker att bli skev. Det är denna hållning vi intar till begreppet reflexivitet i denna forskningsrapport. Därutöver menar vi att reflexivitet inte är förbehållet oss som forskare utan med fördel även kan bidra till det utvecklingsarbete som lärare är inbegripna i. 35

41 djupintervjuer där intervjuaren, med någotsånär förbestämda frågor, möter en respondent: 1. Intervjusituationen har arrangerats av den som intervjuar (i detta fall forskaren) och respondenten tar plats i en nästan förutbestämd social situation, där han eller hon förväntas svara på de frågor som ställs. Det vill säga, en ställer frågor medan den andra ger svar därpå. 2. Som ett resultat är en sådan situation i regel alltid assymentrisk eftersom de två berörda personerna innehar olika positioner i samtalet. En har makten att ställa frågor, den andra förväntas svara på dem. 3. Reflexivitet anges vara viktigt men associeras framförallt med forskarens förmåga att göra något av sitt empiriska material, och inte med respondentens förmåga att reflektera över sin praktik. Dessa problemaspekter, som alla kännetecknar den traditionella intervjusituationen, menar vi kan reduceras i fokusgruppintervjuer. Fokusgruppintervjuer En fokusgruppintervju är en form av fokuserad intervju där en mindre grupp av människor möts för ett diskutera ett på förhand bestämt ämne med varandra (Wibeck, 2000:7). I fokusgruppintervjun skapas en scen för en grupp att tala med varandra, vilket till stor del diskvalificerar de tre problemaspekterna som hör till dyadiska situationer. Intervjuaren fungerar mer som en moderator än som en utfrågare och ingriper i samtalet om det kommer på avvägar eller om några röster hörs mer än andra. I fokusgruppintervjun reduceras således den asymmetri som uppstår mellan intervjuare och respondent, eftersom fler röster är inblandade. Av den anledningen är också en fokusgruppintervju en mer oförväntad och öppen social situation för vad som kommer att utspelas. Slutligen kan intervjuaren bjuda in respondenterna att reflektera över deras praktik och därigenom öppna upp för en kreativ dialog som är till gagn för båda parter. Fokusgruppsintervjuer har enligt Wibeck (2000) varit en populär metod som framförallt använts i marknadsundersökningar. Senare har den emellertid även kommit att användas i högre grad i forskningssyfte. Exempelvis använde Agar och MacDonald (1995) fokusgrupper i en studie av tidigare LSD-beroende ungdomar. I en nya zeeländsk studie användes fokusgruppintervjuer för att lära mer om kvinnors erfarenheter av kronisk smärta (Grace, 1995). Dessutom har denna metod använts för att undersöka ett ämne som AIDS (Kitzinger, 1994). Men det är inte bara inom disciplinerna medicin, sociologi och pedagogik som fokusgrupper kommit till användning. I en studie av Blackbrun och Stokes (2000) användes fokusgruppintervjuer med syfte att förstå företagares syn på sina 36

42 företag och lära av deras erfarenheter och motiv för att driva företag. Elango, Hunter och Winchell (2006) genomförde fokusgrupper för att kunna säga något om sjuksköterskors entreprenörskap och hur de bidrog till att skapa en effektivare sjuk- och hälsovård. Ytterligare en studie som använde fokusgrupper som metod relaterar till relationell teori som analytiskt ramverk med syfte att säga något om kvinnliga entreprenörers roll i deras respektive organisationer (Buttner, 2001). Utöver detta har Springett (2003) använt metoden för att involvera ett antal företagare i en mer dialektisk diskurs om hållbar utveckling. Fokusgruppintervjuerna i ES-07 Fokusgruppintervjuer framstod för oss som en metod som till viss del kunde hantera de tre metodologiska dilemman som förknippas med vanliga djupintervjuer. Genom denna metod såg vi möjligheten att skapa förutsättningar för en kreativ dialog med lärare om vad de gör när de gör entreprenörskap i skolan. Som vi tidigare beskrivit har vi träffat grupper med 3-5 deltagare som representerar 23 skolor i de fem län som ingår i undersökningen. Vid en skola var det dock inte praktiskt möjligt att genomföra fokusgruppintervjuer. Lärarna och rektor intervjuades där var och en för sig. Idén med fokusgruppintervjuerna i ES-07 har varit att skapa förutsättningar för dialog och reflektion om hur entreprenörskap har integrerats i undervisningen. Men, det har också varit ett sätt att tillhandahålla ett forum där lärare har kunnat diskutera och ge idéer om hur entreprenörskapet i deras skola skulle kunna utvecklas. Fokusgruppintervjuerna riggades enligt följande fem steg : 1. Introduktion Inledningsvis presenterade vi såväl forskningsprojektet som oss själva och de organisationer som vi representerade. Innan intervjutillfället hade deltagarna fått information om ämnen genom den person som vi varit i kontakt med. Samtliga deltagare erhöll då också en presentation av forskningsprojektet med kontaktuppgifter till forskarna (se Bilaga 2). 2. Bilden Efter introduktionen presenterade vi en bild (se Figur 1) och bad deltagarna att ta en stund och reflektera över vad de såg i den, och skriva/rita/skissa sina tankar 37

