Slutrapport för Malmö Live-projektet

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (12) Datum Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport för Malmö Live-projektet STK Sammanfattning Stadskontoret har sammanställt en slutrapport över Malmö Liveprojektet. Denna visar på ett tydligt sätt att Malmö Live har ett dubbelt syfte, både som kulturinsats och som insats för sysselsättningen inom Malmös besöksnäring med anknytande branscher. Vidare framgår att projektet har kunnat genomföras till en kostnadsnivå som tydligt understiger den nivå som kommunfullmäktige har godkänt. Stadskontoret föreslår att rapporten med godkännande lägges till handlingarna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lägga slutrapporten om Malmö Live-projektet med godkännande till handlingarna. Beslutsunderlag Tjskr / KS / Slutrapport Malmö Live Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Malmö Live är på plats, projektet är avslutat och stadskontoret har sammanställt en slutrapport. Här påminns inledningsvis om den jämförelse som gjorts med öppningen av Malmö Stadsteater 1944 och den liknande stora kultursatsning som detta innebar dessa år kring krigsslutet - en brytningstid då Malmö växer ut till en betydande industristad med höga sociala och kulturella ambitioner som en del i det svenska folkhemsbygget. Malmö Live är på samma sätt som Malmö Stadsteater ett projekt med höga kulturella ambitioner. Men Malmö Live är dessutom genom sin kongressanläggning av stor betydelse för sysselsättningen eftersom den personalintensiva besöksnäringen utgör en allt större andel av Malmös arbetsmarknad, dessutom särskilt betydelsefull för de ungdomar som tar sina första steg in på arbetsmarknaden. Det är ur detta breda perspektiv och utifrån detta dubbla värde, både för kulturen och för den lokala och regionala sysselsättningen, som Malmö Live ska värderas. Besöksnäringen och Malmös arbetsmarknad

2 Våren 2006 meddelade fastighetsbolaget Diligentia AB att MalmöMässan i Västra Hamnen, en av de större kongress- och mässanläggningarna i Sverige, skulle rivas och marken nyttjas för andra ändamål som en del i utvecklingen av Västra Hamnen. MalmöMässans många kongresser och mässor hade naturligtvis en betydande inverkan på omsättningen inom besöksnäringen i Malmö med omnejd. Det var därför en självklarhet att staden skulle engagera sig för en ny mässoch kongressanläggning i Malmö. 2 (12) Besöksnäringen med hotell, restauranger, nöje och shopping, transporter och annan liknande service är till sin karaktär mycket personalintensiv och omsättning i Malmö om 5,9 mdr kr/ år genererar en årssysselsättning om ca personer. Besöksnäringen kan därför på goda grunder betraktas som en ny basnäring för Malmö. Besökare på mässor och kongresser (kategorin affärsresenärer) har dessutom en långt högre dygnskonsumtion (1 711 kr/dygn) än vanliga turister vilket innebär att denna kategori är den mest sysselsättningsdrivande. Utredningen om ett nytt kongresscenter och nytt konserthus En marknadsanalys visade att Malmö hade goda framtidsmöjligheter för kongresser. Dock tydliggjordes att medan kongresser ställer höga krav på citykvaliteter som tex shopping, restauranger, kultur- och nöjesutbud medan mässverksamhet å sin sida är mera utrymmeskrävande med behov av stora/högre byggvolymer, plats för tyngre transporter för in- och utlastning, större andel bilburna deltagare med behov av parkeringsplatser, mm. Med denna inledande analys som underlag gjordes i kommunstyrelsen den 7 mars 2007 en första redovisning där kommunstyrelsen gav uppdrag om en fördjupad utredning. En förvaltningsgemensam projektgrupp bildades med tjänstemän från stadskontoret, fastighetskontoret, kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, Stadsfastigheter och gatukontoret. Senare tillkom också företrädare för Malmö Symfoniorkester. Frågan om nya mässhallar i Hylle överfördes till en egen utredning inom fastighetskontoret. När projektet avrapporterades nästa gång i kommunstyrelsen den 5 september 2007 presenterades en idé om en kombinerad anläggning bestående av både ett konserthus och en kongressanläggning. Detta grundades på en genomgång av landets andra anläggningar för mässor/kongresser/konferenser/möten - i Göteborg, Jönköping, Linköping, Stockholm, Uppsala, Visby Västerås, Örebro samt Bella Center i Köpenhamn - som visade att ingen av dessa större anläggningar som uppförts under de senaste decennierna har kunnat uppnå lönsamhet och kostnadstäckning på egen hand. Här har i samtliga fall krävts att det offentliga på olika sätt bidragit med stödfinansiering eller åtagit sig en roll med direkt ägande och därmed ett eget kostnadsansvar (kommunalt eller regionalt eller statligt). För att undvika att också Malmö stad i likhet med andra städer blev uppbunden med stora ekonomiska åtaganden för en ny kongressanläggning vidareutvecklades idén att stadens bidrag till anläggningen kunde bli ett nytt konserthus. Om kongressanläggningen tillsammans med ett hotell blev kommersiellt bärkraftig genom samverkan med ett konserthus kunde staden undvika investeringar och driftkostnader för själva kongressanläggningen och dessutom ge andra betydande fördelar. Vid den följande avrapporteringen till kommunstyrelsen den 5 december 2007 visades att kvarteret Torsken/Neptuniparken mellan Universitetsholmen och Gamla staden var det absolut bästa lokaliseringsalternativet och den 4 juni 2008 godkände Kommunstyrelsen formerna för en öppen intresseanmälan som i nästa steg gav underlag för ett urval av deltagare i en jurybedömd

