Goda människors tystnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goda människors tystnad"

Transkript

1 Goda människors tystnad Du har rätten att vara den du är, tro på vad du vill, känna dig trygg och ha den tillhörighet du vill, älska vem du vill. Mänskliga rättigheter innefattar allting i en människas liv. Trots att det gäller alla så finns det ändå människor som råkar illa ut och berövas sina rättigheter, i stora konflikter runt om i världen men också i mindre sammanhang runt omkring oss, i skolan, i hemmet, på arbetet I det här projektet kommer vi att främja arbetet för alla människors lika rätt och värde. Engagerade ungdomar kommer att lära sig mer om mänskliga rättigheter. Innehållsförteckning Bakgrund Målgrupp Tidsperiod Syfte Mål Samarbetspartners Utförande, metod Spridning, fortsättning Nytänkande Dokumentation, utvärdering Förankring Kontaktuppgifter s. 2 s. 7 s. 7 s. 7 s. 7 s. 7 s. 8 s. 16 s. 16 s. 18 s. 18 s. 19 1

2 Bakgrund Det är en somrig eftermiddag, fredagen den 22 juli En man med radikala åsikter spränger en bomb i regeringskvarteren i Oslo varefter han tar sig över till en ö där han skjuter ihjäl ett 60- tal ungdomar på ett sommarläger. Denna man menar på att hans brutala och fruktansvärda gärningar var rätt och att alla människor inte är lika mycket värda, att vissa inte borde finnas. Det här är ett exempel på hur intolerans och hat kan leda till fruktansvärda ting. Vi måste alla tänka till och ställa oss själva frågan vad kan jag göra för att göra skillnad?. Svaret är enkelt. Om alla börjar försöka se saker från andras perspektiv, säga ifrån när någon far illa och hjälpa den som behöver hjälp. Helt enkelt att börja att våga bry sig. Då kommer världen att se annorlunda ut. Nu när Sverigedemokraterna, som vi väljer att benämna som ett främlingsfientligt parti tagit sig in i riksdagen och ett nazistiskt parti lyckats att ta mandat i Grästorps kommun så har vi sett vilken rädsla och okunskap som finns i samhället. Framförallt ungdomar måste redan i tidig ålder bearbeta frågor kring främlingsfientlighet, grundläggande värden och mänskliga rättigheter för att motarbeta hatet och okunskapen som sprider sig i vårt samhälle. Man pratar ofta om hur man ska lägga allt bakom sig och blicka framåt. Men ibland måste man stanna upp och gå tillbaka i tiden för att lära sig av sina misstag för att kunna ta sig framåt. Med facit i hand vet vi vilka misstag tidigare generationer gjort och genom att lära oss av dem så ska vi kunna se till att samma misstag inte upprepas. Men för att vi ska kunna förebygga att det inte händer igen så måste vi vara villiga att göra läxan. Vi måste lära oss varför det hände och vi måste lära oss att se varningstecknen. Vi ska lära oss av historien för att analysera hur det är idag, för att kunna påverka vårt nutida och framtida samhälle till det bättre. När Adolf Hitler kom till makten fanns det människor som stöttade honom och människor som for illa och ville att hans vansinne skulle stoppas. Men den största massan stod mittemellan, människor som hade makten och viljan att stoppa vansinnet men som inte gjorde något, som bara följde strömmen. På samma sätt är det idag. Det finns människor som lärt sig av historien och vill arbeta för att alla människor ska behandlas med värde och respekt. Men samtidigt finns det sådana som aktivt propagerar och menar att samhället skulle bli bättre om vissa människor inte fanns. Även idag finns det också en stor massa mittemellan som har makten att säga ifrån men som ändå låter orättvisor härja och bara står och ser på och inte vågar göra något. Vi vill genom detta projekt påverka denna stora massa till att våga agera, våga bry sig. Vi vill uppmuntra till att våga se saker och ting ifrån ett annat perspektiv. Det är naturligt att bli rädd för något som är främmande, men det är i den stunden som vi måste våga se. Vi kan inte bara ta avstånd ifrån det, samma sak gäller människor. Istället för att trakassera och misshandla människor som inte är som en själv, så borde vi försöka att hjälpa och lära av varandra. Även om historien har många läxor att lära oss så finns det många människor som hoppar över den lektionen. Ser situationen bra ut i dag? Det räcker att bara ta sig en titt i vårt eget samhälle för att få svaret. Vi kanske inte har koncentrationsläger eller begår folkmord, men hat och oförståelse finns överallt. Varför ska det vara så? Mycket handlar 2

3 om oliktänkande och okunskap, att man möter människor som kanske inte är som en själv, som inte har samma bakgrund, religion, åsikter med mera. Detta skrämmer många. Därför måste vi vidga våra vyer, börja se saker och ting från andras perspektiv. Vi behöver inte tycka om den andres åsikt, men vi ska ändå respektera denna människa och hennes åsikt. Tänk om vi alla skulle kunna våga att öppna upp våra sinnen, våga absorbera ny kunskap och nya åsikter? Samhället skulle bli en bättre plats och alla skulle känna sig mer välkomna. Men som det ser ut i dag så kommer denna strävan efter ett bättre samhälle att tvingas ta omvägar för att nå fram till mållinjen. Överallt i vårt avlånga land, om det så är i skolan, på arbetsplatsen, på träningen, på fritidsgården så finns det alltid människor som känner sig utanför, kränkta eller ovälkomna. Vi måste stoppa detta, sluta upp med att prata om vi och dem. Vi måste börja våga öppna ögonen, våga se och bry oss och vi måste kämpa för alla människors lika värde! Martin Luther King Jr. Sade: Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Förintelsen Människor som först mister sina rättigheter, sedan sina hem och familjer. Människor som skickas till djävulska förläggningar och tvingas leva under fruktansvärda förhållanden. Människor som mister sin levnadsexistens, tvingas in i gaskammare varefter deras livlösa kroppar slängs i högar på en gård eller brinner upp i krematorium. För den ovetande kan detta låta som en synopsis till en hemsk skönlitterär dystopi, men i själva verket var detta en mans och många människors framtidsvision. I och talets Nazityskland var detta verklighet. Den primära målgruppen för detta fasansfulla och inhumana livsbedrövande var Europas judar, men även andra minoriteter som handikappade, zigenare, homosexuella med flera drabbades. Vi kommer att använda oss av och arbeta med förintelsen som ett exempel för att prata om mänskliga rättigheter. Det finns tyvärr alltför många exempel man kan använda sig av som folkmordet i Rwanda, Östtyskland och Berlinmuren, Srebrenicamassakern i Bosnien- Hercegovina, upproret i Libyen med flera. Dessa fasansfulla händelser ska inte glömmas bort, man bör prata om dem betydligt mer än vad vi gör idag. Vi kommer att använda oss av förintelsen därför att det är ett så starkt och extremt exempel som alla någon gång hört talas om. Dessutom skrevs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna efter förintelsen. Förintelsen var ett av mänsklighetens största folkmord och de allra flesta tycker att det var något avskyvärt och hemskt. I och med detta blir det lättare att jämföra med deklarationen och få det mer svart på vitt vilka artiklar som blivit kränkta. Vi kommer också på ett mer konkret sätt att kunna jämföra och se skillnader och likheter mellan förintelsens brott och de brott som förekommer idag. Vi kan se på vilket sätt vi utvecklats gällande alla människors lika rätt och värde, samt se på vilka punkter vi fortfarande står still. När vi arbetat med detta så blir det också lättare att bryta ned det i mindre delar och se de saker och ting i vårt vardagliga liv som även de bryter mot deklarationen. 3

4 Det finns många ungdomar som har ett intresse att veta mer om förintelsen. Som tidigare nämnt så är det en händelse som de flesta känner till och något som fångar många människors intresse. Vi kommer att använda det som en inkörsport till arbetet för de mänskliga rättigheterna. Jag heter Jenny Larsson, är 20 år och bor i Essunga, Essunga Kommun. Det här är mina tankar om varför jag började skriva på projektet Goda människors tystnad. Första gången jag hörde talas om förintelsen var när jag gick i fyran. Min lärare och hennes kollegor hade åkt på en studieresa till Polen och besökt Auschwitz-Birkenau. Under en lektion skulle hon berätta om sin resa och vad hon hade varit med om. Det första hon sa var att det vi skulle få höra var mycket hemskt och om det var så att någon av oss inte klarade av att lyssna mer så var det inget tvång. Alla i klassen satt helt tysta i klassrummet när vår lärare berättade om alla hemskheter som människor hade utsatts för. Jag minns så väl hur tårar började rulla ned för hennes kinder när hon berättade om alla resväskor, protesben och glasögon som låg i stora glasmontrar. Jag satt och var helt tagen, jag kunde inte i min vildaste fantasi förstå att något av det hon berättade kunde vara sant. Jag kunde inte förstå hur människor kunde behandla varandra med sådan grymhet. Men när jag såg tårarna i min lärares ögon så förstod jag att denna skräckhistoria inte var något påhitt. Det började även vattnas i mina ögon och hur jobbigt det än var att lyssna, så satt vi alla i klassen kvar. Efter detta hörde jag sedan talas om Auschwitz allt mer och särskilt på högstadiet. Jag började läsa allt mer om andra världskriget och förintelsen i hopp om att kunna förstå vart grymheten kommer ifrån, vad det är som gör att vissa människor kan behandla andra som om de inte vore någonting. Jag läser fortfarande massa om förintelsen, min bokhylla är fylld av böcker om ämnet och fortfarande söker jag svaret till frågan varför. Varför hände det? Varför detta hat? Varför denna ondska? Varför, varför, varför? Hur mycket jag än läser och engagerar mig i ämnet så tror jag inte att jag kommer att få något humant svar på denna fråga. Det finns människor kvar idag som överlevde förintelsen, människor som var i helvetet och tillbaka, människor som fick uppleva den yttersta ondskan. Många av dessa människor åker runt i världen och pratar om sina upplevelser, de går tillbaka i sina minnen och berättar de mest fasansfulla berättelserna och detta för att de har läxor att lära oss, de nya generationerna. De uppmanar oss att våga bry oss, våga säga ifrån om någon behandlas illa. De uppmanar oss till att kämpa för alla människors lika rätt och värde genom icke-våld och välvilja. Jag har tagit till mig deras ord, jag vill och försöker att leva efter detta för att det är så otroligt viktigt. Det här är anledningen till att jag började skriva på detta projekt. Det finns så otroligt mycket att lära sig och det finns så mycket som vi måste lära oss för att samhället ska bli en bättre plats för alla. Genom att jag är så pass intresserad av förintelsen som jag är så har det även lett mig in på arbetet för mänskliga rättigheter. Jag vet att det finns väldigt många ungdomar som tycker att förintelsen är intressant och att det finns mycket lärdom att ta vara på för att arbeta fram ett bättre samhälle. Genom detta projekt vill jag genom ett gemensamt intresse som förintelsen, få fler ungdomar i min egen ålder att engagera sig för mänskliga rättigheter. 4

5 Jag vill skapa något där ungdomar i min egen ålder får göra sina röster hörda och kunna påverka sin egen livssituation. Dagens samhälle är inte så vacker och bra som vi inbillar oss att den är, det förekommer brott mot mänskligheten överallt i olika grader. Även om man inte tänker på det så är vardagliga företeelser som mobbning, diskriminering och intolerans brott mot våra mänskliga rättigheter. Vi måste ta mod till oss och våga att vilja bry oss, våga säga ifrån när någon behandlas illa. Det är vi ungdomar, de nya generationerna som måste påverka samhället till det bättre eftersom att det är vi som ska fortsätta leva där. Jag vill att världen ska bli en bättre plats och även om jag inte kan förändra allt själv så vill jag ändå försöka och på min väg vill jag få så många som möjligt att hjälpa till. Tillsammans kan vi påverka! Hösten 2010 fick jag vara med om en otroligt stark upplevelse då jag lyssnade på en föreläsning med Livia Fränkel, en förintelseöverlevande. Efter föreläsningen gick jag fram till Livia för att tala med henne om detta projekt, och hon verkade mycket trött efter föreläsningen. Jag tittade henne plötsligt i ögonen och på något sätt så var dem så djupa, fyllda av historia och jag kunde på något sätt se hur hennes själ var skadad och tyngd av alla hemskheter hon varit med om. När jag gick ifrån lokalen så gjorde det ont i hjärtat på mig, jag kände mig gråtfärdig. Jag insåg på allvar att det snart inte finns så många kvar som finns till eller orkar berätta sina historier och då måste vi fortsätta med detta. Jag vet att jag själv vill åka runt och föreläsa om förintelsen och överlevandenas berättelser. Jag vill göra detta för att deras budskap och röster aldrig ska försvinna och för att helga offren så att de aldrig faller i glömska. Jag vill få andra människor, främst de i min egen generation och de kommande att förstå vikten av att hjälpa varandra och behandla varandra väl. - Jenny Larsson Mänskliga rättigheter Det var efter andra världskrigets slut 1945 som Förenta Nationerna (FN) bildades. Det var efter att omvärlden fått vetskap om de hemska och brutala brott som Nazityskland utfärdat på miljontals människor. Det var efter detta som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna formulerades och antogs 1948 av FN:s generalförsamling. I deklarationen finns det 30 artiklar, den andra lyder: Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor över hela världen. Det finns ingen som står över dessa rättigheter och det finns ingen som har rätt att gå emot dem. De behövs för ett fungerande samhälle och för att kunna skydda människor. Men till vår 5

6 stora sorg så har vi fått alltför många bevis genom åren på människor som begår brott och bryter mot våra mänskliga rättigheter. Efter förintelsen sa man; Never again. Aldrig mer skulle världen låta något liknande ske, aldrig mer skulle människor utsättas för sådana grymheter, aldrig mer. Men världen hade fel, det har hänt om och om igen. Den Stalinistiska regimen i Sovjetunionen, Röda Khmererna i Kambodja, Folkmordet i Rwanda, Idi Amins regim, Srebrenicamassakern i Bosnien- Hercegovina är bara några av de exempel där människor mördats, fördrivits från sina hem och fått sina rättigheter kränka. Vad hände egentligen med Never again? Vi ser och hör dagligen om människor som far illa, människor som inte har mat, rent vatten, hem eller familjer. Barn som inte får gå till skolan, barn som blir soldater, barn som dör av svält. Vi läser i tidningar om våldtäkter, mord, misshandel och trakasserier. Faktum är att överallt vart vi än vänder oss så förekommer det brott mot de mänskliga rättigheterna. Även i Sverige förekommer det. Överallt, på gatan, i skolan, på fritidsgården, jobbet eller träningen så förekommer det. I det här projektet får ungdomar mer kunskap om mänskliga rättigheter, och om sina egna rättigheter. Detta för att det är viktigt att varje individ känner till sina berättigade rättigheter och för att de ska kunna arbeta för och respektera andras. Vi kommer genom att arbeta med ett stort och konkret exempel jämföra dagens och gårdagens samhälle. Detta gör vi för att enklare se och förstå på vilka punkter vi utvecklats och fortfarande står still gällande alla människors lika rätt. Vi kommer att arbeta med mänskliga rättigheter och titta på det i små delar för att jämföra och se hur det ser ut i vårt vardagliga liv. Mänskliga rättigheter handlar om precis allt i en människas liv. Oavsett vem du är, vart du kommer ifrån, vad du tror på eller vem du älskar, så har du dessa rättigheter. Första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyder: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. I det här projektet kommer vi att arbeta för att dessa ord ska ha en mening! 6

7 Målgrupp Ungdomar år. Projektet kommer huvudsakligen att bedrivas i tre kommuner i Västra Götalands län; Grästorp, Essunga och Vara. Tidsperiod 1 år. Vi planerar att genomföra projektet under 2012, januari till december. Syfte Genom teoretiskt och praktiskt arbete med mänskliga rättigheter ge oss ungdomar större kunskaper som vi kan tillämpa i dagens samhällsdebatter och arbetet för alla människors lika rätt och värde. Ge oss ungdomar mer information om våra egna rättigheter för att få större förståelse för andras. Mål Bevara de goda människornas röster så att de aldrig tystnar! Framställa ett för ungdomar attraktivt material bestående av dokumentärfilmer och filmer skapade av de unga deltagarna som bearbetar frågor kring mänskliga rättigheter som ska kunna användas som läromaterial i grupp eller för enskilda studier. Samarbetspartners Föreningen Förintelsens Överlevanden Röda Korset, Folkrätts- och flyktingkretsen Skaraborg Sensus Studieförbund, Västra Sverige Studytours 7

8 Utförande, metod Vi kommer att arbeta utifrån fyra olika huvuddelar: Utbildning, diskussion tillsammans med Röda Korset, Sensus studieförbund m.fl. Deltagarna får lära sig mer om mänskliga rättigheter, folkrätt, historien kring det och likande. Vi kommer bland annat att arbeta med Förintelsen och göra jämförelser med världen och vårt samhälle idag. Studieresor till Polen och Israel kommer att genomföras. I Polen kommer vi att besöka platser som har anknytning till Förintelsen och andra världskriget som till exempel Auschwitz-Birkenau. Under resan till Israel så kommer vi att besöka bland annat Yad Vashem Holocaust Martyrs and Heroes Remembrance Authority i Jerusalem. Eget skapande främjas i detta projekt. Deltagarna kommer att få lära sig att hantera verktyget film för att föra fram budskap och åsikter. Vi uppmuntrar deltagarna till att skapa något eget utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter. Genom detta projekt ges ungdomar möjlighet till att göra sina röster hörda och de kommer att bli lyssnade på av en större publik. Dokumentärer kommer att produceras under projekttiden. Vi kommer bland annat intervjua ungdomar om deras syn på mänskliga rättigheter och hur det ser ut i vårt samhälle idag. Vi kommer även att intervjua förintelseöverlevanden, 8

9 deras barn och barnbarn samt filma en del under de studieresor som är planerade. Dokumentärerna kan sedan användas i utbildningssyfte i skolor, fritidsgårdar, konfirmandgrupper, studiecirklar, eget studerande etc. Detta projekt är utformat av ungdomar, för ungdomar. Vi har redan en grupp av intresserade ungdomar, men ska samla ihop fler som har intresse för att lära sig mer om mänskliga rättigheter. Vi kommer bland annat att annonsera, sätta upp affischer och starta en facebook- grupp för att locka deltagare till projektet. Projektets aktiviteter kommer att utföras som studiecirklar genom Sensus Studieförbund och på så sätt är också alla deltagare olycksfallförsäkrade genom Sensus. Jenny Larsson kommer att vara projektledare och samordna alla aktiviteter. En hel del ideellt arbete kommer också läggas ner för att få allt att fungera. Hemsida En hemsida kommer att skapas där frågor kring mänskliga rättigheter, förintelsen och liknande kommer att kunna diskuteras. Alla arbeten, videodagböcker och filmer som deltagarna kommer att ta fram under projektet kommer att läggas upp på hemsidan där alla som vill kan ta del av det. Hemsidan kommer drivas av ungdomar och är riktat främst till ungdomar. Det kommer att finnas diskussionsforum, man kommer att kunna följa bloggar och det kommer finnas länkar till andra intressanta hemsidor. Tanken är att ungdomar kommer att kunna arbeta med och diskutera viktiga ämnen som mänskliga rättigheter på ett tillgängligt och attraktivt sätt. På detta sätt kommer det att vara möjligt att ställa frågor och diskutera utan att exponera sig själv på samma sätt som om man skulle sitta i en grupp och prata. Internet, en värld full av information är något som är vardag fös oss. Vi använder inte bara internet hemma på fritiden utan även på jobbet och i skolan. Allt fler skolor i Sverige använder sig av datorer och internet i undervisningen och en anledning till detta är att tillgängligheten och utbudet av information är enormt. Tanken med hemsidan är att den ska vara tillgänglig och hållas aktiv för och av ungdomar. På detta sätt kommer kunskap kunna sprida sig på ett mer attraktivt sätt för unga människor, ett sätt som vi är vana vid. 9

10 Projektets aktiviteter: Inledande föreläsningar Veckoträffar Studieresa till Polen Filmläger Eget skapande, film som verktyg Studieresa till Yad Vashem Eget skapande - Dokumentärfilmer Avslutningsarrangemang Inledande föreläsningar Vi kommer inledningsvis att arrangera tre kvällar i februari 2012 i Essunga, Vara och Grästorps kommuner där en förintelseöverlevande håller en föreläsning. Detta för att snabbt nå ut till allmänheten och visa att projektet finns och har kommit igång med verksamhet. Vi kommer att börja med att prata lite om projektet och sedan får föreläsaren fortsätta och prata om sina upplevelser. Föreläsningen kommer att filmas för dokumentation. Under kvällen kommer intresserade ungdomar att få anmäla sig till att delta i projektet. Alla är välkomna att komma och lyssna på föreläsningarna dock riktar vi oss i marknadsföringen till ungdomar år. Vi kommer att affischera på skolor, annonsera i lokala dagstidningar samt marknadsföra på Internet. Vi har kontakt med flera förintelseöverlevande som reser runt och föreläser om sina upplevelser i koncentrationslägren. Men de pratar inte bara om hur det var att leva under den nazistiska regimens tid, de pratar om vikten av att inte låta det hända igen. De pratar om främlingsfientlighet och hur vi alla måste motarbeta detta hat som förstör samhället. Dessa förintelseöverlevanden är levande bevis på vad hat, ondska och oförstånd kan leda till, men åren går och snart är det kanske inte många kvar som orkar föreläsa, som orkar prata om de fasansfulla händelserna som de varit med om. Där måste vi, de nya generationerna stiga in och inta deras platser. Deras berättelser ska inte behöva gå förlorade för att de själva inte orkar med eller finns till för att berätta dem. Genom detta projekt och vårt arbete för de mänskliga rättigheterna och för alla människor lika rätt och värde så kommer deras berättelser, budskap och röster leva vidare genom oss och våra handlingar. Vi ungdomar kommer att se till att de överlevandes röster och budskap aldrig tillåts falla i glömska. 10

11 Veckoträffar Regelbundna veckoträffar är inplanerade, för att få en kontinuitet i projektet, där vi kommer att ha utbildningar, föreläsningar och diskussion kring olika ämnen. I februari är det två veckors introduktion då deltagarna lär känna varandra. Under mars kommer vi att koncentrera oss på att prata om mänskliga rättigheter och dess uppkomst. Röda Korset och Sensus kommer att utbilda deltagarna i folkrätt och mänskliga rättigheter. Det är viktigt att deltagarna får kunskaper om sina egna rättigheter för att kunna ta hänsyn till andras. Vi kommer sedan att prata om förintelsen, bland annat genom att se på filmer som vi kan arbeta och diskutera utifrån. Detta kommer vi att hålla på med fram tills mitten av april då vi åker på en studieresa till Polen. Vi kommer att ta hit pedagoger från SKMA (Svenska Kommittén mot Antisemitism) som kommer att hålla i seminarium innan resan. Deltagarna kommer då kunna få ut mer av resan eftersom de kan tillämpa de kunskaper de redan fått. Efter vår hemkomst från Polen kommer vi att ägna resten av april och stora delar av maj åt att använda oss av våra nyvunna kunskaper för att jämföra med hur det ser ut idag. Vi kommer att diskutera mänskliga rättigheter och förintelsen, se de konkreta och hemska exempel på brott som begicks. Därefter jämför vi också med dagens samhälle och försöker att se på vilka sätt vi utvecklats och på vilka sätt vi måste utvecklas. Vi kommer försöka att bryta ned allting i små vardagliga bitar för att lättare se allting runtomkring oss som faktiskt bryter mot våra mänskliga rättigheter. I slutet av maj kommer vi att arrangera ett filmläger där deltagarna får lära sig att hantera film som verktyg. Sedan kommer deltagarna under de kommande månaderna fram till november att arbeta i grupper där de gör egna filmer. Dessa filmer kommer deltagarna själva skapa, med stöd av filmpedagoger. Filmerna kommer att bearbeta frågor kring mänskliga rättigheter med utgång från deltagarnas nyvunna kunskaper, egna erfarenheter, tankar och känslor kring ämnet. Någon gång under sommaren kommer vi att ha en sommarträff där vi åker och grillar, badar, spelar spel och liknande. Studieresa till Polen Tillsammans med 40 deltagare kommer vi att åka på en resa till Polen där vi kommer att besöka platser som har anknytning till andra världskriget, förintelsen och brott mot de mänskliga rättigheterna. Deltagarna kommer att få betala en liten deltagaravgift på 500kr/person och de kommer att få stå för en del måltider själva. Naturligtvis kommer vi att gå igenom varje resmål som vi ska besöka under resan innan vi åker och vi kommer även titta på filmer som har anknytning till dem. 11

12 Resan kommer att vara i åtta dagar och under denna tid kommer deltagarna att föra videodagböcker där de berättar om vad de ser, känner och lär sig. De kommer på detta sätt att få reflektera över mänskliga rättigheter och brott mot dessa samt förhållandet mellan gårdagens och dagens samhälle på lärorikt och intressant sätt. Under vår resa så kommer vi bland annat att besöka; Warszawa, Lublin och Kraków. Alla dessa städer bär på mycket historia och lärdom, samt förknippas med andra världskriget och dess brott mot mänskligheten. På resans väg kommer vi att besöka ett antal museer och minnesplatser över de nazistiska koncentrationsläger vars omänskliga förhållanden och dödsfabriker tog död på miljontals människor. De läger som vi kommer att besöka är Treblinka, Majdanek, Auschwitz- Birkenau och platsen där Plaszów låg. Det kommer eventuellt att finnas en möjlighet att få träffa en före detta lägerfånge, en förintelseöverlevande. Vi kommer att besöka minnesplatser där man ska minnas de hemskheter som härjade i Europa under kriget. Men vi ska också besöka platser som hedrar offren, de överlevande samt de människor som kämpade och gjorde motstånd för att stoppa terrorn. Resan kommer att vara intressant och lärorik men också känslofylld. För att det inte ska bli alltför jobbigt kommer vi arrangera någon dag då vi utövar helt andra aktiviteter som till exempel att åka till ett vattenpalats. Syftet med resan Genom att åka på denna studieresa så kombinerar vi teoretiskt och praktiskt arbete. Vi får möjligheten att gå omkring på platsen, känna och fundera över de ord som vi fått berättade för oss. Det är svårt att ta till sig allt som man får berättat för sig, för vissa människor kan det vara ännu svårare. Genom att vi åker på dessa resor så blir orden mer än bara ord, de blir till något mer konkret som är lättare att arbeta utifrån. De redan intresserade och kunniga deltagare kommer att få möjligheten att lära sig mer, skaffa sig ännu större kunskaper vilket de kan dela med sig till vänner och bekanta. Resan kommer att vara känslofyllda och alla har olika lätt för sig att bearbeta och dela med sig av känslor. Alla kommer att få möjligheten att berätta och uttrycka sig var och en på sitt sätt och detta med hjälp av videodagböckerna. Det är ett bra verktyg att använda sig av för att uttrycka känslor som kan vara svåra att sätta ord på, men som uttrycker sig själva på film. Förutom att man med hjälp av film kan uttrycka egna känslor så kan man också använda film som ett redskap för att få andra att förstå. Videodagböckerna kommer också att fungera som en form av dokumentation. Filmläger En av de praktiska delarna är det egna skapandet där vi använder film som verktyg. Deltagarna kommer att producera egna filmer som bearbetar frågor kring mänskliga rättigheter. Som introduktion till det egna skapandet kommer vi att ha ett helgläger i 12

13 slutet av maj där deltagarna kommer att få lära sig att hantera film som ett redskap. Deltagarna kommer att arbeta i olika grupper. När man gör film är det mycket som ska stämma och gå ihop, därför är samverkan och gemenskapen en viktig del i processen. Film är ett mäktigt medel gällande framförandet av budskap och liknande. Därför är detta ett redskap som ungdomarna kommer att få använda sig av för att lära sig samarbeta för att skapa något som är deras eget. Deltagarna kommer att få utbildning kring filmens uppbyggnad och språk för att förstå på vilka sätt man kan göra för att föra fram vissa budskap och liknande. De kommer även få en utbildning i medians makt och kunniga filmpedagoger kommer att hålla i utbildningarna. Lägret är mer som en introduktion kring filmskapandet och det är mer under de kommande veckoträffarnas som grupperna kommer att arbeta med sina filmer. Men under lägret kommer grupperna att få 24 timmar på sig att göra en liten film, detta för att lära sig samarbeta och lära sig utrustningen. Förutom allt lärande så kommer vi naturligtvis att titta på film och hitta på andra roliga aktiviteter. Eget skapande, film som verktyg Film är ett media som används över hela världen. Det används för att sprida nyheter, reklam, information och nöje. Film har stor makt och kan brukas/missbrukas för att vinkla en händelse till någons för- eller nackdel. Film är ett otroligt starkt verktyg som man kan använda för att föra fram budskap och information. Filmen ger också utrymme för egna tolkningar och har ett eget språk som alla förstår. Med hjälp av film så kan man diskutera viktiga samhälleliga frågor, levnadsförhållanden och liknande och man kan göra detta med hjälp av karaktärer och händelseförlopp i filmen. Därför kan man prata om sina egna problem, bakgrunder, erfarenheter eller åsikter utifrån till exempel en karaktär och på så sätt slippa att exponera sig själv. I vårt samhälle är det lätt att få tag på information, men alla föredrar olika sätt att ta till sig information på. Det finns otroligt mycket böcker och det finns väldigt mycket information i dessa. Dock finns det människor som till exempel har dyslexi och kan finna det jobbigt att försöka läsa en bok, hur mycket de än vill. Vissa människor lär sig jättebra genom att lyssna på andra, medan vissa inte gör det. Som sagt, vi föredrar och kan ta till oss information på olika sätt. I det här projektet kommer vi att använda oss av filmen som redskap för att föra fram våra budskap och skapa ett kunskapsmaterial som kan användas runt om i landet. De deltagande ungdomarna kommer att få göra egna filmer som bearbetar frågor kring mänskliga rättigheter och värdegrundsfrågor. Ungdomarna kommer själva att få utforma sina filmer utifrån sina egna förutsättningar och erfarenheter. 13

14 Deltagarna kommer att få känna att de skapat något som är deras eget och de kommer att bli lyssnade på av en större publik. Vi vill arbeta för att för att ge ungdomar kunskaper för att våga agera, och våga bry sig. Projektet främjar ungdomars entreprenörskap och skapandekraft. Vi vill ge dem ett redskap som de kommer att kunna använda sig av för att kunna förändra sin egen och andras livssituation. Vi vill stötta ungdomar till att våga skapa något och att våga påverka. Genom detta projekt kommer ungdomar att få göra sina röster hörda! Studieresa till Yad Vashem Vi kommer att åka och besöka Yad Vashem Holocaust Martyrs and Heroes Remembrance Authority som ligger i Jerusalem. Denna plats är som namnet uppger, en plats för eftertanke där man arbetar för hågkomsten av förintelsens martyrer och hjältar. Det finns miljontals dokument, tusentals videos, fotografier och vittnesmål från förintelseöverlevanden. Här finns även ett register över förintelsens judiska offer. Det är ett stort område som ligger på Åminnelseberget och det finns museer, minnesplatser, utbildningscenter, synagoga, monument och mycket mer. Det är en mycket vacker plats med eftertanke. Vi kommer att åka hit med ett filmteam samt de fem mest intresserade och engagerade deltagarna i projektet. Vi kommer att filma och göra ljudupptagningar till dokumentärfilmerna. Projektet kommer att stå för flyg, hotell, inträden etc. men ungdomarna kommer att få stå för maten och eventuella kringkostnader privat. Naturligtvis kommer vi att besöka trädgården för Righteous Among The Nations. Denna trädgård upprättades för att hedra de icke- judiska män och kvinnorna som räddade judar under förintelsen. Raoul Wallenberg och Per Anger är två av de svenskar som har blivit erkända som Rättfärdiga bland folken och fått sitt namn på hedersväggen i trädgården. Förutom detta så kommer vi att gå runt och utforska området. Det är en fantastisk plats med mycket eftertänksamhet, lärdom och känsla. Vi kommer även att delta i seminarium och vissa workshops. Eget skapande - Dokumentärfilmer Mänskliga rättigheter Vad är det? Hur ser ungdomar på det, är det en självklarhet eller ett krångligt begrepp? Vi ska samla in ny information i form av foto, film, ljudupptagning och texter och sammanställa detta till ett modernt media för att göra det mer tillgängligt för oss ungdomar. Vi kan då på ett mer tilltalande sätt ta till oss innehållet vilket gör att okunskap inom ämnet minskar. Genom detta får vi möjligheten att bredda vårt synsätt i samhället, få ta del av bevarandet av förintelseoffrens historier och få arbeta för alla människors lika rätt, värde och frihet. Vi får chansen att påverka och göra skillnad, visa att man med välvilja och icke- våld kommer långt. 14

15 Det ska produceras dokumentärfilmer, ett par kortare och en längre. Dessa dokumentärer kommer bland annat att bygga på intervjuer med förintelseöverlevanden samt deras barn och barnbarn. Vi kommer även göra intervjuer med ungdomar. Under intervjuerna kommer vi att filma och göra ljudupptagningar, samt använda oss av fotografier och texter. Vi kommer även att besöka ett par av de platser som är relevanta för de intervjuades berättelser och även här kommer vi att filma och göra ljudupptagningar. Dessa dokumentärer kommer att fungera som vittnesmål där förintelseöverlevanden berättar om sina erfarenheter och deras budskap till oss, de nya generationerna. Samtidigt kommer vi genom intervjuer med dagens ungdomar få en uppfattning om hur deras syn och relation till ämnet påverkat deras tankesätt och livet i stort. Genom dessa dokumentärer kommer vi visa att det finns många ungdomar som tagit till sig av förintelseöverlevandes budskap, vi kommer att visa att vi lärt oss och fortsätter lära oss. Dokumentärerna kan sedan användas som utbildningsmaterial. Filmerna kommer att ta upp viktiga frågor kring mänskliga rättigheter och hur vi ser på det idag och tanken är att de ska skapa diskussioner. Med hjälp av dessa filmer så ska vi få människor att fundera och tänka över hur världen runtomkring oss ser ut, både nationellt och internationellt. Men också att de ska kunna se det vardagliga, det som var och en av oss har som mest makt att påverka. Arbetet med och resultatet av filmerna kommer vara av stor betydelse. Delar av eller hela dokumentärerna kommer att läggas ut på hemsidan där de kommer att finnas tillgänglig för alla. Genom dokumentärerna och detta projekt kommer bland annat förintelseöverlevandes berättelser, röster och budskap att leva vidare. Vi uppmanar elever och ungdomar i vår egen ålder att fortsätta sprida dessa budskap så att de aldrig glöms bort. Avslutningsarrangemang Vi kommer att avsluta hela projektet med ett tvådagarsarrangemang i slutet av november där vi presenterar vårt arbete för allmänheten på vårt sätt. Vi kommer självklart att bjuda in deltagarnas familjer, släkt och vänner men dagen är öppen för allmänheten så att alla kan ta del av deltagarnas arbeten. Vi kommer att ha föreläsningar och det kommer att bli visning av deltagarnas videodagböcker och filmer. Vi kommer att ha en utställning med fotografier, texter, bildspel och liknande som även kommer att få stå kvar under en vecka så att allt fler kan ta del av det. Deltagarna kommer att finnas på plats och prata om deras arbeten och om mänskliga rättigheter. Hela arrangemanget kommer att dokumenteras med film och stillbilder. 15

16 Spridning/Fortsättning Dokumentärfilmerna kommer att erbjudas till skolor, kyrkor, studieförbund och liknande runt om i landet. Lärare kommer att kunna använda filmerna som diskussionsunderlag tillsammans med ett handledningsmaterial. Eleverna tittar på en eller flera filmer och diskuterar sedan viktiga frågor kring mänskliga rättigheter. Filmerna är tänkta att riktas främst till ungdomar på högstadier och gymnasier runt om i landet. Men filmerna bär på viktiga budskap och bör ses av både gamla som unga. Vi kommer även erbjuda föreläsningar där vi kommer ut och pratar om filmerna och deras budskap. Under dessa föreläsningar kommer vi att tillsammans med åhörarna diskutera filmens budskap. Hemsidan kommer att hållas aktiv och allt material som producerats under projektet går att ta del av där. De olika aktiviteterna och det dokumenterade materialet kommer att inspirera och engagerar fler ungdomar. Vi ungdomar som är med i projektet kommer att ha användning för våra nya kunskaper då vi kommer att stöta på frågor kring mänskliga rättigheter, främlingsfientlighet, intolerans och liknande som vi ständigt ställs inför i samhället. Dessa kunskaper är nödvändiga för att vi alla ska kunna arbeta för ett bättre samhälle. Orättvisor härjar och mycket hemskt har hänt, men med hjälp av kunskap så kan vi, de nya generationerna arbeta för att det inte ska hända igen. Deltagarna kommer att få varsin DVD med alla videodagböcker och filmer som de gjort. De kommer även få ett intyg av Röda Korset som visar vilka utbildningar som deltagarna gått. Förutom det så kommer de ha fått nya vänner, mer kunskap och erfarenheter som de kommer att ha nytta av i hela sina liv. Innan projektet är slut kommer vi att ta fram ett informationsmaterial som beskriver vad för material vi har producerat och som hänvisar till hemsidan. Detta material kan sedan spridas och hemsidan kommer att får besökare även efter projekttiden. Vi kommer att börja med att trycka upp en DVD i 1000 exemplar. På denna DVD kommer dokumentärerna, deltagarnas egna filmer samt videodagböckerna att finnas tillgängliga. Nytänkande Det är en unik möjlighet för oss ungdomar att få arbeta och engagera oss såpas djupt i frågor kring mänskliga rättigheter. Det är en chans för oss att visa att vi kan utföra stora och goda ting på vårt eget sätt. Vi får chansen att visa att vi bryr oss tillräckligt för att kunna påverka samhället till det bättre, det är vi som SKA påverka. Vi får sprida kunskaper som ska hjälpa människor att behandla varandra med värde och respekt. Genom att ge oss ungdomar redskap och kunskaper så kan vi genom icke- våld bereda vägen för de nya generationerna. 16

17 Vi tar vid och arbetar för och sprider förintelseöverlevandenas berättelser till omvärlden. Genom detta projekt får vi möjligheter att se till att deras röster aldrig tystnar, att deras budskap aldrig dör. Detta arbete kommer att fortgå hur länge som helst. Så länge det finns människor som oss som engagerar sig i frågor kring mänskliga rättigheter och för kunskapen vidare till andra som i sin tur gör samma sak. Projektet ger oss förutsättningar till att starta arbetet. Vårt mål är att ge kunskap och med kunskapens hjälp arbeta för alla människors lika rätt, värde och frihet. På något sätt känns det som att många inte ser händelser som skett i ett historiskt perspektiv så hemska som de verkligen var bara för att det är länge sen. Genom att dra paralleller mellan dagens samhälle och förintelsens tid så kan vi se skillnader och likheter. Vi får en möjlighet att se på vilka sätt vårt samhälle utvecklats men också på vilka punkter vi fortfarande står still. På detta sätt kan vi visa att det förekommer kränkningar idag som är lika hemska och oacceptabla som det var under förintelsen. Genom dessa paralleller så kan vi på ett mer konkret sätt få människor att förstå att kränkande handlingar oavsett grad, aldrig är acceptabla. Projektet ska ge oss kunskaper som vi kan dela med oss till andra, för att vi tillsammans ska kunna fortsätta arbeta för alla människors lika rätt och värde. Vi vill visa att med hjälp av välvilja och icke- våld så kommer man långt. Under andra världskriget ville antisemiterna att judarna skulle bort, de ville inte ha dem i sitt land, inte någonstans. Om vi tittar oss omkring i Sverige idag så kan vi se likheter med krigets antisemitism, fast här handlar det om t.ex. invandrare. Det finns människor i Sverige som vill få bort alla invandrare, de propagerar för att invandrare förstör Sverige. Skillnaden till gårdagen är den att vi inte har förintelseläger idag. Projektet utförs under dessa arbetsformer genom ett nytt tänk och där det är ungdomar som är den drivande kraften. Om vi vill leva i ett bra samhälle så är det vi som måste påverka, och vi måste göra det nu. Genom detta projekt får vi möjligheten till det. Ungdomar i dagens Sverige lever relativt skyddat i den bemärkelse att många av oss inte känner till vad som händer runt om i världen, vad som händer i Sverige. Jag möter många i min egen ålder som inte har så stor koll alls på vad som händer runtomkring oss. Vissa känner inte ens till vad som händer i Libyen just nu. Vi lever i ett informationssamhälle där information flödar, men hur kommer det sig att det ändå finns så mycket okunskap? Hur kommer det sig att det finns många unga som inte engagerar sig? En möjlig anledning till att många ungdomar inte känner att de vill engagera sig i samhällsfrågor är att de känner att de inte blir hörda eller sedda. Många brinner för något, har ambitioner och vill påverka. Men tyvärr finns det många vuxna i vårt samhälle som inte alltid ger oss ungdomar chansen att visa vad vi kan, göra oss hörda. Men i det här projektet kommer vi ungdomar att få chansen att engagera och lära oss, vi kommer att få chansen att visa att även vi kan göra skillnad. För faktum är att det är vi, de nya generationerna som ska leva i vårt framtida Sverige, då är det också vi som ska påverka! 17

18 Dokumentation/Utvärdering Hela projektet bygger på lärande och bevarande dokumentation och bevarande av kunskap finns med under hela projekttiden. Allting vi gör kommer att bli som en dokumentation. Allt kommer att filmas och sammanställas, alla filmer, videodagböcker, arbeten och liknande kommer att bevaras och användas som kunskapsmaterial. Vi vill inte låta förintelseöverlevandenas berättelser och budskap falla i glömska, men vi vill inte heller att våra ska göra det. Vi kommer att fortsätta lära och sprida budskap till andra och med hjälp av dokumentationen kommer det att vara möjligt. Deltagarna kommer att få göra en utvärdering om vad de fått ut av projektet och hur de upplevt det. En skriftlig redovisning kommer att göras. Hemsidan har ett viktigt syfte eftersom allt material kommer att finns kvar där långt efter projektets slut. Förankring Ett förankringsarbete är gjort där vi pratat med en skolklass, ungdomar runtomkring och diverse organisationer som Röda Korset, Föreningen Förintelsens Överlevande, Sensus Studieförbund etc. När jag var 16 år gammal blev jag tillfrågad om jag ville vara delaktig i projektet Älska mig som bearbetade frågor om grundläggande värden och mobbning. Tillsammans med Ronnie Brolin skrev jag manuset till en utbildningsfilm, även den med namnet Älska mig. Jag var med under filminspelningen som attributör, kostymkoordinator och scripta. Det var oerhört utvecklande för mig att delta i det projektet och har sedan dess tänkt mycket på ett eget projekt kring mänskliga rättigheter. Jag har ett brinnande intresse och engagemang för projektets innehåll och att få genomföra detta projekt är en av mina stora drömmar. Genom projektet vill jag dela med mig av mitt intresse och utveckla arbetet och göra det till något bestående. Jag vill få andra att vilja jobba för alla människors lika rätt och värde, jag vill få andra att vilja och våga bry sig. En person kan inte göra allt, men alla kan göra något och tillsammans kan vi påverka. Vi är en grupp intresserade ungdomar och vi kommer att bli fler. Projektet kommer att ge oss chansen att lära oss, ge oss chansen att få engagera oss och utföra goda ting. Genom detta projekt kommer röster och budskap att leva vidare så att de aldrig glöms bort, så att vi kan fortsätta att lära oss. Detta kommer att leva vidare genom oss och våra handlingar för vi vill inte att de goda människornas röster tystnar. - Jenny Larsson 18

19 Kontaktuppgifter Jenny Larsson Projektledare

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Om projektet Goda Människors Tystnad

Om projektet Goda Människors Tystnad Förankringstexter Efter att ha sett den nya versionen av The Wave fattar man lite bättre att de är inte speciellt svårt att förintelsen händer igen. Och bara tanken på det, gör ju att man mår illa, på

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Föreningen Förintelsens Överlevanden

Föreningen Förintelsens Överlevanden Samarbetspartners Föreningen Förintelsens Överlevanden Förintelsen (Shoah) förblir ett av de mest monstruösa brotten i människans moderna historia. Det ankommer på vår generation att hedra minnet av de

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019 Dir. 2019:36 Kommittédirektiv Ett museum om Förintelsen Beslut vid regeringssammanträde den 4 juli 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag om hur ett museum för att bevara och föra vidare

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

DAGENS NYHETER. Historiska museet visar utstäunmg om. Förintelsen

DAGENS NYHETER. Historiska museet visar utstäunmg om. Förintelsen DAGENS NYHETER. Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies. Kultur Historiska museet visar utstäunmg om Förintelsen PUBLICERAD 06:00 Bild 1 av 3 "Speaking memories - förintelsens sista

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Resa i Förintelsens spår

Resa i Förintelsens spår Resa i Förintelsens spår 4-9 Maj 2015 EN RESA SOM HANDLAR OM DEMOKRATI FÖRINTELSEN OCH POLSK KULTUR Studieresa till Polen, i Förintelsens spår Auschwitz/Birkenau, Rabka, Jordanow, Plasowlägret, Schindler.s

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

ÖVNINGS- HÄFTE. Förintelsen Holocaust Shoah

ÖVNINGS- HÄFTE. Förintelsen Holocaust Shoah ÖVNINGS- HÄFTE Förintelsen Holocaust Shoah VANLIGA frågor kring förintelsen Diskutera och gör korta anteckningar 1. Vad hade nazisterna emot judarna 2. Hur kunde nazisterna få vanliga tyska invånare att

Läs mer

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol

Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol Då och nu: en jämförelse mellan hur jag upplevde undervisningen i en svensk skola i Sverige kontra en svensk skola på Costa del Sol När jag skulle börja skriva denna texten, visste jag inte exakt vad jag

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 2016-03-02 1 (5) Textning av avsnitt 2, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario om förintelseförnekande och antisemitism. Medverkande

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer