Sanningen om särskolan. Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan

Transkript

1 Sanningen om särskolan Ge upprättelse till alla barn och ungdomar som felaktigt placerats i särskolan September 2010

2 Vårt förslag: Tillsätt en oberoende granskningsgrupp för att granska vilka fel som begicks när så många fler elever började placeras i särskolan från 1990 talet och framåt. Felaktigt placerade elever i särskolan måste få möjlighet till upprättelse. Felaktigt placerade elever i särskolan bör få möjlighet till skräddarsydd. vuxenutbildning, lärlingsutbildning eller andra insatser med särskilt stöd och med 100 procent studiebidrag. Dessutom Ge elever som går i särskola en möjlighet till en ny utredning som ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Endast om synnerliga skäl finns ska ett barn placeras i särskolan utan föräldrarnas medgivande. Centerpartiet anser att särskolan är en utmärkt skolform för de elever som har en så allvarlig utvecklingsstörning att de behöver gå i särskolan. Särskolan ska behållas som en egen skolform. Men elever ska inte placeras i särskolan för att de är allmänt stökiga eller för att de inte klarar den undervisning som skolan bedriver. Undervisningen ska anpassas till eleverna, inte tvärtom. Undervisningen ska anpassas till varje enskild elevs behov. Vilket samhällsproblem vill vi lösa? Sannolikheten är mycket stor för att ett stort antal barn och ungdomar har placerats i särskolan trots att de inte har en utvecklingsstörning eller autism. En granskning från Skolinspektionen visar exempelvis att 3 av 12 elever i en särskola i Örebro visade sig vara felplacerade. I slutet av 1980 talet var färre än 0,8 procent av eleverna inskrivna i särskolan. I början av 1990 talet började andelen barn som skrevs in i särskolan öka kraftigt samtidigt som barnkullarna ökade. Medan elevökningen i grundskolan läsåren 1992/ /03 var 19 procent, ökade antalet elever i särskolan med 80 procent. Ökningen fortsatte under 2000 talet med en toppnotering läsåret 2006/07 då 1,47 procent av eleverna var placerades i särskola (se diagram nedan). Skillnaden mellan olika kommuner är stor mellan 0 och över 4 procent av eleverna i kommunen kan vara placerade i särskola. Därefter har andelen sjunkit något. Förra läsåret (2009/10) var andelen som gick i särskola 1,4 procent. Att felaktigt placera elever i särskolan är ett rättsövergrepp med stora konsekvenser för den enskilde. En placering i särskolan leder vidare i gymnasiesärskolan och möjligen till särvux men inte till den vanliga gymnasieskolan. Eleven kan aldrig bli behörig till

3 högskola eller universitet. Risken att hamna i utanförskap är överhängande. Många personer från särskolan har arbeten med lönebidrag och arbetar i samhällsintegrerad verksamhet. Under perioden lyckades endast 25 procent av särskoleeleverna komma in på arbetsmarknaden, varav de flesta med någon form av anställningsstöd. Det går naturligtvis inte att säga hur många elever som felaktigt eller i onödan har skrivits in i särskolan. Det går inte heller att säga hur stor andel av en årskull som rimligen bör gå i särskolan. Men om andelen har ökat från 0,8 procent till i snitt 1,4 procent av en årskull så innebär det att ett antal hundra barn ytterligare per årskull går i särskolan än för tjugo år sedan. På tjugo år handlar det om upp mot barn. Totalt gick cirka elever i grundsärskola läsåret 2009/10. Bakgrund Särskolan är till för barn som har en utvecklingsstörning eller fått ett betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av en hjärnskada samt barn med autism eller autismliknande tillstånd. Särskolan på grundskolenivå finns i två former, träningsskolan för de elever som har störst svårigheter och grundsärskolan. Andelen elever i träningsskolan har varit konstant. Ungefär 60 procent av eleverna i särskolan är pojkar. En försöksverksamhet har pågått sedan 1996 som innebär att en förälder kan säga nej till att ett barn placeras i särskolan. Att gå i särskolan innebär att få ökat stöd och samtidigt ökade möjligheter att utvecklas. Men särskolan innebär också vissa begränsningar när det gäller framtida utbildningsoch karriärmöjligheter. Just därför är det mycket viktigt att kommunen gör en noggrann utredning och bedömning, och att särskolan bara erbjuds till elever som verkligen är i behov av och har rätt till denna skolform. Det är viktigt att varje elev i både grund och särskolan får tillräcklig stimulans och utmaning i sitt lärande. Att gå i särskolan kan, om det fungerar väl, ge eleven detta. När elever går ut gymnasiesärskolan får de betyg, men dessa bygger på särskolans kursplaner och ger därför inte behörighet till högskola eller universitet. Däremot ska kommunen erbjuda studier inom särvux. Begränsade möjligheter till högre studier innebär begränsade möjligheter i arbetslivet. Varför ser det ut såhär? Skolverket har bland annat i en större rapport 2006 granskat elevökningen och lämnat ett antal förslag till åtgärder och vidare studier. Skolverket har identifierat brister i de undersökningar som ska föregå en placering i särskolan. En slutsats är att ökningen kan ha samband med mer generösa bedömningar och att grundskolans arbete förändrats,

4 synen på olikhet och förmågan att undervisa elever med skolsvårigheter 1. Särskolan har också utretts i början av 2000 talet (Carlbeckkommittén). Vad har regeringen gjort? I den nya skollag som regeringen lagt fram, riksdagen antagit och som ska tillämpas på utbildning som startar efter den 1 juli 2011 har vi snävat in målgruppen för särskolan och skärpt kraven på utredning innan en elev föreslås placeras i särskolan. Elever med autism eller autismliknande tillstånd ska tillhöra personkretsen för särskolan endast om de också har en utvecklingsstörning eller om de har ett betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. För att betona vikten av en noggrann utredning inför beslut om mottagande i särskolan införs en bestämmelse som slår fast att utredning inför beslut om mottagande ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Endast om synnerliga skäl finns ska ett barn placeras i särskolan utan föräldrarnas medgivande. Vad händer nu? Skolinspektionen har nu tagit initiativ till en större granskning i trettio slumpvis utvalda kommuner under hösten Skolinspektionen ska specialgranska hur kommuner fattar beslut om mottagande, omprövning samt utskrivning i grundsärskolan. Totalt kommer myndigheten att gå igenom utredningar och beslut om cirka 800 elever. Granskningen pågår under hösten och slutredovisas vid årsskiftet. Varje granskad kommun får ett tillsynsbeslut där Skolinspektionen ställer eventuella krav på åtgärder. Centerpartiets ytterligare förslag för särskolan Särskolan ska behållas som egen skolform men den ska bli mycket mer flexibel. Elever i särskolan ska få ökade möjligheter att läsa vissa ämnen enligt grundskolans respektive gymnasieskolan kursplaner och få betyg i dessa ämnen. Elever som gått i särskola ska få ökade möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden, gymnasiesärskolan ska anpassas till den nya gymnasieskolan och ge grundläggande yrkesutbildning och särvux bör utvecklas med lärlingsutbildning och yrkesintroduktion. Det bör också utvecklas former för en eftergymnasial vidareutbildning för den som gått i särskola e b006f006c b e a f f f b006f006c f006b002f f b b002f f f006b003d /tar get/record%3fk%3d1668

5 Diagram