Komvux en skolform i förändring En studie i hur statliga skolreformer påverkar Komvux

Transkript

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Komvux en skolform i förändring En studie i hur statliga skolreformer påverkar Komvux 15 hp LIU-LÄR-L-EX--11/78--SE Handledare: Suzanne Parmenius-Swärd Institutionen för kultur och kommunikation

2 Institutionen för kultur och kommunikation LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish grundnivå LIU-LÄR-L-EX--11/78--SE Titel Komvux En skolform i förändring: en studie om statliga skolreformers påverkan på komvux Title Adult education a school in transition: a study of state reforms impact on adult education Författare Sammanfattning Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en uppfattning av att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även dem ansåg att kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Med detta som bakgrund växte mitt intresse fram för denna problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats. Syftet är att belysa de förändringar som har skett och orsaken till dem. För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika metoder. Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer. Komvux har genomgått många olika satsningar. Nya läroplaner, arbetsmarknadssatsningar och andra reformer har införts men många av projekten har varit kortvariga och inte fått tillräckligt med tid för att etablera sig. Statistiken visar att olika satsningar haft påverkan på elevantalet och det i sin tur påverkar kunskapsnivån hos eleverna. Även kostnaderna för eleverna påverkas mycket utav detta. Skolledningen inom Komvux anser själva att kunskapsnivån har försämrats de senaste åren och en förändring av utbildningen skulle behövas. Min slutsats av detta är att Komvux är inne i en negativ spiral och en förändring bör tillkomma för att få Komvux på fötterna igen. Nyckelord Kommunal vuxenutbildning, sfi, utbildningsväsen, statliga reformer

3 Sammanfattning Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en uppfattning av att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även dem ansåg att kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Med detta som bakgrund växte mitt intresse fram för denna problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats. Syftet är att belysa de förändringar som har skett och orsaken till dem. För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika metoder. Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer. Komvux har genomgått många olika satsningar. Nya läroplaner, arbetsmarknadssatsningar och andra reformer har införts men många av projekten har varit kortvariga och inte fått tillräckligt med tid för att etablera sig. Statistiken visar att olika satsningar haft påverkan på elevantalet och det i sin tur påverkar kunskapsnivån hos eleverna. Även kostnaderna för eleverna påverkas mycket utav detta. Skolledningen inom Komvux anser själva att kunskapsnivån har försämrats de senaste åren och en förändring av utbildningen skulle behövas. Min slutsats av detta är att Komvux är inne i en negativ spiral och en förändring bör tillkomma för att få Komvux på fötterna igen.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Bakgrund Vuxenutbildningens framväxt Övriga delar av vuxenutbildningen Svenska för invandrare, sfi Särvux KY Kvalificerad yrkesutbildning Tidigare forskning Metod Metodproblem Avgränsningar Urval Etiska ställningstaganden Resultat Statliga skolreformer Lvux Lpf Kunskapslyftet talets skolreformer Statistik Hela landet De lokala undersökningsskolorna Intervju Kunskapsförändring hos eleverna Hur är det med sfi Behov av nya förändringar inom Komvux Slutsatser Vilka förändringar har staten gjort på Komvux? Elever och kostnader? Vilka åsikter har skolledningen på undersökningsskolorna? Diskussion Vidare forskning Referenslista Tryckta källor Elektroniska källor Intervjuer Bilaga 1 - Intervjuguide... 28

5 1. Inledning Under min VFU, som jag genomförde inom den kommunala vuxenutbildningen (Komvux), fick jag en uppfattning av att elevernas kunskapsnivå var låg. Detta bekräftades även av lärarna på skolan som även dem ansåg att kunskapsnivå sjunkit bland eleverna på Komvux. Denna uppfattning skiljde sig från den förförståelse jag hade angående Komvux, som jag trodde var en väl fungerande skolform. Det var märkbart att klyftorna i klasserna var stora, detta utifrån flera aspekter, bland annat åldersskillnaderna mellan eleverna, ambitionsnivån samt deras språkkunskaper. Lärarna ansåg, utifrån detta, att det var svårt att lägga en bra nivå på utbildningen som tillfredsställer elevernas behov. Varför är det på detta sätt? Vad kan orsakerna vara till detta utbildningssätt? Vilken påverkan har samhället på denna skolform som innebär att kunskapsnivån blir lidande i slutänden? Med detta som bakgrund växte mitt intresse fram för denna problematik och därför har jag valt att behandla detta ämne i min uppsats. Syftet är att belysa de förändringar som har skett och orsaken till dem. För att kunna bryta ner denna mycket stora fråga valde jag att undersöka två skolor, Komvux i Linköping och Komvux i Mjölby, som får agera som mina undersökningsområden. Vill nu i slutet visa ett citat som jag stött på under mitt skrivande: Ett livslångt lärande för alla från förskola till vuxenutbildning och högskola är kraftfulla verktyg för jämlikhet, för demokrati och för att motverka nya kunskapsklyftor. 1 Jag har sett kunskapsklyftor i Komvux. Slutar kanske det livslånga lärandet där? 1 1

6 2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse av hur politiska beslut påverkar elevers kunskapsnivå på den kommunala vuxenutbildningen, Komvux. Detta innebär vidare en klarläggning av vilka beslut som tagits från staten, hur elevantalet förändrats, kostnaderna har förändrats samt inställning hos ledningen på de undersökta skolorna. Detta tydliggörs i följande frågeställningar: På vilket sätt har statens reformer påverkat Komvux på undersökningsorterna Finns det några statligt mål med Komvux Vad säger ledningen på skolorna om de förändringar som skett inom Komvux Finns det någon förändring av kostnaden på varje heltidsstudent vid Komvux 2.1. Disposition Efter de redan presenterade kapitlen, inledning och syfte, fortsätter jag i kapitel tre att redovisa bakgrunden till Komvux framväxt, detta genom att ge läsaren en bild av hur Komvux utvecklats samt hur det ser ut idag. Även i detta kapitel så finns det en genomgång av den tidigare forskningen. I efterföljande kapitel visar jag vilken metod jag använt i min uppsats. Här redovisas även metodproblem och de avgränsningar som gjorts. I kapitel 5, resultatdelen, redovisas resultatet av den forskning jag genomfört. Detta görs i tre olika områden; statliga skolreformer, statistik samt intervjuer. Jag valde att dela upp resultatet på detta sätt för att på ett tydligt sätt separera resultat för de olika delarna. I kapitel 6 redovisas mina slutsatser, även i detta fall uppdelat på liknande sätt som i resultatdelen för att ge läsaren en bättre överblick. Uppsatsen avslutas med en diskussion där jag resonerar kring mitt resultat samt kommer med förslag till vidare forskning inom området. 2

7 3. Bakgrund Institutionen för kultur och kommunikation, IKK I detta avsnitt kommer jag att redogöra för den kommunala vuxenutbildningen framväxt sedan starten på 1960-talet. Dessutom kommer jag redovisa om de områden som ingår i den kommunala vuxenutbildningen, detta för att ge en bild av hur denna skolform är uppbyggd. I detta kapitel kommer jag visa en del av den tidigare forskningen angående mitt ämne. Denna forskning har tre olika perspektiv, mer om detta senare i kapitlet Vuxenutbildningens framväxt Under 1950 och -60 talet var bristen på utbildad arbetskraft i Sverige mycket stor. Tiden efter andra världskriget skedde en reformering av skolgång. Detta genom införandet av nioårig grundskola samt en ökad satsning på gymnasieskolan. Dock fanns även med dessa reformer fanns stor brist av utbildad arbetskraft. Anledning till detta var bland annat att många människor kom i kläm i det nya skolsystemet, framförallt personer på landsbygden. Det var i detta skede som begreppet begåvningsreserven myntades. Begreppet innebär att det fanns många ungdomar som hade kapacitet för högre studier men som på grund av skolsystemet aldrig fick tillgång till dessa utbildningar. 2 Med detta som bakgrund ville man förbättra de vuxnas kunnande och 1968 infördes en vuxenutbildningsreform som ledde till införandet av en kommunal vuxenskola, Komvux. Orsaken var framförallt för att få begåvade person in i utbildningen och på så sätt erhålla mer utbildad arbetskraft. 3 Reformen innebar att varje kommun skulle ansvara för att starta en utbildning för vuxna. Utbildningen skulle motsvara grundskolan samt i vissa fall gymnasieskolan. Under 1970-talet växte Komvux mycket och fick till slut en egen skolform samt läroplan, tidigare hade läroplanerna för grundskolan och gymnasieutbildningen tillämpats även i Komvux. Finansieringen av Komvux var framförallt från statligt håll, kommunerna fick ett speciellt bidrag för att använda till Komvux. Med den nya kommunaliseringen av skolan 1991 beslutade att bidraget för skolan skulle slås ihop istället för att som tidigare vara två separata bidrag. Detta innebar att kommunen fick mer ansvar för vuxenutbildningen och de själva fick fördela resurserna mellan ordinarie gymnasieutbildning och Komvux, vilket blev ett led i närmandet mellan de två utbildningarna Övriga delar av vuxenutbildningen I denna del presenteras de områden som ingår i uttrycket vuxenutbildning. Begreppen vuxenutbildning och Komvux ger i många fall en felaktig bild av hur verkligheten ser ut och därför kommer här en genomgång av 2 Hursen, T och Härnqvist, K.(2000) Begåvningsreserven: En återblick på ett halvsekels forskning och debatt 3 Myndigheten för skolutveckling (2005). Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande. Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. 3

8 de olika delarna utöver den vanliga vuxenutbildningen. Vidare i mitt arbete kommer jag att använda mig av Komvux som ett samlingsnamn för alla dessa delar Svenska för invandrare, sfi Den första undervisningen av svenska för invandrare kom Den började tack vare ett beslut i riksdagen, där man ville ge alla nya svenskar över 16 år en gratis svenskundervisning. Syftet var framförallt att underlätta integrationen samt att hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Vid införandet var det studieförbundet som var ansvarig för utbildningen, deras ansvar försvann 1986 när den kommunala vuxenutbildningen istället tog över ansvaret. 4 Ändringen innebar att det skapades en bättre struktur i utbildningen, med kursmål och betygskriterier genomfördes ytterligare en förändring för sfikurserna. Det innebar att det skapades tre olika kursplaner för denna utbildning. Vilken kursplan som används beror på olika aspekter hos eleven, såsom utbildningsbakgrund samt vilka mål eleven har Särvux År 1970 skapades en utbildning som var riktad till vuxna med utvecklingsstörning. Anledningen var att utvecklingsstörda inte fått möjlighet att gå i skolan som unga utan och genom detta nu fick en till chans att utbilda sig. Under 1980-talet ansåg man utbildningen borde närma sig den kommunala vuxenutbildningen, man ville att det skulle finnas en utbildning för utvecklingsstörda som fyllde samma funktion som Komvux gjorde för vuxna. Detta innebar att man 1988 startade särvux som är en reguljär vuxensärskola överläts ansvaret för särvux fullt ut på de kommunala vuxenutbildningarna och då uppfylldes målen med en sammankoppling av de två utbildningarna. Dagens särvux kan delas in i tre olika kategorier; gymnasienivå, grundskolenivå samt träningsskolenivå. Den sista nivån träningsskolenivån är en förberedelse för de elever som inte klara av grundskolenivån KY Kvalificerad yrkesutbildning Den senaste formen som ingår i den kommunala vuxenutbildningen är KY. I början av 1900-talet fanns det vissa lärlingsskolor och yrkesskolor. Dessa hade som mål att utbilda människor till yrken som krävde utbildning. Systemet fanns fram till 1970-talet då det började hända saker med denna sorts utbildning. Det kom en gymnasiereform som medförde att den ordinarie gymnasieskolan fick allt fler utbildningar som hade yrkesinriktning. Detta blev ännu tydligare i och med reformerna under 1990-talet som innebar att det infördes treåriga yrkesförberedande program som valbara för alla ungdomar. 7 I slutet av 90-talet ansågs från statligt håll att vissa yrken krävde längre utbildning än den 3-årig gymnasiala och med detta som bakgrund införde en testperiod av KY-utbildningar på Komvux. Skillnaden blev att detta är en 4 Ibid.(2001) 5 Myndigheten för skolutveckling(2005) 6 Statistiska centralbyrån. (2001) Vuxenutbildningen i Sverige 7 Statistiska centralbyrån(2001) 4

9 eftergymnasial utbildning, man är därmed tvungen att ha en examen på gymnasial nivå innan man kan läsa dessa utbildningar. Testperioden blev lyckad och blev permanenta För att starta en KY-utbildning måste den godkännas från en statlig myndighet, KY-kommittén. Målet med dessa utbildningar är att ha en stor del praktik inom deras framtida yrke blandat med teoretiska kunskaper inom yrket Tidigare forskning Denna del kommer visa en del av redan befintlig forskning. Jag har sökt efter specifik forskning som kan komma till nytta för mitt perspektiv. Den första rapporten handlar om elevernas inkomstförändringar i samband med studier vid Komvux. Den andra som jag valt att redovisa handlar om förhållandet mellan kommun och stat i frågor angående Komvux. Avslutningsvis valdes en rapport med lärarperspektiv som belyser hur förändringar av Komvux påverkar den enskilda läraren och eleven. Med dessa rapporter har jag gjort ett urval av den befintliga forskningen inom ämnet. Anledningen till att jag valt just dessa är för att de belyser olika problemområden som finns inom Komvux; elevers ekonomi, lärares inställning till förändringarna samt förhållandet mellan kommunen och staten. I en rapport skriven av Erika Ekström för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 2003, ville man undersöka hur inkomsterna förbättrades eller försämrades när man studerat vid Komvux. Denna studie visade att det finns skillnader mellan olika grupper på Komvux vad gäller deras inkomst före respektive efter utbildningen. Det mest utmärkande i denna rapport enligt mig är att svenska män i genomsnitt minskade sin inkomst med drygt 3 procent om man jämför med innan man studerade på Komvux. De som tjänade mest på denna utbildning var invandrarkvinnor, deras ökning av inkomsten låg kring 9 procent. 9 Siffrorna från den första rapporten är de första i sitt slag. Dessa skulle med andra ord kunna förändras med andra data. Men det resultat hon ändå får fram är dramatiska. Ska det finnas en utbildning som gör att våra inkomster minskar? En annan rapport som har en mer statlig syn kom 2003 och framställdes av statskontoret och den heter Kommunernas ansvar för vuxnas lärande. I denna rapport redovisas fyra områden som de tyckte behövde förändring i förhållandet mellan stat och kommun. Dessa fyra var: 1. Införa en politikområdesöverskridande beredning? På detta sätt skulle man kunna öka öppenheten mellan olika politikerområden. Det skulle bli enklare för staten att utarbeta förändringar och mål med Komvux. 2. Se över samspelet med arbetsmarknadsutbildningen Det finns uppenbara brister i rollfördelningen av ansvar för kurser med yrkesinriktning. Detta måste förbättras innan man kan hitta ett bra samspel med arbetsmarknaden. 8 Myndigheten för skolutveckling.(2005) 9 Ekström, E(2003) Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning 5

10 3. Behov av en samlad yrkesutbildning? Det behövs en förändring av samspelet mellan Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Idag bildas många KY utbildningar men det finns även högskoleutbildningar som ska vara något annat än KY. Är det så? Får man inte licens oavsett vilken man läser. Denna rapport vill att detta blir tydligare. 4. Klargör rollfördelningen mellan stat och kommun i det regionala utvecklingsarbetet. Med detta menas att det är svårt för en aktör att ansvara för frågor som sträcker sig över stora geografiska områden. Därför måste samspelet mellan exempelvis kommuner i samma län förbättras. Görs inte detta är risken att gå åt olika håll i utveckling av Komvux mycket stor. Enligt statskontoret så vill de att vi ska jobba mot samma mål, inte olika. 10 Denna rapport visar några av de framtida förändringar som borde ske. Att få Komvux att arbeta mot ett mål istället för att arbeta mot flera olika. De tycker att en uppstyrning och klarare mål verkar vara på sin plats. Den sista rapporten som jag vill belysa är Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning skriven av Ingrid Henning Loeb Denna rapport redovisar fyra personers olika lärarbanor under 2000-talet. Vad rapporten kommer fram till är att lärarens roll inte förändras av olika reformer och förändringar som sker på Komvux. Det som händer när en förändring sker är att elevantalet och kunskapen hos eleverna förändras till antingen det bättre eller sämre, beroende på reform. Rapporten säger att alla dessa förändringar ger spår på verksamheten som i många fall kan skapa oreda. Det skulle behövas en tydligare styrning av Komvux. 11 Den sista rapporten visar att läraren i många fall blir förvirrad av alla nya statliga reformer. Så i istället för att följa de nya reformerna jobbar läraren som de alltid gjort och det fungerar mycket bra. Det man kan tolka ur denna text är att den vill ha en stabilisering av Komvux samt inte lika frekventa förändringar. 10 Statskontoret(2003) Kommunernas ansvar för vuxnas lärande Vad bör staten göra? 11 Henning Loeb, Ingrid(2006) Utveckling och förändring i kommunal vuxenutbildning En yrkeslivshistorisk ingång med berättelse om lärarbanor. 6

11 4. Metod För att ge en tydlig och bred bild av problem som behandlas i detta arbete har jag använt mig av tre olika metoder. Dessa tre är litteratur, statistik samt intervjuer. När det gäller den litteratur som används har jag arbetat efter en teoretisk referensram för att försöka få ut det mesta av materialet. Jag har försökt att tolka och analysera de texter jag funnit inom området och utifrån detta analyserat fram vilken data som varit meningsfullt att lyfta samt vilken kan hjälpa mig uppfylla syftet. 12 Jag använder mig även av officiell statistik i denna uppsats. Detta gör jag för att kunna se om det har skett viktiga förändringar i Komvux över tid. Det kan vara svårt att vara objektiv i undersökningen av statistiken eftersom denna är framtagen för ett visst ändamål som kanske skiljer sig från mitt syfte. 13 Jag valde att vara konsekvent i min undersökning av statistik, jag har endast tagit statistik som i grund och botten är framtagen av den Statistiska Central Byrån. Detta gjorde jag för att minimera risken för subjektivitet. Den sista metoden som jag använt mig av är ostrukturerade intervjuer, där jag haft en intervjuguide som stöd.(bilaga 1)Denna metod användes för att få ett så öppet samtal som möjligt. Respondenterna skulle få uttrycka sig om vad den ville och jag skulle inte vara den styrande i samtalet. Dessa intervjuguider var mer en vägledning för mig för att inte missa väsentliga delar. 14 Min tanke med detta arbete är att de politiska besluten har en stor påverkan på skolledning, elevantal och kunskapsnivå. Detta kommer fungera som en utgångspunkt i arbetet och kommer prägla tillvägagångssättet och metoden Metodproblem Ett av hindren för min uppsats var problem med intervjuer. Jag valde att endast intervjua rektorerna på de båda skolorna, vilket jag trodde skulle ge en bra bild över skolledningens tankar. Dock var den ena rektorn relativt nyanställd och hade därför inte riktigt insyn i skolans åsikter och mål. Han hade tidigare inte varit anställd vid Komvux och kunde därför inte besvara mina frågor på ett tillfredsställande sätt. Jag övervägde att anpassa intervjun med frågor han kunde besvara men valde att behålla samma frågeställningar för att på något sätt kunna jämföra de båda skolorna. Ytterligare ett problem blev var tillgängligheten av statistik. Även om det finns gott om statistik i ämnet var det ändå svårt att hitta statistik som kunde hjälpa till att uppfylla syftet. Genom att grundligt analysera den statistik jag fått fram, bland annat genom omräkningar och kombinationer av olika källor kunde jag ändå få 12 May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning 13 Ibid. (2001) 14 Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder 7

12 fram statistik som var tillfredsställande. Dock var detta mycket tidskrävande då omarbetningarna krävde mycket kontroller för att inte ge missvisande siffror Avgränsningar Avgränsningarna i denna uppsats blir framförallt geografiska och tidsmässiga. Jag har valt att använda mig av två undersökningsskolor. Anledningen till denna avgränsning är att skolorna ligger geografiskt enklast och bäst till för mig. Jag anser också dessa orter har tydliga skillnader vad gäller storlek vilket känns mer rätt än att välja två liknade orter såsom Linköping och Norrköping Urval Urvalet av intervjupersoner gjorde med avseende på vilka som på bästa sätt kan svara upp mot de frågor jag hade, I detta fall var rektorerna bäst lämpade och dessa fick med andra ord spegla hela skolans attityd i de frågor jag ställde Etiska ställningstaganden I denna uppsats har jag valt att intervjua två stycken personer, dessa två är rektorer på respektive undersökningsskola. För att få fram skolledningens attityd ansåg jag att rektorerna var bäst lämpade för att besvara mina frågor. Anonymitet för dessa två personer blir svår att upprätthålla då jag nämner deras tjänst samt vilken skola de arbetar på. Vid intervjutillfället berättade jag att deras anonymitet inte skulle upprätthållas vilket båda rektorerna förstod och accepterade. 8

13 5. Resultat I detta avsnitt kommer resultatet redovisa och detta kommer att presenteras genom en indelning i tre områden. Det första området är en analys av litteraturen där jag redogör för statliga skolreformer som påverkat Komvux. Nästa område består av statistik som jag redovisar för att kunna belysa förändringar över tid. Avsnittet avsluta med en sammanställning av intervjuerna gjorts med rektorerna. Dessa tre block kommer att ge olika bilder av förändringen på vuxenutbildningen. Det första blocket visar det politiska perspektivet, det andra visar på hur olika politiska skolreformer påverkar elevantalet och till sist ger det tredje blocket en bild av hur undersökningsskolorna har uppfattat de ekonomiska förändringar som skett inom Komvux Statliga skolreformer Denna del kommer ge en genomgång som visar några av de politiska beslut som har tagits angående Komvux. Därför presenteras några av de viktigaste milstolpar från 1980-talet fram till idag, detta för att lyfta fram orsaker till varför reformerna har skett Lvux kom den nya reformen, vid namn Lvux 82, detta gav Komvux en specifik profil som var anpassad till de vuxnas förutsättningar. 15 Anledningarna till att en ny läroplan skapades för Komvux var många. Dels ansågs det inte finnas någon tydlig gräns mellan Komvux och den dåvarande folkbildningen. Folkbildningen tyckte framförallt att Komvux tog en hel del av de studenter som de skulle ha beroende på liknande kurser, med enda undantaget att Komvux var gratis. Nästa orsak till denna nya läroplan var att en ny läroplan för grundskolan(lgr 80) skulle införas som inte alls behandlade Komvux. Den sista anledningen var att Komvux behövde utredas då det gått drygt tio år sedan införandet, men utan att några kontroller hade gjorts. Sagt och gjort så startade det en utredning Utredningen arbetade utifrån ett antal linjer. Antingen skulle de behålla sin gamla läroplan (Lgr 69) eller skulle en anpassning ske av grundskolans nya läroplan eller skulle de helt sonika införa en egen läroplan. I slutändan föll valet på en egen läroplan som infördes i årsskiftet 1982/83. Denna nya läroplan innebar att: Det blev enskilda mål för hela Komvux Den femgradiga betygsskalan behölls vilket skulle vara samma som i gymnasieskolan Det skulle finnas obligatoriska ämnen som behövdes för att få ett fullständigt betyg Statistiska Centralbyrån. (2001) 16 Salin, S (2006) Läroplan för kommunala vuxenutbildningen Lvux Ibid.(2006) 9

14 Lpf 94 Genom proposition 2000/01:72, en förändring av den dåvarande läroplan, skedde det en ny stor utveckling i skolans värld. Den största nyheten i denna läroplan var att man skulle införa ett nytt betygssystem med den fyrgradig skala(ig, G, VG, MVG). Detta förslag skulle genomföras i all kommunal utbildning och här ingick så också Komvux. Denna stora utveckling drabbade Komvux då man med Lvux 82 var ett eget politikerområde, nu blev man istället mer samlad med den nya läroplanen. Komvux fick, precis som den övriga utbildningen, acceptera den förändring där man gick från ett linjesystem till ett system med 16 nationella program 18 Innan denna läroplan infördes var Komvux ett alternativ till utbildning för dem som av olika anledning inte lyckats klara av gymnasiet eller liknande. Den nya läroplanen skulle göra att Komvux komma närmare den kommunala grundskolan och samarbete mellan dessa kunde utvecklas. Komvux fick nu i uppgift att anordna utbildning som skulle motsvara en fullständig gymnasie- eller grundskoleutbildning. De skulle även anpassa sin utbildning mer efter eleverna behov och situation. Några av de mål som skrevs upp för Komvux var: minska utbildningsklyftorna och arbeta för ökad jämlikhet öka eleverns förståelse för dagens samhälle för att på så sätt bidra till utveckling utbilda vuxna för varierande arbeten Kunskapsmålen för vuxna och ungdomar skulle vara desamma. Det fick dock förekomma skillnader vad gäller kursens innehåll, tyngd och omfattning Kunskapslyftet I början av 1990-talet gick Sverige igenom en ekonomisk kris som medförde att vår arbetslöshet kraftigt stegrade. Från poliskt håll ville man då hitta ett sätt att få ner arbetslösheten och på samma gång få en utbildning. Med detta som bakgrund infördes i Sverige det så kallade Kunskapslyftet. 20 Innan detta beslut införts hade den nya läroplanen, Lpf 94, kommit som innebar en förändring på gymnasienivå. I och med detta ville man även få med Komvux i detta nya system. Den svenska politiken ville i samma veva som skolan förändrades, även följa vissa mål som skapats ute i övriga världen. Det viktigaste målet vi i Sverige vill jobba efter är det som skapades av OECD-länderna, nämligen ett livslångt lärande. Den viktigaste tanken med detta kunskapslyft var att vi skulle utbilda arbetslösa för att på så sätt få dem i arbete igen. 18 Salin, S (2010) Den formella vuxenutbildningen. 19 Utbildningsdepartementet.(2000) Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen 20 Salin, S (2010) 10

15 De viktigaste målen med detta kunskapslyft var, förutom det livslånga lärandet, att: sänka den öppna arbetslösheten från 8 procent till 4 procent skapa ekonomisk tillväxt genom investeringar i utbildning skapa förändringar och förbättringar i den svenska vuxenutbildningen Ett beslut fattades 1993, i Riksdagen, att kommunerna skulle få specifika resurser, för att utbilda arbetslösa. Med all efterföljande planering och utnämnande av kommittéer kunde kunskapslyftet starta år Kunskapslyftet hade en femårig plan som genomfördes 1998 till 2002 och efter detta analyserades reformen och kunnat redovisa att ungefär personer har fått gymnasial utbildning genom detta talets skolreformer Efter avvecklingen av Kunskapslyftet 2002 förlorade Komvux sin status. Från att ha haft många olika elevgrupper gick man nu till att till största del undervisa sfi elever. Regeringen ansåg dock att Komvux fortfarande var en viktig del i det livslånga lärandet, även om det nu var i en annan form. 23 Med den nya regeringen som tillträdde 2006 har bidragen till Komvux minskat till stora delar. Från regeringens håll säger man att man vill att Komvux ska ingå i den nya skolplanen som tas i drift hösten Några av de förändringar som kommer att påverka Komvux är: En ny betygsskala En ny skolform, Yrkeshögskolan, där ska KY utbildningar samt påbyggnadsutbildningar ingå. Ändringar i lärarbehörighet. Ny läroplan. Hur dessa förändringar kommer påverka Komvux är vid dagens datum svårt för mig att redovisa. Detta är något som framtiden får utvisa SOU. (1999) Hur vuxenutbildningssystemet i Sverige långsiktigt ska utvecklas för att bli en effektiv och integrerad del i det livslånga lärandet.slutbetänkande av Kunskapslyftskommitén 22 Utbildningsdepartementet.(2000) 23 Cregård, C-D & Karlsson, U.(2008) Komvux då och nu. Skolform och elevförändring 24 Salin, S(2010) 11

16 Antal personer 5.2. Statistik Institutionen för kultur och kommunikation, IKK I denna del presenteras en del av den statistik som finns för vuxenutbildningen. Inledningsvis presenteras statistik för hela landet för att sedan brytas ner i de två undersökningsorterna, Linköping och Mjölby. Syftet med denna statistik är att visa hur framförallt elevantalet har förändrats under två sekel. Denna del kommer också visa hur kostnaderna för Komvux har förändrats. Anledningen till att jag vill visa denna statistik är för att finna mönster i hur statliga beslut påverkat Komvux. I denna del visas även kostnader, detta för att kunna se sambandet kostnaderna och de reformer som genomförts Hela landet Figur 1 nedan visar antalet elever som läser på vuxenutbildningen i Sverige. Här räknas alla elever in och det görs inga skillnader på kön, nationalitet eller vilken utbildning man läser Elevantal för hela riket Figur 1 - Elevantal för hela riket 25 Som synes i diagrammet hade vuxenutbildningen en rejäl stigning av elevantalet under den senare delen av 1990-talet, då elevantalet ökade med cirka elever under en fem års period. Efter den högsta siffran som utmättes 1998/1999 har elevantalet stadigt minskat nästan varje år. 25 Statistiska centralbyrån(2011). Statistikdatabasen. På internet: Tittad på 20/

17 Elevantalet ändras varje år och detsamma gäller för utbudet av skolor och kurser i Sverige. Dessa siffror redovisas i tabell 1 nedan. Tabellen kan vara lite missvisande då antal kurser egentligen innebär hur många kursplaner som finns men då skolor har alltid möjlighet att genomför kurser utan kursplaner, dessa är då inte medräknade. År Antal skolor Antal kurser 1992/ / / / / / / / / / / / / / / / / Tabell 1 - Antal skolor och kurser i Sverige 26 Tabell visar att antalet skolor, som är den vänstra kolumnen, ganska väl följer ökningar och minskningar i elevantalet. Exempelvis fanns det flest skolor 1997/1998 medan år 2008/2009 var antalet skolor som minst i Sverige. Antalet kurser följer inte riktigt samma gång, det tillkom väldigt många kurser från 1996 till 1999 då antalet ökar från 2588 till 4133 stycken. En annan anmärkningsvärd sak som kan ses i tabellen är att år 2001/2002 sker det en kraftig ökning av kurser för att sedan året efter göra en kraftig minskning. 26 Statistiska centralbyrån(2011). 13

18 De lokala undersökningsskolorna I detta avsnitt redovisas resultatet av statistiken från de båda undersökningsskolorna. I diagrammen så redovisas antalet heltidsstudenter. Det innebär att det finns övriga studenter som inte studerar heltid men de är ändå inräknade då en omräkning har gjorts som för att räkna ut det totala antal heltidsstuderande. Det finns alltså i de flesta fall mer studenter än vad staplarna visar men detta blir ett fullt tillräckligt mått för att kunna visa skillnader och likheter mellan skolorna. I figur 2 nedan kan man vi se antalet elever som studerat svenska för invandrare(sfi) i de båda undersökningsskolorna, här redovisas åren 1994 till Anledningen till att det saknas staplar för Mjölby under åren beror på att det inte fanns någon tillgänglig statistik för denna period. 700 Antal studenter, sfi Mjölby Linköping Figur 2 - Studenter vid sfi 27 Diagrammet visar att Linköping hade rejäla toppar av antalet elever i mitten av 90-talet. Antalet har sedan minskat drastiskt under inledningen av 2000-talet för att under de senaste år ökat igen. Mjölby har ganska konstant haft låga siffror deras högsta notering av elever vid sfi är 1995 då man precis kommer över 100 elever. 27 Statistiska centralbyrån(2011). 14

19 Institutionen för kultur och kommunikation, IKK I figur 3 redovisas vad varje heltidsstuderande elev kostar för respektive skola. Kostnaden är per helår och omräknat på antal heltidsstuderande. I diagrammet visas även den genomsnittliga kostnaden för en elev i Sverige Kostnad per heltidsstudent, sfi Mjölby Linköping Sverige Figur 3 - Kostnad för heltidsstudent, sfi 28 Som vi kan se följer Mjölbys staplar de som redovisas i figur 2 då det inte finns några siffror på åren i början av 2000-talet. När statistiken återkommer år 2004 kan vi se att har de väldigt höga kostnader per student. Kostnaderna är då dubbelt så höga om man jämför med Linköping eller genomsnittet i Sverige. Linköping har istället legat ganska stabilt mellan och kr per elev och år. Det enda år som skiljer sig är 2008 då de får en höjning till en kostnad över 50000kr. Sveriges genomsnitt ligger stabilt mellan kr. 28 Statistiska centralbyrån(2011). 15

20 I diagrammen nedan, figur 4, redovisas antalet elever i Komvux på respektive skola. Med Komvux så innebär den grundläggande vuxenutbildningen samt den gymnasiala utbildningen Elevantal Linköping, komvux Elevantal Mjölby, komvux Linköping Mjölby Figur 4 - Heltidsstuderande vid Linköping och Mjölby 29 Det som diagrammen påvisar är att skolorna inte följer samma mönster. Mjölby hade ett stort elevantal under 90-talet och har under hela 2000-talet tappat elever i en markant takt. Linköping ökade också under början av 90-talet för att sedan stå ganska stabilt kring elever. De fick en verklig topp år 2006 när de hade uppåt elever för att sedan tappa nästan till året efter. Ökningen av elevantalet 2006 finns det ingen riktig förklaring till. En anledning var att Linköping hade en hög procent av arbetslösa åren vilket kan innebära att skolan får ett ökat elevantal. 29 Statistiska centralbyrån(2011). 16

21 Tusen kronor Institutionen för kultur och kommunikation, IKK I figur 5 ges en bild av hur kostanden för studenterna på Komvux varierat under tidsperioden. Där redovisas kostnaden per heltidsstudent och år på den kommunala vuxenskolan(komvux). Även i detta presenteras genomsnittet för Sverige Kostnad per heltidsstudent, komvux Linköping Mjölby Sverige Figur 5 - Kostnad per heltidsstudent, Komvux 30 Diagrammet visar att Mjölbys elever nästan alltid varit dyrare än eleverna i Linköping. Mjölby ligger också ofta över genomsnittet i Sverige. Dock finns det en markant förändring under åren då elevkostnaden minskar dramatiskt i Mjölby, vilket även är den lägsta noteringen för Linköping. Dock har Linköping haft en ganska jämn kurva som får en ordentlig topp alldeles nyligen, nämligen 2008 då varje heltidsstuderande kostar drygt kr Intervju I denna del redovisar jag några av åsikterna hos de dåvarande rektorerna på respektive undersökningsskola. Dessa intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide(bilaga 1) Kunskapsförändring hos eleverna Rektorernas åsikter kunskapsförändringarna inom Komvux varierade relativt mycket. Den största anledningen till detta beror förmodligen på hur länge de arbetat som rektor vid Komvux då den ena var förhållandevis nytillträdd. Rektorn vid Mjölbys vuxenutbildning, som arbetat väsentligen mycket längre, hade enklare att svara. Svaren blev följande från rektorerna: Ganska stor kunskapsförändring, framförallt sen elever som läste upp G betyg försvann. Därför är kunskapen och motivationen lägre idag. (Sten Granath, rektor i Linköping) 30 Statistiska centralbyrån(2011). 17

22 Förr fanns det något som hette begåvningsreserven. Större delen gick här för att man inte hade gymnasiebetyg, man skulle vidare i livet. Idag är den delen mycket mindre. (Gun-Inger Andersson, rektor i Mjölby) Sten säger att det har blivit en motivationsförändring de senaste åren medan Gun-Inger säger att detta har varit ett problem länge. När begåvningsreserven fanns var det mycket motiverade elever, detta har nu försvunnit. Förr fick elever som hade godkänt i sina betyg från gymnasiet läsa upp till högre betyg, vilket idag inte är möjligt på någon av skolorna. Idag kan man genomgå en speciell prövning för att höja sina G betyg. Som Sten säger har motivationen hos eleverna har blivit sämre, detta på grund av borttagandet av elever med godkänt. I Mjölby svarar Gun-Inger istället: Jag tror inte att borttagandet av G-elever gör så stor skillnad/../ det är inget som vi känner att vi vill ha tillbaka, det är fel väg att gå (Gun-Inger, rektor) Det man kan se är att Mjölby som har tagit bort möjligheten till att läsa för högre betyg, tidigare än Linköping, har hittat ett sätt att bemöta den nya sortens elever Hur är det med sfi Att antalet nya svenskar vid vuxenutbildningen har ökat på båda skolor bekräftades av de båda rektorerna. På följdfrågan angående bemötandet av nya svenskar svarar de att man integrerar dessa med de andra klasserna och försöker att hjälpa dem extra när det gäller språket. En av rektorerna sa följande: Hjälper nya svenskar så mycket som ekonomiskt möjligt med deras språkkunskaper./../ Går förberedande kurser i kärnämnen./../har även startat en uttalsstudio i syfte att hjälpa dem. (Sten, rektor) På vuxenutbildningen försöker de alltså hjälpa de nya svenskarna så mycket det går och är ekonomiskt möjligt för att lära dem det nya språket. Att eleverna förstår språket på varje utbildning är väldigt viktigt för de båda rektorerna, detta hjälper även dessa elever i deras framtida arbetskarriär Behov av nya förändringar inom Komvux Båda rektorerna är överens om att det borde ske en förändring på vuxenutbildningen, de anser då att framförallt tiden på skolan borde ökas. Detta säger de om förändringar: Mer tid i skolan för eleverna, längre tid i kurserna (Sten, rektor) Mer tid förr, kurstider har kortats/../ jag tror att vi måste jobba mer efter samhällets behov. Idag jobbar vi för mycket med kärnämnen (Gun-Inger, rektor) 18

23 De anser båda att tiden i skolan för eleverna borde öka och menar att detta hänger ihop med minskad budget. Skolorna har idag inte råd att ha eleverna mycket i skolan utan istället blir det mycket studier självstudier, som i vissa fall är svårare för eleverna. Båda skolorna har en inriktning med omvårdnad vilken är direkt riktad mot arbetslivet. Det finns även andra kurser på Komvux med dessa är inte direkt anpassade till arbetslivet utan istället en slags komplettering inför vidare studier. De är båda överens om att det är bra och att man kanske borde har mer av dessa kurser. 19

24 6. Slutsatser I denna del kommer jag att redovisa de slutsatser som jag har dragit utifrån den forskning jag genomfört. Jag har även här valt att dela in mina slutsatser i tre delar detta för att ge en tydligare bild över de slutsatser jag dragit Vilka förändringar har staten gjort på Komvux? Att staten, sen införandet av Komvux på 1960-talet, gjort många förändringar av den är tydligt. Vissa förändringar har större påverkan än andra. Den första stora förändringen kom på 1980-talet och hette Lvux 82. Detta införande var nödvändigt då man i drygt tio år har haft Komvux utan att egentligen ha några mål med den. Lvux 82 behövdes och den var väl genomarbetad och vuxenutbildningen mådde mycket bra av denna nya läroplan. Den harmoni som infann sig inom Komvux, med eget bestämmande, varade bara i drygt tio år. Då införde staten den nya läroplanen i grund- och gymnasieskolan, Lpf94, och med denna nya läroplan skulle Komvux komma närmre den vanliga skolgången. Komvux skulle nu istället vara ett komplement till den vanliga utbildningen, istället för att vara en andra chans för eleverna. Detta gjorde att Komvux tappade sitt självbestämmande och fick samma kursmål och läroplaner som den vanliga skolan hade, dock var tempot högre vilket kunde skapa problem för elever. Ett uppsving för Komvux kommer 1998 med införandet av Kunskapslyftet. Detta var en reform som sänkte arbetslösheten i Sverige samtidigt som svenskarna blev bättre utbildade. För denna femåriga plan blev Komvux ansvariga och deras betydelse i svensk utbildning fick en väsentlig höjning. Kunskapslyftet avskaffades 2002 och många tycker att detta var ett lyckat projekt men den dåvarande regeringen tyckte detta var allt för dyrt och det försvann. Efter detta har Komvux tappat mer elever och många tjänar inte på att läsa på Komvux, det enda som ökat är antalet sfi elever. Kunskapsnivån efter Kunskapslyftet har minskat radikalt. I skrivandets stund står Komvux inför en ny läroplan, vid namn Gy11, som även kommer påverka Komvux. De ska också implementeras i de nya läroplanerna och det nya betygssystemet. Hur detta kommer påverka Komvux är allt för tidigt för mig att analysera, det är något som framtiden får utvisa Elever och kostnader? Tittar man på elevantalet kan man se i figur 1 att Komvux hade sina högsta siffror under åren med Kunskapslyftet Detta händer också i båda undersökningsskolorna som får rejäla elevökningar 1998(se figur 4). Detta visar att så fort man gör en positiv reform inom Komvux, med ökade bidrag så sker det ökningar i elevgrupperna. Om man fortsätter titta i figur 4 kan man också se att Linköping får en rejäl elevökning 2006/2007. Anledningen till denna ökning är antagligen ett ökande av antalet sfi elever som vi kan se sker i figur 2, där Linköping får en rejäl ökning av dessa elever medan Mjölby har en mer jämn nivå. 20

25 Tittar man på de kostnader som jag redovisat visas viktiga skillnader i kostnader för SFI elever på skolorna. Skillnaden vi kan se är att Mjölby satsar mer på dessa elever än vad Linköping gör(figur 3). Detta visar tydligt att kommunerna själva bestämmer var pengarna ska satsas. Det är inte bara staten som kan bestämma var bidraget ska gå till utan kommunen har det egentliga ansvaret. Den totala kostnaden för elev på Komvux minskar ju fler studenter Komvux har Detta syns under 1998/1999 då både Mjölby och Linköping hade låga kostnader(se figur 5) för sina studenter samtidigt som elevantalet var högt. Ur ett ekonomiskt perspektiv borde man därför genomföra reformer av Komvux som lockar studenter då en vuxenutbildning med en låg andel studenter är dyrare för skolan. Om man fortsätter att titta i figur 5 ser man att Linköping är billigare per student än Mjölby, Linköping är till och med billigare än genomsnittet i Sverige. En orsak till detta är att alla som behöver läsa på Komvux också ska ha chansen att göra det i Linköping vilket ger bättre storlekar på klasserna samt att det är ekonomiskt bättre Vilka åsikter har skolledningen på undersökningsskolorna? Att budgeten för undersökningsskolorna var för låg var båda rektorerna överens om. Detta i takt med att elevkullarna är ungefär lika stora år till år gör att undervisningen blir drabbad. Komvux har idag gått mot en skola mer anpassad för nya svenskar. Komvux är ett viktigt steg för integrationen och för de nya svenskarna att komma in i det svenska samhället. Detta är något som båda rektorerna värnar om och lägger därför ner mycket resurser på denna sorts utbildning. Att kunskapsnivån hos eleverna sjönk i takt med att G-elever inte längre får läsa på Komvux håller rektorerna med om. Uppenbarligen verkar det som om rektorn i Mjölby tar detta med större ro än den motsvarande i Linköping gör. Det kanske inte handlar om vilka sorts elever som läser på Komvux, bara att elever har olika behov. Komvux är en skola med stora skillnader i kunskap men det verkar inte finnas rätta åtgärd för att arbeta med detta. Det finns ett flertal förändringar som rektorerna verkar vilja genomföra, bland annat större budget, mer undervisningstimmar samt en undervisning mer anpassad efter samhällets behov. Om dessa förändringar skulle ske så skulle kunskapsnivån öka hos eleverna. 21

26 7. Diskussion Det finns många frågor angående denna skolform och många av dem är mycket svåra att besvara. Under mitt arbete med denna uppsats har inte allt för många frågetecken rätats ut till utropstecken. Skolformen Komvux behöver få en bättre uppstyrning och mer stabilitet i sitt arbetssätt. Under mitt arbete så har en tanke växt fram hos mig som handlar om påverkansfaktorer. Denna tanke kan man förklara med följande figur: POLITISKT BESLUT PÅVERKAN PÅVERKAN ELEV- OCH LÄRARANTAL SKOLLEDNINGEN Figur 6 - Vuxenutbildningen och dess påverkansfaktorer PÅVERKAN I figuren vill jag visa hur jag tror de politiska besluten påverkar Komvux angående skolledning och elevantal. Det jag menar är att minsta lilla förändring av skolan från statligt håll påverkar skolformen mer än vad man tror. Ett politiskt beslut påverkar direkt skolledningen då de behöver göra åtgärder för att uppnå det nya politiska beslutet. Detta påverkar i sin tur elev och lärarna, som eventuellt blir fler eller färre. Så man kan alltså urskilja en indirekt påverkan från staten på elev-och lärarantalet. Jag tror inte att det är särskilt möjligt för skolledning eller lärare/elever att påverka staten, däremellan är steget för stort, men jag tror det finns starka påverkansfaktorer mellan skolledning och lärare/elev. Detta är en tanke som har växt fram hos mig under denna uppsats och jag tror det i många fall kan fungera på detta sätt. Tittar man på lyckade satsningar inom Komvux verkar det som Kunskapslyftet var ett av de bästa initiativen. Idén med Kunskapslyftet var att alla människor skulle ha rätt till en andra chans med betygen. Detta blev positivt då vi ser det på antalet elever inom Komvux under denna femårs period ökade. Jag anser att detta projekt kostade väldigt mycket, men för att kunna ge folk utbildning kommer det att kosta staten väldigt mycket. I dagens samhälle kräver arbetsmarknaden allt mer utbildad personal och detta innebär en ökad kostnad. Utbildning innebär kostnader för staten hur man än vrider och vänder på det, jag tror att staten måste titta på Komvux ur ett längre perspektiv. Detta genom att ge de olika satsningarna och förändringarna mer tid att rota sig i det svenska skolsystemet, istället för att hela tiden förändra dem. 22

27 I statskontorets rapport från 2003 kunde läsas, som jag redovisat tidigare, om deras förslag att Komvux borde anpassas mer till samhällets behov. De tycker att Komvux ska vara ett extra trappsteg, för vissa elever, innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Denna tanke förstärks i de intervjuer jag gjorde där båda rektorerna är inne på att ha en utbildning som är mer riktad på arbetslivet. Detta är en mycket bra fråga som jag inte tycker debatteras tillräckligt mycket, ska Komvux förbättra betyg eller ska de förbereda eleverna på arbetslivet? Jag anser att ännu inte det finns något bra svar på detta. Det verkar som sagt att skolledningen på mina undersökningsskolor är inne på det spåret, att förbereda eleverna på arbetslivet, vilket också är mitt huvudspår. Att ha sådana utbildningar i kombination med sfi som också den är viktigt, framförallt för integrationen, är nog den väg som Komvux ska vandra. Att staten hela tiden förändrar Komvux handlar nog främst om vilken regering som styr men även en kostnadsfråga, vilket skolans värld alltid måste brottas med. Jag tror att staten ser Komvux som lite utanför den riktiga skolan, såsom grundskola och gymnasium och dessutom tenderar staten att satsa mer pengar på saker som är populära. Efter kunskapslyftet är Komvux en form som blir allt mindre populär, dels på grund av att elever med G-betyg ej får läsa där men också för att de fått konkurrens från KY utbildningar. Sen kan en orsak, som Erika Ekström nämnde i sin rapport, spela in: vilken ekonomisk lönsamhet det har för eleverna på Komvux. Enligt rapporten sjönk inkomsterna för vissa elever som läst på Komvux. Detta blir ett problem om elevens ekonomi försämras då de samtidigt måste betala tillbaka eventuella studielån. Avsluningsvis vill jag säga att jag tycker att Komvux är en skolform som har ett slags ordnat kaos. Jag tycker tanken med Komvux är en väldigt bra tanke och skulle fungera mycket bra i praktiken. Men när statens påverkan blir för stark så kan det vara svårt att ha undervisningen på det sätt som skulle behövas. Jag noterade en sak under en praktik jag hade en gång på Komvux. Denna sak tycker jag är ett problem som Komvux ofta får brottas med. Att tempot på Komvux är högre än på gymnasiet, på Komvux ska du läsa en helårskurs i gymnasiet, på ett halvår i Komvux. Jag tycker inte det funkar då det är elever som har haft det svårt i skolan som läser här, men de får mindre tid nu. Jag tycker istället de borde ha mer tid för att lära, både i och utanför skolan. 23