43 och reflektioner. De blev dessutom ombedda att skriva ner några entreprenörer som utgör förebilder för dem. Var och en gavs varsitt papper och vi gjorde en paus på ca 5 min. ENTREPRENÖRSKAP/ FÖRETAGSAMHET SKOLA SKOLA Figur 1, Den bild som introducerade fokusgruppintervjuerna i ES-07 Vår tanke med bilden var att öppna upp för en dialog och att undvika att lägga orden i munnen på respondenterna. Som talesättet säger; som man frågar får man svar, vilket vi försökt undvika. Naturligtvis är vi medvetna om att även en bild till viss del lägger orden i munnen på de tillfrågade, men vi menar att den i högre grad öppnar upp för olika tolkningar. Vi tror därför att bilden i större utsträckning än en fråga skapat möjligheter för deltagarna att reflektera över sina erfarenheter, snarare än att återge den officiella berättelsen. Ytterligare ett sätt att undvika den officiella berättelsen har varit att betona att det är deras tankar om vad de ser i bilden som är viktiga. Indirekt har de då berättat om sina erfarenheter av att arbeta med entreprenörskap på sin skola. 3. Presentation av tankar/reflektioner Efter den korta pausen presenterade deltagarna sig själva och vilket ämne/år/nivå de undervisar. De berättade även om vilka tankar de hade fått kring bilden, och om vilka de såg som sina förebilder. Ordet gick sedan runt bordet, och som moderatorer såg vi till att alla fick tillräckligt mycket tid för att delge sina tankar. Ofta resulterade presentationsrundan i en livlig diskussion om olika ämnen som just de sammankopplade med entreprenörskap i skolan, men vi hade även tillgång till uppföljningsfrågor ifall det skulle vara så att några av våra punkter inte hade blivit omtalade (se Bilaga 3), eller om deltagarna skulle komma på avvägar i sina diskussioner. För det mesta användes dock dessa uppföljningsfrågor endast som påminnelser för oss om att kontrollera vilka teman som inte diskuterats. 38

44 När vi satte ihop bilden var vår primära avsikt att, istället för att ställa en fråga, presentera en bild som kunde inleda diskussionen. Man skulle nog lugnt kunna säga att vi oreflekterat återgav skolan som en stängd byggnad och kopplade samman entreprenörskap med den fria fågeln. Denna symbolik gick dock inte våra respondenter förbi. Nedan följer några reaktioner på bilden som även visar hur samtalen utvecklades: En pil - entreprenörskapet och företagsamheten ska in i skolan. Det tolkar jag som att näringslivet ska in i skolan. Jag skulle ha velat ha en pil åt andra hållet också. Så, samverkan skola näringsliv. (Intervju ) Det första jag tänkte på var symboliken i fågeln våga pröva dina vingar tänkte jag på! Att man törs och ingenting är omöjligt. (Intervju, ) Man ger eleverna vingar, fri som fågeln, man kan påverka sin egen utveckling, framtid med det här. (Intervju, ) Tycker att den ger en felaktig bild. Att vi ska trycka in entreprenörskap i skolan det känns inte som att det är det målet vi ska sträva efter. Skulle hellre vilja se fågeln och skolan som två bläckfiskar med tentakler i varandra att det är ett väldigt nära samarbete mellan näringsliv, samhälle och skola där entreprenörskap är en del. Att vi kan få ut elever i verkligheten och få in företagsledare och arbetare som kan vara med i skolundervisningen att man kan få den här integrationen istället. (Intervju, ) [Jag] tänker att det kommer goda idéer in i skolan men saknar en pil åt andra hållet då skolan har mycket att ge utåt. (Intervju ) 4. Förebilderna Mot slutet av intervjun återkom vi även till diskussionen om förebilder genom att presentera omslaget till EU:s Grönbok om Entreprenörskap (2003). Ett omslag som visar entreprenören som en västerländsk medelålders (affärs)man som (på väg att göra affärer?) bär på sin portfölj. Denna bild utlöste i regel ett antal ironiska kommentarer. Den gjorde det även möjlighet att återkomma till deras förebilder. Vid ett tillfälle omnämndes till exempel Göran Kropp som en entreprenör och förebild varmed en av lärarna påpekade vilken bra förebild detta var eftersom den bryter med den ekonomiska synen på entreprenörskap (som läraren försökte komma bort ifrån): Figur 2, omslaget till EU:s Grönbok om entreprenörskap. Så bra fokus att ha [Kropp som entreprenör] i skolan! För det ska inte bara vara ekonomiska sammanhang. Det här är ju mer en social eller kulturell 39

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Den företagsamma skolan hur kan den förverkligas?

Den företagsamma skolan hur kan den förverkligas? Den företagsamma skolan hur kan den förverkligas? Forskningssammanfattning Regeringen har nyss presenterat en nationell strategi för entreprenörskap i skolan. Tanken är att entreprenörskap ska löpa som

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Från politisk vision till konkret skolsatsning

Från politisk vision till konkret skolsatsning Från politisk vision till konkret skolsatsning Kontext Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till livet.det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen.

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Systerorganisation i Göteborg 2007 med hjälp av VGR, GR och BRG

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan

Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan 2012-08-23 Entreprenöriella Verktyg, Metoder och Aktörer för-, grund- och gymnasieskolan Du finner i detta dokument flertalet tips om olika verktyg och metoder som stimulerar entreprenöriellt lärande och

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide

Ung Företagsamhet. Rådgivarguide Ung Företagsamhet Rådgivarguide Vår idé är ett lock på drinken med hål för sugrör. Ursprunget är att en av våra kompisar blev drogad på krogen, vilket är ett problem idag. Själva idén med locket och designen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Entreprenörskap i skolans tidiga år

Entreprenörskap i skolans tidiga år Entreprenörskap i skolans tidiga år - en intervjustudie bland lärare Ann Hanson Evelina Jönsson Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2008 Handledare Åsa Hirsh Examinator Mikael

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Det Entreprenöriella Samhället, 29 november 2007 - dokumentation

Det Entreprenöriella Samhället, 29 november 2007 - dokumentation Det Entreprenöriella Samhället, 29 november 2007 - dokumentation Många hade samlats i universitetets hörsal den här kulna novemberdagen för att ta del av seminariedagen Det Entreprenöriella Samhället,

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer