Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Transkript

1 Dnr 2011/150-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID:

2 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Redovisning av statistiken Disposition 5 2 Deskriptiv statistik Bakgrundsbeskrivning av elever, kurser 6 3 Resultat för sfi Resultat fullföljt-, avbrutit- eller fortsätter påbörjade studier Resultat - per kurs samt på nationella slutprov för kurs B, C och D Resultat per kön, ålder, anordnare, kurs och studieväg 14 Bilaga 2 Förklaringar och definitioner till tabeller

3 3 (18) Sammanfattning En ökning av antalet studerande skedde mellan 2011 och 2012 vilket är samma utveckling som i riket som helhet. Fördelningen mellan andelen kvinnor och män som studerar på svenska för invandrare är densamma som tidigare. 58 procent av de studerande är kvinnor och 42 procent är män. Det största modersmålet är fortfarande arabiska följt av de afrikanska språken. Det är fler som fullföljer en påbörjad kurs 2012 (andel studerande som fått godkänt eller fortsatt kursen) än 2011 på fem av de sex kurserna. Utvecklingen när det gäller andelen studerande som klarat påbörjad kurs med minst godkänt betyg fortsätter vara negativ jämfört med både 2010 och hade fyra av kurserna en ökad andel jämfört med var andelen som klarat minst godkänt betyg endast högre på två av de sex kurserna jämfört med 2010 och 2012 hade ingen högre andel än Däremot är det fler som fortsätter kursen efter årsskiftet. en betyg har ökat tydligt från 58 procent till 66 procent mellan 2011 och 2012 av de som startade Ökningen har skett på alla kurser och på alla studievägar. Samtidigt finns det en stor variation bland de olika aktörerna gällande andelen studerande som fått minst godkänt. elever som nådde målen på de nationella slutproven för kurs B är i stort sett densamma som 2011 och precis som tidigare högre än både genomsnittet för större städer och för riket. Däremot har andelen som nått slutproven för kurs C och D minskat något under samma period. Trots det är andelen som nått slutproven för kurs C också fortsatt högre än genomsnittet för större städer och riket.

4 4 (18) 1 Inledning Svenska för invandrare (sfi) är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. En studerande med ett annat modersmål än svenska ska inom sfi få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Man har rätt att studera i sfi när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16) inte har grundkunskaper i svenska är folkbokförd i en kommun Kursplanen för sfi inrymmer tre studievägar med vardera två kurser. De olika studievägarna illustreras nedan: D B A C B sfi 2 C sfi 3 sfi 1 sfi 1: Består av kurs A och B. sfi 2: Består av kurs B och C. sfi 3: Består av kurs C och D. sfi 1 är anpassade till invandrare som är analfabeter eller kortutbildade. Både sfi 2 och 3 har snabbare studietakt och är anpassade till studerande med längre tidigare utbildning. Två av dessa kurser, kurs B och C, finns i mer än en studieväg och kan var och en vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma men kursen får olika utformning beroende på den studerandes kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Kursplanen är utformad för att kunna möta individer med olika utbildningsbakgrund, förutsättningar och studiemål. En studerande som inte är läs- och skrivkunnig eller har ett annat skriftsystem än det latinska alfabetet ska få läs- och skrivundervisning inom ramen för sfi. 1.1 Redovisning av statistiken Statistiken har tidigare redovisats per läsår men från och med 2009 redovisas istället statistiken över kalenderår och därför går det enbart att redovisa tre år bak i tiden, Anledningen till att man ändrat redovisningsperioden är att vuxnas lärande i allt högre grad sker under

5 5 (18) flexibla former vilket medfört att det traditionella skolperspektivet med indelning i läsår blivit föråldrat. Redovisning per kalenderår svarar bättre mot de nationella och lokala uppföljningsbehoven. De delar av statistiken som visas i tabeller har hämtats från Skolverket och har en källanvisning dit, resterande statistik är hämtad från Västerås stads eget statistiksystem IST-Analys. I statistiken från IST-Analys inkluderas inte personer med skyddade identiteter av olika slag vilket kan göra att det skiljer något mot den officiella statistiken men detta är marginellt. Det är en komplex statistik, och det finns en del svårigheter med att göra jämförelser. När det gäller avbrott så räknas till exempel byte av kursform som avbrott vilket gör det problematiskt att jämföra bland annat kursanordnare eftersom vissa har flera studieformer, andra bara en. Och det är inte heller alltid ett avbrott i den ordalydelsen utan det kan vara ett byte av studieform och den studeranden fortsätter sin påbörjade kurs. 1.2 Disposition Rapporten inleds med ett avsnitt med beskrivande statistik bland annat om hur elevantalet förändrats mellan jämförelseåren, om vad de studerande på sfi har för bakgrund bland annat ålder och kön. Rapporten avslutas med statistik över hur deltagarna fördelar sig mellan de olika aktörerna.

6 6 (18) 2 Deskriptiv statistik 2.1 Bakgrundsbeskrivning av elever, kurser Totalt deltog studerande i svenska för invandrare (sfi) under 2012 och i någon/några av de tre studievägarna och i någon/några av de sex kurserna vilket är en ökning jämfört med 2011 då studerade sfi. Flest deltagare startade på kurs 2B, 2C och 3D. Även i riket ökade antalet deltagare under samma period. Om vi i statistiksystemet IST-Analys ser till de som startat 2012 jämfört med 2011 så har det skett en minskning i vissa åldersgrupper medan det i andra ökat. Ökningen har främst skett i åldersgrupperna år och år. Den åldersgrupp som har det största elevantalet är år, precis som de senaste två åren även om den minskat sedan föregående år. Den gruppen motsvarar 26 procent av de studerande Merparten av de studerande 2012 var bosatta i Västerås. Närmare 62 procent var kvinnor och 38 procent var män vilket är något fler kvinnor än tidigare. Hela 68 olika modersmål fanns representerade bland de studerande. Den största delen hade arabiska, som modersmål (28 %) följt av något av de afrikanska språken (18 %). Nedan visas fördelningen av andelen studerande vis respektive aktör. 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 32,5% Fördelning över andel studerande i sfi vid respekive aktör ,8% 12,5% 11,2% 9,9% 8,0% 2,7% 0,2% Källa: IST-Analys, Fördelning över andelen studerande vid respektive aktör skiljer sig något åt sen tidigare då Eductus nu hade flest studerande som startade sina kurser under 2012 följt av Frimanska och Miroi i-learning.

7 7 (18) 3 Resultat för sfi 3.1 Resultat fullföljt-, avbrutit- eller fortsätter påbörjade studier Tabell.3.1. Studieresultat på studieväg 1A Kursdeltagare på 1A Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Antalet deltagare på kurs 1A har blivit färre sedan 2009 i Västerås och i flera av de andra jämförelsekommunerna. Färre deltagare fick godkänt på kurs 1A 2012 jämfört med 2011 i flera av kommunerna inklusive deltagarna i Västerås. en deltagare som fick godkänt (30 procent) i Västerås 2012 ligger under riksgenomsnittet som ligger på 37 procent. Betydligt fler fortsatte sin kurs 2012 jämfört med 2011 medan färre avbröt kursen. Vi kan också notera att antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt ökat från 365 timmar år 2011 till 579 timmar år 2012 i Västerås samtidigt som timmarna minskat i de flesta av de andra jämförelsekommunerna. Likaså har antalet veckor ökat tydligt.

8 8 (18) Tabell.3.2. Studieresultat på studieväg 1B Kursdeltagare på 1B Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Antalet deltagare på kurs 1B i Västerås har minskat mellan 2011 och Färre fick godkänt på kursen och fler fortsatte sina studier samtidigt men färre avbröt kursen under 2012 jämfört med I flera av jämförelsekommunerna är det fler som, färre som fortsatt kursen men fler som avbrutit kursen under samma tidsperiod. en elever (25 procent) ligger under riksgenomsnittet som är 28 procent. Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt har ökat betydligt sedan 2010 och är nu 567 timmar och den näst längsta tiden av jämförelsekommunerna. Även den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som har ökat under samma period. Det låga antalet deltagare gör att några svaga elever kan öka genomsnittet. I analysarbetet inför den nya upphandlingen konstaterades att andelen mycket lågutbildade ökat och att dessa hade svårt att komma vidare i sina studier. Med anledning av detta ökades antalet tilldelade timmar för kurserna i studieväg 1. Detta för att ge eleverna bättre förutsättningar att klara högre kurser.

9 9 (18) Tabell.3.3. Studieresultat på studieväg 2B Kursdeltagare på 2B Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Antalet deltagare på kurs 2B ökade mellan 2011 och Något färre fick godkänt på kursen, fler fortsatte sina studier medan färre avbröt kursen. Trots minskningen har Västerås en högre andel elever (42 procent) än riksgenomsnittet (36 %). Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt har samtidigt fortsatt att minska och var 262 timmar Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som fått godkänt var i stort sett densamma 2012 som 2011.

10 10 (18) Tabell.3.4. Studieresultat på studieväg 2C Kursdeltagare på 2C Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Även på kurs 2C var antalet deltagare något fler 2012 jämfört med tidigare. Något färre deltagare fick godkänt på kursen samtidigt som några fler både fortsatte kurs och avbröt sin kurs. en elever (43 %) ligger fortfarande högre än riksgenomsnittet (35 %). Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt är i stort sett lika som 2011 men är högre än riksgenomsnittet. Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som på denna kurs har inte varierat så mycket det senaste åren och låg 2012 på 25 veckor.

11 11 (18) Tabell.3.5. Studieresultat på studieväg 3C Kursdeltagare på 3C Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Antalet deltagare på kurs 3C har fortsatt att minska sedan Likaså har andelen deltagare som på kursen minskat under samma period. Även andelen deltagare som avbröt sin kurs har minskat medan betydligt fler har fortsatt sin kurs. Däremot har antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt minskat betydligt sedan 2011, en minskning med ca 100 timmar. Den genomsnittliga tiden i veckor från start- till slutdatum för de som har också minskat betydligt sedan 2011, en minskning med 11 veckor, från 30 veckor till 19 veckor.

12 12 (18) Tabell.3.6. Studieresultat på studieväg 3D Kursdeltagare på 3D Huvudman Totalt andel (%) som avbrutit kurs fortsatt kurs Antal elevtimmar för Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för 8) Samtliga kommuner Större städer Västerås Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Uppsala Örebro Helsingborg Källa: Skolverket Antalet deltagare på kurs 3D har ökat årligen från 2009 fram till en deltagare som fick godkänt på kursen 2012 var densamma som 2011, 51 procent. en elever ligger över riksgenomsnittet som ligger på 48 procent. Antalet timmar för att genomföra kursen med godkänt är något färre än 2011 medan antalet veckor är detsamma.

13 13 (18) 3.2 Resultat - per kurs samt på nationella slutprov för kurs B, C och D. Tabell.3.7. Resultat på nationella slutprov för kurs B. Huvudman Antal kursdeltagare som gjort provet Kurs B (%) som uppnått målen Samtliga kommuner ,6 76,8 Större städer ,5 73,9 Västerås ,6 80,2 Eskilstuna ,3 68,8 Gävle ,8 Jönköping ,1 80,4 Linköping ,1 52,9 Lund Norrköping ,7 74,6 Uppsala ,2 70,6 Örebro ,6 68 Helsingborg ,8 89,3 Källa: Skolverket I Västerås har åtta av tio studerande nått målen för slutprovet på kurs B under 2012 vilket är detsamma som tidigare. Det är fortfarande en av de högre andelarna bland jämförelsekommunerna och den är något högre än riksgenomsnittet. Sju av tio nådde målen för slutprovet på kurs C. Det är i stort sett lika som riksgenomsnittet. Tabell.3.8. Resultat på nationella slutprov för kurs C. Kurs C Huvudman Antal kursdeltagare (%) som som gjort provet uppnått målen Samtliga kommuner ,5 68,5 Större städer ,2 62,5 Västerås ,8 71,4 Eskilstuna ,6 44,7 Gävle ,9 Jönköping ,1 63,4 Linköping ,6 55,2 Lund ,7 45,8 Norrköping ,5 50,8 Uppsala ,6 74,4 Örebro ,9 63,5 Helsingborg ,7 81,6 Källa: Skolverket

14 14 (18) Tabell.3.9. Resultat på nationella slutprov för kurs D. Huvudman Antal kursdeltagare som gjort provet Kurs D (%) som uppnått målen Samtliga kommuner ,2 63,3 Större städer ,4 55,3 Västerås ,4 59,3 Eskilstuna ,1 31,9 Gävle ,4 Jönköping ,5 60,3 Linköping ,3 46,2 Lund ,8 64,7 Norrköping ,4 41,4 Uppsala ,2 73,4 Örebro ,1 37,3 Helsingborg ,1 71,3 Källa: Skolverket I Västerås har närmare sex av tio deltagare nått målen för slutprovet på kurs D under 2012 vilket är något lägre än tidigare. Trots det är andelen en av de högre bland jämförelsekommunerna samtidigt som den är lägre än riksgenomsnittet. 3.3 Resultat per kön, ålder, anordnare, kurs och studieväg Nedan följer statistik hämtad från IST-Analys och som är framtagen på de studerande som hade ett slutår under 2010, 2011 och en betyg har ökat mellan 2011 och 2012 för både kvinnor och män. Kvinnor fick, precis som tidigare år, i högre utsträckning godkänt eller mer på sina kurser jämfört med männen. Tabell betyg per kön Kön betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Kvinna 66,8% 61,2% 69,6% Man 58,1% 54,2% 60,4% Total 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys,

15 15 (18) Tabell betyg per åldersgrupp Ålder betyg 2010 betyg 2011 betyg % ,4% 67,6% 76,1% ,1% 63,6% 68,4% ,7% 56,3% 69,8% ,4% 60,1% 63,6% ,3% 54,2% 59,2% ,6% 48,6% 56,5% ,3% 46,6% 53,4% ,0% 28,2% 50,0% ,0% 0,0% 73,3% Totalt 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat bland alla åldersgrupper. Man kan se att andelen studerande som fått minst godkänt betyg är högre ju yngre de studerande är med undantag från de som är 61 år eller äldre men då bör man beakta att det är en liten grupp. Tabell betyg per kurs Kurs 2011 betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Svenska för invandrare, kurs A 59,7% 54,0% 72,4% Svenska för invandrare, kurs B 61,5% 53,4% 59,7% Svenska för invandrare, kurs C 67,5% 61,4% 67,5% Svenska för invandrare, kurs D 58,5% 62,8% 72,5% Total 63,0% 53,8% 66,1% Källa: IST-Analys, Tabell betyg per studieväg Studieväg 2011 betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 Svenska för invandrare 1 (sfi 1) 61,0% 53,5% 62,5% Svenska för invandrare 2 (sfi 2) 64,8% 57,6% 63,5% Svenska för invandrare 3 (sfi 3) 64,7% 61,9% 69,3% Total 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat bland alla kurser och alla studievägar mellan 2011 och Bland kurserna varierar andelen studerande som fått ett godkänt eller högre betyg mellan ca procent och mellan studievägarna är variationen mellan procent.

16 16 (18) Tabell betyg per aktör (gruppenhet) Enhetsnamn betyg 2010 betyg 2011 betyg 2012 ABF Västerås 59,0% 48,0% 92,2% Academia Eductus AB 64,4% 60,3% 58,7% Folkuniversitetet 66,4% Frimanska vuxenutbildning 69,6% 69,9% 70,3% Hermods AB 55,2% 53,4% 100% Lernia 66,1% 57,1% 52,5% Miroi i-learning 62,2% 55,8% 74,9% Ej specificerat 65,0% Totalt 63,0% 58,3% 66,1% Källa: IST-Analys, en studerande som fått ett godkänt eller högre betyg har ökat sedan i fjol, från 58 procent till 66 procent. en varierar bland de olika aktörerna, från 53 procent till 100 procent. ABF, Frimanska vuxenutbildning, Hermods och Miroi- i-learning har ökat andelen betyg sedan föregående år medan Academia Eductus och Lernia minskat sin andel. Resterande aktörers andelar går inte att jämföra med tidigare år. Efter senaste upphandling har Hermods AB och ABF under våren 2012 enbart avslutat de som varit nära att sluta sin utbildning vilket kan förklara de höga andelarna betyg. Övriga studerande har flyttat över till någon av de andra Sfi-utbildarna för att slutföra sina studier.

17 17 (18) Bilaga 1 Förklaringar och definitioner till tabeller Förklaringar och definitioner till tabell * Kursdeltagare En person som någon gång under året (minst en undervisningstimme) deltog i en kurs. * (%) fått Kursdeltagare som slutfört kursen och uppnått målen för betyget godkänt på kursen Godkänt eller Väl godkänt. * (%) Kursdeltagare som avbrutit kursen eller tagit ett studieuppehåll. Med avbrutit kursen avbrott/studieuppehåll menas antingen att eleven och skolan kommit överens om ett uppehåll fr.o.m. ett visst datum eller att eleven varit frånvarande i mer än tre veckor utan att återkomma till undervisningen. * (%) Kursdeltagaren är inte registrerad för kursavslut eller avbrott/studiefortsätter kursen uppehåll och antas därmed fortsätta kursen nästa år. * Antal elevtimmar för kursdeltagare som Genomsnittligt antal elevtimmar för slutfört kursen under året. Elevtimmar för kursen från tidigare år ingår också i beräkningen. Elever som sluttestats direkt ingår inte. * Tid mellan start- och slutdatum per kurs för fått godkänt Genomsnittligt tid i antal veckor mellan första kursstart och kursslut för slutfört kursen under året. Kursstart från tidigare år ingår också i beräkningen. Elever som sluttestats direkt ingår inte. 8) För 2010 har beräkningen av genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum förändrats för att minska förekomsten av dubbelräkning av kurstider. Förändringen innebär att uppgifterna för 2010 inte blir jämförbara med uppgifter från föregående år.

18 18 (18) Bilaga 2 Förklaringar och definitioner till tabeller (SFI). Förklaringar och definitioner till tabell Samtliga uppgifter avser prov genomförda år * Antal Antal har gjort samtliga delprov. gjort provet * (%) som uppnått målen För att uppnå målen för provet krävs att kursdeltagaren har minst Godkänt (G) på samtliga delprov/färdigheter. * (%) som ej uppnått målen Kursdeltagare som i någon av delarna i provet inte har uppnått gränsen för betyget Godkänt (G) har inte uppnått målen för provet. * Kurs Gäller slutprov på kursen oavsett studieväg.