3 projekt- och markanvisningstävling. 3 (12) Efter en urvalsprocess i flera steg fattade kommunstyrelsen den 5 maj 2010 ett tilldelningsbeslut - förutsatt kommunfullmäktiges godkännande att uppdraget skulle tilldelas förslaget Kontrapunkt som utarbetats av det konsortium som Skanska Sverige AB bildat med bl a den danska arkitektfirman SchmidtHammerLassen och hotellkedjan Nordic Choice. Beslut om genomförande och genomlysning av ekonomin Den 9 september 2010 godkände kommunfullmäktige projekt- och markanvisningsavtalet där Skanska AB åtog sig att uppföra ett konserthus och en underjordisk parkeringsanläggning för kontraktssumman 750 Mkr respektive 156 Mkr exklusive index och mervärdesskatt. Detta var den ekonomiska ram som den fortsatta projektplaneringen hade att förhålla sig till. Efterhand som projektarbetet med detaljutredningar och förhandlingar mm fortsatte visade det sig att den av kommunfullmäktige godkända kostnadsramen riskerade att överskridas. Därför inrättade kommunstyrelsen den 15 juni 2011 en politisk styrgrupp som genomförde en total genomlysning av projektets ekonomi. Genomlysningen resulterade i en sammanlagt förbättrad driftekonomi genom diversifierade avskrivningstider, reducering av drift- och underhållskostnader, ett driftbidrag från Skanska som gav staden del i serveringsintäkterna, insatser för ökade biljettintäkter och ökad uthyrning av konsertsalarna. Dessa åtgärder medförde att den årliga totala driftkostnaden netto inklusive kapitalkostnaden kunde minskas till under den kostnadsnivå som kommunfullmäktige hade fastslagit i september Se vidare under ekonomiavsnittet. Eftersom den samlade projektkostnaden hade reducerats till (under) godkänd nivå gav kommunfullmäktige den 27 oktober 2011 sitt objektsgodkännande och anläggningsentreprenaden kunde starta. Exploateringen Fastighetskontorets exploateringsinsatser har omfattat alla de åtgärder som krävts för att kunna uppföra av Malmö Live-byggnaderna och anlägga den kringliggande allmänna platsmarken, exempelvis genom fastighetsförvärv, beställning av detaljplan, flyttning av ledningar och anläggningar, rivning av byggnader, återuppförande av byggnader, arkeologiska undersökningar, markmiljöundersökningar och sanering av förorenad mark, förhandlingar om köpeavtal, försäljning av mark, underlag för fastighetsbildning m m. Exploateringsutgifterna har i den v kommunfullmäktige godkända budgeten angivits till 75 mkr. Enligt nuvarande prognos kommer utfallet att bli 53 mkr. Inkomsterna från försäljning av tomtmark till Skanska har budgeterats till 177 mkr. Här blir utfallet 205 mkr inkl. index och tilläggsköpeskillingar. Exploateringsprojektet medför således lägre utgifter och högre inkomster än budgeterat. Nu återstår bl. a att bilda servitut och gemensamhetsanläggningar för att fördela och samordna ansvar och rättigheter mellan de tre separata fastigheterna i Malmö Live-komplexet. Byggprocessen och arkitekturen Byggprocessen har fortskridit i god ordning med projektstyrning från Stadsfastigheter som stadens beställare, och med stöd av sakkunniga från MSO. Särskilt konserthuset är en byggtekniskt komplicerad byggnad och byggarbetsplatsen har varit en av de större på

4 många år i Skåne. Marksanering med rivning av den gamla benmöllan och nedmontering av ett p-hus och det gamla stinshuset startade i maj 2012 medan byggprocessen inleddes i augusti och entreprenaden slutgodkändes slutgiltigt den 30 april Malmö Live s arkitektur har mottagits väl och anläggningen är nominerad till Kasper Sahlinpriset 2015 och Tidskriften Arkitektur 5/2015 uppmärksammar särskilt Malmö Live i en stort uppslaget temanummer om Malmö och menar bl. a att överlappningen av de olika funktionerna kongress, hotellobby och konsertverksamhet är det starkaste greppet för att få ytorna att leva över dygnets alla timmar 4 (12) Allmän platsmark Den allmänna platsmarken har anlagts i två etapper. Den första utbyggnadsetappen är helt klar och innebar grundläggning av kajer, ny kajspont och träbryggorna. Den andra utbyggnadsetappen med kajstråk, norra delen av Dag Hammarskjölds torg med konstverket Passage pågår och är till övervägande del klar och kommer att slutföras helt när ytorna vid norra bostadshuset blir tillgängliga Då kommer också det nedmonterade Stinshuset flyttas tillbaka. Den konstnärliga utsmyckningen. Överenskommelsen mellan staden och Nordic Clarion Hotel & Congress Malmö Live om jämnstora insatser har inneburit att stadens egen satsning på konsten vid och i anläggningen om 12 mkr fördubblats genom Clarion Hotel & Congress Malmö Live s egen insats. Dessutom tillkommer ljudkonstverket på gångbron som bekostats av Malmö Förskönings- och planteringsförening samt Arne Jones väggrelief Människor på ett torg som donerats av Vasakronan AB och SEB. Urvalet har skett genom fyra olika tävlingar samt ett särskilt uppdrag. Stadens del i samarbetet har resulterat i följande objekt: - Cerith Wyn Evans förslag med mottot E=V=E=N=T, en ljuskrona med placering i det centrala rum som från byggnadens golv till tak reser sig innanför huvudentrén från Dag Hammarskjölds torg. - Hague Yangs Dispersed Three in Live Conjunction består av en persienninstallation i varierade färger som är placerad innanför de fönsterpartier som binder samma de stora allmänna rummen med de angränsande stadsrummen i norr (Dag Hammarskjölds torg) och söder (kanalens vattenrum). - Wind Wall av Petter Thörne, Jens Vium Skaarup och Joshua Morrison består av en levande vägg i en skiftande färgskala som placeras i det nordöstra entrérummet. Väggens tusentals små hängande lameller (av plast) får rörelse och rytm av minsta lilla vindpust. - I tävlingen om det yttre rummet vid kanalen utsågs Eva Hilds sex meter höga och kraftfulla skulptur Rubato - free flow som placeras vid trädäcket framför kongresshallen. - Hav av minnen, minnenas hav av Karolina Erlingsson med texter ingjutna i gångvägen genom det östra parkrummet mellan kanalen och hotellentrén med korta texter och berättelser av Malmöbor skrivna på originalspråk. - På Dag Hammarskjölds torg i norr uppförs Maha Mustafas Passage med en bänk utformad i en svepande form, ett lugnt vattenspel och en färgstark skulptur - Via på gångbron är en rörelsestyrd ljudinstallation av tonsättaren Kim Hedås, Stockholm med musik inspelad av MSO och med Malmö Förskönings- och Planteringsförening som finansiär. - Vasakronan och SEB donerar väggreliefen Människor på ett torg av Arne Jones,

5 Verket täcker 4 x 21 meter och placeras på den vägg på plan 2 som är kongresshallens yttre vägg (men fortfarande inomhus) som vetter mot kanalen. 5 (12) Kommunikation Kommunikationsarbetet har syftat till att ge en samlad och tydlig bild av projektet, platsen och den kommande programpolitiken. Under byggtiden har information förmedlats genom en gemensam hemsida och ett omfattande PR-, press- och mediearbete med pressvisningar, ett besökscenter, mm. Utöver detta har boken Malmö Live- inblickar och utblickar med ett rikt bildmaterial (Roos&Tegner ISBN ) producerats. Det kulturpolitiska programmet Inom ramen för projektet har också ett kulturpolitiskt program för Malmö Live utarbetats. Detta tydliggör de ambitioner som kommit till uttryck efter hand när kommunstyrelsen och kommunfullmäktige behandlat projektet och blir nu en vägvisare för hur programutbudet ska utvecklas och också en viktig måttstock för hur anläggningen förmår uppfylla stadens mål och syfte med sin stora satsning. Programmet består av fem teman: - Musiken är navet som bl a poängterar att Malmö Live ska bjuda på musikaliska upplevelser i alla genrer, i stort och litet format - Möten mellan genrer och människor om att Malmö Live bl a locka nya grupper kultur- och musikintresserade och bereda plats och möjliggöra för stadens egna kulturella verksamheter samt det fria musik- och kulturlivet att vara en del av verksamheten samt kunna använda sig av Malmö Live på goda villkor. - Unika förutsättningar vilket bl. a innebär att huset är utformat för att ge exceptionellt god akustik, och har teknisk digital utrustning för avancerade visuella och scenografiska upplevelser och kunna ta emot scenframträdanden som kräver hög teknisk spets och har stor publikkapacitet. Malmö Live ska överraska, ligga i framkant och hålla världsklass. - Öppet och välkomnande. Här avses att Malmö Live ska vara ett offentligt rum i ordets bästa bemärkelse öppet, tillgängligt och välkomnande och locka till egen aktivitet och deltagande. - Katalysator för utveckling innebär att Malmö Live ska ytterligare profilera Malmö som musikstad och vara en katalysator för samarbeten och utveckling av upplevelser i musikens gränsland. Kongressarrangemangen Ett välfungerande samarbete mellan Malmö Live Konserthus AB och Clarion Hotel & Congress Malmö Live är avgörande för framgång för anläggningen som helhet. Parterna har nu upprättat ett organiserat och nära samarbete och för kongressverksamheten spelar samarbetet med stadens övriga besöksnäring genom Destinationssamverkan Malmö en viktig roll eftersom stadens samlade attraktionskraft i sig utgör ett viktigt säljargument för att värva kongresser till stadens alla mötesarrangörer. Kongresser som annars inte hade kommit till Malmö ger utöver omsättningen på Malmö Live också Malmös totala besöksnäring ett betydande tillskott. Programuppdraget och organisationen Vid kommunstyrelsen den 2 april 2014 poängterades återigen att stadens övergripande syfte med Malmö Live-projektet att genom en ny kongressanläggning stärka den lokala och regionala besöksnäringen - måste vara en första utgångspunkt när en ledningsorganisation för

6 Malmö Live ska utformas och bemannas. 6 (12) Med stöd i en utredning av PwC - PriceWaterhouseCoopers beslutades att konserthusets verksamhet ska ha inriktas på fyra programområden - Symfoniorkestern, Arrangemang, Kulturpolitiskt utbud, och Mötesplatsen. Där poängterades bl. a att de programansvariga, åtminstone under en inledande etableringsfas de första versamhetsåren, måste sätta ett särskilt fokus på de idag mindre utvecklade programområdena Arrangemang, Kulturpolitisk utbud och Mötesplatsen. Akustiken i konsertsalen har visat sig vara av absolut världsklass. Musikerna i symfoniorkestern vittnar om att alla nyanser av ljudet går fram, från det lägsta till det starkaste men det är också som att man upplever ljudet tredimensionellt, nästan som att man kan gå ut och vistas i ljudet, betrakta det, efter att det lämnat ens instrument.. Här är också de många och noga utformade övningsrummen för musikerna viktiga. Överlag känner orkesterns medlemmar en stor aktning och respekt för stadens ambitiösa satsning på Malmö Live för att stärka musik- och kulturlivet i Malmö. Detta inspirerar till ett starkt engagemang för orkesterns fortsatta utveckling. Programuppdraget Mötesplatsen lyftes fram som ett eget programområde för att betona att Malmö Live ska vara väl integrerad med stadens övergripande ambitioner om delaktighet och social hållbarhet. Här ingår också som en särskilt uttalad ambition att utnyttja foajéer och andra utrymmen inomhus och utomhus. Rent fysiskt innebär detta bl. a att också foajéer och öppna utrymmen, utöver programsättningen på dessa ytor, har ett organiserat välkomnande värdskap och får en socialt fungerande utformning och möblering för att de sk. common areas inte ska reduceras till enbart transportsträckor på väg in och ut från konsertsalarna och mötesrummen. Start för Malmö Live Konserthus AB med vidgat ägardirektiv Vid kommunfullmäktiges sammanträde den november 2014 beslutades om ombildning av Malmö Symfoniorkester AB med ny bolagsordning, nytt ägardirektiv och ett nytt namn Malmö Live Konserthus AB. Uppdraget blev betydligt bredare med krav på öppenhet och tillgänglighet och en programpolitik som ska täcka in alla de tidigare nämnda fyra programområdena. Vidare betonas att bolaget ska också etablera en god samverkan med Clarion Hotel & Congress Malmö Live för att gemensamt kunna verka för att Malmö Live som helhet blir en tillgång för Malmös hela evenemangs- och besöksnäring, oaktat att kongressverksamheten i Malmö Live bedrivs av ett enskilt företag. Den politiska styrningen av projektet Under den inledande utredningsfasen har projektarbetet avrapporterats direkt till kommunstyrelsen som varit politiskt styrande fram tills att utformning och ekonomi godkändes i kommunfullmäktige den 9 september När därefter kommunfullmäktiges kostnadsram riskerade att överskridas inrättade kommunstyrelsen en särskild politisk styrgrupp under ledning av kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S), senare ersatt av Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). I styrgruppen har därutöver efterhand medverkat Anders Schönström (S), Lari Pitkä-Kangas och Karolina Skog (MP); Stefan Lindhe, Anja Sonesson och Torbjörn Tegnhammar (M); Ewa Bertz (FP) samt som adjungerad Hanna Thomée (V). Efter genomförda kostnadsbesparingar gav kommunfullmäktige den 27 oktober 2011 ett ob-

7 jektsgodkännande till projektet och anläggningsarbetet kunde starta. Vänsterpartiet motsatte sig då i en reservation att projektet skulle genomföras utifrån partiets bedömning om oklar finansiering och höga kostnader. 7 (12) Projektorganisationen Projektarbetet har letts av turistdirektör Lars Carmén fram till kommunfullmäktigs godkännande av anläggningens utformning och ekonomi i september 2010, därefter under den ekonomiska genomlysningen 2011 av stadsdirektör Inger Nilsson och under projektets genomförandefas fram till slutbesiktning 2015 av stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh. Anders Spjuth har varit projektsekreterare sedan projektstarten. Ett stort antal förvaltningar har varit involverade under arbetets gång. Projektets process för planering och genomförande har varit logistiskt krävande och den nära samordning som tidigt kunde utvecklas förvaltningarna emellan har varit en stark framgångsfaktor för projektets genomförande och resultat (vilket manar till efterföljd). Under byggprocessen har dessutom Musik i Syd genom direktör Martin Martinsson svarat för kvalitativa insatser för anpassning av konserthusets lokaldisposition, teknik / inredning och funktioner mm. Projektekonomin Investeringar Tkr Beräkning enligt objektsgodkännande Årtal Prognos färdigställande färdigställande Konserthus Byggnad P-lösen Scenteknik inkl. kreditivkostnad Inredning inkl. kreditivkostnad Besiktning, kontroll Byggherre Summa konserthus Utöver kommunfullmäktiges ursprungliga beslut om projektets investeringsutgifter har kostnader för besiktning och kontroll av byggnationen samt byggherrekostnader tillkommit. Under februari månad 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om ett kompletterande objektsgodkännande för dessa merkostnader samt för kreditivkostnaden för projektet. (Se avsnitt om index och kreditivkostnader). Därefter har projektet kunnat genomföras inom den projektkalkyl som har godkänts.

8 8 (12) Tkr Beräkning enligt objektsgodkännande Årtal Prognos färdigställande färdigställande Exploatering Iordningställande byggbar mark Allmän platsmark Summa exploatering Byggrätter Hotell Kontor och bostäder Summa byggrätter Fastighetskontorets och gatukontorets exploateringsaktiviteter har kunnat genomföras inom ramen för fastställd budget. För iordningställande av byggbar mark har utgifterna blivit lägre än kalkyl. Kreditivkostnader och index tillkommer dock enligt beskrivning nedan. Tidplanerna för exploateringsarbetena har hållits. I köpeavtal mellan Skanska och Malmö stad, godkänt av kommunfullmäktige /12, anges den totala köpeskillingen som Skanska ska erlägga med tkr vad gäller byggrätter för hotell och tkr vad gäller byggrätter för kontor och bostäder, d.v.s. totalt tkr. Köpeskillingarna ska räknas upp med index enligt köpeavtalet, se nedan. Vidare ska tilläggsköpeskilling utgå om större byggrätt utnyttjas. Tilläggsköpeskillingen är beräknad till tkr. Tkr Beräkning enligt objektsgodkännande Årtal Prognos färdigställande färdigställande Parkering Garage inkl. kreditivkostnad Kv. Gäddan P-lösen Summa parkering Genom att förlägga viss P-lösen i kvarteret Gäddan kunde Malmö Live s garage minskas och Skanskas ursprungliga kostnad om 156 mkr reduceras till 126 Mkr.

9 9 (12) Tkr Beräkning enligt objektsgodkännande Årtal Prognos färdigställande färdigställande Konstnärlig utsmyckning Summa konstnärlig utsmyckning Omslutningen för konsten på Malmö Live uppgår till cirka 28 mkr varav Malmö stads andel efter beslut i kommunstyrelsen är 12 mkr. Inom ramen för tekniska nämndens objektsgodkännande ryms dessutom finansiering av ett konstnärligt gestaltat vattenspel på Dag Hammarskjölds torg. Medfinansiärer i projektet är Clarion Hotel & Congress Malmö Live och Malmö Förskönings- och Planteringsförening. Sammanlagt sex konstobjekt inom projektets ramar och budget. (samt ett verk inom ramen för tekniska nämndens ansvar). Ytterligare ett projekt har tillkommit genom att Malmö stad (kommunstyrelsen ) beslutat att ta emot en donation av Vasakronan/SEB av Arne Jones verk Människor kring ett torg med placering på Malmö Live. Tkr Beräkning enligt objektsgodkännande Årtal Prognos färdigställande färdigställande Indexkostnad Konserthus Scenteknik Inredning 300 Exploatering Parkering Byggrätt, intäkt Summa indexkostnad Kreditivkostnad Konserthus Exploatering Summa kreditivkostnader Index för konserthuset följer markanvisningsavtal enligt kommunfullmäktiges bihang 98 för Entreprenadsumman är beräknad i prisnivå och skall uppräknas med motsvarande medelindex av entreprenadindex E84 för perioden och betalningsdagen enligt Tillämpningsföreskrifter för E84. Samma gäller för den underjordiska parkeringsanläggningen. Att kostnader för prisökningar från den tidpunkt då anbudet lämnades och fram till dess projektet är färdigställt är en standard i byggbranschen och följer de standardavtal som upprättas

10 mellan beställare och entreprenör. 10 (12) Detta är regel när projekten sträcker sig över flera år då varken entreprenör eller beställare har möjlighet att bedöma hur priserna förändras under byggtiden. Den sammanlagda indexkostnaden för de olika uppdragen uppgår till 134,8 mkr enligt sammanställningen ovan. Intäkterna för byggrätter har på samma sätt räknats upp med ca 21mkr. Netto innebär detta 113,6 mkr i indexeffekt för projektet. Kostnader för räntor under tiden för uppförande av anläggningen (kreditivkostnader) tillkommer till investeringens projektkostnader och uppfyller kraven enligt redovisningsrådets rekommendation RKR 15:1. Kommunfullmäktige beslutade om denna ändrade redovisningsprincip i samband med årsredovisningen för 2011 som togs av kommunfullmäktige i mars 2012, dvs. efter objektsgodkännandet i oktober Den ändrade redovisningsprincipen innebär att, istället för att påföra räntekostnaden i resultatet i takt med att investeringen belastar likviditeten, dvs i samband med utbetalning av fakturorna, påförs investeringsprojekten räntekostnaden som underlag för kommande avskrivningar. Detta innebär att räntekostnaden påverkar resultatet under avskrivningstiden och inte under tiden projektet är under uppförande. Årliga driftkostnader Tkr 18 augusti 2011 Prognos Konserthuset Hyra till Stadsfastigheter Drift (el, städ, bevakning) Summa lokalkostnader inkl. kreditiv och index Scenteknik, avskrivning och ränta (kapitalkostnad) Tillkommande kapitalkostnad scenteknik index Inredning, avskrivning och ränta Summa lokalkostnader inkl. teknik och inredning Extern uthyrning 500 kvm Driftbidrag från Skanska Ökning biljett-och arrangemangsintäkter Uthyrning av konsertsalar Summa övriga intäkter Total driftkostnad netto Hyresbeloppet för helår uppgår till tkr och är framräknad enligt följande (tkr):

11 Hyra till stadsfastigheter, inkl. byggherre- och besiktningskostnader Tillkommande hyra för kreditivkostnader Tillkommande hyra för index Hyreskostnad tillkommande yta 912 Hyresreduktion lägre kalkylränta (12) Hyresberäkningen i prognosen är genomförd utifrån en kalkylränta på 2,93 % samt en avskrivningstid om 44 år. Den lägre kalkylräntan har sin förklaring i att staden har kunnat placera lån på långsikt, 25 år, för att finansiera investeringen. Den ursprungliga kalkylräntan var 4,75 % vilket ligger som underlag för hyresberäkningen på 45,9 mkr. I denna hyra ingår också hyreseffekten av de tillkommande utgifterna för byggherre- och besiktningskostnader med 0,9 mkr. Den slutliga hyran för konserthuset om 41,2 mkr har därmed kunnat sänkas med 12,2 mkr jämfört med ursprunglig hyra med justering för kreditivkostnader och index. Det har tillkommit ca kvm verksamhetsyta för Malmö Live. Ytan avser förändringar i garaget samt efter fastighetsbildningen tillkommande yta för common area. Kostnaden för drift och underhåll för den tillkommande ytan uppgår till 912 tkr. Hyran är uppräknad med index och kreditivkostnader fram till färdigställandet. Driftkostnader (el, städ och bevakning) har höjts 1 Mkr till följd av indexuppräkning samt tillkommande yta inom common area. Driftkostnaden för allmän platsmark har tidigare bedömts till tkr. På grund av ändrade redovisningsprinciper ökar den prognostiserade driftkostnaden för allmän platsmark till tkr samtidigt som det tillkommer en kapitalkostnad för kvartersmark, prognostiserad till 400 tkr. Tkr 18 augusti 2011 Prognos Allmän platsmark Drift och underhåll inkl. kapitalkostnader fr.o.m Total driftkostnad allmän platsmark Kvartersmark Kapitalkostnad för markvärde from 2015 Total kapitalkostnad kvartersmark Konstnärlig utsmyckning Drift och underhåll inkl. kapitalkostnader fr.o.m Total driftskostnad konstnärlig utsmyckning Driftkostnaden för allmän platsmark i tabellen avser belopp exkl. kreditivkostnader och index i

12 enlighet med kommunfullmäktigebeslut och överenskommelse med Skanska. 12 (12) Projektavslutning och fortsättning Malmö Live-projektet och förvaltningarnas direkta engagemang är avslutat och ansvaret för verksamheten vilar nu på styrelsen för Malmö Live Konserthus AB med driftorganisation. Projektet har följt den budget som beslutats av kommunfullmäktige och har, som här visats, inneburit att den av kommunfullmäktige godkända årliga kostnaden för konserthuset har blivit 20% lägre. För programutbudet gäller att symfoniorkestern nu får de bästa tänkbara förutsättningar för att med höga ambitioner utvecklas både konstnärligt och publikt. Samtidigt ska Malmö Liveprogrammet i sin helhet bryta ny mark, både vad gäller inriktning och publikbredd. ( en programverksamhet som har god förankring och bredd genom en mångfald av olika musikgenrer mm. ) Därför har komunstyrelsen poängterat att programplaneringen, åtminstone under en inledande etableringsfas de första versamhetsåren, måste sätta ett särskilt fokus på de idag mindre utvecklade programdelarna Arrangemang, Kulturpolitisk utbud och Mötesplatsen. Utomhus pågår fortfarande byggnadsarbetet i den norra delen av kvarteret viket innebär att den allmänna platsmarken etapp II och Maha Mustafas Passage med sin bänk på Dag Hammarskjölds färdigställs först Då kan också det nedmonterade Stinshuset återuppföras. Angående förhållandena inomhus i byggnaden kvarstår framförallt uppgiften att skapa tillgängliga och inbjudande common areas som kan fungera som en inbjudande mötesplats med ett värdskap även för andra besökare än konsertpubliken. Slutligen är det av största betydelse att konserthusbolaget och Clarion Hotel & Congress Malmö Live fortsätter att utveckla ett bra samarbete och kan nyttja hela Malmö Live-anläggningen som en gemensam resurs till såväl egen som till hela stadens fördel. Stadskontorets synpunkter och föraslag Slutrapporten visar på att Malmö Live-projektet har en dubbel betydelse, både som kulturinsats och som insats för sysselsättningen inom Malmös besöksnäring med anknytande branscher. Vidares framgår att projektet helt har kunnat genomföras till en kostnad som understiger den nivå som kommunfullmäktige har godkänt. Ansvariga Jan Haak Jan-Inge Ahlfridh

13 Slutrapport Malmö Liveprojektet Stadskontoret 15 oktober

14 Datum: Ansvarig: Anders Spjuth, projektsekreterare Malmö Live Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Samhällsplanering 2

15 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 6 Utredningsprocessen 8 Uppdrag om fördjupad utredning 9 Skanska ABs förslag Kontrapunkt vinner projekt- och markanvisningstävlingen 12 Total genomlysning av projektets kostnader 13 Exploateringen 14 Byggprocessen 15 Arkitekturen 17 Konsten på Malmö Live 18 Den allmänna platsmarken 20 Kommunikationsarbete och mediabevakning 21 Det kulturpolitiska programmet 22 Kongressarrangemangen 26 Programuppdraget och organisationen 27 Start för Malmö Live Konserthus AB med vidgat ägarperspektiv 31 Den politiska styrningen av projektet 33 Projektorgansationen 34 Projektekonomin 36 Projektavslutning och fortsättning 42 3

16 Inledning jmnmnm Foto: Christiaan Dirksen Malmö Live är på plats och projektet är avslutat. Den nya bolagsstyrelsen har varit verksam sedan årsskiftet 2014/2015 och byggnaderna slutbesiktigades den 30 april Hotell- och kongressdelen invigdes den 4 juni och med premiärhelgen den augusti 2015 inleddes den första konsertsäsongen i konserthuset. Jämförelser har gjorts med öppningen av Malmö Stadsteater 1944 och den stora kultursatsning som detta innebar. Åren efter krigsslutet var en brytningstid då Malmö växte ut till en betydande industristad med höga sociala och kulturella ambitioner som en del i det svenska folkhemsbygget. Också Malmö Live ska ses i sammanhang med de stora förändringar som Malmö har genomgått under de senare decennierna med bland annat tillkomsten av Malmö Högskola (1998), Öresundsbron (2000), Citytunneln (2010), en omfattande upprustning av stadsmiljön och nygamla mötesplatser som Malmö Folkets Park och Malmö Stadsbibliotek, tillkomsten av nya stadsdelar som Västra Hamnen och Hyllie och nya stora publikarenor som Swedbank Stadion och Malmö Arena. 4

17 Southbank Centre vid Themsens södra strand i London har varit en av förebilderna i arbetet. Denna kulturanläggning med flera byggnadsdelar och funktioner uppfördes på 1950-talet med höga kvalitetskrav för att markera Londonbornas framtidstro efter krigsårens bombningar och stora umbäranden. Erfarenheterna från Southbank Centre har framförallt visat att det krävs ett målmedvetet och i sig välorganiserat värdskap för att utveckla Malmö Live till en socialt inbjudande mötesplats. Nu sätter staden genom bland annat Malmökommissionen ett starkt fokus på Malmöbornas sociala villkor, nu sker satsningar för en bättre skola och omfattande arbetsmarknadsinsatser ska öka sysselsättningen och samtidigt motverka utanförskap, sociala orättvisor och fattigdom, kriminalitet och etniska motsättningar. Här kan även Malmö Live bli en resurs. Malmö Live är på samma sätt som Malmö Stadsteater ett projekt med höga kulturella ambitioner. Men Malmö Live är genom sin kongressanläggning också av stor betydelse för sysselsättningen i den lokala och regionala besöksnäringen med anknytande branscher inom kultur- och nöjesliv, service och handel. Den personalintensiva besöksnäringen utgör en allt större andel av Malmös arbetsmarknad, dessutom särskilt betydelsefull för de ungdomar som tar sina första steg in på arbetsmarknaden. Det är ur detta breda perspektiv och utifrån detta dubbla värde, både för kulturen och för den lokala och regionala sysselsättningen, som Malmö Live ska värderas. 5

18 Bakgrund Foto: Carl Jonsson Våren 2006 meddelade fastighetsbolaget Diligentia AB att Malmö- Mässan i Västra Hamnen, en av de större kongress- och mässanläggningarna i Sverige, skulle rivas och marken nyttjas för andra ändamål som en del i utvecklingen av Västra Hamnen. MalmöMässans många kongresser och mässor hade naturligtvis en betydande inverkan på omsättningen inom besöksnäringen i Malmö med omnejd. Det var därför en självklarhet att staden skulle engagera sig för en ny mäss- och kongressanläggning i Malmö. Besöksnäringen och Malmös arbetsmarknad Under åren kring millennieskiftet hade Malmös besöksnäring tillsammans med kunskapsintensiva branscher, ofta med anknytning till Lunds Universitet med Lunds Tekniska Högskola och den då relativt nyinrättade Malmö Högskola, blivit en betydande faktor för att kompensera för de sysselsättningstillfällen som gått förlorade genom de många industrinedläggningarna i Malmö, framförallt genom stängningen av Kockumsvarvet. 6

19 Utvecklingen för besöksnäringen och andra nya branscher i Malmö har flera orsaker, framför allt att Malmös tillgänglighet har förbättrats avsevärt genom de stora infrastrukturella investeringarna med Öresundsförbindelsen och Citytunneln. Ytterligare viktiga orsaker är stadens attraktionskraft, alltså förmågan att faktiskt dra till sig och motivera att man besöker staden. Och kopplat till detta den ökade synlighet som Malmö har fått genom sådant som en nationellt och internationellt uppmärksammad attraktiv stadsmiljö, ett spännande kultur- och nöjesliv, många framgångsrika idrottsevenemang samt en ny identitet som kunskapsstad genom Malmö Högskola och allt fler kunskapsintensiva företag inom bland annat IT- och upplevelseindustrin som väljer att etablera sig i Malmö. Antalet gästnätter på svenska hotell hade ökat med hela 30 % mellan Denna positiva utveckling, som gällde också för Malmö, har fortsatt och 2013 uppgick omsättningen i Malmös besöksnäring (alla slags övernattande besökare och dagbesökare till Malmö) till 5,9 miljarder kronor. Besöksnäringen med hotell, restauranger, nöje och shopping, transporter och annan liknande service är till sin karaktär mycket personalintensiv och denna omsättning om 5,9 miljarder kronor per år genererar en årssysselsättning om cirka personer. Besöksnäringen kan därför på goda grunder betraktas som en ny basnäring för Malmö. Besökare på mässor och kongresser (kategorin affärsresenärer) har dessutom en långt högre dygnskonsumtion (1 711 kronor per dygn) än vanliga turister, vilket innebär att denna kategori är den mest sysselsättningsdrivande. 7

20 Utredningsprocessen Marknadsanalys På uppdrag av Malmö stads MINT-grupp (marknadsföring, information, näringsliv och turism) genomfördes 2006 en första analys av den framtida marknadsutvecklingen för mässor och kongresser för att klargöra lämplig dimensionering, lokalisering och andra faktorer av betydelse för att etablera en ny konkurrenskraftig mäss- och kongressanläggning i Malmö. Här framgick bland annat att tillgången till bra kommunikationer, god hotellkapacitet och ett centralt läge i Öresundsregionen skulle ge fortsatt goda marknadsförutsättningar för både mässor och kongresser. Dock tydliggjordes vissa betydande skillnader mellan kongressarrangemang och mässarrangemang. Kongresser ställer höga krav på citykvaliteter som till exempel shopping, restauranger, kultur- och nöjesutbud och hög tillgänglighet för persontransporter. Mässverksamhet är å andra sidan mer utrymmeskrävande med behov av mer omfattande byggvolymer, plats för tyngre transporter för in- och utlastning, större andel bilburna deltagare med behov av parkeringsplatser med mera. 8

21 Uppdrag om fördjupad utredning Med denna inledande analys som underlag gjordes i kommunstyrelsen den 7 mars 2007 en första redovisning där kommunstyrelsen gav uppdrag om en fördjupad utredning. En projektgrupp bildades med tjänstemän från stadskontoret, fastighetskontoret, kulturförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, Stadsfastigheter och gatukontoret med samordning av turistdirektör Lars Carmén. Senare tillkom också företrädare för Malmö Symfoniorkester. Utifrån dessa olikheter i kraven på en mässanläggning kontra en kongressanläggning inriktades det fortsatta utredningsarbetet för mässhallar med vissa mötesfaciliteter på en placering i anslutning till citytunnelstationen Hyllie. En kongressanläggning borde däremot lämpligen placeras i centrum med närhet till citytunnelstationerna Triangeln eller Centralstationen. Kommunstyrelsen uppdrog till stadsbyggnadskontoret att närmare undersöka var en kongressanläggning bäst kunde lokaliseras, medan frågan om nya mässhallar i Hyllie överfördes till en egen utredning inom fastighetskontoret. 9

22 När projektet avrapporterades nästa gång i kommunstyrelsen den 5 september 2007 poängterades att hyreskontraktet för Malmö Konserthus var på väg att löpa ut och på initiativ av kulturdirektör Bengt Hall presenterades en idé om en kombinerad anläggning bestående av både ett konserthus och en kongressanläggning. Detta grundades på en genomgång av landets andra anläggningar för mässor/kongresser/konferenser/möten - i Göteborg, Jönköping, Linköping, Stockholm, Uppsala, Visby, Västerås, Örebro samt Bella Center i Köpenhamn - som visade att ingen av dessa större anläggningar som uppförts under de senaste decennierna har kunnat uppnå lönsamhet och kostnadstäckning på egen hand. Här har i samtliga fall krävts att det offentliga på olika sätt bidragit med stödfinansiering eller åtagit sig en roll med direkt ägande och därmed ett eget kostnadsansvar (kommunalt, regionalt eller statligt). Nytt konserthus För att undvika att också Malmö stad i likhet med andra städer blev uppbunden med stora ekonomiska åtaganden för en ny kongressanläggning vidareutvecklades idén att stadens bidrag till anläggningen kunde bli ett nytt konserthus. Om kongressanläggningen tillsammans med ett hotell blev kommersiellt bärkraftig kunde staden undvika investeringar och driftkostnader för själva kongressanläggningen. Detta skulle ge flera betydande fördelar. Dock hävdades mycket bestämt att det vore fel att lägga samman funktionerna kongresshall och konserthall i en och samma lokal. Detta hade från början varit tanken för konserthuset vid Amiralsgatan men visade sig direkt innebära stora svårigheter, bland annat genom mycket olika planeringsperioder, långa ställtider för ommöblering och olikheter i kraven på lokalernas fysiska utformning. En samlad anläggning med separata konsertsalar och möteslokaler för kongresser som drevs av staden (konserthuset) tillsammans med en kommersiell aktör (kongressanläggningen och hotellet) med god samordning, skulle också kunna bilda en stark samlad resurs för megastora arrangemang där båda funktionerna utnyttjades gemensamt. Men en samlad anläggning gav framförallt möjlighet till kostnadsbesparingar genom gemensamt bekostade och samutnyttjade foajéutrymmen, restauranger med kök, biljettservice, parkering, in- och utlastningsfunktioner, garderober och toaletter, samt naturligtvis också möjligheter till operativ samverkan i olika drift- och servicefunktioner som scenteknik och fastighetsskötsel med mera. 10

23 Kvarteret Torsken Samtidigt innebar detta att det befintliga Malmö Konserthus vid Amiralsgatan med sina många brister och begränsningar kunde ersättas för att ge förutsättningar för orkesterns fortsatta utveckling. Konserthuset var bland annat behäftat med stora akustikproblem och ventilationen i konsertlokalen var bristfällig, taket tålde inte normal belastning av ljud-, ljus- och projektionsutrustning. Vidare saknades en kammarmusiksal, rum för musikernas individuella övning och för övning av enskilda delar av orkestern. Biljettkassan var mycket trång och administrationslokalerna otillräckliga och utspridda på skilda håll inom huset. Dessutom saknades särskilda förvaringsutrymmen i anslutning till scenen vilket tillsammans med andra brister omöjliggjorde en effektiv logistik i hanteringen av scenteknik. Det uppgavs till exempel att konserthusets lasthiss vara för trång för att kunna rymma en fullstor konsertflygel. Lokalisering i kvarteret Neptuniparken/Torsken Vid den följande avrapporteringen till kommunstyrelsen den 5 december 2007 presenterades stadsbyggnadskontorets fördjupade lokaliseringsstudie. Denna visade att kvarteret Neptuniparken/Torsken mellan Universitetsholmen och Gamla staden var det absolut bästa lokaliseringsalternativet. Här var Malmö stad själv markägare och platsen har ett vackert och centralt läge med närhet till citytunnelstationen, stadskärnan och Malmö Högskola. Platsen gav också stora möjligheter att utnyttja kanalrummet i Västra hamnkanalen. 11

24 Skanska AB:s förslag Kontrapunkt vinner projekt- och markanvisningstävlingen Våren 2008 var utredningen så långt färdigställd att det var dags att arbeta fram programhandlingar för att uppföra en högkvalitativ kombinerad anläggning med fristående funktioner för kongresser, konserter och hotell inklusive erforderlig parkeringsanläggning. Kommunstyrelsen den 4 juni 2008 godkände formerna för en urvalsprocess som inleddes med en öppen intresseanmälan som gav underlag för ett urval av deltagare i en jurybedömd projekt- och markanvisningstävling. Utifrån resultatet av en tävling skulle det finnas ett konkret förslag att ta ställning till om hur en samlad anläggning skulle kunna utformas och till vilka kostnader detta skulle kunna ske. När intresseanmälningarna utvärderats kvarstod fem kandidater. Tävlingen skulle från början pågå till februari 2009 men på grund av den stora osäkerhet som hade uppstått på finansmarknaden (bland annat den uppmärksammade Lehman Brothers-konkursen och den globala finanskris som utvecklades åren ) förlängdes tävlingen till maj Efter en urvalsprocess i flera steg fattade kommunstyrelsen den 5 maj 2010 ett tilldelningsbeslut förutsatt kommunfullmäktiges godkännande att uppdraget skulle ges till Kontrapunkt som utarbetats av det konsortium som Skanska Sverige AB hade bildat med den danska arkitektfirman SchmidtHammerLassen och hotellkedjan Nordic Choice Hotels. 12

25 Total genomlysning av projektets kostnader Den 9 september 2010 godkände kommunfullmäktige projekt- och markanvisningsavtalet där Skanska AB åtog sig att uppföra ett konserthus och en underjordisk parkeringsanläggning för kontraktssumman 750 miljoner kronor respektive 156 miljoner kronor exklusive index och mervärdesskatt. Detta var den ekonomiska ram som den fortsatta projektplaneringen hade att förhålla sig till. Efterhand som projektarbetet med detaljutredningar och förhandlingar fortsatte visade det sig att den av kommunfullmäktige godkända kostnadsramen riskerade att överskridas. Därför inrättade kommunstyrelsen den 15 juni 2011 en politisk styrgrupp som genomförde en total genomlysning av projektets ekonomi. Efter genomlysningen uppnåddes en sammanlagt förbättrad driftsekonomi genom diversifierade avskrivningstider, reducering av drift- och underhållskostnader, ett driftbidrag från Skanska som gav staden del i serveringsintäkterna, insatser för ökade biljettintäkter och ökad uthyrning av konsertsalarna. Dessa åtgärder medförde att den årliga totala driftkostnaden netto inklusive kapitalkostnaden kunde minskas till under den kostnadsnivå som kommunfullmäktige hade fastslagit i september Se vidare nedan under avsnittet om projektekonomin. Den del i projektets investeringsekonomi som belastar staden uppgick enligt kommunfullmäktiges beslut till 750 miljoner kronor. Med tillkommande kostnader för scenteknik och möblering, exploatering, allmän platsmark, intäkter av byggrätter samt åtgärder för att minska kostnaderna för att täcka parkeringsbehoven så uppgick den totala investeringsekonomin till 896 miljoner kronor. I samband med genomlysningen gjordes också fristående bedömningar av projektets kvaliteter och möjligheter kulturellt och samhällsekonomiskt. Här betonades särskilt hur avgörande det är att de kommande parterna i anläggningen kan utveckla ett samförstånd för att gemensamt ta tillvara anläggningens många möjligheter till synergieffekter. Eftersom den samlade projektkostnaden hade reducerats till godkänd nivå kunde kommunfullmäktige den 27 oktober 2011 ge sitt objektsgodkännande och anläggningsentreprenaden kunde därmed starta. 13

26 Exploateringen Fastighetskontorets exploateringsinsatser för Malmö Live omfattar alla de åtgärder som krävts för att kunna uppföra av Malmö Live-byggnaderna och anlägga den kringliggande allmänna platsmarken, exempelvis genom fastighetsförvärv, beställning av detaljplan, flyttning av ledningar och anläggningar, rivning av byggnader, återuppförande av byggnader, arkeologiska undersökningar, markmiljöundersökningar, sanering av förorenad mark, förhandlingar om köpeavtal, försäljning av mark, underlag för fastighetsbildning med mera. Efter tilldelningsbeslutet till Skanska utarbetades ett markanvisningsavtal med Skanska som godkändes av kommunfullmäktige den 10 september 2010, och därefter ett köpeavtal som godkändes av kommunfullmäktige juni Exploateringsutgifterna har i den godkända budgeten angivits till 75 miljoner kronor. Enligt nuvarande prognos kommer utfallet att bli 53 miljoner kronor. Inkomsterna från försäljning av tomtmark till Skanska har budgeterats till 177 miljoner kronor. Här blir utfallet 205 miljoner kronor inklusive index och tilläggsköpeskillingar. Exploateringsprojektet medför således lägre utgifter och högre inkomster än budgeterat. Exploateringsåtgärderna har genomförts enligt tidplanen. Nu återstår att bilda servitut och gemensamhetsanläggningar för att fördela och samordna ansvar och rättigheter mellan de tre fastigheterna i Malmö Livekomplexet: Benmöllan 2 (hotell- och kongressfastigheten), Benmöllan 3 (konserthusfastigheten) och Benmöllan 4 (3D-fastigheten för det underjordiska garaget). 14

27 Byggprocessen Byggprocessen har sedan fortskridit i god ordning med projektstyrning från Stadsfastigheter som stadens beställare, och med stöd av sakkunniga från Malmö Symfoniorkester. Särskilt konserthuset är en byggtekniskt komplicerad byggnad och byggarbetsplatsen har varit en av de större på många år i Skåne med som mest 600 personer samtidigt på plats. Totalt har mer än 5000 personer arbetat på Malmö Live någon gång under byggtiden. Dessutom har kraven på arbetarskydd och säkerhet varit mycket högt ställda. Under byggtiden har endast två olyckor inträffat som medfört frånvaro. Detta är långt under genomsnittet för den svenska byggbranschen som helhet. Marksanering med rivning av den gamla benmöllan samt nedmontering av ett p-hus och det gamla stinshuset startade i maj 2012, medan byggprocessen inleddes i augusti med ambitionen om 33 veckors faktisk byggtid. Detta blev också fallet när entreprenaden godkändes slutgiltigt den 30 april 2015, i rätt tid och till den angivna entreprenadsumman. Genom lägesrapporten till kommunstyrelsen den 5 februari 2014 får man en bra bild av det då pågående arbetet: Byggentreprenaden Entreprenadarbetena följer helt tidplanen vilket innebär att hotellbyggnaderna är uppe i full höjd. Arbetskraften på anläggningen uppgår för närvarande till ca 350 man. Konsertbyggnaden och kongressbyggnaden är nu under tak och väggarna i stort sett klara. Den flexibla salen byggs under

28 Byggnation av kringliggande bostadshus och kontorshus har påbörjats. Färgsättning i konsertsalen, gemensamma lokalytor och backstage har setts över och blivit allmänt ljusare. Byggnadernas splittrade ägar- och hyresgästkonstellationer medför att flera gemensamhetsanläggningar och servitut måste inrättas, bl. a för bergvärmeanläggningen som betjänar hela anläggningen och vars funktion är synnerligen väsentlig för att uppnå den avsedda låga energiförbrukningen. Ett program för all skyltning inomhus har tagits fram gemensamt med Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Utredning pågår om utomhus skyltning och annan kommunicering. Utredning om lämplig möblering av gemensamma lokalytor pågår utifrån starka krav om att lokalerna har en betydelsefull roll att fylla som inbjudande mötesplats. Byggbesiktning sker löpnade och slutbesiktning för själva byggnaden är fastställd att ske i april Allmän platsmark Projektets etapp 1 (omfattande kanalpromenaden) upphandlades 2012 efter beslut i Tekniska nämnden. Under året har huvuduppgiften varit att genomföra utformning, projektering och upphandling av projektets återstående markentreprenad - etapp 2. Projekteringen har utmynnat i ett förfrågningsunderlag med höga gestaltningsambitioner där särskild vikt har lagts vid markbeläggning av hög klass, ljussättning, utrustningsdetaljer och att erhålla en driftsmässigt väl fungerande anläggning. Upphandling har genomförts under hösten 2013 och byggstart sker tidigt Upphandlingen har säkrats på en ekonomisk nivå inom givna kostnadsramar. Samma gäller för upphandling av gångbron där utprovning av material och detaljlösningar nu pågår. Nu görs en kompletterade och fördjupad trafikanalys med fokus på angöringsfrågor för samtliga trafikslag, samt vidare en utredning om markvärme i anslutning till byggnadsentréerna vid Dag Hammarskiölds plats. Det är av avgörande betydelse att en överenskommelse kan träffas mellan byggnadsentreprenören (Skanska) och markentreprenören (PEAB) om tillgång till nödvändiga ytor för att markarbeten ska kunna påbörjas. En utredning om upplåtelser av allmän plats och dess management har genomförts och avrapporterats till projektsamordningsgruppen. Denna har lett till en fortsatt utredning med syfte att ge verksamheterna en säker och god tillgång till de omgivande markytorna för sina utomhusaktiviteter. Detta förutsätter att en driftorganisation för anläggningen kommer på plats. 16