Borås Stad. Budget för de kommunala bolagen

Transkript

1 Borås Stad Budget 2014 för de kommunala bolagen

2 De kommunala bolagen Borås Stad Stadshuskoncernen Bostadsföretagen Övriga företag Borås Stadshus AB AB Bostäder i Borås Borås Lokaltrafik AB Borås Energi och Miljö AB Klätterrosen Holding AB Inkubatorn i Borås AB Borås Elnät AB Klätterrosen AB Borås Djurpark AB Fristadbostäder AB Borås kommuns Parkerings AB AB Sandhultsbostäder Industribyggnader i Borås AB AB Toarpshus Industribyggnader i Borås 2 AB Viskaforshem AB BoråsBorås TME AB Kårhuset i Sjuhärad AB under namnädring till BSTF AB Beslutat men ännu ej bildat bolag: Boras Waste Recovery AB dotterbolag till Borås Energi och Miljö AB På omslaget syns lodjur från Borås Djurpark AB. Lodjuret är det största kattdjuret i Europa och det enda vilda kattdjuret i Skandinavien.

3 ) /KS0672 Kommunfullmäktige Budget 2014 för de kommunala bolagen Omfattning Kommunens verksamhet är bred och omfattande. För närvarande omsätts årligen 7,8 miljarder kronor (mdkr). Den största delen av verksamheten, cirka 80 % eller 6,3 mdkr, bedrivs under offentligrättsliga former genom en traditionell nämndorganisation. Denna del styrs av Kommunallagen och Kommunfullmäktige i form av reglementen, årsbudget, policys m.m. Kommunens bolagsverksamhet kommer under 2014 att bedrivas genom 14 bolag, direkt ägda av Borås Stad eller genom det av Borås Stad ägda Borås Stadshus AB. Dessutom har några av bolagen egna dotterbolag. Tillsammans beräknas en omsättning på närmare 2 mdkr. Bolagen styrs av aktiebolagslagens bestämmelser, kommunallagen samt av Kommunfullmäktige fastställda bolagsordningar och ägardirektiv. Ägardirektivet är ett relativt omfattande och detaljerat styrdokument medan bolagsordningen, som antas av bolagsstämman vid bolagets bildande eller genom särskilda beslut, är mer formell till sin karaktär. Kommunerna har insett behovet att på ett bättre sätt styra och få insyn i de kommunala bolagen. Bakgrunden är, förutom kommunallagens krav på uppsiktsplikt över bolagen, att bolagen representerar en väsentlig del av kommunens tillgångar då de normalt är relativt mer investeringsintensiva än traditionell kommunal verksamhet. För Borås del redovisas i bokslut 2012 för kommunkoncernen en balansomslutning för de helägda bolagen på 5,9 mdkr att jämföras med förvaltningsorganisationens 8,1 mdkr (5,7 exklusive kommunens upp- och vidareutlåning till bolagen genom internbanken). Av bolagen utgör Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder i Borås tillsammans en betydande andel, cirka två tredjedelar, av den totala bolagsvolymen såväl omsättnings- som tillgångsmässigt. Det är också i dessa bolag som de största investeringarna framöver ligger. Tillsammans med Borås Elnät AB utgör dessa tre bolag cirka 80 % av den totala bolagsvolymen. Att aktivt analysera och ägarstyra dessa utifrån risker och möjligheter är därför av stor vikt. Av figurerna nedan framgår bolagens omsättning och

4 ) /KS0672 balansomslutning utifrån förväntade volymer 2014, och i figuren tydliggörs koncentrationen till de tre största bolagen. Omsättning per bolag budget , ,0 800,0 mnkr 600,0 400,0 200,0 0,0 Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB Borås Djurpark AB Borås Kommuns Parkerings AB IBAB BoråsBorås TME AB BSTF AB AB Bostäder Fristadbostäder AB Viskaforshem AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Borås Lokaltrafik AB Inkubatorn i Borås AB Balansomslutning per bolag budget , , ,0 mnkr 1 500, ,0 500,0 0,0 Borås Elnät AB Borås Energi och Miljö AB Borås Djurpark AB Borås Kommuns Parkerings AB IBAB BoråsBorås TME AB BSTF AB AB Bostäder Fristadbostäder AB Viskaforshem AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Borås Lokaltrafik AB Inkubatorn i Borås AB Ägarstyrning Då bolagen representerar stora värden och därmed också en stor ekonomisk risk har Kommunfullmäktige sett att ägaren på ett tydligt sätt måste styra och följa upp verksamheten genom en utvecklad ägardialog. I Borås Stad liksom i

5 ) /KS0672 flertalet andra kommuner har ett arbete skett med att utifrån ägardirektiv formulera verksamhets- och ekonomiska mål för de kommunala bolagen. Genom ägardirektiven förmedlar Kommunfullmäktige tydliga krav på företagen. I direktiven anges bl.a. att bolagen årligen skall upprätta en budget för det kommande kalenderåret som skall godkännas av Kommunstyrelsen. Budgeten skall förutom en plan för ekonomin under budgetåret också innehålla en verksamhetsplan. Dessutom skall ett ekonomiskt handlingsprogram för den kommande treårsperioden redovisas. Bolagens budgetar och verksamhetsplaner ligger sedan till grund för ägarens, Kommunfullmäktiges, fastställande av finansiella mål och avkastningskrav för det kommande budgetåret. Budgetprocess I samband med Kommunstyrelsens behandling av bolagens budgetar hålls planerings- och uppföljningssamtal liknande de som genomförs med de kommunala nämnderna. Denna dialog ligger i linje med ägarens ambition att hålla en hög nivå på kommunikationen och styrningen av sina bolag. Kommunstyrelsens synsätt är att det i princip inte är någon skillnad mellan en nämnd och ett bolag i dessa avseenden. Kommunstyrelsen kan för 2014 konstatera att även om materialet varierar i standard så erhålls ett över lag bra material från företagen. Under året gör löpande samarbetsprocesser med de större företagen också att Kommunstyrelsen hålls kontinuerligt informerad om utvecklingen och om eventuella problem. Kommunikationen mellan bolagsledningar och Kommunstyrelsen är god. Ekonomiska mål Nedan kommenteras bolagens förslag till budgetar för Kommunstyrelsen redovisar därefter sitt förslag, samt i tabellform resultat- och avkastningskrav och finansiella mål. Kommunstyrelsens bedömning av företagens resultat m.m. utgår i de flesta fall från var de står i dag. Önskvärda nivåer på avkastning och finansiell styrka kan därför inte alltid ställas för det närmaste året utan är en process över flera år. Därför sätts också avkastningskrav och finansiella mål att nå inom 3 år, vilket ska utgöra underlag för bolagens arbete med nästkommande budgetar. För vissa bolag anses inte relevant att sätta avkastningskrav och ekonomiska mål. Exempelvis sätts inga avkastningskrav på de s.k. underskottsbolagen. Kommunstyrelsen använder liksom föregående år avkastning på eget kapital som avkastningskrav (resultat efter finansiella intäkter och kostnader i förhållande till eget kapital) och soliditet som mått på finansiell styrka (eget kapital i förhållande till totalt kapital). I stadshuskoncernen medför

6 ) /KS0672 koncernbidragen att mätning mot eget kapital kan vara lite missvisande. Kommunstyrelsen kommer att se över hur avkastningskravet lämpligast bör mätas framöver. För AB Bostäder har marknadsmässiga avkastningskrav och finansiella mått införlivats till följd av den nya lagstiftningen för allmännyttiga bostadsaktiebolag. Bolaget mäts på direktavkastning vilket mäter bolagets driftnetto (hyresintäkter minus kostnader för drift, underhåll och fastighetsskatt) dividerat med fastigheternas marknadsvärde. Bostadsbolagen mäts avseende den finansiella styrkan på bokförd eller justerad soliditet. I den justerade soliditeten har eget och totalt kapital justerats med fastigheternas marknadsvärde. Från och med 2011 har ny lagstiftning avseende de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen börjat gälla, vilket kräver att dessa bolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och ha marknadsmässiga avkastningskrav. Detta innebär att bostadsbolagen framöver kommer att ha avkastningskrav och finansiella mål som är i paritet med privata aktörer på hyresrättsmarknaden i Boråsregionen. Som hjälp för kommunerna att införliva marknadsmässiga avkastningskrav i de kommunala bostadsbolagen har branschorganisationen SABO nyligen utkommit med en handledning. Att helt anpassa sig till marknadsmässiga avkastningskrav kommer att ta tid, och i denna budget är det endast AB Bostäder i Borås som har marknadsmässiga avkastningskrav. Kommunens mål är att inte behöva tillskjuta ytterligare aktieägartillskott till bolagen. Bolagssektorn skall normalt genom egna resultat bygga upp sin ekonomi för att nå en långsiktigt god uthållighet. Bostadsföretagen genomför i regel hyresförhandlingar i slutet på året, och de slutförs ofta först i början på det nya året. Detta innebär att budgetförslagen från bostadsföretagen i de flesta fall bygger på bedömningar av utfallet utifrån förhandlingarna. Om förhandlingarna är slutförda bygger budgetförslagen på faktiskt utfall av dessa. Bolagens finansiering De kommunala bolagen, liksom nämnderna, får sina kort- och långsiktiga kapitalbehov tillgodosedda av den koncerngemensamma internbanken. Internbankens huvuduppdrag är att exklusivt svara för kommunkoncernens kapitalförsörjning, tillgodose behovet av finansiell kompetens och samordna finansverksamheten. Bolagens ansvar är att i dialog med internbanken utforma räntebindningsstrategier och riskbedömningar som årligen skall godkännas av Kommunstyrelsen i samband med budgeten. För den sammantagna kommunkoncernen gäller som huvudprincip att maximalt 50 % av räntebindningen bör förfalla inom 12 månader medan det för ett enskilt bolag kan beviljas avsteg från huvudprincipen av Kommunstyrelsen. Bolagen

7 ) /KS0672 ska ha egna räntebindningsstrategier där riskmandaten framgår, i de fall de avviker från kommunkoncernens huvudprincip. Bostadsbolagen, samt övriga bolag som verkar i konkurrens, betalar en individuellt satt marknadsmässig ränta till stadens internbank för att åstadkomma marknadsmässighet i utlåningen till bolagen och undvika snedvriden konkurrens. Finansiering av bolagen för 2014 med bolagsspecifika kommentarer framgår av bilaga 1. Stadshuskoncernen Stadshuskoncernen Utfall Budget Prognos Budget Resultat efter finansnetto, mnkr Borås Stadshus AB -5,5-5,0-5,0-5,4 Borås Elnät AB 34,7 26,4 30,0 28,8 Borås Energi och Miljö AB 60,1 53,1 53,7 77,1 Borås Djurpark AB -10,6-12,6-13,8-13,0 Borås Kommuns Parkerings AB 7,8 3,2 5,8 4,3 IBAB 6,0 3,3 3,3 1,7 BoråsBorås TME AB -13,7-15,6-14,8-15,7 BSTF AB -2,7-6,0 S:a Stadshuskoncernen 78,7 52,8 56,5 71,8 Borås Stadshus AB Borås Stadshus AB är moderbolag i koncernen med samma namn där Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB, Borås Borås TME AB och Kårhuset i Sjuhärad AB (under namnändring till BSTF AB) ingår som dotterbolag. Moderbolaget bedriver ingen verksamhet, utan är beroende av koncernbidrag från dotterbolagen för att finansiera sina kostnader. Kostnaderna består i huvudsak av räntekostnader för ett externt lån. Bolaget har i sitt budgetförslag utgått från ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på 5,4 mnkr och ett nollresultat efter koncernbidrag. Budgetförslaget innebär en oförändrad soliditet på 4 %. Kommunstyrelsen godkänner budgetförslaget, med ett resultat på 5,4 mnkr, för Borås Stadshus AB. Årsresultaten tom 2008 låg på nivån 8 9 mnkr men har sedan 2009 förbättrats genom en lägre ränta. Det långsiktiga finansiella målet föreslås vara oförändrat, dvs. en soliditetsnivå på 4-5 %. Borås Energi och Miljö AB

8 ) /KS0672 Kommunfullmäktige beslutade i juni 2006 att Renhållningsverksamheten i förvaltningsform skulle slås ihop med Borås Energi AB:s verksamhet till ett gemensamt bolag, Borås Energi och Miljö AB. Det nya bolaget arbetade under 2007 med sin organisation i syfte att finna bästa möjliga lösning för att styra mot stadens miljövisioner och strategier. Detta arbete har fortsatt och förfinats och en produktionsorganisation har under åren utvecklats i form av fem affärsområden. Från den 1 januari 2011 tillkom, efter ett beslut i kommunfullmäktige, Borås Stads VA-verksamhet som ett sjätte affärsområde. De sex affärsområdena som bolaget nu arbetar med är: - Hushåll - Biogas - Energi - Vatten och avlopp (VA) - Vattenkraft - Återvinning 2013 Bolaget har under 2013 fortsatt arbetet med att ta fram ett beslutsunderlag för ett nytt energi- och miljöcenter (EMC) på Sobacken, vilket bland annat inneburit arbete med tillståndsansökan och besök av Miljödomstolen. Offertförfrågningar för de största entreprenaderna är också utskickade. Bolaget arbetar vidare med avfallsplanen, ett stort projekt som fortsätter under Bolaget har även fortsatt sitt internationella arbete och beslut har tagits under året att bilda dotterbolaget Boras Waste Recovery AB med syfte att arbeta med det internationella arbetet i samarbete med Högskolan i Borås och SP. Styrelsen har även beslutat föreslå Kommunfullmäktige att bygga tre vindkraftverk i Rångedala. Prognosen för 2013 på bolagsnivå är ett resultat efter finansnetto på 53,7 mnkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat (53,1). Bolaget beskriver året som ett relativt stabilt år. Intäkterna ser ut att överstiga budget med 5,4 mnkr och förväntas bli 934 mnkr. Ökningen beror på att fjärrvärmeintäkterna är högre än budget till följd av den långa och kalla våren. Elpriset har varit något bättre än budgeterat, men produktionsvolymen av el har varit sämre och påverkat intäkterna negativt. På kostnadssidan blir bränslekostnaderna högre bland annat beroende på en driftsincident. Bolaget har även fått tillföra naturgas till fordonsbränslet vid några tillfällen. Drift och underhåll har under året bidragit till en positiv resultatutveckling Bolaget budgeterar för 2014 ett resultat efter finansnetto på 77,1 mnkr, vilket är 24 mnkr bättre än budgeten för Den kraftiga resultatförbättringen ligger i linje med ägarens krav om resultatuppbyggnad för att klara kommande stora investeringar i kraftvärmeverk och avloppsreningsverk.

9 ) /KS0672 Liksom föregående budget sker resultatuppbyggnaden till stor del genom taxehöjningar. I budgeten ingår att fjärrvärmetaxan höjs med 4 % (f å 7 %) och VA-taxan höjs med 5,5 % (5 %). Avfallstaxan förblir dock liksom föregående år oförändrad. Bolaget budgeterar med att intäkterna ökar med 28 mnkr till 957,2 mnkr. Till största del beror intäktsökningarna på nämnda taxehöjningar. Fjärrvärmen budgeterar också en ökad leveransvolym med 18 GWh. På kostnadssidan sker inga stora förändringar på bolagsnivå jämfört med innevarande budget. Totalt sett ökar driftskostnaderna med 8 mnkr och kapitalkostnaderna minskar med 4 mnkr. Den största förändringen på kostnadssidan är att bränslekostnaderna ökar med 11 mnkr, bland annat beroende på ökade priser på de fossila bränslena olja och gasol. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att fastställa avkastningskrav och soliditet för 2014 till 31 % respektive 12 %, samt att liksom föregående år fastställa kraven på 3 års sikt till % i avkastning och 15 % i soliditet. Kommunstyrelsen har i samband med de senaste budgetarna för bolaget poängterat vikten av att åtgärder måste till för att säkra resultaten och en snabbare uppbyggnad av det egna kapitalet med hänsyn till framtida mycket stora investeringsbehov. Bolagets taxe- och avgiftshöjningar är därför relevanta, i enlighet med separata beslut i Kommunstyrelsen respektive Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens godkännande av bolagets driftsbudget görs per affärsområde nedan: Affärsområde Mnkr Resultat Budget 13 Resultat Prognos 13 Resultat Budget 14 Hushåll 0,7 1,8 2,6 Biogas 3,5-3,1 0,6 Energi 26,7 28,4 44,5 Vatten och avlopp 14,0 23,4 21,5 Vattenkraft 4,3 1,5 4,0 Återvinning 7,5 4,5 7,4 Gemensamt -3,6-2,8-3,5 Summa 53,1 53,7 77,1 Hushåll Affärsområde Hushåll står för cirka 9 % av bolagets omsättning och omfattar avfallsinsamling, invägning och kontroll, optisk sortering samt tömning av slam och fettavskiljare. Detta område är en myndighetsuppgift på uppdrag av Borås Stad och finansieras med en offentligrättslig taxa. Över tiden skall självkostnadsprincipen gälla. Intäkterna på 92,0 mnkr täcker kostnaderna med ett budgeterat överskott på 2,6 mnkr. Avfallstaxan föreslås oförändrad. I

10 ) /KS0672 resultatet ingår en avbetalning av tidigare års underskott samt andel av återställning av Gässlösadeponin med 1,7 mnkr samt kostnader för hantering av avfallsplanen med 0,6 mnkr. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet, och förslaget till oförändrad taxa. Biogas Affärsområdet står för cirka 6 % av bolagets omsättning och omfattar förbehandling, rötning, gasproduktion, uppgradering och gasförsäljning. Intäkterna budgeteras till 58,1 mnkr vilket ger ett resultat på 0,6 mnkr. Bolaget budgeterar med en minskad försäljningsvolym av biogas med 2 mnkr vilket beror på busstrafikens minskade förbrukning. Framtida utveckling av biogasmarknaden är osäker med tanke på nytt trafikavtal inom stadstrafiken från hösten Affärsområdet bär stora kapitalkostnader till följd av investeringarna inom biogas, vilket medför en icke obetydlig risk för bolaget vid minskad biogasförsäljning. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet. Energi Affärsområdet står för hela 59 % av bolagets omsättning och omfattar fjärrvärme, el från kraftvärme, fjärrkyla och processånga. För 2014 förväntas levererad fjärrvärme öka från 649 GWh till 668 GWh. Produktionen av el är budgeterad till 146 GWh (f.å. 145) och leveranserna av fjärrkyla budgeteras till 7,5 GWh (f.å. 8,1). Priserna för fjärrvärme höjs med 4 %, vilket Kommunstyrelsen sedan tidigare beslutat om, och det ökar intäkterna 2014 med 16 mnkr. Intäkterna beräknas totalt för affärsområdet till 598 mnkr (f.å. 578) och ger ett budgeterat resultat på +44,5 mnkr (26,7). Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet. Vatten och avlopp Affärsområdet står för cirka 17 % av bolagets omsättning och omfattar Sjöbo vattenreningsverk, Gässlösa avloppsreningsverk samt VA ledningsnät. Enligt vattentjänstlagen har kommunen skyldighet att sörja för produktion och distribution av dricksvatten samt för avledning och rening av avloppsvatten. Verksamhetens geografiska omfattning är fastställd genom av Kommunfullmäktige beslutat verksamhetsområde för den allmänna VAanläggningen. VA-verksamhetens övergripande verksamhetsidé är att långsiktigt tillgodose boråsarnas behov av hälsosamt och gott dricksvatten, samt att rena spillvatten

11 ) /KS0672 och omhänderta dagvatten med beaktande av miljöhänsyn, effektivitet och god service. Bolaget får ett kommunbidrag för att täcka kostnader för brandvattenförsörjning och dagvattenavledning från gator motsvarande 4,0 mnkr. I övrigt finansieras VA-verksamheten genom VA-avgifter från brukarna. VA-taxan fastställs årligen i Kommunfullmäktige i separat ärende. Intäkterna budgeteras för 2014 till 172,8 mnkr (163,7) och resultatet budgeteras till +21,5 mnkr (14,0). I de budgeterade intäkterna ingår en höjning av VA-taxans brukningsavgifter med 5,5 %. Brukningsavgifterna höjdes med 5,0 % Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet. Återvinning Affärsområdet står för cirka 7 % av bolagets omsättning och omfattar deponi och förorenade massor, återvinningsstationer, återvinningscentraler, kompost, farligt avfall, åkeri samt entreprenader. Intäkterna budgeteras 2014 till 100,5 mnkr (87,4). Resultatet för affärsområdet budgeteras till +7,4 mnkr, vilket är i likhet med föregående år (7,5). Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet. Vattenkraft Affärsområdet står för 2 % av bolagets totala omsättning och omfattar vattenkraftstationerna Haby/Hulta, Häggårda och Axelfors. Dessutom ingår reglerstationen i Hyltenäs som reglerar nivån i sjön Tolken. Planerad elproduktion 2014 är liksom GWh. Intäkterna budgeteras till 14,0 och resultatet till 4,0 mnkr. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för affärsområdet. Investeringar Borås Energi och Miljö AB föreslår nya investeringar under 2014 på 122 mnkr. Avskrivningarna beräknas till 122,5 mnkr vilket är 2 mnkr lägre än föregående budget. De största budgeterade investeringarna 2014 är miljötillstånd på Sobacken 20 mnkr, förtätning fjärrvärme 18 mnkr samt reinvesteringar i VA 16 mnkr. Bland pågående investeringar som kommer att driftsättas under 2014 kan nämnas investeringarna i rökgaskondensering på befintliga avfallspannor samt den biobränsleeldade hetvattencentralen på

12 ) /KS0672 Viared. Dessa både investeringar godkändes av Kommunfullmäktige efter att 2013 års budget var lagd. Det ligger ett stort ansvar hos bolaget för att lämnade kalkyler är rätta samt att projekten noga följs upp och styrs rätt. Kommunstyrelsen godkänner förslaget till investeringsbudget. Bolaget bedömer att total lånelimit inte behöver ökas under Bolagets förslag till finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Borås Elnät AB Borås Elnät AB började sin verksamhet i bolagsform Bolagets utveckling har genererat stabila årliga överskott. Detta har gjort att bolaget utöver lämnade koncernbidrag, genom överavskrivning, kunnat bygga upp en obeskattad reserv som 2013 uppgick till 135 mnkr. Bolaget prognostiserar ett resultat för 2013 på 30,0 mnkr, vilket är 3,6 mnkr bättre än budgeten på 26,4 mnkr. Resultatförbättringen består främst i lägre räntekostnader och lägre avskrivningar till följd av senarelagda investeringar. I förslaget till budget 2014 beräknas ett resultat för bolaget på +28,8 mnkr, fördelat på affärsområde Elnät +26,4 mnkr och affärsområde Stadsnät på +2,4 mnkr. Budgeten baseras på en höjning av bolagets elnätstariffer med 1,8 % från och med den 1 april Kommunstyrelsen anser att det budgeterade resultatet för elnätverksamheten är acceptabelt och i linje med det avkastningskrav som ägaren ställt. Affärsområde Stadsnät budgeterar för sjunde året ett positivt resultat. Detta innebär att de inledande årens förluster nu successivt återbetalas, och affärsområdet kan snart uppvisa ett positivt ackumulerat resultat. Bolaget har, i enlighet med ägardirektiven, de senaste åren inriktat verksamheten mot en renodlad infrastruktur- och leverantörsroll och frånträder rollen som tjänsteleverantör. Produkterna som marknadsförts direkt mot privatmarknaden förväntas vara avvecklade vid utgången av Kommunstyrelsen godkänner ett bolagsresultat på +28,8 mnkr. Kommunfullmäktige föreslås fastställa avkastningen till 13 % och soliditeten till 29 %. På 3 års sikt föreslås avkastningen vara 15 % och soliditeten 25 %, vilket är oförändrade krav från föregående år. Investeringar Bolaget har stora investeringsbehov och föreslår en investeringsplan 2014 på 171 mnkr, varav 153 mnkr avser elnätet. Detta kan jämföras med 2012 års

13 ) /KS0672 utfall på 108 mnkr och 96 mnkr i budgeten Dels behövs reinvesteringar i elnät och transformatorstationer för att bibehålla elnätets kapacitet och status, och dels krävs nyinvestering på grund av tillkommande belastningsökningar. Därutöver krävs investeringar för att förbättra leveranssäkerheten och därigenom minimera avbrottskostnader. De största enskilda investeringarna i budgeten är mottagningsstation på Vinrankan 47 mnkr, samt investering 40 mnkr i högspänningsnät 130 kv. Bolagets förslag till investeringsbudget godkänns. Bolagets föreslår en ökad lånelimit på 130 mnkr. Finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Borås Djurpark AB Borås Djurparks verksamhet består fr.o.m av två affärsområden där förutom Djurparken också Saltemads camping ingår. Bolagets ekonomi förutsätter ett årligt koncernbidrag från moderbolaget Borås Stadshus AB. För 2013 beräknas ett resultat före koncernbidrag på 13,8 mnkr, vilket är 1,2 mnkr sämre än budget. Resultatförsämringen beror till största del på färre besökare än budgeterat. Borås Djurpark AB visar i sitt budgetförslag för 2014 ett resultat efter finansnetto på -13,0 mnkr, vilket är en ökning av underskottet med 3,2 % jämfört med 2013 års budget. Försämringen består främst av lägre intäkter. Besöksantalet budgeteras till stycken vilket är i paritet med genomsnittligt utfall de senaste fyra åren, men dock högre än både 2012 och 2013 då antalet besökare varit ca stycken årligen. Rörelsens kostnader är anpassade efter förväntad besöksvolym, och budgeteras till 2 % lägre än föregående år. Personalkostnaderna är uppräknade med 2,5 %. Kommunfullmäktige har under hösten 2013 beslutat godkänna Djurparkens investering i ny entré och gångbro. Investeringen förväntas att komma igång under hösten 2014, och påverkar inte budgeterat resultat. Jämfört med budgeten 2013 innebär bolagets budgetförslag 2014 att koncernbidraget ökas med 0,4 mnkr till 13,0 mnkr. Jämfört med förväntat utfall 2013 minskar dock koncernbidraget med 0,8 mnkr. Kommunstyrelsen godkänner det budgeterade nettounderskottet -13,0 mnkr, och föreslår Kommunfullmäktige att fastställa soliditeten till 4,0 %. Bolaget avser inte göra några stora investeringar 2014, förutom ovan nämnda och redan godkända investering i entré och gångbro. Bolaget budgeterar en

14 ) /KS0672 oförändrar checklimit, då limit för entréhuset och gångbron gavs redan i 2013 års budget. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Borås kommuns Parkerings AB Borås Kommuns Parkerings AB ansvarar för kommunens allmänna parkeringsplatser på tomtmark som omfattar totalt platser, vilket innebär en minskning under 2013 med cirka 100 platser. Dessutom hyrs ca 500 bilplatser ut. För parkeringsverksamheten på gatumark, som Tekniska förvaltningen ansvarar för, utför bolaget övervakning på uppdrag. För 2013 bedömer bolaget det ekonomiska utfallet till 5,8 mnkr vilket är 2,6 mnkr bättre än Kommunfullmäktiges fastställda budget. Resultatförbättringen består av högre intäkter till följd av hög beläggning och att markparkeringen på Asplyckan inte försvinner under 2013 som budgeterat, samt lägre avskrivningar än budgeterat till följd av framskjutna investeringar. Bolagets relativt höga resultatnivå de senaste åren beror på att få nya kapitalkrävande anläggningar tillförts bolaget samt ett högt utnyttjande av parkeringsanläggningarna. Nivån skall därför ses som ett ekonomiskt utrymme för att kunna bära framtida investeringar i nya Parkeringsanläggningar. Flera av dagens centrala markparkeringar förväntas inom en relativt snar framtid att försvinna till förmån för bostäder och affärsverksamheter. Under 2014 kommer bolaget av den anledningen bli av med Asplyckans parkeringsområde. Bolaget budgeterar för 2014 ett positivt resultat efter finansiella intäkter och kostnader på 4,3 mnkr. Jämfört med förväntat utfall 2013 minskar intäkterna till följd av att Asplyckan försvinner. Dessutom ökar underhållskostnader, samt avskrivningar och räntekostnader till följd av investeringar i p-däck på Kungsbron samt i p-ledningssystem. Bolagets budgetförslag bygger på att parkeringsavgifter, parkeringstillstånd och P-hyror förblir oförändrade under Bolagets investeringsplan för perioden uppgår till 73,3 mnkr där 48 mnkr avser ett nytt P-däck på Vulcanus parkeringsområde vilket skulle ge cirka 240 p-platser. För 2014 budgeteras investeringar på 25,3 mnkr, bland annat p-däck över nuvarande markparkering på Kungsbron. Detta skulle ge ett tillskott på 89 p-platser. Kommunstyrelsen vill i sammanhanget betona att bolagets ekonomiska förutsättningar till stor del styrs av beslut om parkeringspolicy, investeringar m.m.

15 ) /KS0672 Överskott inom bolagets löpande verksamhet får hanteras utifrån behovet att skapa en reserv inför större investeringar alternativt hanteras genom koncernbidrag. I samband med varje beslut om investeringar i parkeringsanläggningar får ägaren se över bolagets ekonomiska situation. Nya investeringar utan finansiering med parkeringsköpsmedel kan bli relativt omfattande, vilket kan innebära en lägre soliditet och en lägre resultatutveckling. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för 2014 vilket innebär ett resultat på 4,3 mnkr, och investeringsutgifter för 2014 uppgående till 25,3 mnkr godkänns. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Bolaget har för närvarande en hög andel räntesäkrat. Bolaget bör därför följa räntebindningen noga framöver för att uppfylla de nya reglerna för säkringsredovisning. Industribyggnader i Borås AB Industribyggnader i Borås AB (IBAB) lämnar för 2013 en prognos på +3,3 mnkr vilket är i linje med fastställd budget. IBAB budgeterar för 2014 ett resultat på +1,7 mnkr efter finansiella poster. Det relativt sett låga resultatet 2014 beror på minskade hyresintäkter till följd av den stora ombyggnaden av Vulkanus 16. Bolaget har under hösten 2013 påbörjat den omfattande ombyggnaden av Vulkanus 16. Alla nuvarande hyresgäster har under hösten 2013 flyttat till Simonsland. Vulkanus 16 kommer efter ombyggnaden, som beräknas vara klar för inflyttning i två etapper under hösten 2014 och årsskiftet 2014/2015, omfatta tre verksamheter; Vuxenutbildningen, Sociala omsorgsförvaltningen och Arbetslivsförvaltningen. Bolagets investeringsplan för 2014 är 70 mnkr, och avser främst Vulkanusombyggnaden men även hyresgästanpassningar av kvarteret Ryavallen 5. IBAB medverkar också i förstudien om byggnation av ett kongresscenter i Borås, där byggstart beräknas till hösten I bolagets budget för 2014 är dock detta projekt exkluderat då Kommunfullmäktige ännu inte beslutat i frågan. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för 2014, vilket innebär ett resultat på +1,7 mnkr, och föreslår därmed ett lågt avkastningskrav på 3 % med hänsyn till den omfattande ombyggnationen. Kommunstyrelsen föreslår vidare att avkastningskravet och soliditetsmålet på 3 års sikt på 6-7 % respektive % kvarstår. Bolaget har sedan tidigare kapacitet att möta variationer i resultaten. Kommunstyrelsen anser att målet för bolagets soliditet i dagsläget kan ligga på cirka % på tre års sikt. Soliditetsnivån får sedan bedömas i samband med varje större uppdrag från kommunen eller egna

16 ) /KS0672 investeringar/försäljningar av fastigheter. Exempelvis kommer ett eventuellt beslut om kongresscenter att kraftigt påverka bolagets finansiella ställning. Investeringsplanen för 2014 på 70,0 mnkr godkänns. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. BoråsBorås TME AB Under tre år utvecklades ett samarbete mellan Näringslivet och Borås Stad genom samrådsarenan BoråsBorås. Syftet var att finna gemensamma former för att utveckla Borås som besöksstad och stad att leva, bo och arbeta i. En verksamhet som givit resultat som Erfa-kvällar, infartsskyltar mm har tagit form under en gemensam finansiering. För att fortsätta att utveckla samarbetet så beslutade kommunfullmäktige i oktober 2009 om att under Borås Stadshus AB skapa ett gemensamt bolag med BoråsBorås Näringslivsekonomiska Förening AB. Det gemensamma bolaget ägs i förhållandet 91/9 %. Bolaget ska verka för att Borås framstår och upplevs som en attraktiv stad att besöka för turism, möten och evenemang. Bolaget ska offensivt marknadsföra staden och varumärket Borås, men också arbeta aktivt med att söka förbättra och utveckla nuvarande verksamhet inom besöksnärings- och kongressområdet. För 2014 beräknar bolaget ett nettobehov av finansiering genom koncernbidrag på 15,7 mnkr samt 1,7 mnkr från BoråsBorås Näringslivsekonomiska Förening. Utöver uppräkning av löpande kostnader utökar bolaget 2014 med en ny insats inom stadsutveckling för 0,5 mnkr. Inga investeringar planeras för Kommunstyrelsen godkänner det budgeterade nettounderskottet -15,7 mnkr. För bolaget godkänns en kreditlimit på koncernkontot på 20 mnkr. Kårhuset i Sjuhärad AB, under namnändring till Borås Stad Textile Fashion AB (BSTF AB) Kommunfullmäktige i Borås beslöt i januari 2013 att starta ett bolag som ska utveckla, stödja och samordna infrastruktur och de olika verksamheterna inom Simonsland. Kommunen ska genom Borås Stadshus AB äga bolaget för att skapa ett centrum för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet, främst inom textil och mode men också inom andra områden. Centrumet är avsett att bli en samverkansmiljö där Högskolan, Borås Stad och näringslivet

17 ) /KS0672 samverkar i syfte att stärka innovationsmiljön till gagn för tillväxt, förnyelse och företagsutveckling i Boråsregionen. Bolaget är ett underskottsbolag och kommer att vara i behov av koncernbidrag för att täcka underskotten. Prognosen för 2013 är -2,7 mnkr då verksamheten varit igång del av året. För 2014 budgeteras ett underskott på -6,0 mnkr. Bolaget har under 2013 investerat i bland annat konferensutrustning. För 2014 budgeteras inga nya investeringar utöver de för 2013 redan godkända men förskjutna investeringarna. Kommunstyrelsen godkänner budgeten med ett underskott på -6,0 mnkr och investeringar på 1,1 mnkr. För bolaget godkänns en kreditlimit på koncernkontot på 10 mnkr. Bostadsbolagen Bostadsbolagen Utfall Budget Prognos Budget Resultat efter finansnetto, mnkr AB Bostäder 9,5 10,0 8,6 15,0 Fristadbostäder AB -2,7 0,4 0,0-1,3 Viskaforshem AB 2,8 1,4 3,7 2,0 AB Sandhultsbostäder 1,8 0,7 1,3 0,7 AB Toarpshus 2,3 0,4 1,0 0,4 S:a Bostadsbolagen 13,7 12,9 14,6 16,9 AB Bostäder i Borås AB Bostäder i Borås, vars bostadsbestånd består av ca lägenheter har under de senaste åren haft en positiv ekonomisk utveckling, bland annat till följd av ett lågt ränteläge och i princip inga strukturellt lediga lägenheter. Bolaget har dock ett lägenhetsbestånd med stora underhållsbehov, och därtill kommer många kapitalkrävande nybyggnationer och ombyggnader som frestar på såväl resultat- som balansräkning framöver. Bolaget förutser ett årsresultat 2013 på 8,6 mnkr. Det är 1,4 mnkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget, där såväl intäktssidan som kostnadssidan är sämre än budget. Hyresförhandlingarna har resulterat i 3 mnkr lägre intäkter än budgeterat. Bolaget har under året även märkt av fler vakanta studentlägenheter, vilket bidrar till en intäktsförsämring med 1,3 mnkr. Rörelsekostnaderna överstiger budget beroende på högre uppvärmningskostnader till följd av kall vinter samt ett ökat antalet skador och skadegörelse av bolagets egendom vilket bidragit till ökade reparationskostnader. Bolaget räknar med att årets underhåll uppgår till ca 92 mnkr. Resultatförsämringen lindras genom att låga räntor har gett en positiv effekt (6,8 mnkr) på de finansiella kostnaderna.

18 ) /KS0672 Bolaget har för närvarande mycket nyproduktioner på gång. Under 2013 har 107 nya hyresrätter i kvarteret Solrosen färdigställts, och alla lägenheter var uthyrda till inflyttningsdagarna. Till höstterminsstarten var 94 studentlägenheter klara för inflyttning i nybyggnationen på Simonsland, även dessa fullt uthyrda. Nu till årsskiftet kommer resterande 66 studentlägenheter på Simonsland att vara inflyttningsklara. Bolaget har även påbörjat nyproduktion av 42 lägenheter på gamla Södervallen i Trandared, med förväntad inflyttning till sommaren Bolaget bedömer också att förutsättningarna för ett bygge i kvarteret Vitsippan kommer att bli klara under Under året har omvandling av lokaler till lägenheter iordningställts vilket tillfört 20 lägenheter. Denna omvandling fortsätter 2014 vilket ger ytterligare 9 lägenheter Från och med 2014 gäller nya redovisningsregler för stora bolag, däribland AB Bostäder i Borås. Det nya regelverket, K3, får stor effekt på AB Bostäder i Borås. En stor ändring är att en fastighet ska skrivas av i många olika komponenter utifrån förväntad livslängd. En annan effekt är att det som tidigare kallats underhåll antingen ska klassificeras som reparation eller investering. Mer kommer att hamna som investering, vilket ger mindre underhållskostnader men högre avskrivningar. Initialt påverkas resultaträkningen normalt positivt då mer hamnar i balansräkningen, men över tid blir avskrivningarna högre eftersom många komponenter skrivs av snabbare än vad fastigheter idag avskrivs. Bolaget har historiskt sett gjort låga avskrivningar vilket vid övergången till det nya regelverket kan innebära behov av nedskrivningar. För 2014 ligger bolagets förslag till budget på 15,0 mnkr i resultat efter finansiella intäkter och kostnader, att jämföra med budgeterat resultat på 10,0 mnkr de närmast föregående åren. Resultatförbättringen är en effekt av de nya K3-reglerna. Underhållsbudgeten ligger på 80 mnkr jämfört med cirka 90 mnkr i budgeten för Även detta är en K3-effekt, då mer av det som tidigare var underhåll nu går som investering. Kommunstyrelsen godkänner budgeten för 2014 och föreslår Kommunfullmäktige att fastställa direktavkastningskravet till 4,4 % och justerad soliditet till 35 %. Kraven att nå på 3 års sikt föreslås oförändrat till 5,0 % i direktavkastning och 30 % i justerad soliditet. Effekten av K3- reglerna kan innebära att avkastningskravet kan behöva justeras framöver. De stora investeringarna innebär en påfrestning på såväl resultat- som balansräkning. Bolaget kommer till exempel under att ha ökat sin

19 ) /KS0672 belåning med cirka 650 mnkr vilket påfrestar den finansiella ställningen starkt. Den bokförda soliditeten är låg (<8 %) och blir än lägre med planerad investeringstakt. Det bör därför övervägas vilka möjligheter som finns att stärka bolagets balansräkning framöver. Bolagets investeringsbudget för 2014 på sammanlagt 310 mnkr godkänns. Här ingår de pågående projekten med studentlägenheterna i Simonsland och nyproduktionen på Södervallen och ombyggnader av lokaler till lägenheter i befintligt bestånd. Bolaget har en räntebindningsstrategi som delvis avviker från kommunens generella princip på maximalt 50 % rörliga lån. Istället har bolaget 40 % rörligt (räntebundet under ett år) som utgångsläge med ett riskmandat att ha upp till 65 % rörligt, i enlighet med en individuellt framtagen riskanalys. Kommunstyrelsen godtar avvikelsen, och finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Fristadbostäder AB Fristadbostäder AB har ett bostadsbestånd som består av ca 500 lägenheter. I stort sett alla lägenheter är uthyrda. Fristadbostäder har ett gammalt fastighetsbestånd, är lågt belånade och har en god ekonomisk ställning med en jämfört med kommunens övriga bostadsbolag hög bokförd soliditet. Bolaget har dock stora underhållsbehov, låga hyresnivåer och redovisar svaga resultat de senaste åren, vilket tillsammans med pågående nyinvestering försämrar soliditeten. Ägaren har under 2013 låtit extern part marknadsvärdera bolagets fastighetsbestånd. Syftet har varit att få en bild av hur de bokförda värdena står sig mot verkliga värden, för att därmed kunna bedöma bolagets balansräkning. Dessutom ska bolaget framöver mätas mot marknadsmässiga avkastningskrav vilket kräver en värdering. Värderingen har visat att bolagets fastighetsbestånd har ett verkligt värde som kraftigt överstiger det bokförda, främst beroende på att flertalet fastigheter är äldre. Detta innebär att när nyckeltalen justeras med övervärdena förbättras belåningsgraden från bokförda 70 % till 40 %, och soliditeten förbättras från 18 % till 54 %. Kommunstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att bolagets balansräkning är robust och att tillgångarna har betydande övervärden. För 2013 bedömer bolaget det ekonomiska utfallet till +/- 0 vilket är 0,4 mnkr sämre än av Kommunstyrelsen godkänd budget. Avvikelsen beror bland annat på lägre hyresintäkter än budgeterat. Under 2013 har bolaget påbörjat den stora nybyggnationen på Åsbovägen i Fristad av 2 hus med totalt 44 lägenheter, som beslutats om separat i

20 ) /KS0672 Kommunfullmäktige. Byggstarten skedde i april 2013 och inflyttning i det första huset är planerat till december Det andra huset förväntas vara klart för inflyttning en bit in på Det har under året även genomförts fönsterbyte i 6 fastigheter i Borgstena. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till -1,3 mnkr, inkluderat en hyreshöjning med 3,5 %. Under 2014 ökar räntekostnader och avskrivningar till följd av nybygget, utan att hinna ge någon märkbar effekt på intäktssidan. Kommunstyrelsen anser det viktigt att bolaget framöver visar ökade resultatnivåer, och bolaget förutsätts se över vad som krävs för att nå det. Kommunstyrelsen godkänner dock bolagets budget för 2014 vilket innebär att Kommunfullmäktige föreslås besluta om en bokförd soliditet på 12 %. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att sätta det 3-åriga avkastningskravet till 7 % och soliditetsmålet till 13 %. Bolagets investeringar för 2014 på 2,0 mnkr exklusive nybygget, godkänns. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. AB Sandhultsbostäder AB Sandhultsbostäder bostadsbestånd består av ca 200 lägenheter och nästan inga vakanser. Bolaget har en stabil ekonomi som har förbättrats över tiden, vilket innebär att låneskulden successivt kunnat minskas. Bolaget har en stabil bokförd soliditet på 14 %. Ägaren har under 2013 låtit extern part marknadsvärdera delar av bolagets fastighetsbestånd. Syftet har varit att få en bild av hur de bokförda värdena står sig mot verkliga värden, för att därmed kunna bedöma bolagets balansräkning. Dessutom ska bolaget framöver mätas mot marknadsmässiga avkastningskrav vilket kräver en värdering. Värderingen har visat att bolagets fastighetsbestånd generellt sett är välmående och har ett verkligt värde som överstiger det bokförda. Det medför att när nyckeltalen justeras med övervärdena förbättras belåningsgraden från bokförda 79 % till 63 %, och soliditeten förbättras från 14 % till 32 %. Kommunstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att bolagets balansräkning är robust och att tillgångarna har icke obetydliga övervärden. Bolagets prognos för innevarande år är ett resultat på 1,3 mnkr efter finansnetto vilket är 0,6 mnkr bättre än budgeten för Låga drift- och underhållskostnader samt lågt ränteläge bidrar till det positiva resultatet. Nybyggnationen på Alingsåsvägen 4 i Sandared, ett s k SABO-hus, har under året byggts och förväntas klart i slutet av året. Det är ett trygghetsboende 70+ och innehåller 12 lägenheter, samtliga uthyrda. I grannfastigheten,

21 ) /KS0672 Alingsåsvägen 3, har i samband med ombyggnad skapats förutsättning för en gemensamhetslokal på 100 kvm för trygghetsboendet, och denna förväntas klar i början av Under året har också påbörjats ombyggnad av Sanderöds äldreboende, vilket innebär att ytterligare 3 lägenheter tillförs. Ombyggnationen förväntas vara klar 1 april AB Sandhultsbostäders budgetförslag för 2014 visar på ett resultat efter finansnetto på 0,7 mnkr, d.v.s. samma som budgeten Kommunstyrelsen bedömer budgeten som något försiktig. God uthyrningsgrad och lågt ränteläge gör att bolaget 2014 bör kunna nå samma resultatnivå som Kommunstyrelsen godkänner dock budgeten för 2014 med ett resultat på 0,7 mnkr, vilket innebär att Kommunfullmäktige föreslås att fastställa avkastningen på eget kapital till 3 % 2014 samt soliditeten till 15 %. Det är viktigt att nå en stabil vinstnivå de närmsta åren för att framöver klara av höjda räntor och ökat underhåll, varför avkastningskravet på 3 års sikt föreslås till 7 % och oförändrad soliditet 15 %. Bolagets investeringar på 20 mnkr avseende ombyggnation av Sanderöd godkänns. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. AB Toarpshus AB Toarpshus har ett bostadsbestånd som består av ca 350 lägenheter och inga vakanser. Bolaget har en relativt ansträngd ekonomi med låg soliditet och ett stort underhållsbehov. Ägaren har under 2013 låtit extern part marknadsvärdera delar av bolagets fastighetsbestånd. Syftet har varit att få en bild av hur de bokförda värdena står sig mot verkliga värden, för att därmed kunna bedöma bolagets balansräkning. Dessutom ska bolaget framöver mätas mot marknadsmässiga avkastningskrav vilket kräver en värdering. Värderingen har visat att bolagets fastighetsbestånd har ett verkligt värde som överstiger det bokförda. Det medför att när nyckeltalen justeras med övervärdena förbättras belåningsgraden från bokförda 88 % till 68 %, och soliditeten förbättras från 6 % till 28 %. Kommunstyrelsen konstaterar med tillfredsställelse att bolagets tillgångar har övervärden. För 2013 prognostiserar bolaget ett resultat på +1,0 mnkr vilket är cirka 0,6 mnkr bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och lägre kostnader för reparation och underhåll. Under början av 2013 slutfördes nybyggnationen av 16 lägenheter i form av trygghetsboende 70+ på badhusvägen i Dalsjöfors. Bolaget har under året fått

22 ) /KS0672 lediga lokaler på Dalhem i det som Borås Stad tidigare hyrt som dagislokaler. Samtal förs med Stadsdelsförvaltningen om möjliga användningsområden för lokalerna. Under 2014 planerar bolaget nybyggnation av entré på Dalhem samt ombyggnad av golv och 7 lägenheter på Dalhem. Bolagets budgetförslag för 2014 innebär ett resultat på +0,4 mnkr, vilket är samma som innevarande års budget. Investeringarna budgeteras till 5 mnkr. Bolaget konstaterar att underhåll och ränta kommer att vara avgörande faktorer för resultatutvecklingen. Jämfört med förväntat utfall 2013 budgeteras för högre underhållskostnader och högre räntekostnader. Kommunstyrelsen konstaterar att budgeterat resultat är lågt, till stor del beroende på bolagets underhållsbehov. Kommunstyrelsen godkänner dock budgeten för 2014 med ett resultat på 0,4 mnkr, vilket innebär att Kommunfullmäktige föreslås att fastställa avkastningen på eget kapital till 4 % 2014 samt soliditeten till 7 %. Det är viktigt att nå en stabil vinstnivå de närmsta åren för att framöver klara av höjda räntor och ökat underhåll, varför avkastningskravet på 3 års sikt föreslås till 7 % och soliditeten till 9 %. Kommunstyrelsen godkänner investeringarna på 5 mnkr. Bolagets finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Viskaforshem AB Viskaforshems bostadsbestånd består av ca 500 lägenheter. Vakansgraden är liksom för de övriga bostadsföretagen låg. Bolaget har en svag balansräkning med hög belåningsgrad och en låg soliditet, men en starkare resultatsida med relativt sett bra driftresultat. Ägaren har under 2013 låtit extern part marknadsvärdera delar av bolagets fastighetsbestånd. Syftet har varit att få en bild av hur de bokförda värdena står sig mot verkliga värden, för att därmed kunna bedöma bolagets balansräkning. Dessutom ska bolaget framöver mätas mot marknadsmässiga avkastningskrav vilket kräver en värdering. Värderingen har visat att bolagets fastighetsbestånd har ett verkligt värde som totalt sett överstiger det bokförda. Det medför att när nyckeltalen justeras med övervärdena förbättras belåningsgraden från bokförda 92 % till 85 %, och soliditeten förbättras från 5,5 % till 13 %. Kommunstyrelsen konstaterar att balansräkningen fortsatt är tyngd av hög belåning men värderingen har visat att fastigheterna är väl underhållna och på totalnivå har övervärden. För 2013 bedömer bolaget resultatet efter finansnetto till 3,7 mnkr vilket är hela 2,3 mnkr bättre än budgeten. Resultatförbättringen består till största

23 ) /KS0672 delen av lägre räntekostnader samt något lägre personalkostnader. Underhåll har gjorts för något mer än budgeterat. Viskaforshems inlämnade budgetförslag för 2014 innebär ett resultat efter finansnetto på +2,0 mnkr. I det budgeterade resultatet ingår ökade avskrivningar till följd av genomförda renoveringar men minskade kostnader för elförbrukning då ombyggnationer gjorts till individuell mätning. Budgeten innehåller något lägre löpande reparationer än utfallet Budgeten är även något försiktig då den tar höjd för en klart högre räntekostnad än Under 2014 planeras start av nybyggnationen av en förskola i Rydboholm samt igångsättande av planarbete med Viskafors ekologiska villastad. Bolaget avser även fortsätta med sitt långsiktigt hållbara underhållsarbete. Kommunstyrelsen är nöjda med bolagets redovisade resultat de senaste åren, och godkänner budgeten för 2014 med ett resultat efter finansnetto på 2,0 mnkr. Kommunfullmäktige föreslås att fastställa avkastningen på eget kapital till 9 % både för 2014 och på 3 års sikt. Soliditetsmålet föreslås till 6 % 2014 och till 7 % på 3 års sikt utifrån nu kända och beslutade investeringar. Kommunstyrelsen godkänner investeringarna för 2014 på 12 mnkr, innehållande främst start på nybyggnationen av förskola i Rydboholm. Bolaget har under året räntesäkrat cirka 30 % av sin skuldportfölj, från att tidigare enbart ha rörliga lån. Ännu avviker dock bolaget från kommunkoncernens huvudprincip om maximalt 50 % rörlig ränta varför bolaget under 2014 bör överväga att räntebinda ytterligare. Med den reservationen godkänns bolagets finansiering och lånefördelning för Övriga bolag Övriga bolag Utfall Budget Prognos Budget Resultat efter finansnetto, mnkr Borås Lokaltrafik AB 15,7 9,9 17,0 7,7 Inkubatorn i Borås AB 0,6-0,6-0,6-1,8 S:a Bostadsbolagen 16,3 9,3 16,4 5,9 Borås Lokaltrafik AB Borås Lokaltrafik AB prognostiserar ett resultat på hela 17,0 mnkr för 2013, vilket är 7,1 mnkr högre än budget och 1,3 mnkr bättre än utfallet ,0 mnkr förklaras av återbetalning från FORA avseende års premier. I övrigt består resultatförbättringen främst av minskade bränslekostnader och

24 ) /KS0672 minskade personalkostnader till följd av ökad effektivitet i personalbemanningen, samt något ökade intäkter. För 2014 budgeterar bolaget ett resultat på 7,7 mnkr efter finansiella poster. Bolaget har under året förlorat upphandlingen av stadstrafiken från augusti Beslutet är överklagat, men utgången av överklagan är ännu oklar. Budgeten omfattar enbart kända förändringar. Det innebär att budgeten enbart inkluderar linjetrafik till och med augusti Avvecklingskostnader är inte heller inkluderat i budgeten, då det inte i dagsläget är känt hur verksamheten kommer att bedrivas i framtiden. Förutom stadstrafiken arbetar bolaget med beställningstrafik, vissa externa verkstadstjänster, lokaluthyrning samt avtal om tvätt och tankning av hyresgästernas fordon. Kommunstyrelsen godkänner bolagets budget för 2014 med ett resultat på +7,7 mnkr. Bolagets förslag till diverse investeringar på 0,2 mnkr godkänns. Bolaget har en räntebindningsstrategi som avviker från kommunens generella princip på maximalt 50 % rörliga lån. Istället har bolaget enbart rörligt, vilket motiveras med att bolagets intäkter till största del är indexreglerade och en höjd ränta normalt följer konjunktur och index. Det kan även noteras att vid en förlorad upphandling kommer Västtrafik att köpa loss bolagets bussar vilket skulle ge bolaget en kassa istället för nuvarande koncernkontoskuld. Kommunstyrelsen godtar avvikelsen, och finansiering och lånefördelning för 2014 godkänns. Inkubatorn i Borås AB Borås Stad övertog i januari 2012 ägandet av Inkubatorn. Bakgrunden var att bolaget hade ett behov av en stabil ägare och att hitta en lösning för att säkerställa inkubatorverksamhetens fortsatta funktion. Bolaget ska verka för att fler kunskapsintensiva företag som genererar tillväxt i Boråsregionen skapas. Verksamheten bedrivs i två affärsområden, en inkubator och en nationell modeinkubator. Bolaget är i princip helt bidragsfinansierat och ska normalt ha en verksamhet som anpassas efter erhållna bidrag, och ge ett resultat nära noll. Största bidragsgivaren är Västra Götalandsregionen. Bolagets ekonomiska utfall 2013 beräknas till -0,6 mnkr, vilket är samma som budgeterat resultat. I budgeten 2013 upplystes om ett eventuellt behov av förlusttäckning av ägaren med 0,6 mnkr. Nivån motsvarar det belopp

25 ) /KS0672 kommunen i samband med övertagandet var beredd att ge i bidrag till inkubatorverksamheten. Bolaget budgeterar ett kraftigt underskott för 2014, -1,8 mnkr. Resultatförsämringen består främst i ökade hyreskostnader samt uteblivet statligt bidrag. Det uteblivna bidraget 2014 drabbar flertalet Inkubatorföretag i landet. Möjligheten till ökade statliga bidrag 2015 bedöms dock som goda enligt bolagets styrelse. Därför önskar bolaget inte göra några radikala neddragningar i verksamheten 2014, utan godta en förlust, utnyttja bolagets reserver samt arbeta för att nå en balanserad budget Bolaget har tidigare inte behövt någon checklimit. Eftersom 2014 förväntas bli resultatmässigt svagt påverkas även kassaflödet och bolaget kommer att behöva en checklimit på 1 mnkr. Bolaget budgeterar inte för några investeringar. Kommunstyrelsen konstaterar att det är viktigt att Inkubatorn åstadkommer ett resultat i balans, och att kostnaderna pareras utifrån de bidrag bolaget erhåller. Därför är det budgeterade underskottet 2014 allvarligt. Kommunstyrelsen gör bedömningen att bolaget omgående behöver se över möjligheterna att säkerställa en nollbudget för Med hänsyn till den verksamhet bolaget bedriver gör Kommunstyrelsen bedömningen att Borås Stad inte är lämpad att vara majoritetsägare av bolaget. Kommunstyrelsen kommer därför att arbeta aktivt med ägarfrågan under Att i detta läge göra stora ingrepp i verksamheten, såsom personalnedskärningar, bedöms olämpligt. Istället föreslår Kommunstyrelsen att föreslagen budget godkänns. Bolagets finansiering och investeringsbudget godkänns.

26 ) /KS0672 Avkastningskrav och finansiella mål Kommunstyrelsens bedömning av företagens resultat m.m. utgår i de flesta fall från var de står i dag. Önskvärda nivåer på avkastning och finansiell styrka kan därför inte alltid ställas för närmsta året utan är en process över flera år. Därför sätts också avkastningskrav att nå inom 3 år, vilket ska utgöra underlag för bolagens arbete med nästkommande budget. Definitioner: Resultat = Resultat efter finansiella poster, Räntabilitet på eget kapital = resultat efter finansiella poster / eget kapital Direktavkastning = Driftnetto / fastigheternas bedömda marknadsvärde, Soliditet = eget kapital / totalt kapital, Justerad soliditet = soliditet justerad med fastigheternas bedömda marknadsvärde, Bolag Resultatkrav Avkastningskrav 1 Avkastningskrav 2 Finansiella mål Resultat mnkr Räntabilitet på eget kapital % Direktavkastning % Soliditet %/Justerad sol. Budget 2014 Budget år Budget år Budget år Borås Stadshus AB -5, Borås Energi 77, och Miljö AB Borås Elnät AB 28, Borås Djurpark AB -13, Borås kommuns 4, Parkerings AB Industribyggnader i 1, Borås AB BoråsBorås TME AB -15, Kårhuset/BSTF AB -6, Borås Lokaltrafik AB 7, Inkubatorn i Borås AB -1, AB Bostäder i Borås 15, ,4 5 8/35 -/30 Fristadbostäder AB -1, AB Sandhultsbostäder 0, AB Toarpshus 0, Viskaforshem AB 2, Kommunstyrelsen beslutar för egen del: Budgetarna för de kommunala bolagen 2014 godkänns enligt ovan. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige fastställer, i enlighet med förslag ovan till budget 2014 för de kommunala bolagen, föreslagna avkastningskrav och finansiella mål. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson

27 ) /KS0672 Bilaga 1 Bolagens finansiering 2014 Bilaga 2 Budget för Borås Stadshus AB, Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB, BoråsBorås TME AB, BSTF AB, Borås Lokaltrafik AB, Inkubatorn i Borås AB, AB Bostäder i Borås, Fristadbostäder AB, AB Sandhultsbostäder, AB Toarpshus samt Viskaforshem AB.

28

29 30R& STAD sudget 2014 röretag: Borås Stadshus AB ntäkter Lostnader kronor ( Bokslut Budget Prognos Budget 2014 Lörelseresultat I O O00 'inansiella intäkter 'inansiella kostnader Lesultat efter finansiella poster Jettoinvesteringar O O00 O O O00 O O O00 Lommentarer: ludget 2014 baseras på ett externt lån beräknat till 2,6 %. Lostnaderna beräknas finansieras genom koncernbidrag från dotterbolagen. lessa fastställs av Kommunfullmäktige i samband med bokslutet. Borås Svante Stomberg VD

30 Budget 2014 Borås Energi och Miljö AB Sidan 1 av 19

31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budget Inledning och fokusområden Organisation och handlingsplaner Utveckling Förutsättningar inför Ekonomiska mål Resultat Affärsområde Hushåll Affärsområde Biogas Affärsområde Energi Affärsområde Vatten och Avlopp Affärsområde Vattenkraft Affärsområde Återvinning Investeringar och avskrivningar Finansiering och räntor Möjligheter och hot Personal Större investeringsprojekt Resultat- och balansräkning Budget 2014 Sidan 2 av 19

32 Budget Inledning och fokusområden Efter en fantastisk sommar har nu höstmånaderna kommit där kvällarna är kyliga och dagarna krispiga med en färgsprakande natur för ögonen. Det är vid den här tidpunkten vi kan konstatera att 2013 hitintills varit ett otroligt år. När vi nu genomför det årliga budgetarbetet är det både stimulerande och spännande. Stimulerande för att återuppleva allt vi åstadkommit under det gångna året och spännande då vi ser på framtidens stora möjligheter. I vårt arbete utgår vi alltid från kunden och ställer frågan: På vilket sätt kan vi göra den här personens liv lite bättre, lite lättare och lite bekvämare? Den filosofin har alltid varit grunden för vårt arbete, vi försöker alltid att hitta den bästa lösningen utifrån kundens förutsättningar och behov. Vår ambition är att han eller hon skall känna sig väl till mods, varje dag. Att kunna ge en angenäm upplevelse är helt naturligt för oss. För oss är det ett sätt att leva och ingen lyx. Den här filosofin har resulterat i många banbrytande innovationer genom vår 120- åriga historia, som till exempel fjärrvärme, närvärme, fjärrkyla, energitjänster, biogas, bioenergi som bränsle, internationella tjänster, samarbeten med forsknings- och akademikervärlden osv. Vi har löst många miljöproblem på vägen, och vi är långt ifrån färdiga. Innovationer är en förutsättning för framtiden därför vågar vi satsa för efterföljande generationer! Att sammanställa alla aktiviteter vi genomfört eller planlagt skulle uppta flera sidor och nästan bli lika långt som budgetdokumentet i sig, så låt oss bara ta ett axplock av det som genomförts. Vi har arbetat vidare med tillståndsansökan, för reinvestering av kraftvärmeverket och avloppsreningsverket, och haft fyra dagar med Markoch Miljödomstolen. Vi har skickat ut offertförfrågan på de största entreprenaderna och tagit fram underlag för planarbetet. Detta är ju ett projekt som kommer påverka Borås decennier framöver. Avfallsplanen är ett annat stort projekt som upptagit en stor del av vår tid och som kommer att påverka avfallshanteringen för de som bor och lever i staden. Tyvärr har vi ännu inte fått något beslut från regeringen när det gäller kretsloppsutredningen, varför vi inte är i mål ännu. Vi förbättrade Kretsloppsveckan ytterligare från en redan hög nivå och i år fick vi äran att vara en av värdarna för FN-organet IPLA:s miljökonferens. Över 200 delegater från 39 länder diskuterade frågan om hur man skall kunna minska världens avfall och ta vara på de resurser som vi har att förhålla oss till. Att göra ovanstående aktiviteter, samtidigt som vi är offensiva inför framtiden, med en budget i balans är något jag är mycket glad för. Nu väntar ett år med stora beslut och som, oavsett vilket beslut som fattas, kommer att påverka både bolaget, våra kunder och staden. De största besluten som påverkar verksamheten och våra kunder blir givetvis de större reinvesteringarna och avfallsutredningen och också vem som skall få leverera biogas till stadstrafiken. Sidan 3 av 19

33 Vi kommer även att driftsätta projekten rökgaskondensering för avfallspannorna och den biobränsleeldade hetvattencentralen på Viared. Vi är också i begrepp att bilda dotterbolaget Waste Recovery. Oavsett vad vi avser att göra för aktiviteter eller vilka anläggningar vi har till förfogande, så är personalen den viktigaste faktorn. Därför kommer vi att göra allt vad vi kan för att vår personal skall kunna prestera optimalt genom att få harmoni i livet, dvs. att det är balans mellan arbete, familj och fritid. Då får vi en arbetsplats som även fortsättningsvis kommer att kännetecknas av kompetens, samarbetsförmåga och engagemang. Vår budget läggs utefter våra femåriga handlingsplaner som är vårt styrinstrument. Jag sa redan förra året att vi har fem tuffa år framför oss och det gäller fortfarande i den bemärkelsen att våra gamla anläggningar nu har ytterligare ett år på nacken och tillgängligheten kan därmed äventyras. Vi i bolaget är dock övertygade att vi lagt realistiska och framåtriktade planer samt en budget som är i balans med reservationen om anläggningarnas tillgänglighet. Vi är positiva inför framtiden och också ödmjuka då vi vet att omvärldens påverkan kan vara stark. Vår ambition och strävan är dock, oavsett vad som händer, att Borås skall bli en fossilbränslefri kretsloppsstad där de som bor och verkar skall få en miljö som är världsunik. Du som läser dessa rader är varmt välkommen in till vårt nygamla besökscenter på Elektra för att diskutera nutiden och framtiden både för dig och för kommande generationer! 2. Organisation och handlingsplaner Det övergripande målet är att skapa en verksamhet med en tydlig miljöprofil i linje med Borås Stads miljövision. Bolagets strategiska dokument, Handlingsplan , utgör basen i den fortsatta utvecklingen och ligger till grund för 2014 års drift- och investeringsbudget. Den operativa delen av bolaget utgörs av sex affärsområden. Denna organisation är kompletterad med tre operativa stödfunktioner samt fem strategiska funktioner. Den strategiska delen av organisationen utgörs av den övergripande ledningen och funktioner för strategiska framtidsfrågor. Organisationsstruktur 2014: Affärsområden: Hushåll Biogas Energi Vatten och Avlopp (VA) Vattenkraft Återvinning Stödfunktioner till Affärsområden: Ekonomi/IT/Upphandling Underhållsavdelning Försäljning Budget 2014 Sidan 4 av 19

34 Ledning och strategi: VD Strategisk Utveckling Personalutveckling Projektavdelning Kommunikation 3. Utveckling 2013 Bolaget har under året haft fokus på i huvudsak följande: Ledningsorganisation Under 2013 har vi haft fortsatt fokus på att renodla ledningsorganisationen för Miljö, Kvalitet och Säkerhet. ISO 9000 certifieringsrevision är genomförd med ett positivt resultat. Bolagets verksamhet har tidigare certifierats mot miljöstandarden, ISO 14001, och arbetsmiljöstandarden, OHSAS Under året har vi påbörjat arbetet med LEAN, detta kommer att pågå under hela Vi har fortsatt vårt arbete med att utarbeta ett skalskydd av våra anläggningar och säkerhetsarbete med bl. a införande av id-styrt inpasseringssystem till våra anläggningar. Arbetet innebär även en översyn av informationssäkerhet i vårt IT-processdatanät. Samtliga projekt för genomförande av Avfallsplanen har löpt på enligt tidplan. Ett arbete kommer även att fortgå med att uppdatera våra miljöaspekter för hela verksamheten. Reinvestering av avloppsreningsverk och kraftvärmeverk Arbete har pågått under hela året för att ta fram ett beslutsunderlag, som skall vara klart under Internationella verksamheter Under året har BEM fått i uppdrag att representera Borås Stad i GSCN (Global Sustainable Cities Network), som är ett nätverk skapat av CEM (Clean Energy Ministerial.) Sveriges Energiminister Anna Karin Hatt har lagt uppdraget att bygga nätverket på Energimyndigheten. Myndigheten har valt Borås, Göteborg Umeå och Linköping som Sveriges bästa städer beträffande Avfall till Energi hantering. I september arrangerade Borås Stad, med anledning av Waste Recoverys framgångsrika arbete, ett FN-möte med temat Waste to Value med 220 deltagare från 39 länder. Under året har BEM varit projektledare för arbetet med installation av en deponigasanläggning vid Palu City Indonesien. Beslut har under 2013 tagits att bilda bolaget Waste Recovery AB. Vindkraft Vi har lyft ett beslutsärende till Kommunfullmäktige att få bygga tre verk i Rångedala. Hälsoprojekt Vi har fortsatt med våra insatser för personalen med personlig coachning inom området motion, kost och stress. Budget 2014 Sidan 5 av 19

35 Ekonomi Vi har hittills haft ett relativt stabilt år med en årsprognos lika med budget. Intäkterna är hittills i år högre än budget. På grund av den relativt långa och kalla våren har vi haft ökade intäkter för försäljning av fjärrvärme. Produktionsvolymen av el har varit sämre än budget och påverkat elintäkterna negativt. Elpriset har hittills under året sammantaget varit något bättre än budget. Marknadspriset på producerade elcertifikat var under våren och sommaren lägre än vårt bokförda lagervärde men under sensommaren har marknadspriset ökat. Vi har omsättningsbara elcertifikat i lager, vilka har ett sammanlagt marknadsvärde (oktober 2013) lika med bokfört lagervärde. Vi har fortsatt vår strategi med att handla biobränsle i egen regi vilket inneburit att vi haft lägre priser än budgeterat på flis. Totalt sett är bränslekostnaderna något högre än budget beroende på en driftsincident då elpannekraft fick tillföras fjärrvärmeproduktionen i februari månad. Vi har även fått tillföra naturgas till fordonsbränslet vid tillfällen då produktionen inte varit tillräcklig. Drift och underhåll för affärsområde Energi och VA har varit bättre än planerat och bidragit till en positiv utveckling av resultatet. Intäkter för verksamhetsavfall har under året varit lägre än budget beroende på lågkonjunktur i branschen. För 2013 budgeterades intäkterna till 929 mnkr. Prognosen för året uppgår till 934 mnkr. Avvikelsen mot budget beror i huvudsak på att intäkter för fjärrvärme beräknas bli bättre än budget. Prognosen för kostnader är beräknad till 5 mnkr mer än budget där bränslekostnader beräknas bli något sämre än budget. Avskrivningar för året har en prognos lika med budget. Finansiella kostnader beräknas bli något bättre än budget då nyttjandet av kapital varit något lägre än beräknat. Resultatet för den löpande verksamheten beräknas för helåret bli 53,7 mnkr vilket är 0,6 mnkr bättre än budget. 4. Förutsättningar inför 2014 Avfallsmängderna från hushåll bedöms till samma volymer som för budget Avfall till deponi och behandling av förorenade massor beräknas för budget 2014 ligga på samma nivå som tidigare år. Fjärrvärmeleveranserna har beräknats enligt ett genomsnittligt faktiskt utfall för samt prognostiserat utfall för Leveransvolymen för fjärrkyla beräknas utifrån anslutna kunder och beräknade nyttjandetider. Budget 2014 Sidan 6 av 19

36 Produktionen av el vid vattenkraftsstationerna beräknas med ledning av genomsnittlig vattentillgång de senaste fem åren. Antagandena om anläggningarnas verkningsgrader och tillgänglighet har gjorts utifrån erfarenheter från 2012 och 2013 med beaktande av de revisionsaktiviteter som planeras under året. 5. Ekonomiska mål 2014 Ägarens långsiktiga ekonomiska mål för verksamheten är: Avkastning på eget kapital 20 % Soliditet 15 % år 2016 För att under en 3-årsperiod nå målet med en soliditet på 15 % krävs ett genomförande av ett antal aktiviteter som är presenterade i bolagets 5-åriga handlingsplaner. Resultatkravet har fördelats på Affärsområdena. Affärsområdenas ansvar omfattar förutom ekonomiskt resultat även miljö, leveranskvalitet och utveckling. Målen för samtliga dessa parametrar skall vara uppnådda år 2018 och ingår därför som en väsentlig del i Affärsområdenas framtida planering. Vid formulering av målen på Affärsområdena har stödjande funktioner och ledningsfunktioner fördelats på Affärsområdena efter relevanta nycklar eller förhandlingar mellan parterna. Rutinerna kring detta kommer att utvecklas kontinuerligt. Budgeten för 2014 ger en avkastning på 30,9 % på eget kapital och en soliditet på 12,2 %. 6. Resultat 2014 Beräknad omsättning i budget 2014 är totalt sett 28 mnkr mer än för budget Prisökningar genomförs för fjärrvärme med 4 % och taxan för VA med 5,5 %. Renhållningstaxan lämnas oförändrad under Priset för fordonsgas är kopplat till priset på bensin och varierar under året. Budgeterade större intäktsförändringar för 2014 i jmf med budget 2013: Beräknade intäkter för fjärrvärme är 28 mnkr mer än inför Ökad leverans med 18 GWh och en prisökning på 4%. Intäkter för VA ökar med 7 mnkr då en taxehöjning är beräknad till 5,5 %. Intäkter för fordonsgas är något lägre beräknat än föregående budget och minskar med 2 mnkr. Intäkter för behandlingsavgifter och avfall minskar med 4 mnkr och för tjänster och entreprenader med 2 mnkr. Minskning beror av konjunktur. Budget 2014 Sidan 7 av 19

37 Affärsområde, Omsättning Budget Omsättning Prognos Omsättning Budget mnkr Hushåll 91,8 92,3 92,0 Biogas 60,5 58,7 58,1 Energi 578,3 593,2 598,1 Vatten och avlopp 163,7 163,6 172,8 Vattenkraft 13,6 11,3 14,0 Återvinning 87,4 96,5 100,5 Eliminering internt -66,5-81,4-78,3 Summa 928,8 934,2 957,2 Kostnaderna, exklusive kapitalkostnader, är budgeterade till 722,6 mnkr vilket är 8,0 mnkr högre än budget Budgeterade större kostnadsförändringar 2014 i jmf med budget 2013: Bränslekostnaderna beräknas bli 11 mnkr högre än förra årets budget Det är bl.a. de fossila bränslena olja och gasol som ökar i pris, samt att budget för LNG är högre än föregående år. Inköp av varor och material till produktion ökar med 5 mnkr mot föregående år Energikostnaderna minskar med 4 mnkr. Beroende på elpris men även åtgärder för att minska företagets energiförbrukning. Reparations- och underhållskostnaderna ökar med 6 mnkr. Transporter har likvärdigt budgeterade kostnader mot föregående år. Övriga kostnader minskar med 8 mnkr. Allmän inflation ökar kostnaderna med ca 2 % och löneökningar ingår med 3 %. Driftresultatet förbättras i jmf med budget 2013 med 20 mnkr. Resultatet för företaget uppgår i budget 2014 till 77,1 mnkr vilket är en ökning jämfört med budget 2013 på totalt 23 mnkr. Affärsområde, mnkr Resultat Budget 2013 Resultat Prognos 2013 Resultat Budget 2014 Hushåll 0,7 1,8 2,6 Biogas 3,5-3,1 0,6 Energi 26,7 28,4 44,5 Vatten och avlopp 14,0 23,4 21,5 Vattenkraft 4,3 1,5 4,0 Återvinning 7,5 4,5 7,4 Gemensamt -3,6-2,8-3,5 Summa 53,1 53,7 77,1 Budget 2014 Sidan 8 av 19

38 mnkr 7. Affärsområde Hushåll Affärsområdet står för ca 9 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområde Hushåll omfattar avfallsinsamling, invägning och kontroll, optisk sortering samt tömning av slam och fettavskiljare. Mängden svarta och vita påsar till sorteringsanläggningen från hämtningen i sopkärl från hushållen i Borås är beräknad till ca ton. Till detta kommer avfall från hushållen som har sopsug som insamlingssystem. Detta beräknas till ca 500 ton. Affärsområdet kommer att utföra ca 6000 slamtömningar hos kunder. Avfallstaxan är oförändrad inför Intäkterna budgeteras 2014 till 92,0 mnkr och kostnaderna till 88,8 mnkr samt 0,6 mnkr i kapitalkostnader. Resultatet uppgår till 2,6 mnkr. Tidigare års underskott från Gässlösa deponi och löpande analyser av gamla deponier är i 2014 års budget beräknad till 1,7 mnkr. Kostnader för hantering av avfallsplanen 2014 är budgeterad till 0,6 mnkr. Affärsområdet har ca 30 anställda. AO Hushåll 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B Resultat 8. Affärsområde Biogas Affärsområdet står för ca 6 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområdet omfattar förbehandling, rötning, gasproduktion, uppgradering och gasförsäljning vid tankställena Gässlösa, Sobacken, Hulta och Åhaga samt Borås Lokaltrafiks bussdepå på Strömsdal. Biogasförsäljningen budgeteras till Nm 3 vilket är något lägre är budgeterat för Den budgeterade volymen ger en minskning med 2 mnkr. Den minskade volymen beror på busstrafikens minskade förbrukning. Budget 2014 Sidan 9 av 19

39 mnkr Intäkterna 2014 budgeteras till 58,1 mnkr och kostnaderna till 40,4 mnkr. Affärsområdet bär kapitalkostnader på 17,1 mnkr varav 14,0 mnkr är avskrivningar. Budgeterat resultat uppgår till 0,6 mnkr. Affärsområdet har 8 anställda. AO Biogas 5,0 0,0-5,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B -10,0-15,0-20,0 Resultat 9. Affärsområde Energi Affärsområdet står för ca 59 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområdet omfattar fjärrvärme, el från kraftvärme, fjärrkyla och processånga. Budgeterade leveranser av fjärrvärme år 2014 beräknas uppgår till 667,5 (få 649) GWh. Budgeterad elproduktion från Ryaverket uppgår till 146 (få 145) GWh. Inga el-certifikat kommer att produceras för år Leveranser av fjärrkyla till kund är budgeterade till 7,5 (få 8,1) GWh. Marknadspriserna har vid budgettillfället beräknats enligt Nordpools terminspriser. Priserna för fjärrvärme höjs med 4 % vilket innebär en ökad intäkt på 16 mnkr. Budget 2014 Sidan 10 av 19

40 mnkr mnkr Intäkterna i budget för år 2014 uppgår till 598,1 mnkr och kostnaderna till 454,5 mnkr. Kapitalkostnaderna är beräknade till 99,1 det ger ett budgeterat resultat på 44,5 mnkr. Affärsområdet har 15 anställda. AO Energi 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B Resultat 10. Affärsområde Vatten och Avlopp Affärsområdet står för ca 17 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområdet omfattar Sjöbo vattenverk och Gässlösa avloppsreningsverk samt ledningsnät. VA-taxans brukningsavgifter höjs med 5,5 %. Företaget får ett kommunbidrag för att täcka kostnader för brandvattenförsörjning samt dagvattenavledning från gator (som överstiger lokala områdens behov) motsvarande 4,0 mnkr. Intäkter uppgår till 172,8 mnkr Affärsområdet har budgeterade kostnader på 118,8 mnkr. Kapitalkostnaderna är beräknade till 32,5 det ger ett budgeterat resultat på 21,5 mnkr. AO Vatten och Avlopp 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B Resultat Budget 2014 Sidan 11 av 19

41 mnkr 11. Affärsområde Vattenkraft Affärsområdet står för ca 2 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområdet omfattar vattenkraftstationerna i Haby/Hulta, Häggårda och Axelfors. Dessutom ingår reglerstationen i Hyltenäs som reglerar nivån i sjön Tolken. Budgeterad elproduktion uppgår till drygt 34 GWh och baseras på en 5-årig genomsnittlig produktion. I budgetprocessen har Nordpools terminspriser använts. Elintäkterna uppgår till 14,0 mnkr vilket är lika med budget Affärsområdet har budgeterat 10 mnkr i kostnader. Det budgeterade resultatet uppgår till 4,0 mnkr. AO Vattenkraft 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B Resultat 12. Affärsområde Återvinning Affärsområdet står för ca 7 % av bolagets samlade budgeterade omsättning. Affärsområdet omfattar deponi och förorenade massor, återvinningsstationer, återvinningscentraler, kompost, farligt avfall, åkeri samt entreprenader. Under 2014 beräknas volymer för farligt avfall och återvinningsmaterial vara konstant men med något lägre priser. Intäkterna budgeteras till 100,5 mnkr och kostnaderna till 89,6 mnkr. Affärsområdet har kapitalkostnader på 3,5 mnkr och resultatet budgeteras till 7,4 mnkr. Budget 2014 Sidan 12 av 19

42 mnkr Affärsområdet har 48 anställda. AO Återvinning 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 2008U 2009U 2010U 2011U 2012U 2013P 2014B Resultat 13. Investeringar och avskrivningar Investeringarna i budget 2014 uppgår till 122 mnkr. Nya investeringsprojekt 2014 framgår av sammanställningen under rubrik 18. Avskrivningarna inklusive 2014 års investeringar är beräknade till 122,5 mnkr. En minskning från föregående budget med 2 mnkr. 14. Finansiering och räntor Betalningsutfallen för investeringsprojekten är budgeterade till 100 mnkr. Enligt budget 2014 uppstår inget ytterligare finansieringsbehov. Finansieringsbehovet har en stark koppling till om och när investeringsprojekten genomförs. Med budgeterade förutsättningar behöver kreditramen inte ökas under Befintlig kreditram är mnkr. Räntebindningen är i budget för %. Räntekostnaderna 2014 beräknas minska med 1,5 mnkr till 35,0 mnkr. Den rörliga räntan har antagits ligga på 2,2% under året. Soliditeten är budgeterad till 12,2 %. Beräknat utfall 2013 är 11,7 %. Budget 2014 Sidan 13 av 19

43 15. Möjligheter och hot Under våren 2013 har nedanstående SWOT tagits fram av bolagets styrelse samt affärsgrupp. Styrkor Ägaren, långsiktig, finansiellt stark ägare, bolaget har ägarens förtroende. Starkt varumärke, attraherar omvärlden. Kretsloppsmodellen, attraktiva tjänster. Kompetent personal och engagerad styrelse. Svagheter Gamla anläggningar, höga UH-kostnader för att bibehålla hög tillgänglighet. Bolagets finansiella ställning, omvärldsfaktorer kan styra resultatutveckling. Många arbetsplatser, personalen finns på många olika arbetsplatser. Organisation/arbetssätt, agerar inte alltid affärsmässigt. Möjligheter Expandera nätverket, koncernsamverkan, Högskolan i Borås, SP, regional samverkan Synergieffekter, samförläggning av kraftvärmeverk och avloppsreningsverk. Teknikutveckling, FoU, affärsutveckling och kostnadseffektivisering Marknadsföra och sälja kompetens om kretsloppsstaden, lokalt, nationellt och internationellt Hot Politiska beslut, beslut dröjer, styrmedel, lagar. Tillgång och efterfrågan på bränslen och substrat Extraordinära händelser, bränder och sabotage Konkurrens, produkter, tjänster, personal 16. Personal Lönekostnaderna inkl sociala avgifter och pensionskostnader är beräknade till 125 mnkr för 2014, samma som för budget Personalbudgeten i övrigt omfattar företagshälsovård, friskvård och kompetensutveckling av personalen. 17. Större investeringsprojekt Vi genomför årligen investeringar och reinvesteringar på våra anläggningar och nät. Var och en av våra investeringar lyfts separat för beslut vid aktuellt tillfälle. Investeringarna förbereds inför beslut med underlag och kalkyler. För att planera kostnader inför varje budgetår läggs en plan för att kunna beräkna preliminära kapitalkostnader. För större planerade investeringar se bilaga 1. Budget 2014 Sidan 14 av 19

44 18. Resultat- och balansräkning Resultat per Affärsområde,mnkr Intäkter Kostnader Kapitalkostn Resultat Hushåll 92,0-88,8-0,6 2,6 Biogas 58,1-40,4-17,1 0,6 Energi 598,1-454,5-99,1 44,5 Vatten och avlopp 172,8-118,8-32,5 21,5 Vattenkraft 14,0-9,4-0,6 4,0 Återvinning 100,5-89,6-3,5 7,4 Gemensamt o eliminering -78,3 78,9-4,1-3,5 Totalt Borås Energi och Miljö 957,2-722,6-157,5 77,1 Utfall Budget Prognos Budget Resultaträkning, mnkr Borås Energi och Miljö AB totalt Intäkter Avfallshantering 171,4 163,9 159,8 159,7 Fordonsgas 36,7 39,8 38,0 37,6 El 63,5 64,2 59,9 64,0 Elcertifikat 29,5 0,0 0,0 0,0 Fjärrvärme 441,0 457,8 474,9 486,0 Fjärrkyla 8,5 9,0 8,3 8,6 Tjänster o entreprenader 19,1 19,4 19,0 17,4 Vatten och avlopp 146,3 155,0 155,4 164,1 Aktiverat arbete 6,4 9,9 6,2 9,1 Övriga intäkter 23,3 9,8 12,7 10,7 Summa intäkter 945,7 928,8 934,2 957,2 Kostnader Bränsle, material, driftsentr, trpt o aska -395,6-381,3-389,6-395,2 Energi för drift -48,6-47,9-43,6-44,4 Reparationer och underhåll -69,6-54,5-54,8-58,4 Transportmedel -27,9-22,3-22,8-22,5 Övriga externa kostnader -77,9-81,7-82,7-76,2 Personalkostnader -113,5-126,9-125,9-125,9 Summa kostnader -733,1-714,6-719,4-722,6 Driftsresultat 212,6 214,2 214,8 234,6 % av intäkter 22,5% 23,1% 23,0% 24,5% Kapitalkostnader Avskrivningar -113,2-124,6-124,6-122,5 Räntor -38,8-36,5-36,5-35,0 Summa kapital ,1-161,1-157,5 Resultat efter kapital 60,6 53,1 53,7 77,1 Budget 2014 Sidan 15 av 19

45 Budget Prognos Budget Balansräkning, mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar 1 855, , ,3 Lager 30,0 20,0 20,0 Fordringar 210,0 197,5 200,0 Summa tillgångar 2 095, , ,3 Eget kapital och skulder Eget kapital 50,0 50,0 50,0 Obeskattade reserver 250,0 225,6 255,9 Räntedragande skulder 1 355, , ,6 Icke räntedragande skulder 440,0 464,4 488,8 Summa skulder och eget kapital 2 095, , ,3 Avkastning på eget kapital 21,7% 23,8% 30,9% Soliditet 11,7% 11,7% 12,2% Budget Investeringar, mnkr 2014 Investeringar i egen regi Reinvesteringar i anläggningar 12,0 Strategiska nätinvesteringar 3,5 Reinvesteringar fjärrvärmenät 4,0 Förtätning Fjärrvärme 18,0 Förtätning Fjärrkyla 2,5 Reinvesteringar VA 16,0 Förtätning VA 2,1 Miljötillstånd Sobacken 20,0 Utbyggnad mottagningshall för avfall 7,0 Tryckstegringsstation Tranås 1,2 Tryckstegringsstation Hulta 2,0 Reservkraft, Sjöbo Vattenverk 4,0 Trandö Avloppspumpstation 4,0 Reinvestering pumpstation Klubbsvampen 2,0 Reinvestering Gårdavägen Dalsjöfors 4,0 Säkerhetsåtgärder Dricksvatten 2,0 Tillskottsvatten övrigt 4,0 Exploatering och omvandlingsområden VA 10,0 Reservdelar/inventarier 4,0 Summa 122,3 Budget Prognos Budget Nyckeltal Leveranser El vattenkraft GWh 34,0 27,5 34,0 El kraftvärme GWh 145,0 136,0 146,0 Fjärrvärme GWh 649,0 679,0 667,5 Fjärrkyla (kund) GWh 8,1 7,3 7,5 Fordonsgas tnm Budget Prognos Budget Emissioner Koldioxid Ton varav fossilt Ton 1/ Svavel Ton NOx Ton Stoft Ton Obs gäller emissoner från KVV 1/ Inklusive fossilt utsläpp från fossila fraktioner i avfallet (plast, syntetisk textil). Budget 2014 Sidan 16 av 19

46 Bilaga 1 Reinvesteringar i anläggningar Löpande investeringar i egna anläggningar, beslutas med avseende på behov (arbetsmiljö, anläggningssäkerhet eller lönsamhet) i varje enskilt fall. Investeringsbehovet beräknas uppgå till maximalt 12 mnkr. Strategiska nätinvesteringar Fjärrvärme och Fjärrkyla nät Strategiska investeringar avser sådana investeringar som kan uppkomma i samband med anslutning av nya kunder. Dessa investeringar kan vara ökning av dimensioner av stamnätet för framtida potentiella kunder än vad som krävs för aktuell kund. Strategiska investeringar beslutas i varje enskilt fall. Totala investeringsbehovet uppskattas till 3,5 mnkr. Reinvesteringar Fjärrvärmenät Löpande investeringar i befintligt fjärrvärmenät. Beslutas med avseende på behov (arbetsmiljö, anläggningssäkerhet eller lönsamhet) i varje enskilt fall. Investeringsbehovet beräknas uppgå till maximalt 4 mnkr. Förtätning Fjärrvärme Förtätning fjärrvärme avser utbyggnad av fjärrvärmenätet samt anslutning av kunder. Anslutning av kunder beslutas med avseende på lönsamheten i varje enskilt fall. Investeringspotentialen beräknas till 18 mnkr. Förtätning Fjärrkyla Förtätning fjärrkyla avser utbyggnad av fjärrkylanätet samt anslutning av kunder. Anslutning av kunder beslutas med avseende på lönsamheten i varje enskilt fall. Investeringspotentialen beräknas till 2,5 mnkr. Reinvesteringar VA- nät Borås har liksom alla andra kommuner ett åldrande VA-ledningsnät. Olika generationer av såväl ledningsmaterial som arbetsmetoder har betydelse för ledningarna kondition och funktion i dagsläget. Det räcker inte att punktvis reparera akut uppkomna skador. Ledningsnätet måste därför successivt förnyas. För arbetet finns en årsplan över olika projekt, men planen behöver allt eftersom nya kunskaper om förhållandena erhålles, fortlöpande revideras. Investeringsbehovet beräknas uppgå till maximalt 16 mnkr. Förtätning VA Investeringskostnaden utgör en erfarenhetsmässig uppskattning av det ekonomiska behovet för att företrädesvis styckvis bygga ut servisanslutningar enligt fastighetsägares beställningar. Investeringskostnaden täcks av anläggningsavgifter. Investeringspotentialen beräknas till 2,1 mnkr. Miljötillstånd Sobacken I samband med att vi får ett nytt miljötillstånd för de planerade avloppsverket och kraftvärmeverket får vi också nya villkor som berör den befintliga verksamheten. Vi kommer att i det nya tillståndet få två år på oss att uppfylla de nya krav som ställs på befintlig verksamhet. Investeringsbehovet för dessa aktiviteter beräknas under 2014 uppgå till 20 mnkr. Utbyggnad mottagningshall för avfall Mottagningshall SOR3 tar emot avfall som skall gå till rötning för framställande av fordons gas. Arbetsmiljön i SOR3 präglas bl.a. av att det är smutsigt, dåligt luft (mögelsporer, damm m.m.) och avger en illaluktande lukt. För att förbättra arbetsmiljön i SOR 3 krävs att ventilationen och reningsutrustning samt ytterligare inbyggnad av hall genomförs. Budget 2014 Sidan 17 av 19

47 Totala investeringsbehovet uppskattas till 7 mnkr. Tryckstegringsstation Transås För att säkerställa vattenförsörjning från Hedviksborg söderut som under många år har haft kapacitetsbrist krävs att en ny tryckstegringsstation anläggs. Totala investeringsbehovet uppskattas till 1,2 mnkr. Tryckstegringsstation Hulta Hulta tryckstegringsstation pumpar upp dricksvatten till vattenreservoaren Önparken som förser Brämhult, delar av Trandared och delar av Hässleholmen med dricksvatten. Genom en ombyggnation av Hulta tryckstegringsstation går det att pumpa dricksvattnet direkt till den delen av Trandared som får sitt dricksvatten från Önparken. Detta skulle innebära en energiminskning och underlätta arbetet med att leta läckor på vattennätet. Totala investeringsbehovet uppskattas till 2 mnkr. Reservkraft Sjöbo Vattenverk Stationär reservkraftanläggning för Sjöbo vattenverk skall installeras. Det mobila nät som i dag ägs och tillhandahålls av Borås Elnät AB skall utrangeras under Totala investeringsbehovet uppskattas till 4 mnkr. Trandö Spillvattenpumpstation Trandö spillvattenpumpstation är en av Borås största pumpstationer och pumpar spillvatten från Dalsjöfors, Gånghester, Målsryd, Trandared, Hedvigsborg och delar av Kristineberg vidare mot reningsverket. Pumpstationen är gammal och är i behov av en ombyggnation för att säkerställa driftsäkerheten och arbetsmiljön. Totala investeringsbehovet uppskattas till 4 mnkr. Klubbsvampen Spillvattenpumpstation Klubbsvampens spillvattenpumpstation är en mindre pumpstation placerad på Sjöbo. Pumpstationen är gammal och är behov av en ombyggnation för att säkerställa driftsäkerheten och arbetsmiljön. Totala investeringsbehovet uppskattas till 2 mnkr. Reinvestering Gårdavägen Dalsjöfors Ledningen från Dalsjöfors spillvattenpumpstation, dvs tryckspillvattenledningen och vattenledningen som ligger i samma schakt har råkat ut för flera rörbrott. I samband med att rörbrotten har åtgärdats har det framkommit att ledningarna inte ligger på någon ledningsbädd. Detta medför med största sannolikhet att fler rörbrott kommer att ske i framtiden. Totala investeringsbehovet uppskattas till 4 mnkr. Säkerhetsåtgärder på dricksvattenanläggningar Enligt Livsmedelsverkets föreskrift 2008:13 har en säkerhetsanalys gjorts med avseende på VA-anläggningarnas skalskydd m m till hinder mot sabotage och annan skadegörelse. Syftet är att förhindra obehörigt tillträde till de samhällsviktiga anläggningarna. Förstudien startades upp under 2012 och de planerade åtgärderna uppskattas till en total kostnad av 6 mnkr varav 2 mnkr var med i 2012 års investeringsbudget och 2 mnkr i 2013 års investeringsbudget. Investeringsbehovet för 2014 uppskattas till ytterligare 2 mnkr. Tillskottsvatten Under kommande 5-års period kommer riktade insatser att göras mot tillskottsvatten (inträngande ovidkommande vatten på spillvattennätet). Detta är ett krav i vårt kommande tillstånd för de större reinvesteringarna, men också en processtekniskt och ekonomiskt fördelaktig satsning, då tillskottsvattnet skapar problem och kostnader i både pumpstationer och reningsverk. Investeringsbehovet för dessa aktiviteter beräknas under 2014 uppgå till 4 mnkr. Budget 2014 Sidan 18 av 19

48 Exploatering och omvandlingsområden VA Planerade exploateringsområden följer översiktsplan och detaljplan och beslutas av KF. Investeringspotentialen beräknas till 10 mnkr. Övrigt Beräknade inköp av reservdelar, inventarier mm. Beslutas med avseende på behov i varje enskilt fall. Totala investeringsbehovet beräknas uppgå till maximalt 4 mnkr. Budget 2014 Sidan 19 av 19

49 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

50 INNEHÅLL INLEDNING Syfte med verksamhetsplanen Bolagets uppdrag Övergripande vision och mål 2014 Verksamhet och organisation Värdegrund Fokusområden 2014 Perspektiv på elbranschen Lokala förhållanden Ladda Sverige Risker i verksamheten Perspektiv på stadsnät Bakgrund Regeringens bredbandsmål 2020 Utredningsuppdrag för måluppfyllnad Porten till allt möjligt Miljö Miljöledningssystem ISO EKONOMI Resultatredovisning Bolagets projektadministration Agresso QlikView Ekonomiavdelningen Ekonomiskt resultat 2014 PERSONAL Rekrytering/kompetensförsörjning Översyn av vision och affärsidé Arbetsmiljö Ledarskapsutveckling affärsområde elnät Marknaden för affärsområde elnät Statens och Energimarknadsinspektionens påverkan Branschsamverkan Risk- och sårbarhetsanalys Samhällsplanering Budget och investeringsplaner Driftbudget Investeringsplaner och investeringsbudget Projekt 2031 Investeringsarbeten utöver projekt 2031 Övriga investeringar Affärsutveckling affärsområde stadsnät Vision och mission Kärnvärden Produktportfölj och kundsegment Varumärke och position Organisation och processer Budget 2014 BUDGET 2014 Resultaträkning Borås Elnät AB Resultaträkning Affärsområde Elnät Resultaträkning Affärsområde Stadsnät Balansräkning Ekonomiska nyckeltal Finansieringsanalys Investeringar 11 KUNDTJÄNST Organisation på kundtjänst Kontaktvägar för våra kunder Information till våra kunder E-fakturor för privatpersoner och företag Pågående förändring av slutkundsförhållande inom Affärsområde Stadsnät 2 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

51 Vi verkar mitt i en alltmer teknologisk och urbaniserad värld med ett tydligt och väl definierat uppdrag. Världen omkring oss förändras så snabbt att varje människa troligen hinner uppleva flera teknologiska epoker under sin livstid. Vi bygger för framtida generationer med fokus på teknik som är driftsäker, har lång livslängd och som är tillräcklig i sina dimensioner. Behovet av en stabil och miljömässigt hållbar elförsörjning är en självklarhet och kravet när det gäller datakommunikation är numera lika tydligt. Ett offentligt ägande med direkt kontroll över infrastrukturen gagnar kunden på lång sikt. För oss som jobbar med tekniken är den största utmaningen att med en servicemässigt hög nivå följa med samhällets utbyggnad och att uppfylla regeringens formulerade mål, inte minst när det gäller bredband. Vi är stolta över att uträtta affärsmässig samhällsnytta! Håkan Engblom, vd Borås Elnät AB. Borås Elnäts station är första byggnaden på plats vid utbyggnaden av Viared västra, ett område där såväl el som fiber krävs för att företagens etablering ska vara möjlig. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

52 INLEDNING Syfte med verksamhetsplanen Denna handling ska ses som ett övergripande styrdokument för verksamheten samt utgöra ett beslutsunderlag för bolagets styrelse och ägare. Bolagets uppdrag Borås Stad har fastslagit att man ska äga Borås Elnät AB främst för att trygga en viktig infrastruktur för kommuninvånarna. Vårt uppdrag är att säkerställa ett väl fungerande el- och kommunikationsnät i Borås Stad. Det gör vi genom att tillhandahålla en stabil plattform för fri konkurrens på elmarknaden, samt att utveckla konkurrensen på såväl privat- som företagsmarknaden inom datakommunikation. Bolaget ska drivas på affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet och syftet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Övergripande vision och mål 2014 Vi har påbörjat ett omfattande arbete som syftar till att uppdatera företagets långsiktiga vision, formulera vår affärsidé och uppgradera vår målbild. Vi tolkar våra ägardirektiv och omsätter dessa till vad vi ska göra, hur och när. Den vision vi idag arbetar efter är Att främja utvecklingen i Borås Stad genom att tillhandahålla en konkurrenskraftig infrastruktur med en hög leveranssäkerhet för eldistribution och datakommunikation. Våra övergripande mål för verksamheten är: Vi ska fortsätta att utveckla vår personal genom riktade utbildnings- och utvecklingsinsatser inom branschrelaterade ämnesområden men också inom till exempel miljökunskap, ledning/styrning och IT-system. Kombinationen av ett gott ledarskap och engagerade medarbetare driver fram nya lösningar. Det skapar nya möjligheter för ökad produktivitet som långsiktigt stärker bolaget och medarbetarnas utveckling och trivsel. Värdegrund Värderingar är ett viktigt styrmedel för alla medarbetare. De hjälper oss i våra dagliga handlingar, i våra kontakter med kollegor och kunder, samt ger oss en vägledning i vårt beslutsfattande. Med följande värderingar som grund vill vi skapa ett företag som kännetecknas av medarbetarnas motivation och förståelse för varandras olika ansvarsområden. Kunden Vi eftersträvar att med ett vänligt och förtroendegivande bemötande ge våra kunder en hög servicenivå samt, genom kloka drift- och investeringsbeslut, en hög leveranssäkerhet. Medarbetaren Utgångspunkten för vår syn på personalen är en stark tilltro till de anställdas vilja och förmåga att göra ett bra arbete. Uppmuntran Vi strävar efter en kultur där medarbetarna känner en nyfikenhet, vågar ifrågasätta det vedertagna och uppmuntras till ansvarstagande. En kultur där vi delger varandra erkännande. Utmaningar Vi vill hitta de bästa lösningarna för kunderna samt för vår ägare och därigenom överträffa deras förväntningar. Att upprätthålla en leveranssäkerhet som överstiger medelvärdet för de senaste fem årens utfall. En produktivitetsförbättring som ligger högre än branschgenomsnittet. (Källa EI) Ett kundnöjdhetsindex (NKI) som överstiger branschgenomsnittet. (Källa: Svensk energi) Att genom etablering av ett öppet stadsnät ge Borås Stads invånare fler tjänster, större valfrihet och lägre priser inom IT-kommunikation. Att vara en lagspelare med berörda aktörer i Borås Stad. Verksamhet och organisation Elbranschen befinner sig i stark utveckling och är en självklar aktör i samhällsbyggandet, en framtidsbransch som genom våra investeringar skapar jobb och tillväxt. Inom IT-infrastruktur är vi en lika självklar aktör, men med en annan omvärldspåverkan. Uppdraget är dock detsamma att uträtta affärsmässig samhällsnytta. 4 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

53 FOKUSOMRÅDEN 2014 PERSPEKTIV PÅ ELBRANSCHEN Lokala förhållanden Den svenska elbranschen är ett föredöme i ett europeiskt perspektiv. Vi driver på utvecklingen mot ett samhälle som använder en allt större andel koldioxidneutral el. Vi vill ta aktiv del i att skapa goda förutsättningar genom att till exempel stimulera till att elfordon får en infrastruktur, att påverka regelverket så att kunden ska kunna driva mikroproduktion i egen regi samt att alltid vara en god rådgivare i energibesparingsfrågor. Borås Stads starka utveckling kommer att leda till nya bostads- och industriområden samt nya väg- och tågsträckningar. Borås Energi och Miljös uppdrag att bygga ett nytt kraftvärmeverk innebär också en omfattande utbyggnad av nätområdet. Allt sammantaget leder detta till mycket stora investeringar som sannolikt kommer att försämra bolagets lönsamhet, åtminstone på kort sikt. Vi ser dock mycket positivt på att vara en del av expansionen i Borås. En annan faktor som direkt/indirekt styr vår lönsamhet är hur vi upprätthåller vår leveranssäkerhet. Grundpelaren är att bygga rätt tekniska lösningar. Förebyggande underhåll, hög driftkompetens och god beredskap är det som i längden säkerställer vår leveranskvalitet. Slutligen är vår förmåga att utnyttja våra anläggningar bortom den ekonomiska avskrivningstiden mycket viktig för oss. Den kan dock ibland komma i konflikt med samhällsutvecklingen. Ladda Sverige Som en motvikt till den ibland alltför negativa syn på el och elmarknadens aktörer som media förmedlar har Svensk Energi lanserat kampanjen Ladda Sverige. Syftet med kampanjen är att alla medlemsföretag ska se över sin egen kommunikation för att i olika sammanhang lyfta fram elens alla positiva värden och hur den skapar förutsättningar för såväl en hållbar samhällsutveckling som ett tryggt och bekvämt liv för den enskilde. Svensk Energi har genomfört en stor studie där svenskar intervjuades. Resultatet visar att kunskaperna om el och vad el kostar i många fall är bristfälliga. Projektet Ladda Sverige sträcker sig över fem år och målet är att elkunderna år 2017 ska ha förändrat sin attityd till el från att se den som en dyr miljöbov till en prisvärd hjälte. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

54 FORTS. FOKUSOMRÅDEN 2014 Risker i verksamheten Krav från myndigheter Under den närmaste framtiden kommer Borås Elnäts verksamhet sannolikt att behöva förändras för att möta förändringar som just nu diskuteras inom vår bransch. I ett europeiskt perspektiv vill man skapa en större internationell enhetlighet och det innebär nya regelverk och därmed risk för stora förändringar för oss som elnätbolag. Tanken på en gemensam nordisk elmarknad kommer säkert att följas av en europeisk. Tyskland som stänger ned sin kärnkraftproduktion till förmån för intermittent elproduktion måste kunna köpa baskraft utifrån och detta ställer krav på större harmonisering av hela elförsörjningen. Förhandsregleringsmodell Den tidigare efterregleringen, Nätnyttomodellen, är sedan några år nedlagd. Den 1 januari 2012 trädde i stället en ny förhandsregleringsmodell i kraft. Den reglerar vår taxenivå i förväg i stället för i efterhand som var fallet tidigare. En intäktsram över en period på fyra år fastställs och ger ett tak för nätbolagens intäkter. Borås Elnät rapporterade våren 2011 in alla data till Energimarknadsinspektionens system. De uppgifter vi lämnat in skulle enligt förhandsberäkningarna ge en intäktsram i paritet med de förutsättningar som tidigare fanns i den så kallade Nätnyttomodellen. Den i slutet av 2011 meddelade intäktsramen för den första regleringsperioden blev 641 miljoner kronor. Mellanskillnaden upp till den beräknade intäktsramen på 857 miljoner kronor räknat i 2010 års penningvärde fördelas ut över innevarande samt de tre kommande fyraårsperioderna plus två år, alltså totalt över en artonårsperiod. Under perioderna kommer värdet av intäktsramen att indexuppräknas på ett ännu inte helt klarlagt sätt. Detta är nya spelregler som Energimarknadsinspektionen (EI) inte tidigare kommunicerat vilket vi och många andra nätbolag reagerat skarpt emot. Av Sveriges cirka 170 nätbolag har drygt 90 överklagat beslutet via A1 Advokater som Svensk Energi anlitat. Varje bolag överklagar individuellt med advokatbyrån som ombud. Vi har skickat in fullmakt och underlag och också fått bekräftelse på detta. Energimarknadsinspektionen har under förhandlingarna justerat reglerna på vissa mindre punkter till bolagens fördel. Eftersom det fortfarande finns en hel del otydligheter i tolkningen av EIs beslut, bland annat när det gäller användningen av index, kommer vår hantering av budget, tariffer och övriga spörsmål inom Affärsområde Elnät att fortsätta enligt plan. Nordisk slutkundsmarknad De nordiska energiministrarnas vision att öppna hela Norden i en gemensam elmarknad och att kunden därmed fritt ska kunna välja leverantör i hela området är en tanke som bolaget ställer sig bakom. Den svenska regeringen förbereder också beslut och regelverk för att genomföra utvidgningen. Diskussionerna har under 2013 gått vidare och experter menar nu att den ursprungliga tanken att det hela skulle genomföras 2015 är orealistisk. Det är många tekniska och ekonomiska förhållanden som först måste regleras och vissa beslut kan även komma att överklagas och då kommer införandet att dröja ytterligare ett antal år. En kontakt för kunden Det som innebär ett problem är att man också föreslår en ny modell för hur kunden ska faktureras i Supplier Centric Model, SCM. Idag fakturerar nätbolagen sina avgifter för distributionen av el och elhandlaren själva elförbrukningen tillsammans med skatt direkt till kund. Nu menar man att kunden bara ska ha en kontakt och då med elhandlaren. Detta betyder att nätbolagen förlorar kontakten med kunden och därmed möjligheten att med lokalkännedom och engagemang lösa problem som uppstått på ett enkelt sätt. Det uppstår osäkerhet om vart man ska vända sig med felanmälan respektive fakturaproblem. Dessutom är sannolikheten att kunden skulle få färre fakturor liten, då de flesta kommunala aktörer samdebiterar olika nyttigheter lokalt. Sammantaget bedöms utvecklingen gynna marknadens dominerande aktörer på bekostnad av konsumenten. Borås Elnät har anslutit sig till Forum för Gemensam Nordisk Elmarknad. Där har ett sextiotal mindre och medelstora nät- och elhandelsföretag gått samman för att lobbyvägen påverka politikerna i Norden att genomföra den Nordiska marknaden, men utan debiteringsmodellen SCM, som man menar vore förödande för vår svenska marknad. Finland har redan tagit ställning och sagt nej till obligatorisk samfakturering. Man tillämpar i stället en frivillig modell. PERSPEKTIV PÅ STADSNÄT Bakgrund Affärsområde Stadsnät fick i början av 2000-talet uppdraget från ägaren att utveckla en infrastruktur för datakommunikation i Borås Stad. Uppdraget har via skoldatanät och tjänsteleveranser under varumärket Bornet landat i ett väl utbyggt stadsnät med hög kapacitet och fri konkurrens. En kommunikationsplattform har etablerats och kundstocken håller successivt på att migreras över från Bornet till det sedan några år etablerade varumärket SplitVision. 6 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

55 Affärsområdet har genom åren investerat omkring två hundra miljoner kronor i nät och kundanslutningar. Verksamheten genererar sedan ett antal år en stabil avkastning som successivt återbetalar det negativa resultat som naturligt uppstår då en ny infrastruktur byggs upp. Idag återstår endast en liten ackumulerad förlust, den allmänna samhällsvinsten oräknad. Att bygga ut nätet med en högre affärsrisk och lägre marginal har inte varit möjligt enligt bolagets styrdokument. Det är också skälet till att Borås Stad i dagsläget har en lägre anslutningsgrad än många andra svenska städer men de facto ett eget väl fungerande Stadsnät som i hög grad bidrar till att skapa priskonkurrens och därmed kundnytta för företag och invånare. Regeringens bredbandsmål 2020 Sveriges regering har formulerat en målbild för hur de vill se utbyggnad av fibernät de närmaste åren. I Bredbandsstrategi för Sverige fastslås regeringens mål för bredbandsområdet. Dessa är: Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utredningsuppdrag för måluppfyllnad Borås Stad önskar uppnå målen och har under hösten 2013 gett Borås Elnät och Affärsområde Stadsnät i uppdrag att utreda möjligheter och konsekvenser av ett projekt som går ut på att bygga ut fibernätet så att målet kan uppnås under år Utan att föregå utredningen kan man bara konstatera att det kommer att krävas omfattande investeringar då det är mycket kostsamt att förlägga fiberkabel i stadsmiljö med avstängningar, grävning och återställning. Vi hoppas att vi tillsammans med Borås Stad kan hitta en bra modell för att genomföra projektet och att offentligheten därigenom kan behålla kontrollen över en del av stadens fiberinfrastruktur. Affärsområde Stadsnät Porten till allt möjligt Den strategiska övergången från att verka som konkurrensutsatt tjänsteleverantör i eget nät till att fungera som infrastrukturägare och länk mellan kund och leverantör fortsätter. Vi anpassar oss till den allt tydligare trenden inom vår bransch, att driva öppna stadsnät. Vi ser vår roll som infrastrukturägare med uppgift att skapa konkurrens och valfrihet inom datakommunikation. Vi gör därmed samma bedömning som Post- och telestyrelsen och vår egen branschorganisation Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

56 Svenska stadsnätsföreningen. Andra intresseorganisationer som SABO, Hyresgästföreningen samt många tjänsteleverantörer välkomnar denna utveckling. Bornet utgör affärsområdets varumärke som tjänsteleverantör med produkter riktade mot privatmarknaden. Varumärket kommer efter avveckling av privatmarknaden och genomförd övergång till öppet nät att fasas ut. Lönsamheten i det öppna stadsnätet beräknas bli lägre jämfört med nivån i den tidigare affärsmodellen, men samtidigt innebär förändringen bättre förutsättningar för att minska vår affärsrisk över tiden. MILJÖ Miljöledningssystem ISO Vi startade ett miljöprojekt 2009 med sikte på att skapa ett miljöledningssystem som uppfyller alla krav för en miljöcertifiering i enlighet med ISO Vårt mål är att efter ett omfattande förberedelse- och utvecklingsarbete kunna certifiera oss på området i slutet av Avsikten är att skapa ett effektivt verktyg för ett aktivt och levande miljöarbete och därigenom minska vår samlade miljöpåverkan. Efter certifieringen börjar den viktiga processen med ständiga och successiva förbättringar. Miljömål I arbetet ingår bland annat att fastställa miljörelaterade mål för vår verksamhet. Dessa är: 1) Minska bränsleförbrukningen med tio procent per körd kilometer. 2) Öka kunskapen om materialuppbyggnad och miljöskadliga tillsatser i högspänningskablar. 3) Minska antalet kemikalier som används i verksamheten. Åtgärder Vi har under 2013 fastställt vår miljöpolicy där fokus ligger på att utifrån ett miljöperspektiv göra medvetna materialval, välja klimatsmarta resor samt förbättra hanteringen av farligt avfall. Vi har under de senaste åren successivt inventerat verksamheten och, så långt som möjligt, uteslutit miljöpåverkande ämnen och processer. Som exempel kan nämnas ett projekt som innefattat rengöring och renovering av de uppsamlingsbassänger för oljespill som finns under alla transformatorer. Teknisk utrustning med larm för avkänning av oljeförekomst har också installerats. PCB-haltiga transformatoroljor är utbytta och hanterade. 8 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

57 EKONOMI Resultatredovisning Utöver redovisningen av bolagets totala resultat särredovisas de två affärsområdena Elnät och Stadnät. Detta för att leva upp till myndighetskrav på separat ekonomisk rapportering för kärnverksamheten eldistribution. Särredovisningen görs också för att ge möjlighet till att skapa tydliga verksamhetsanpassade målbilder inför en fortsatt utveckling av bolagets båda grenar i fas med omvärldens krav, önskemål och förväntningar. Bolagets gemensamma funktioner för central-, personal-, ekonomi- och kundadministration samt intern IT är också avskilda strukturer ur redovisningssynpunkt. På så sätt kan Affärsområde Stadsnäts nyttjande och köp av dessa tjänster administreras och prissättas på ett marknadsmässigt sätt. Bolagets flytt till nya lokaler och den organisationsutveckling som skett under 2013 liksom förändringar inom övriga beräkningsgrunder föranleder en än mer fördjupad omprövning och uppdatering av principer och modell för särredovisning av affärsområdena. Detta kommer att ske i anslutning till budgetarbetet 2014 inför år Bolagets projektadministration Inför 2014 driftsätts den nya systemmiljön för de initiala stegen i bolagets projektadministration. Denna har utvecklats och testats i olika steg i takt med versionsuppgraderingar under I korthet handlar det om ett automatiserat informationsutbyte mellan affärssystemet Agresso och moduler för nätinformation i systemet dpspatial som följer vid nyuppläggning eller förändring av projekt- och arbetsordrar. Funktionaliteten i den initiala lösningen ska noggrant följas upp under första halvåret 2014, och ytterligare utvecklingsoch justeringsbehov är i någon grad sannolikt att vänta. Agresso Vårt affärssystem Agresso utvecklas löpande och så även bolagets rutiner utifrån de möjligheter som utvecklingen medger. Modulen AT för anläggningsredovisning är det mest aktuella exemplet inför När modulen implementeras och driftsätts i april nästa år, och nödvändiga förändringar av ekonomimodell och rutiner fastställts, kommer redovisningsarbetet runt bolagets anläggningstillgångar och avskrivningskostnader att i hög grad effektiviseras. Motiven bakom det här utvecklingssteget är flera, men inte minst har de nya redovisningsreglerna, K3, varit starkt pådrivande. QlikView Under hösten 2013 har systemplattformen QlikView för business intelligence successivt blivit det primära verktyget för informationsuttag från affärssystemet Agresso. Detta främst för användare utanför ekonomiavdelningen. QlikView gör relevant information från ekonomisystemet enkelt tillgänglig via så kallade Dashboards för respektive budgetansvarig i bolaget. Här finns fördefinierade skräddarsydda rapporter och grafiska illustrationer som underlättar var och ens ekonomiska uppföljning. Inom rapporternas ramar är det enkelt att precisera utsökning av informationen och stegvis söka sig ner till varje enskild transaktion i urvalet. Fortsatt utveckling, om än i den mindre skalan är planerad till 2014 för att svara upp mot mer specifika behov hos budget- och projektansvariga medarbetare i bolaget. Även utökad möjlighet till projektuppföljning i QlikView utifrån såväl affärssystemet Agresso som dpspatial med dess moduler ingår i de planerade utvecklingsåtgärderna under året. Behovet av ett mer kvalificerat och samordnat verktyg för budget- och prognosarbete har vuxit sig allt starkare under ett par års tid. Detta som en konsekvens av bolagets ambitioner att med en stark ekonomi och hög framförhållning svara upp mot de krav och förväntningar som kända och föränderliga omvärldsfaktorer förväntas föra med sig för bolaget och dess båda affärsområden. QlikViews tvillingsystem Qlick- Planner är därför tänkt att testas och utvärderas under första halvåret Ekonomiavdelningen Avdelningens medarbetare kommer under 2014 att delvis förändra sitt arbetssätt. I betydligt större utsträckning och med en tydligare uppdelning av arbetsuppgifterna kommer de att svara för, och kommunicera kring, de båda affärsområdenas och de administrativa stödfunktionernas redovisningsstrukturer. Den tydligare arbetsfördelningen syftar till att budget- och projektansvariga ska ha en mer utpekad kontaktperson vid ekonomiavdelningen för dialog kring ärenden som berör det egna ansvarsområdet. Ett mer definierat och proaktivt ansvar inom avdelningen är ett annat motiv bakom förändringen. Ekonomiskt resultat 2014 Bolaget budgeterar för ett resultat på mkr för 2014 med en nettoomsättning på mkr. Ett större inslag av systemmallar för bland annat tolvmånadersperiodisering och att webbaserade rutiner för moms- och skattedeklarationer ska tas i bruk är andra exempel på planerad utveckling av bolagets redovisningsrutiner under Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

58 personal Personalenhetens uppgift är att strategiskt och operativt stödja verksamheten i det dagliga löpande HR-arbetet och i det strategiska organisationsutvecklingsarbetet. Speciella fokusområden under 2014 är: Rekrytering och kompetensförsörjning Det fortsätter att råda brist på erfarna ingenjörer och montörer inom elområdet vilket innebär svårigheter att rekrytera. Kompetensförsörjningen till affärsområde Stadsnät påverkas också beroende på den specifika tekniska kompetens som krävs, men som relativt få personer har idag. Under 2014 och under ytterligare några år framåt kommer pensionsavgångar, både hos oss och hos kringliggande elnätsföretag i regionen. En strategi för hur vi ska säkra kompetensförsörjningen i framtiden behöver därför utarbetas eftersom erfarna medarbetare inte uteslutande kan ersättas av nyutexaminerade personer. För att locka nya medarbetare men även för att försäkra oss om att nuvarande personal trivs och vill stanna kvar är det viktigt att vi är en attraktiv arbetsgivare. Vi behöver därför kontinuerligt se till att det vi erbjuder är vad både befintliga och nya medarbetare söker på sin arbetsplats. Översyn av vision och affärsidé Borås Elnäts flytt till de nya lokalerna under våren 2013 var en stor och viktig aktivitet för våra medarbetare. För första gången på sextio år finns hela verksamheten samlad i samma fastighet. Som en följd av nystarten i våra nya lokaler, och den omorganisation som skett inom Affärsområde Elnät, ser vi ett behov av att göra en översyn av bolagets vision, affärsidé och värdegrund. Detta arbete inleds efter årsskiftet. Arbetsmiljö För att säkerställa att bolaget i den dagliga verksamheten lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagstiftningen krävs en ständigt pågående process. Riskanalyser av arbetsmoment genomförs kontinuerligt som ett komplement till skyddsronder. Arbetsmiljöfrågor är en stående punkt på agendan vid de arbetsplatsträffar som bolagets olika avdelningar har, oftast en gång per månad. Under punkten Arbetsmiljö går avdelningarna igenom de eventuella handlingsplaner som är upprättade och medarbetarna diskuterar vilka risker som är förknippade med verksamheten. Tillbud och arbetsskador som är anmälda i ENIA (Energibranschens informationssystem för arbetsmiljö) gås också igenom. Genom ENIA har bolaget tillgång till händelser som inträffat även inom andra bolag i branschen. Denna information kan användas såväl vid jämförelser som i det förebyggande arbetet. Personalenkät eller medarbetarundersökning är ett viktigt verktyg för att mäta den psykosociala arbetsmiljön. Senaste undersökningen genomfördes vid början av 2013,strax innan flytten gick till Vinrankan. I början av 2014 genomförs nästa, och vi ser fram emot att ta del av resultatet. Förhoppningen är att samlokaliseringen av all personal under ett tak i kombination med bättre och mer ändamålsenliga lokaler kommer att ytterligare höja betyget på såväl trivsel som informationsflöde och samarbete. Ledarskapsutveckling Ledarskap och ledarskapsutveckling är ständigt i fokus. En prioriterad fråga under 2014 är att ordna utbildning för samtliga personer med underställd personal. Tre nya chefer har rekryterats externt under 2013 och dessutom har omorganisationen inom Affärsområde Elnät inneburit förändringar i gruppledarstrukturen. Ett gott ledarskap är avgörande för både personalens trivsel och företagets utveckling. Det är därför viktigt att samtliga chefer inom företaget har rätt kompetens och en samordnad syn på vision, affärsidé och värdegrund. 10 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

59 kundtjänst OCH MARKNAD Organisation på kundtjänst 2013 har varit ett utmanande år för företagets kundtjänstavdelning. Arbetet med uppgraderingen av företagets affärssystem för kundadministration och fakturering har tagit mycket tid i anspråk i form av tester och utbildning fram till driftsättningen i november Under 2014 behöver avdelningens medarbetare därför huvudsakligen fokusera på att återgå till normala arbetsrutiner. En ny kundtjänstchef tillträder i början av 2014 vilket är ytterligare en anledning till att inga nya projekt utöver de ordinarie arbetsuppgifterna planeras för kommande år. En mindre omorganisation genomfördes under hösten 2013 när en reskontraansvarig rekryterades till kundtjänstavdelningen. På så sätt tillkom en specialistfunktion, vilket underlättar avdelningens framtida arbete. Samarbetsavtal har upphört Vid flytten till Vinrankan avslutades samarbetet med Borås Energi och Miljö där vår kundtjänstpersonal ansvarat för växelfunktion och reception för båda bolagen. I samband med det upphörde en visstidsanställning på kundtjänstavdelningen. Borås Stad sköter numera växelfunktionen för Borås Elnät. Det mångåriga faktureringssamarbetet med Borås Elhandel kvarstår, däremot ansvarar Borås Energi och Miljö för sin egen fakturahantering från och med våren Kontaktvägar för våra kunder Kundtjänstavdelningens primära syfte är att vara tillgänglig för kunderna samtidigt som en omfattande administration och fakturering ska skötas på ett effektivt sätt. Information till våra kunder Utöver den möjlighet till tvåvägskommunikation som kundtjänst erbjuder har vi flera envägskanaler för att informera våra kunder. Idag utnyttjar vi textrader på våra fakturor, vårt nyhetsbrev Upplyst som bifogas våra fakturor med jämna mellanrum, webben samt välkomstbrev till nya kunder. Innehållet utvärderas kontinuerligt för att det ska vara aktuellt, relevant och motsvara mottagarnas behov. Företaget har tre publika webbplatser; Borås Elnät, Bornet och SplitVision Borås Stadsnät. Under de tre första kvartalen 2013 har närmare besök gjorts på de tre hemsidorna. För att ytterligare förbättra vår service via webben planeras för en uppgradering av samtliga webbplatser under I samband med det kommer vi även att förbättra och automatisera informationsflödet i samband med driftstörningar i såväl el- som fibernätet. E-fakturor för privatpersoner och företag Bolagets kundtjänst och vår samarbetspartner Borås Elhandel är aktiva med att erbjuda kunderna att betala sina fakturor elektroniskt. Det är både kostnadseffektivare och mera miljövänligt än att skicka pappersfakturor. I dagsläget är tjugo procent av alla fakturor elektroniska. Antalet ökar hela tiden. Pågående förändring av slutkundsförhållanden inom Affärsområde Stadsnät Arbetet med att växla över kunder från tjänsteleverans via Bornet till det öppna stadsnätet SplitVision pågår fortsatt. Under 2013 har arbetet med migreringen av AB Bostäders lägenhetsbestånd avslutats men fortfarande återstår en del mindre villaområden och bostadsrättsföreningar. Under perioden januari - september 2013 tog kundtjänst emot telefonsamtal. Målet är att alla samtal ska besvaras inom en minut och den genomsnittliga svarstiden var 59 sekunder. Även om målet uppfylldes är resultatet något sämre än året innan. Orsaken är att färre medarbetare på kundtjänst har svarat i telefon eftersom arbetet med uppgraderingen av affärssystemet har tagit mycket tid i anspråk. Antalet personliga besök har minskat sedan flytten från centrala Borås. Vår nya placering ställer stora krav på alternativa kontaktvägar till kundtjänst. Utöver telefon och personliga besök kan våra kunder kommunicera med oss via e-post, en chatfunktion på vår webbplats samt på Facebook. Hög tillgänglighet är viktigt liksom lyhördhet inför hur våra kunder kan och vill ta kontakt med oss. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

60 Affärsområde Elnät Under budgetåret 2013 sjösattes en ny organisation inom Affärsområde Elnät. Omorganisationen innebar att all elverksamhet samlades ihop, i huvudsak genom att utförarverksamheten, Serviceavdelningen, och tidigare Affärsområde Elnät gick samman. Efter nästan ett år med den nya organisationen kan vi konstatera att det blev väldigt bra. Vi har fått ett bättre, tätare och effektivare samarbete runt de investerings- och underhållsarbeten som utförs inom vår elnätsverksamhet liksom en större Vi-anda bland medarbetarna. Men allt blir inte perfekt från början under 2014 kommer vi att fortsätta arbetet med att befästa den nya organisationen och slipa på processer, samarbetsformer och rutiner i och omkring vår verksamhet. Likt tidigare år kan vi även inför 2014 konstatera att elnätsverksamheten är inne i en fortsatt expansiv utbyggnadsperiod. Samhällsutvecklingen medför krav på utbyggnad av elanläggningarna. Nya bostads- och industriområden planeras där elnäten idag inte är utbyggda. Stora planerade kommunala infrastrukturella investeringar som nytt kraftvärmeverk och reningsverk är exempel på projekt där behovet av en förstärkt samverkan bland alla aktörer krävs för att dessa ska kunna genomföras. Långa ledtider för bland annat tillståndsprocessen vid elnätsbyggnation gör att planering och samverkan är och förblir helt avgörande för att projekten ska lyckas. En genomgripande utredning om elförsörjningen av Borås i framtiden har genomförts. Ett resultat av denna är bland annat att upphandlingen av en ny mottagningsstation inom kvarteret Vinrankan har påbörjats. Stationen kommer att förstärka elförsörjningen i de sydvästra delarna av Borås och på sikt ersätta Älvsborgskullens och Kasernvägens stationer. Samverkan med de centrala planeringsorganen inom kommunen har förstärkts ytterligare för att komma vidare i utbyggnadsprocesserna. Det gäller både var större kabelstråk kan dras fram och var nya transformatorstationer kan byggas. Marknaden för affärsområde Elnät Statens och Energimarknadsinspektionens påverkan Eldistribution är genom lagstiftning starkt reglerad. Energimarknadsinspektionen har tagit fram en ny regleringsmodell för elnätsmarkanden, den så kallade Ex Ante-modellen eller förhandsregleringen, som gäller från Tanken är att nätavgifterna fastställs i förväg av nätmyndigheten. Under 2011 lämnades uppgifter in till Energimyndigheten avseende de kommande fyra årens behov av nätinvesteringar och övriga kostnader för att myndigheten ska fastställa ramen för våra nätavgifter. Då Energimarknadsinspektionen i det slutliga förslaget till nätregleringsmodell på ett drastiskt sätt ändrade de ekonomiska förutsättningarna för nätverksamhetens bedrivande, inleddes en juridisk process mot förslaget. Ett stort antal elnätsföretag har överklagat beräkningsmodellen för taxesättningen och i skrivande stund har ännu inget avgörande kommit till stånd i frågan. Branschsamverkan Svensk Energi är bransch- och intresseorganisationen för landets elförsörjningsföretag, (elnät, elhandel och elproduktion). Föreningen är elbranschens samlade röst för att tillvarata medlemmarnas och branschens intressen. En annan uppgift är att vara centrum för kompetensuppbyggnad och informationsspridning, såväl inom som utom branschen. Exempel på branschsamverkan är vårt deltagande i elforskprojekten Underhåll samt Risk- och sårbarhetsanalys. De syftar till att utveckla metoder för effektivare underhåll och för att identifiera den riskexponering som elnätsverksamheten är utsatt för. Vi har även en viss lokal samverkan med de omkringliggande energibolagen Ulricehamns Energi, Sandhult-Sandareds Elektriska samt Östra Kinds Elkraft. Förutom värdet av att träffa och lära känna våra kollegor i närområdet är syftet med nätverket att utbyta erfarenheter, kunskap och information samt att samverka inom olika frågor till exempel upphandlingar, utbildning och beredskap samt maskin- och fordonspool. Under 2013 har vi haft personal uthyrd under kortare tid som en temporär stöttning då andra bolag har haft arbetstoppar. Vi hoppas kunna utveckla detta samarbete ytterligare under För att få en större bredd på utbytet samt för att jämföra oss med fler företag utanför det lokala området så har ett samarbete även inletts med Jönköping Energi Nät AB, Växjö Energi Elnät AB, Halmstads Energi och Miljö Nät AB, Kalmar Energi och C4 Elnät AB. Risk- och sårbarhetsanalys Bolagets totala riskexponering på central nivå kan sammanfattas som en ekonomisk risk som uppkommit på grund av tekniska händelser, vilka i sin tur har lett till avbrott för våra kunder eller att viktiga tekniska/ekonomiska system har satts ur funktion. I enlighet med Energimarknadsinspektionens (EI) föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalys (RSA) vid elnätsföretag genomförs årligen en RSA på affärsområdet. Vid genomgången identifieras de eventuella risker eller brister som finns i våra anläggningar. De risker som identifieras bedöms och 12 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

61 värderas efter hur allvarliga de är och planeras sedan in för åtgärd i vårt övriga investerings- och underhållsarbete. Samhällsplanering Samarbetet och informationsöverföringen mellan bolaget och ansvariga för kommunens samhällsplanering utvecklas ständigt. De erfarenheter som gjorts under senare år visar att samverkan bland de kommunala aktörerna är oerhört viktigt och ger ett allt bättre resultat i form av effektivare planering och genomförande av projekten. Kraven på snabbare processer ökar alltmer samtidigt som ärendena blir mer komplexa. Ökad samverkan mellan aktörerna vid genomförande av infrastrukturprojekt är till stor nytta, inte minst för att därigenom undvika suboptimeringar och förkorta ledtiderna vid genomförande av projekten. Ett sätt att ytterligare förbättra den löpande samverkan som sker mellan kommunens olika aktörer är en fördjupad samordning av hela processflödet från de första planerna i ett projekt, vidare genom planarbetet och de olika tillståndsprocesserna fram till genomförandet. Detta är av extra stor vikt om man ser till de stora utbyggnadsplaner som finns inom kommunen. Utbyggnaden av Viared östra och det nya kraftvärmeverket vid Sobacken samt övriga exploateringar inom staden kommer att kräva stora investeringar inom elnätet. Dessa projekt ska i sin tur samplaneras med de nödvändiga reinvesteringar som ständigt sker inom elnätet. Sammantaget kräver detta en långsiktig, övergripande plan vilken beskrivs senare under Projekt BUDGET OCH INVESTERINGSPLANER Driftbudget De enskilt största kostnaderna utgörs av posterna överliggande nät samt inköp av förlustenergi. Överliggande nät innebär att vi är anslutna till Vattenfalls regionnät och därigenom kan säkerställa elleveranserna till vårt nätområde. Med Vattenfalls prissättning ger detta en total nätavgift på cirka 38 miljoner kronor för Delar av energin levereras också från Borås Energi och Miljös kraftvärmeverk vilket gör att uttaget från överliggande nät kan hållas nere. Förlustenergin används för att täcka de energiförluster som uppkommer genom transformering och distribution av elenergin. Dessa förluster har upphandlats av Borås Elhandel och utgör cirka tre procent av energiomsättningen. Prisnivån för inköp av förlustenergi är för år 2014 cirka 10,5 miljoner kronor. Villaanslutning i Tosseryd. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

62 FORTS. AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Investeringsplaner och investeringsbudget Investeringsbehovet kan delas upp i två huvuddelar. Dels behövs reinvesteringar i elnät och transformatorstationer för att bibehålla elnätets kapacitet och status, och dels krävs nyinvestering på grund av tillkommande belastningsökningar. Därutöver krävs investeringar för att förbättra leveranssäkerheten och därigenom minimera avbrottskostnader. Projekt 2031 långtidsplanering för elförsörjning För att förbereda bolaget för det ökade krav på elförsörjning som en växande stad medför har en nätutredning kallad Projekt 2031 genomförts. Projektets syfte var att analysera försörjningssäkerheten och ta fram en plan för att på sikt ersätta nuvarande 30-kilovoltssystem med en ring av 130-kilovolts kabelledningar och med nya transformatorstationer runt Borås. Utredningen resulterade i en strategi om att bygga en 130-kilovolts ledningsring från Sjöbo via Kyllared, Bergsäter, Kråkered, Sobacken, Vinrankan och vidare mot centrum. Den första länken i denna nya nätstrategi var byggandet av en ny mottagningsstation på Sjöbo vilket skedde under Efter byggandet av den nya mottagningsstationen står nu ett antal större nya projekt på kö där de större redovisas här. Mottagningsstationer Arbete pågår med projektering och upphandling av en ny mottagningsstation på kvarteret Vinrankan. Ytterligare en mottagningsstation är planerad vid Brämhult/Kyllaredsområdet. Här har en inledande förstudie om var mottagningsstationen kan placeras genomförts och samverkan har skett med kommunens planavdelning. Viareds mottagningsstation byggs ut med ett 130-kilovolts ställverk för att kunna ansluta en ny kabelförbindelse mellan Vattenfalls station i Sjömarken och Viared. Det senare för att förbereda utbyggnaden av området Viared östra. Ledningsnät 130 kilovolt Från Brämhult/Kyllared har koncessionsarbetet påbörjats för att bygga en förbindelse via Bergsäter och Kråkered till Vinrankan. För att kunna ansluta det planerade kraftvärmeverket vid Sobacken har arbetet inletts med kabelsträckningen mellan Vinranken och Sobacken. Projekt Sjöbo mottagningsstation, första delen av projekt Planerad station Planerad 130 kv-ledning Befintlig station Befintlig 130 kv-ledning 14 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

63 Investeringsarbeten utöver Projekt 2031 Mottagningsstationer Elanläggningarna i Älvsborgskullens mottagningsstation håller en hög klass efter stora reinvesteringsåtgärder i början av 1990-talet. Renovering av kylsystemet för transformatorerna har skett men utbyte av ventilationssystemet återstår och planeras att utföras under Fördelningsstationer Byte av äldre nollpunktsutrustning och reläsystem för skyddsfunktioner pågår. Då utrustningarna har en hög ålder finns det behov av löpande reinvestering i fördelningsstationerna. Nätstationer Reinvesteringar i nätstationer sker löpande för att upprätthålla person- och leveranssäkerheten. Nätstationer krävs också för att tillgodose tillkommande kunder och kunder som utökar sitt effektbehov. En plan har utarbetats om vilka tekniska lösningar som krävs för att reinvestera i de befintliga anläggningarna. Oftast är byggnaderna i gott skick för de anläggningar som är byggda under 1970-talet. Detta kan innebära att endast ställverksutrustningen för högspänning behöver ersättas vid en kommande reinvestering som en livslängds- och personsäkerhetshöjande åtgärd. Ledningsnät 30 kilovolt Inga investeringar planeras i 30-kilovoltsnätet då detta på lång sikt är planerat att avvecklas. Ledningsnät 0,4 10 kilovolt Ledningsnäten har på motsvarande sätt som transformatorstationer ett reinvesterings- och investeringsbehov för att upprätthålla person- och leveranssäkerheten, samt möta ökade effektbehov. Ett ökat utbyte av äldre klenare ledningar kommer att genomföras i samband med Borås Stads planerade anläggningsprojekt. Övriga investeringar Mätsystem Efter att projektet med att byta alla elmätare genomförts är avsikten att utveckla möjligheten att samköra informationen från mätsystemet med driftkontrollsystemet för att få bättre noggrannhet på informationen om verklig elanvändning i realtid. En förbättring av verifieringen av kvaliteten på elleveransen till kunderna kommer att genomföras. Byte av elmätare. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

64 FORTS. AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT Krav om att nätägare ska kunna leverera mätvärden per timma har ställts av myndigheten under Efter en anpassning av vårt mätsystem under 2013 kan vi nu tillhandahålla timvärden över våra kunders elanvändning. Ett projekt har påbörjats för att byta mätare hos våra högspänningskunder. Bytet genomförs på grund av mätarnas ålder och projektet genomförs under 2013/2014. Verifiering av effektmätare för lågspänning pågår löpande. Dokumentationssystem / Projektsystem Vårt geografiska informationssystem (GIS) har tidigare uppgraderats till en ny databasstruktur. Fortsatt utveckling planeras ske där det finns ideer om att förbättra beräkningsnoggrannheten genom att använda insamlade timvärden. Mätbuss En äldre mätbuss är planerad att bytas ut mot en ny under budgetåret. Ur strategisk synpunkt är den nya bussen mycket värdefull då den har utrustning för att söka fram kabelfel och testa anläggningar med högspänning. Att ha en väl fungerande mätutrustning är helt avgörande för att snabbt kunna få fram var ett kabelfel inträffat. Då längden av 130-kilovoltskablar ökar, är det av stor betydelse att vi även kan mäta fram fel på dessa, vilket vi inte kan med den utrustning vi har idag. Reservkraftaggregat Vi planerar även att förnya ett av våra reservkraftaggregat samt, i samband med detta, även uppgradera till en högre märkeffekt vilken är mer anpassad till dagens effektnivåer. Miljöåtgärder En fortsatt uppföljning och kontroll i vårt elnät sker kontinuerligt när det gäller förekomst av eventuella miljöskadliga ämnen eller verksamhet. En miljöcertifiering enligt ISO av företaget ska vara avslutad innan 2013 års utgång och en programvara för dokumenthantering och ledningssystem (Docpoint) har införskaffats. Programvaran är en förutsättning för certifieringen, men det huvudsakliga syftet är att ytterligare förbättra hanteringen kring viktiga dokument. Under 2014 fortsätter detta arbete för att vi ska kunna certifieras till godkända mätanläggningsprovare. Samverkan med intilliggande elnätsföretag är viktigt. Under 2013 har Borås Elnät bland annat hjälpt Sandhult-Sandareds Elektriska med installationer i Sandared. 16 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

65 Affärsutveckling Inom elnätverksamheten är framtidsutsikterna ganska pressade. Runt hörnet väntar de närmaste åren ett flertal åtgärder som kan påverka resultatet i negativ riktning där osäkerhet runt förhandsregleringen förmodligen är den mest avgörande. Affärspotentialen ligger i möjligheten att driva anläggningar vidare långt efter uppnådd ekonomisk avskrivningstid utan att öka risken för leveransavbrott för kunderna samt att om möjligt utveckla servicesidan. Inkoppling av ny nätstation på Viared västra. Servicegruppen inom Affärsområde Elnät Som tidigare nämnts har vi en ny organisation där Serviceavdelningen numera ingår i Affärsområde Elnät. Servicegruppen, som är det nya namnet, utför utöver investeringsoch underhållsarbeten i elnätet även drift-, underhålls- och investeringsarbeten samt beredskap för Borås stads gatubelysning. Utöver detta ser vi över möjligheterna för att förbättra samarbetet med Affärsområde Stadsnät där målsättningen är att Servicegruppen ska kunna sälja vissa arbeten till AO Stadsnät för att på så sätt hålla ned kostnaderna inom bolaget som helhet. Resultatpåverkande faktorer de närmaste åren Utbyggnad av nya industriområden där omfattande investeringar krävs i infrastrukturen för elförsörjningen. Uppförandet av nya mottagningsstationer. Byggande av nytt kraftvärmeverk vid Sobacken. Myndighetskrav angående avbrottsersättning. Myndighetskrav i den nya förhandsregleringsmodellen. Viktiga delmål i verksamheten 2014 utöver tidigare nämnda investeringar Fortsatt internutbildning och information om vårt elnät samt driftåtgärder i högspänningsnätet. Genomförandet av driftstrategiska investeringar, som uppdelning i mindre nätstationsområden för att minska antalet berörda kunder i samband med störningar. Förstärkning av 10-kilovoltsnätet för att bygga in fast uppkopplad reservkapacitet och därigenom förkorta avbrottstider. Förbättrat samarbete inom och mellan företagets affärsområden. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

66 Affärsområde STADSNÄT För Affärsområde Stadsnät blir 2014 det första året där en stor majoritet av stadsnätets verksamhet bedrivs under varumärket SplitVision. Att företag och hushåll möter namnet SplitVision är synonymt med att kunderna innefattas i den nya affärsmodell som har implementerats under några år. Genom SplitVision erbjuds såväl företag som hushåll tillgång till en öppen och neutral marknadsplats där externa tjänsteleverantörer erbjuder sina tjänster. Stadsnätet har intagit en renodlad infrastruktur/ leverantörsroll och frånträder rollen som tjänsteleverantör. Både företag och privathushåll ställer allt högre krav på kapacitet och kvalitet vilket i flera avseende kommer att påverka stadsnätets verksamhet under Efterfrågan på bra täckning och stabila förbindelser via mobila enheter kommer att fortsätta generera stadsnätsleveranser till mobiloperatörerna. Utvecklingen av play-tjänster på internet i kombination med ett ökande antal uppkopplade enheter i hushållen är de tydligaste drivkrafterna till hushållens efterfrågan. Tillsammans med etableringen av nya områden för näringslivsverksamhet i Borås Stad kommer 2014 medföra en än större efterfrågan på stadsnätets fiberprodukter. Vision och mission Stadsnätsverksamhetens vision Porten till allt möjligt sammanfattar målet med verksamheten i en mening. Stadsnätet vill utgöra porten genom vilken användarna får tillgång till alla tjänster som marknaden erbjuder. Till skillnad från ett nät med tjänster endast från en leverantör utgör inte stadsnätet en begränsning för utbud och konkurrens. Allt möjligt symboliserar även stadsnätets fiberoptiska infrastruktur som, med sin i princip obegränsade kapacitet kommer att kunna bära framtidens tjänster oavsett vad morgondagens boråsare efterfrågar. Stadsnätsverksamhetens mission Tillträde till boråsarna utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag: Att möjliggöra för marknadens olika aktörer att nå sina kunder i Borås och att säkerställa att boråsarna har tillträde till marknadens bästa tjänsteutbud. Kärnvärden De kärnvärden som ligger till grund för stadsnätet i vår mission och vårt arbete mot visionen är tre och utgör de huvudsakliga nycklarna till framgång. Stadsnätet är lokalt och syftar endast till att serva boråsarna. Stadsnätet är oberoende och erbjuder alla tillträde utan en dold agenda. Stadsnätet är framtidsförberett och är genom sin fiberoptiska teknik den säkraste investeringen. Produktportfölj och kundsegment Verksamhetens olika kundsegment och produkterna riktade mot de samma, är de viktigaste faktorerna för en lyckosam utveckling av stadsnätet. Övergripande mål för 2013 är: Stadsnätsverksamhetens priser ska vara marknadsanpassade och ska av kunderna uppfattas som relevanta och aktuella. Verksamheten ska bedriva en effektiv omvärldsbevakning, för att säkerställa att utbudet av produkter väl motsvarar kundernas behov och förväntningar. Verksamheten ska genom ett fortsatt aktivt arbete med marknadsplatsen för hushåll vid utgången av 2014 ha bidragit till att sextio procent av de anslutna hushållen köper tjänster från valfri tjänsteleverantör. Verksamheten ska avsluta bytet av affärsmodell när avvecklingen av egna bredbandstjänster är slutförd vid utgången av Fastighetsägarmarknad Relationen till fastighetsägare är en avgörande nyckel till framgång. Markexploatörer, byggherrar, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och villaägare utgör stadsnätets målgrupper. Erbjudandet till kunderna baseras på verksamhetens kärnvärden, där stadsnätet som en lokalt närvarande partner erbjuder ett oberoende och framtidsförberett alternativ. Stadsnätets erbjudande under varumärket SplitVision befriar fastighetsägaren från ansvar för hushållens mediakonsumtion och för företagens IT-lösningar genom att erbjuda valfrihet för slutkunden. Operatörsmarknad Operatörsmarknaden utgörs av tre kundsegment som alla förvaltar egen infrastruktur i olika former. Nationella operatörer som exempelvis TDC, Telenor och Tele2 opererar i egen internationell och nationell infrastruktur, men är beroende av lokal infrastruktur för att kunna nå hela vägen fram till slutkunden. Lokala IT-bolag som exempelvis Office IT-partner, Evry och Make IT har sin utgångspunkt i Borås och konkurrerar med helhetslösningar genom stadsnätet på den lokala och regionala marknaden. Dessutom finns slutkunder i form av stora företag och organisationer. Svartfiber Produkten svartfiber riktar sig huvudsakligen mot kundsegmentet Nationella operatörer och försäljningen av produkten har under flera år varit framgångsrik. Även Borås Stads olika verksamheter utgör en betydande kund för produkten och försäljningsutvecklingen inför 2014 befinner sig även här i en positiv trend. Genom en nationell samordningsinsats i stadsnätsbranschen under 2012 har en nationell standardisering av svartfiberprodukten införts. Affärsområde Stadsnät kan med en kombinationen av en standardiserad produkt och 18 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

67 lokalkännedom erbjuda köpare av svartfiber en eftertraktad produkt. Standardiseringen medför förutsägbarhet och möjlighet till stordriftsfördelar för nationella kunder. Lokalkännedomen möjliggör resurseffektiv och förutseende byggnation av infrastrukturen vilket genererar lägre kostnader för kunden och för det lokala samhället. Stadsnät Fiber Målgruppen för transmissionsprodukterna med samlingsnamnet Stadsnät Fiber utgörs av såväl nationella operatörer som lokala IT-bolag. Försäljningen av produkten har under flera år varit lyckosam och penetrationen på marknaden är numera mycket hög. Försäljningen av produkterna är stabil och drivs av ett ökat kapacitetsbehov i slutkundsledet, beroende på allt mer komplexa och kapacitetskrävande tjänster. Produktens försäljning påverkas i något högre grad av konjunkturläget än övriga produkter då behovet av ökad kapacitet hos slutkunden ofta sammanfaller med investeringar i IT-system. Likaså är den del av försäljningen som är driven av tillkomsten av nya företag beroende av konjunkturläget. Stadsnätet kommer under 2014 i samverkan med de nationella operatörerna och de lokala IT-bolagen att genomföra en översyn av produktutbud och prissättning för att säkerställa en fortsatt positiv utvecklingen av Stadsnät Fiber. Serverhotellet Berget Verksamhetens anläggning är fortsatt attraktiv som gränssnitt mot såväl nationella operatörer som lokala IT-bolag, där de senare står för en klar majoritet av nyttjandet av anläggningen. Denna huvudnod skapar förutsättningar för att mer effektivt optimera det infrastrukturella arbetet. Motsatsen är flertalet kundunika gränssnitt på olika ställen i staden. Som ett led i denna strävan sänker anläggningen etableringströskeln för tjänsteleverantörer och lokala IT-bolag som vill erbjuda tjänster till näringslivet i Borås. Serverhotellet Berget kan i det avseendet beskrivas som en stadsnätets torghandel, där säljarna delar på kostnader för nödvändig infrastruktur. Tjänsteleverantörsmarknad Ett kundsegment som ökar i betydelse är fristående tjänsteleverantörer. Exempel är internetoperatörer, telefonioperatörer och TV-operatörer. Kundsegmentets karaktär möjliggör normalt inte alternativet att hyra och operera ett eget nät. I stället är de beroende av den sänkta etableringströskeln liksom tillgången till ett öppet stadsnät och en plattform för bredbandstjänster där fastigheter redan är anslutna. Stadsnätets uppgift att verka som ägare och operatör av det öppna stadsnätet, anpassat för flera tjänsteleverantörer via en och samma anslutning, genererar goda förutsättningar för såväl en lyckosam slutkundsförsäljning som för en gynnsam konkurrenssituation kring slutkunden. Nedgrävning av fiber längs Herrljungagatan. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

68 FORTS. AFFÄRSOMRÅDE STADSNÄT Privatmarknad Produkterna som har marknadsförts direkt mot privatmarknaden förväntas vara avvecklade vid utgången av Avvecklingen av verksamheten med egna bredbandstjänster till fastighetsägare och hushåll är redan påbörjad och genomförs primärt genom omförhandling av redan ingångna avtal med fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Målet är att samtliga avtal ersätts med avtal om anslutningar till SplitVisions öppna nät. Organisationen utreder olika handlingsalternativ för avvecklingen av stadnätets kopparbaserade ADSL-produkter mot privathushåll. Avvecklingen kommer att genomföras med respekt för de kunder som idag köper ADSL-produkter. Varumärke och position Antalet kunder som har en relation till varumärket Bornet kommer under 2014 att krympa till noll, vilket medför att varumärket går i graven. Arbetet under 2014 kommer därmed i allt väsentligt att fokusera på varumärket SplitVision. Övergripande målsättningar för arbetet med varumärkesplattformen är: Vid utgången av 2014 ska SplitVision vara väl etablerat bland boråsare och framstå som framträdande gentemot andra alternativ på marknaden. Att Borås Stadsnät är ett öppet nät ska uppfattas som en tydlig skillnad gentemot andra aktörer och lösningar för bredband. Borås stadsnäts position bland marknadens aktörer ska vara tydlig som en möjliggörare för kommunikation, för att bära fram olika tjänster samt som en professionell samarbetspartner med ett högkvalitativt nät. Borås Stadsnät ska förknippas med varumärkets kärnvärden Lokalt, Oberoende och Framtidsförberett. Varumärket SplitVision Kommunikationsplattformen kopplad till varumärket SplitVision är verksamhetens primära verktyg och används sedan 2011 som märkning på verksamhetens produkter, undantaget de produkter som härrör från den tidigare affärsmodellen. SplitVision utgör en effektiv plattform för kommunikation med såväl nationella operatörer som enskilda villaägare. Under 2014 kommer direkta försäljningsaktiviteter mot anslutna hushåll i samarbete med tjänsteleverantörer att prioriteras. Genom anslutningen till det nationella verktyget Stadsnätsfabriken är det möjligt att bli en del av nationella marknadsföringsinsatser. Vid sidan av direkta aktiviteter kommer även bredare kommunikation med avsikt att öka varumärkeskännedomen att vara synlig i olika lokala kommunikationskanaler. Varumärket Bornet Varumärket Bornet utgör affärsområdets varumärke för tjänsteleverantörsprodukterna mot privatmarknaden. Utfasningen av varumärket kommer att slutföras under Organisation och processer Som en konsekvens av bytet av leverantör av kommunikationsoperatörsfunktionalitet, där tidigare plattform ersätts av en ny, kommer ett nytt arbetssätt i vissa delar att utvecklas. Övergripande målsättningar för 2014 är: Anslutning av switchar på Hässleholmen. Verksamheten ska under året och inför budgetprocessen 2014 utarbeta en affärsplan som omfattar perioden Affärsplanen inkluderar även de under 2013 färdigställda planerna för övergripande infrastrukturell strategi samt förvaltandet av stadsnätets nyckelnoder. Verksamheten ska under 2014 genomföra en genomgång av stadsnätets arbete med samförläggning med andra infrastrukturbyggande parter i syfte att genomföra byggnation med så hög effektivitet som möjligt. 20 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

69 Försäljningsfunktion Planering, genomförande och uppföljning av AO Stadsnäts försäljningsinsatser är avgörande i många avseenden. De ekonomiska konsekvenserna av försäljningen i stadsnätet sätter i förlängning ramarna för hela verksamheten. Därtill utgör en strategisk planering av försäljningsinsatserna en möjlighet att understödja en fortsatt effektiv fysisk utbredning och utveckling av stadsnätet. Försäljningsgruppen kommer under 2014 att: Genom omförhandling av existerande avtal avsluta samtliga leveranser av stadsnätets egna tjänster. Genom ett fortsatt aktivt arbete med marknadsplatsen för hushåll vid utgången av 2014 ha bidragit till att 60 procent av de anslutna hushållen köper tjänster från valfri tjänsteleverantör. Genom samverkan med nationella operatörer och lokala IT-bolag genomföra en översyn av produktutbud och prissättning för att säkerställa en fortsatt positiv utvecklingen av Stadsnät Fiber. Planeringsfunktion Planeringsgruppens verksamhet bottnar i ansvaret för både dagens och morgondagens affär. Balansen mellan det dagliga arbetet och de långsikta, strategiska aspekterna av verksamheten präglar tydligt stadsnätets möjligheter till en effektiv utveckling. Planeringsgruppen kommer under 2014 att: Följa upp föregående års insamling av underlag genom att upprätta en schablonberäkningsmodell för nyanslutning av fastigheter baserat på kostnad för anslutning. Driftfunktion Driftgruppens förvaltande av den logiska infrastrukturen utgör ramarna för stadsnätets verksamhet och är en direkt förutsättning för kundupplevd kvalitet. Verksamhetens kostnader kopplade till den logiska infrastrukturen gör att god planering och framförhållning ska prioriteras. Driftgruppen kommer under 2014 att: Genomföra ett byte av plattformen för kommunikationsoperatörsfunktionalitet från nuvarande till en nationellt standardiserad plattform. Extern samverkan Affärsområde Stadsnät är en av parterna i Västlänk. Västlänk är en sammanslutning av arton stadsnätsägare i Västsverige, som genom en gemensam standard kan erbjuda högkapacitetsförbindelser inom stora delar av västra Sverige. Västlänks medlemmar har tillsammans investerat upp emot 1,5 miljarder kronor i nät och har därigenom goda förutsättningar att utveckla nya affärer för medlemmarna. Under 2014 ska affärsområde Stadsnät aktivt söka deltagande i Västlänks beslutande organ och delta i försäljnings- och tekniksamverkan inom Västlänk. Målet är att finna synergieffekter och samordning i marknadsförings- och försäljningsfrågor liksom inom teknikområdet med standardisering och samverkan kring drift, övervakning, inköp och kompetens. Affärsområde Stadsnät är sedan hösten 2007 en del av GREAT. Föreningen består av ett fyrtioital medlemmar och utgörs av exempelvis kommuner, universitet, företag, operatörer och Västra Götalandsregionen. GREATs övergripande mål är att sprida och marknadsföra den utökade Göteborgsregionens status som en ledande region inom IT-infrastruktur. Exempel på Affärsområde Stadsnäts marknadskommunikation under Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

70 FORTS. AFFÄRSOMRÅDE STADSNÄT Kommunal samverkan Väl fungerande kommunal samverkan och identifiering av samordningsvinster är en förutsättning för en fortsatt kostnadseffektiv byggnation av stadsnätet. Affärsområdet ska därför kontinuerligt söka och ta del av kunskap om Borås Stads vision och planering samt olika kommunala verksamheters mål, utvecklingsprojekt och förändringsarbete. Bolaget ska även verka för att stadsnätet och dess möjligheter blir en tydlig och naturlig del av Borås Stads utvecklingsarbete. Borås Stadsnät ska också bistå med resurser och kompetens för Borås Stads samhällsplanering. En informationskampanj riktad till förtroendevalda och tjänstemän inom Borås Stad ska genomföras under Syftet är att öka kunskapen om stadsnätsverksamheten och förbättra förutsättningarna för kommunal samverkan. Budget 2014 Investeringar 2014 Affärsområdets investeringsbudgets kan i huvudsak delas in enligt nedan (i kkr): BUDGET BUDGET BUDGET Fibernät Särskilt samhällsnyttig nätutbyggnad Corenät Övrigt Totalt Investeringsposten särskilt samhällsnyttig nätutbyggnad representerar de investeringar som görs i samverkan med andra infrastrukturbyggande parter i Borås, för att säkra förutsättningarna för en framtida utbredning av fibernätet i Borås Stad. Investeringar av den här typen möjliggör betydligt lägre accesskostnader för anslutande näringsliv och bostadsfastigheter än vad som annars hade varit fallet då ny grävning är nödvändig. När i tiden investeringarna genomförs styrs i huvudsak av faktorer utanför stadsnätets kontroll. Det är ofta fråga om processer där stadsnätet som samförläggande part inte är styrande. Under 2014 förväntas flertalet sedan tidigare framflyttade och kända projekt börja generera investeringar. Byggnationen av riksväg 27 mellan Kråkered och Viared förväntas medföra investeringar i form av förläggning av kanalisation och fiber i storleksordningen 630 kkr under Borås Energi och Miljös projekt Energi- och Miljöcenter (EMC) förväntas under året medföra investeringar på ungefär 600 kkr. Byggnationen av Sjöboleden förväntas medföra investeringar i storleksordningen 400 kkr i samband med förläggning av kanalisation och fiber. Projektet AstaZero i Hällered medför investeringar på cirka 350 kkr. Även elnätets ombyggnation av 30 kv-nätet kommer medföra investeringar på ungefär 400 kkr. Därtill leder exploateringen av industrimark i Viared tillsammans med flera andra infrastrukturprojekt i Borås Stad förberedande investeringar från stadsnätets sida. Investeringsbudgeten innehåller för år 2014 inga poster kopplade till migreringen av AB Bostäders lägenhetsbestånd eftersom denna avslutades under Fortsatt utbyggnation till såväl flerfamiljs- som enfamiljshus i kommunen driver i olika former investeringar vilka är direkt kopplade till enskilda affärer och avtal. Exempelvis kommer byggnationen av höghuset på Kv Nejlikan och nybyggnationen på Söderforsgatan att anslutas till stadsnätet. Även den framgångsrika etableringen av fiberföreningar i Borås Stad förväntas medföra investeringar under Investeringsbudgeten innehåller även poster kopplade till SM-veckan och O-ringen, vilka kommer att arrangeras i Borås Stad under 2014 och Intäkter 2014 De budgeterade intäkterna har följande procentuella fördelning avseende marknad: UTFALL PROGNOS BUDGET Marknadsplatsen Borås Stadsnät 26 % 29 % 27 % Svartfiber 27 % 29 % 30 % Kabel-tv 13 % 11 % 10 % Privat ADSL 12 % 11 % 9 % Triple play 13 % 4 % 2 % Öppet nät 3 % 5 % 11 % Övrigt 6 % 11 % 11 % Totalt (kkr) Då den exakta tidpunkten för avvecklingen av de återstående egna tjänsterna inte är känd är budgeterad intäktsfördelningen för 2014 svår att förutse. En stor majoritet av affärsområdets intäkter kommer oavsett exakt tidpunkt för avveckling att härröra från renodlade infrastrukturella produkter med tonvikt på svartfiber och kapacitetsförbindelser. Intäkter redovisade ovan som öppet nät representerar de relationsavgifter som tjänsteleverantörer betalar för att leverera tjänster till privatpersoner i det öppna nätet. 22 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

71 RESULTATRÄKNING Borås elnät ab Belopp i tusental kronor. UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Rörelsens intäkter Nettoomsättning ) Förändring pågående arbete Aktiverat arbete för egen räkning ) Övriga intäkter ) Summa intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av immaterialla och materialla anläggningstillgångar ) Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändringar avskrivning utöver plan Lämnat koncernbidrag RESULTAT FÖRE SKATT ) Budgeterad nettoomsättning för 2014 inkluderar en höjning av bolagets elnätstariffer på cirka 1,8 % från och med den 1 april. 2) Aktiverat arbete för egen räkning avser det arbete som utförs med egen personal vid investeringar i nya anläggningar och som prissatts till de sammanlagda utgifterna för personal och utgifterna för de övriga interna resurser som erfordras för att bedriva arbetet. 3) Övriga intäkter omfattar till stor del administrativa tjänster åt Borås Energi och Miljö AB respektive Borås Elhandel AB 4) Den kraftigt ökade avskrivningskostnaden 2014 följer på bland annat byggandet av en ny mottagningsstation vid Vinrankan, samt förläggning av högspänningskabel 130 kv mellan mottagningsstationen på Sjöbo och planerad mottagningsstation vid Sobacken. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

72 RESULTATRÄKNING affärsområde elnät Belopp i tusental kronor. UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Rörelsens intäkter Eldistribution ) Anslutningsavgifter Externa entreprenader Övriga externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Drift/underhåll/försäljning och entreprenader Överliggande nät (Distributionsavgift till Vattenfall) Förlustenergi (Kompensation, "spill" i distributionsnät) Myndighetsavgifter (Säkerhet/beredskap/nätövervakning) Kundtjänst/debitering och krav Övriga rörelsekostnader Avskrivning enligt plan på anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster Räntekostnader Summa finansiella poster RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER ) Budgeterade intäkter för eldistribution 2014 inkluderar en höjning av bolagets elnätstariffer på cirka 1,8 % från och med den 1 april. 24 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

73 RESULTATRÄKNING affärsområde stadsnät Belopp i tusental kronor. UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Rörelsens intäkter Kommunikationsnättjänster ) Anslutningsavgifter Övriga externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Drift- och underhåll samt försäljningskostnader Kundtjänst/debitering och krav Övriga rörelsekostnader Avskrivning enligt plan på anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster Räntekostnader Summa finansiella poster RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER ) Budgeterad intäktsnivå omfattar tillväxt för främst hushållsanslutningar till det öppna stadsnätet respektive så kallade svartfibertjänster till företag. Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

74 Balansräkning Borås elnät ab Belopp i tusental kronor. TILLGÅNGAR UTFALL BUDGET PROGNOS BUDGET Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätt Aktiverade utgifter för dataprogram Summa Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Tekniska anläggningar och maskiner Inventarier, verktyg och installationer Summa Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Pågående arbeten Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

75 Belopp i tusental kronor. EGET KAPITAL OCH SKULDER UTFALL BUDGET PROGNOS BUDGET Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (200 aktier) Reservfond Summa Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa Långfristiga skulder Förutbetalda anslutningsavgifter Summa Kortfristiga skulder Koncernkonto Leverantörsskulder Skuld till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa SUMMA TILLGÅNGAR Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

76 ekonomiska Nyckeltal Borås elnät ab Belopp i tusental kronor. UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Resultaträkning Omsättning Resultat före dispositioner och skatt Årets resultat Balansräkning Balansomslutning Obeskattade reserver Eget kapital Övriga nyckeltal Omsättning per anställd Rörelsemarginal, % 1) 18,06 15,7 16,5 16,9 Resultatmarginal, % 2) 15,5 11,6 13,4 12,7 Räntabilitet på totalt kapital, % 3) 4,2 5,0 5,4 5,3 Räntabilitet på eget kapital, % 4) 21,3 13,4 14,2 13,1 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5) 6,3 8,6 9,5 8,4 Kassalikviditet, % 6) 28,0 17, Soliditet, % 7) 24,5 29,4 30,9 29,6 Eget kapital av omsättningen, % 8) 75,9 92,2 91,5 103,2 Tillgångarnas omsättningshastighet, ggr 9) 0,3 0,3 0,3 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 10) -3,7 3,8 5,1 3,9 Skuldränta, % 11) -1,2 1,7 1,4 1,6 Skuldsättningsgrad, % 12) ) Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av omsättningen. 2) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättningen. 3) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balansomslutning. 4) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av genomsnittet av ingående och utgående balans för summa eget kapital plus 78 % av de obeskattade reserverna. 5) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i procent av genomsnittet för summan av ingående och utgående balansomslutning minus icke räntebärande skulder. 6) Omsättningstillgångar minus pågående arbeten i procent av de kortfristiga skulderna. 7) Eget kapital plus 78 % av obeskattade reserver i procent av balansomslutningen. 8) Eget kapital plus 78 % av obeskattade reserver i procent av omsättningen. 9) Omsättning dividerad med balansomslutningen. 10) Resultat efter finansiella intäkter och kostnader plus finansiella kostnader i förhållande till de finansiella kostnaderna. 11) Räntekostnaderna i procent av summa skulder plus 78 % av de obeskattade reserverna. 12) Summa skulder plus 22 % latent skatteskuld av de obeskattade reserverna i förhållande till eget kapital plus 78 % av de obeskattade reserverna. 28 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

77 Finansieringsanalys Borås elnät ab Belopp i tusental kronor. TILLFÖRDA MEDEL UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Internt tillförda medel Rörelseresultat före dispositioner och skatt Avskrivningar som belastar årets resultat Ökning av långfristiga skulder Summa tillförda medel ANVÄNDA MEDEL Investeringar Minskning av långfristiga skulder Koncernbidrag Summa använda medel Förändring av rörelsekapitalet SPECIFIKATION ÖVER RÖRELSEKAPITALETS FÖRÄNDRING Förändring pågående arbeten Förändring kortfristiga fordringar Förändring likvida medel och outnyttjad kreditlimit Summa förändring omsättningstillgångar Förändring kortfristiga skulder Summa rörelsekapitalförändring Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget

78 Investeringar Borås elnät ab Belopp i tusental kronor. UTFALL 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 BUDGET 2014 Viared mottagningsstation Sjöbo mottagningsstation Vinrankan mottagningsstation Sobacken mottagningsstation Övriga mottagningsstationer Elektra fördelningsstation Hultasjön fördelningsstation Övriga fördelningsstationer Nätstationer Högspänningsnät 130 kv ) Högspänningsnät 10 kv Lågspänningsnät 0,4 kv Övriga inventarier och utrustning inklusive ADB-system Summa Affärsområde ELNÄT Optofibernät Övriga inventarier och utrustning inklusive ADB-system Summa Affärsområde STADSNÄT Fastigheten Vinrankan (köpeskilling) Fastigheten Vinrankan (ombyggnad) Fastigheten Vinrankan (äldre transformatorstation) Övriga inventarier och utrustning inklusive ADB-system Summa övriga investeringar TOTALT ) Högspänningsnät 130 kv avser 2014 i näst intill sin helhet kabelförläggning mellan mottagningsstationen på Sjöbo och den planerade mottagningsstationen vid Sobacken. 30 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

79 ett kommunägt företag Borås Elnät AB, Majorsgatan 5, Box 1714, Borås Tel , 32 Borås Elnät AB Verksamhetsplan och budget 2014

80

81

82

83

84

85

86

87

88 VERKSAMHETSPLAN & BUDGET Antagen av styrelsen Borås kommuns Parkerings AB, Stora Kyrkogatan 12, Borås Tel: , Fax: ,

89 Innehållsförteckning 1. Inledning Syftet med handlingen Bolagets uppdrag Övergripande vision och mål Verksamhet Verksamheten på tomtmark Bilplatser för allmän parkering Bilplatser för uthyrning P-avgiften på tomtmark Parkeringsövervakning på tomtmark Planerade anläggningar Viskaholm Mariedal Vulcanus Nornan Kungsbron Parkeringarna vid lasarettet Verksamheten på gatumark Underhåll Teknik Branschsamverkan Personal Friskvård Personalvård Marknadskommunikation Allmänt Webb Kundtjänst Budget Driftsbudget 2014 (sammandrag) Driftsbudget 2014 (Intäkter) Driftsbudget 2014 (Kostnader detalj) Uppskattad driftsbudget Investeringsbudget Budgetkommentarer

90 1. Inledning 1.1. Syftet med handlingen Denna handling ska dels ses som ett övergripande styrdokument för verksamheten men också utgöra ett beslutsunderlag för bolagets styrelse och ägare Bolagets uppdrag Borås Stad har fastslagit att man ska äga Borås kommuns Parkerings AB främst för att utveckla och verka för goda parkeringslösningar i kommunen i samverkan med övrig kommunal planering. Vårt uppdrag är att samla och samordna de operativa verksamheterna inom parkeringsområdet, tillhandahålla attraktiva och lättillgängliga parkeringsanläggningar med beaktande av kommunens mål beträffande trafik och parkering Övergripande vision och mål att främja utvecklingen i Borås Stad genom att tillhandahålla attraktiva parkeringslösningar med god tillgänglighet för boende, arbetande och besökande Övergripande målsättningar Att upprätthålla en smidigt fungerande parkeringsmiljö med balans mellan gatumarksparkering och tomtmarksparkering. Att utveckla Borås parkeringsmiljö med nya parkeringsanläggningar med fokus på begreppen närhet, tillgänglighet och miljö. Att aktivt medverka i den kommunala trafikutvecklingsprocessen. Att i övervakningssammanhang med god serviceanda främja trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. 2. Verksamhet Borås Stad är inne i ett expansivt skede med flera pågående och kommande stadsutvecklingsprojekt. Dessa kommer att påverka stadens befintliga parkeringsstruktur. Flera av projekten kommer direkt eller indirekt att påverka tillgången på parkeringsplatser i city under de närmaste åren. Det innebär att vi redan nu behöver förbereda oss och planera för kommande förändringar när det gäller bolagets resurser och den ekonomisk påverkan detta får för bolaget Verksamheten på tomtmark Parkeringsbolaget äger Nybrons Parkeringshus, Valhall och Brodalsgaraget. Övriga anläggningar arrenderas, främst från Borås Stad. Bolagets personal svarar för tillsyn och dagliga åtgärder i anläggningarna medan större drift- och underhållsarbeten utförs av entreprenörer. Markrenhållningen inklusive snörenhållning utförs till största delen av Servicekontoret och är den största kostnadsposten tillsammans med kostnaderna för markarrende och personal. Under början av 2014 kommer vi att bli av med Asplyckans parkeringsområde till förmån för bostäder. Detta är bara den första av flera markparkeringar som inom några år kan komma att bebyggas i centrala Borås. Exempel på detta är bostäder på Hugin, galleria på Krokshallstorget och Viskaholm, kontor och bostäder på Vitsippan. För att inte city skall utarmas på parkeringsplatser är det nödvändigt att skapa ersättningar när de gamla försvinner. Detta sker företrädesvis genom att uppföra nya P-hus i anslutning till cityringen. 3

91 Bilplatser för allmän parkering Antalet bilplatser för allmän parkering med avgift på bolagets egna parkeringsplatser på tomtmark är ca: fördelade på 48 p-anläggningar. En stor del av bilplatserna ligger i Borås city och utgörs av markparkeringsplatser. Antalet P-hus/P-garage med allmän parkering är 4 st Bilplatser för uthyrning Bilplatser för uthyrning är ca: 500 st och finns på 7 st markparkeringsplatser samt i 3 st P- garage P-avgiften på tomtmark P-avgifterna på tomtmark är oförändrade och varierar från 2 till 10 kr/tim inkl. moms. Av de ca: bilplatserna med avgift upplåts ca: 600 med avgiften 2 kr/tim, 700 med avgiften 4 kr/tim, 800 med avgiften 6 kr/tim, 500 med 8 kr/tim och resterande 600 med 10 kr/tim. Bolaget upplåter fr.o.m ca: 100 bilplatser i P-huset Midas där avgiften bestäms av fastighetsägaren och är för närvarande 15 kr/tim Parkeringsövervakning på tomtmark Parkeringsövervakning på tomtmark kommer liksom hittills att ske med köpta tjänster från bevakningsföretag. Även driften och underhållet av parkeringsanläggningarna på tomtmark förutsätts såsom hittills ske genom köpta tjänster Planerade anläggningar Viskaholm, här planerar Sten & Ström att bygga en galleria med en p-anläggning om 640 p-platser på taket. Som en konsekvens av detta bygge kommer parkeringsplatserna på Krokshallstorget, Krokshall, Viskaholm, Posthuset och en del gatuparkeringsplatser att försvinna. Nettoökningen av parkeringsplatser kommer att bli 520 st vilket kommer att täcka det behov området kommer att få med den nya gallerian. Byggstart för gallerian planeras till Mariedal, i den här delen av centrum är det brist på p-platser. Ett p-hus på denna plats skulle ge ett välbehövligt tillskott av p-platser till området. I nuläget planeras för ett P-hus med ca: 400 p-platser vilket ger ett tillskott på ca: 300 p-platser. Byggstart beräknas till år Vulcanus, idag en markparkeringsplats för hyrplatser. Här planerar vi att uppföra ett P- hus för ca: 240 parkeringsplatser. Detta P-hus är ämnat att uppföras som ett led i den förtätning och utveckling som sker i området. Byggstart beräknas till Nornan, en logistiskt sett utmärkt plats att bygga ett p-däck på. Här finns idag en markparkeringsanläggning med 54 p-platser. Ett p-däck på denna plats skulle kunna rymma ca:170 p-platser. Det täcker det bortfall av allmänna p-platser som kommer när Asplyckan och Hugin försvinner för att bereda plats för bostäder Kungsbron, i samband med ett planerat införandet av boendeparkering på nedre Norrmalm kommer behovet av p-platser nära Högskolan att öka. Vi planerar då att bygga ett p-däck över nuvarande markparkering vilket skulle ge ett tillskott på 89 p- platser. Byggstart beräknas till Parkeringarna vid lasarettet. Det pågår nu diskussioner med Landstinget angående parkeringarna vid sjukhusområdet. Parkeringsvolymen är omfattande med nära

92 platser på ett större antal markområden och några parkeringshus. Kommer vi i mål med denna affär kommer det att påverka bolagets verksamhet. Vi kommer att behöva genomföra viss nyrekrytering och eventuellt även utöka våra lokaler för att klara ett så stort tillskott till vår verksamhet. Ekonomiskt kommer det att innebära en ökning av omsättningen med ca: 30% Verksamheten på gatumark Tekniska förvaltningen har det övergripande ansvaret för parkeringsverksamheten på gatumark. Parkeringsbolagets roll är utförarens enligt kommunfullmäktigebeslut och har bl.a. ansvaret för övervakning av gatuparkering i hela Borås kommun. Parkeringsbolaget äger biljettautomaterna på gatumarken och ansvarar för drift och avgiftsupptagningen. Fr.o.m. hösten 2007 utför bolaget tillkommande arbetsuppgifter åt Tekniska förvaltningen i form av försäljning av boendeparkeringsbiljetter. Fr.o.m. år 2004 regleras samarbetet med Tekniska förvaltningen på följande ekonomiska sätt. Parkeringsintäkterna på gatumark går efter bolagets uppräkning av dessa direkt in på konto hos Tekniska förvaltningen. Likaledes går intäkterna från felparkeringsavgifter på gatumarken till Tekniska förvaltningen via Transportstyrelsen. Parkeringsbolaget debiterar Tekniska förvaltningen sina kostnader för arbetet med gatuparkeringen enligt ett årligen överenskommet belopp som tas upp i bolagets årsbudget. Parkeringsintäkterna från gatumark beräknas år 2014 uppgå till ca: 11,8 Mkr. Tillsammans med intäkterna från felparkeringsavgifter kan Tekniska förvaltningens intäkter från Parkeringsbolagets arbete uppskattas till ca: 17,8 Mkr år Ersättningen för parkeringsbolagets arbete 2014 är ca: 7,8 Mkr Underhåll Bolagets anläggningar håller generellt sett en god standard. Vi arbetar systematiskt med underhåll av anläggningarna för att tillhandahålla god parkeringsstandard för våra kunder. Planerade underhåll under 2014 är belysningsanläggningarna i Nybrons P-hus och i Valhallgaraget, måla parkeringsrutor på flera anläggningar och i övrigt löpande underhålla anläggningarna Teknik SMS-betalning: SMS-betalning fortsätter att växa som betalningsmedel. Denna betalform är nu uppe i 7% på tomtmark och tar andelar från myntbetalningarna. SMS används både för timparkering, månadstillstånd och för boendeparkering. Med denna betalningsform kan vi även erbjuda efterskottsbetalning till våra kunder. Betalnings-APP: Under 2013 har vi infört en betalnings-app för smartphones som ett komplement till SMS-betalning. Detta betalningsförfarande har ytterligare förenklat och snabbat upp betalningarna. Myntbetalning: Under 2016 planerar Riksbanken att införa nya mynt för att ersätta dagens mynt. Nuvarande mynt planeras upphöra som betalningsmedel under Samtidigt ser vi dels att betalningen med mynt minskar till förmån för kortbetalningar och telefonbetalningar, dels att kostnaderna för hantering av mynt ökar. Detta gör att vi måste börja fundera på konsekvenserna av att på sikt upphöra med mynt som betalningsmedel i våra betalautomater. Parkeringsledningssystem: Vi upphandlar ett ramavtal för att kunna avropa ett P- ledningssystem under några års tid. Detta för att vi skall gå i takt med de planerade förändringarna i vägvisningssystemet som kommer att genomföras framgent. De första tavlorna skall vara etablerade

93 Övervakningskameror på Krokshallsberget: Vi har sedan ett antal år tillbaka haft kameraövervakning på Krokshallsberget. Detta har varit bra för beläggningen med den ökade tryggheten som kameraövervakningen medför. Nu har befintliga kameror tjänat ut sitt syfte och vi kommer under året att byta ut dom mot nya moderna digitala kameror med betydligt bättre upplösning än vad nuvarande kameror har. Laddplatser: Under 2013 har vi etablerat 2 st laddplatser för elbilar i Nybrons P-hus. Under 2014 kommer vi att följa efterfrågan noga och etablera fler laddplatser om vi kan se någon efterfrågan Branschsamverkan Bolaget är medlem i branschorganisationen Svepark. Detta ger oss möjlighet att hålla oss uppdaterade på verksamhetsnära frågor och ger oss möjlighet att ta del av ett naturligt branschrelaterat nätverk. Den information och erfarenhet vi kan få ta del av inom ramen för detta nätverk är av betydelse för bolagets utveckling. Vi kommer under 2014 fortsätta att delta i branschorganets verksamhet. 3. Personal 3.1. Friskvård Alla medarbetare kan genom sin livsstil och sitt deltagande i olika friskvårdsaktiviteter påverka sin egen psykiska och fysiska hälsa positivt. Bolaget ska aktivt uppmuntra medarbetarna att delta i hälsobefrämjande aktiviteter. Genom vår företagshälsovård arbetar vi med såväl förebyggande som med arbetsrelaterad hälsovård. Målet med friskvården är att förebygga ohälsa och sjukskrivningar Personalvård Genom att främja utvecklingen av arbetsplatsen och medarbetarens arbetsuppgifter förbättras våra möjligheter att öka trivseln på arbetsplatsen. 4. Marknadskommunikation 4.1. Allmänt Bolaget satsar på välskyltade lättillgängliga parkeringsanläggningar. Anläggningarnas läge och standard är det som i första hand bidrar till god beläggning Webb Bolagets hemsida är en viktig informationsbärare tillsammans med vår WEB-APP för smartphones. Appen underlättar för den som surfar in på vår hemsida med sin telefon. Man får automatiskt ett mobilanpassat gränssnitt utan att behöva ladda ner och installera appen. Den information vi har på hemsidan är nu ännu mer lättillgänglig för våra kunder Kundtjänst Bolaget har en centralt belägen och lättillgänglig kundtjänst med generösa öppettider, både vad gäller telefon- och besökstider. 6

94 5. Budget 5.1 Driftsbudget år 2014 Sammandrag (Tkr) Bokslut Budget Prognos Budget INTÄKTER KOSTNADER Varor Arbete Lokaler Bilar Energikostnader markparkering Fastighetskostnader Leasing handdatorer Förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Telefon, datakommunikationer, porto Marknadsföring Resekostn. och övriga försäljningskostn Förvaltningskostnader Övriga tjänster och kostnader Summa Kostnader AVSKRIVNINGAR RÖRELSERESULTAT FINANSNETTO RESULTAT FÖRE BOK- SLUTSDISP. OCH SKATT

95 5.2 Driftsbudget år 2014 Bokslut Budget Prognos Budget INTÄKTER Parkeringsavgifter P-tillstånd Hyror, kontrakt Kontrollavgifter P-övervakning, avtal Övriga intäkter P-tillstånd, internt Hyror, kontrakt internt P-övervakn avtal internt Övriga intäkter internt Summa

96 5.3 Driftsbudget år 2014 Kostnader (Tkr) Bokslut Budget Prognos Budget KOSTNADER Varor Markarrende Renhållning P-övervakn. säkerh.överv P-biljetter Mynträkning Övrigt Summa Arbete Löner Traktamenten,reseräkn Arbetsgivaravgifter Löneskatt Pensionskostnader m m Utbildning Konferens Övrigt Summa Lokaler Bilar Energikostnader markparkering Fastighetskostnader Belysning Vatten och avlopp Fjärrvärme Renhållning Underhåll Fastighetsskatt Övrigt Summa Leasing handdatorer Förbrukningsmaterial Arbetskläder Förbruknings- och kontorsmat Dataprogram Summa

97 Reparationer och underhåll Markparkering, underhåll Biljettautometer Övrigt Summa Telefon, datakomm. Porto Marknadsföring Resekostn och övr försäljningskostn. Resor, hotell Representation Inkasso Summa Förvaltningskostnader Styrelsearvoden Revision Övriga förvaltningskostn Summa Övriga tjänster och kostnader Konsultarvode Bankavgifter Övrigt Summa Summa driftskostnader (exkl avskrivningar) 10

98 5.4 Uppskattad driftsbudget (Tkr) Intäkter Bokslut Budget Prognos Budget Uppskattad budget P-avgifter,P-tillstånd Hyror, kontrakt P-överv. avtal Kontrollavgifter Övriga intäkter Summa Kostnader Varor Arbete Lokaler Bilar Energikostnader markparkering Fastighetskostnader Leasing handdatorer Förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Telefon, datakommunikationer, porto Marknadsföring Resekostn. och övriga försäljningskostn Förvaltningskostnader Övriga tjänster och kostnader Summa Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före bokslutsdisp. och skatt

99 5.5 Investeringsbudget (Tkr) Belysning Nybrogaraget år Belysning Valhall år P-ledningssystem år Kameraövervakn. Krokshall år Beläggning Nybrogaraget år 2st Biljettautomater år Kungsbron P-däck år Vulcanus P-däck år Summa

100 5.6 BUDGETKOMMENTARER Driftsbudget 2014 Allmänt om verksamheten och dess utveckling Parkeringsbolaget ser som sin största uppgift att vara aktiv i stadsbyggnadsprocessen med olika typer av parkeringslösningar. Detta har hittills kunnat ske utan ägartillskott och de budgeterade investeringarna under perioden beräknas också kunna ske utan ett ägartillskott. Bolaget har personal och utrustning för verksamheten på såväl bolagets egna p-anläggningar på tomtmark som på gatumark där bolaget utför övervakningstjänster åt Tekniska förvaltningen. Parkeringsbolaget arbetar med i princip all Borås Stads operationella verksamhet på avgiftsbelagda parkeringsplatser på tomt- och gatumark. Beräknade parkeringsintäkter år 2013 Tekniska förvaltningen P-avgifter, gatumark 11,8 Mkr Felparkeringsavgifter 6,0 Mkr 17,8 Mkr Parkeringsbolaget P-avgifter 14,8 Mkr Tillstånd 4,3 Mkr Hyror 2,4 Mkr Kontrollavgifter 1,0 Mkr Övriga intäkter (exkl. ers från Tekn.förv.) 0,9 Mkr 23,4 Mkr Totalt 41,2 Mkr Tekniska förvaltningen ersätter Parkeringsbolaget med 7,7 Mkr under 2013 för dessa tjänster. Rörelseintäkter P-avgifter I följande sammanställning visas intäkternas utveckling de senaste åren. Tomt Gata S:a Tkr Tkr Tkr Tkr (prognos) Gatuintäkterna går efter Parkeringsbolagets insamling direkt till Tekniska förvaltningen och ligger utanför bolagets ekonomiredovisning. Någon avgiftshöjning för 2014 är inte planerad. Asplyckans parkering planeras att bebyggas under 2014 och detta medför ett intäktsbortfall med 650 tkr. Parkeringstillstånd Försäljningen av antalet p-tillstånd väntas ligga på samma nivå som under

101 P-hyror Alla hyrplatser är i princip uthyrda. Under 2013 har 59 platser på Vulcanus försvunnit pga att det nu är en byggarbetsplats och under 2015 beräknas 44 platser på Annelund försvinna när AB Bostäder börjar bygga på kv. Vitsippan. Övriga intäkter Bolaget utför tomtmarksövervakning åt bl.a. flera av stadens förvaltningar och gatumarksövervakning åt en grannkommun. Ersättning från Tekniska förvaltningen för bolagets gatuövervakning ingår under övriga intäkter internt och blir efter överenskommelse 7,8 Mkr år Rörelsekostnader De jämförelser som görs i de följande kommentarerna avser budget 2014 i förhållande till beräknat utfall 2013 om inget annat anges. Varor Markarrende, renhållning och övervakning beräknas bli något lägre p g a att vi från 2013 inte har någon ronderad övervakning i P-husen då kameraövervakning är installerad. Arbete Kostnaden för arbete beräknas öka med 2,2%. Lokaler Kostnaderna avser kontorslokalernas hyra och städning. Bilar Bolaget har 4st leasade fordon från Servicekontoret. Energikostnader för markparkering Detta är energikostnad för biljettautomater och belysning på tomtmark. Förbrukningsmaterial Dessa kostnader beräknas bli oförändrade under Reparationer och underhåll Planerade underhållskostnader för 2014 är elanslutningar för belysningar,ordningställande av Teaterparkeringen, sprickor i Valhall, asfaltsarbeten på vissa markparkeringar och målning av parkeringsrutor. Telefon, datakommunikationer och porto Dessa kostnader beräknas bli något lägre än 2013 p g a inga nya mobiltelefoner planeras köpas under Marknadsföring Bolaget har en fortsatt hög målsättning i marknadsföringen av parkering i Borås city. Liksom tidigare år kommer den att prioritera information om tillgänglighet i city. Aktiviteterna sker ofta i samverkan med förvaltningarna i Borås Stad och med marknadsbolaget Mitt i Borås. 14

102 Resekostnader och övriga försäljningskostnader Dessa kostnader förväntas bli i stort sett oförändrade jämfört med Förvaltningskostnader Kostnaderna för revision beräknas bli något högre p g a nya redovisningskrav. Övriga tjänster och kostnader Kortbetalningarna tros komma att öka och detta medför ökade kostnader för bankavgifter och även kostnaderna för konsultationer beräknas öka p g a nya projekt. Avskrivningar Ny belysning I Nybrogaraget och Valhall beräknas öka avskrivningarna med 130 tkr, P- ledningssystem med 600 tkr, ny kameraövervakning på Krokshallsberget 30 tkr, ny beläggning i Nybrogaraget 70 tkr och 2 nya p-automater 28 tkr. Räntor Bolaget har 2st bundna swapar; 5 Mkr till 3,28% och 15 Mkr till 3,79%. När p-däcket på Kungsbron är byggt kommer Parkeringsbolaget att uppfylla Kommunfullmäktiges krav om 50/50-regeln. Kreditlimit Bolaget har idag en kreditlimit om 45 Mkr som vi idag inte har utnyttjat men kommer att behöva den under 2014 när vi bygger p-däcket på Kungsbron och med tanke på de diskussioner som pågår med SÄS. Uppskattad driftsbudget Mkr Intäkter Förlorade platser såsom Asplyckan och Hugin medför ett intäktsbortfall om 1,4 Mkr, tillkommande p-plats är Kungsbrons nya p-däck och detta beräknas ge tillskott om 0,3 Mkr. Under 2016 löper det tillfälliga bygglovet ut för Bangården och detta skulle ge ett intäktsbortfall om 0,3 Mkr. Kostnader Kostnaderna förutom avskrivningar och räntor förväntas i stort sett vara oförändrade förutom årliga kostnads och löneutvecklingar. Avskrivningarna och räntor beräknas öka med ca 4,2 Mkr när p-däcken på Kungsbron och Vulcanus är klara. Investeringar P-däck på Kungsbron 20 Mkr och Vulcanus 48 Mkr. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2015 beräknas resultatet minska med 2 Mkr p g a ökade kostnader för räntor och avskrivningar och även ett visst intäktsbortfall p g a förlorade p-områden, 2016 när Vulcanus är fördigbyggt beräknas ett +/- noll resultat. 15

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120 Budget 2014 BSTF AB

121 1. NULÄGESBESKRIVNING Bolagets uppgift, i korta ordalag, är att Vara en servicefunktion för verksamheterna i huset. Marknadsföra och skapa PR för Textile Fashion Center, berätta om dess innehåll och aktiviteter som sker i huset. Skapa en organisation för att utveckla, stödja samt stödja och samt skapa förutsättningar för verksamheterna på Textile Fashion Center. Initiera gemensamma projekt och stimulera så centrets olika delar samverkar. 2. VISION & MISSION Vår vision, den övergripande ledstjärnan, är: tillsammans skapar vi framtiden. Med denna vision vill vi öka engagemang, motivation, stolthet och självsäkerhet hos alla verksamheter och människor i huset, oavsett man är entreprenör, forskare eller student. Vår mission är svaret på varför våra medarbetare går till arbetet varje dag. En drivkraft för oss alla: Våga göra drömmar till verklighet. 3. VERKSAMHET 3.1. Allmänytor, möteslokaler och s.k. Gula Zonen Under 2013 har mycket fokus varit kring de fysiska lokalerna i Textile Fashion Center. Inflyttning i huset har skett i två etapper, den första i augusti och den andra i november. Vid slutet av 2013 kommer samtliga verksamheter vara på plats. Under 2013 har ett koncept för Textile Fashion Centers gemensamma utrymmen samt möteslokaler tagits fram. Alla möteslokaler och hörsalar är utrustade med toppmodern teknik. Besökare kan koppla upp sig på ett trådlöst nätverk som är öppet för alla. Det finns också en unik infrastruktur kring IT som tillhandahåller låssystem, fastighetsövervakning och ett tekniskt gränssnitt mot alla hyresgäster för att möta deras krav på prestanda 3.2. Service Service till hyresgäster har utarbetats under året och vi tillhandahåller bland annat en bemannad reception vardagar 8-16 samt erbjuder följande tjänster; besöksmottagning, trådlöst nätverk (och support för detta), post, utskrift och kopiering, lokalbokningar för hela huset, säkerhet och rondering, support och felanmälanstjänst, information till besökare och hyresgäster.

122 3.3. Marknadsföring En grund för att marknadsföring av Textile Fashion Center är utformad, en varumärkesplattform är under utveckling som ska ligga till grund för all kommunikation. En grafisk identitet är framtagen i samråd med övriga verksamheter. Varumärket Textile Fashion Center är ett övergripande varumärke som ska stödja verksamheternas egna kommunikation. En gemensam hemsida är utvecklad, och denna sköts och uppdateras av BSTF för att visa det som händer i huset. Kommunikation i sociala medier är påbörjad. Man kan kommunicera med oss på facebook, twitter, instagram, youtube samt pinterest. Textile Fashion Center kommer skicka ut nyhetsbrev regelbundet för att berätta vad som sker inom huset och detta kan innehålla såväl nyheter som aktiviteter Samverkan och utveckling En stor uppgift för BSTF är att vara aktiv i samverkan i huset samt utvecklingsfrågor för att få de synergier som eftersträvas genom den samlokalisering av verksamheter som nu sker. Hur utvecklingen av BSTF och denna samverkan ska ta form är i dagsläget inte framarbetat, utan ett kvarstående uppdrag att utveckla under RESULTATBUDGET Förslag till resultatbudget för 2014 redovisas i bilaga 1 BSTF:s nettoomsättning beräknas uppgå till tkr och de totala intäkterna till tkr. Resultatet efter finansiella poster beräknas uppgå till tkr. 5. BALANSBUDGET Förslag till balansbudget för 2014 redovisas i bilaga 2. Total balansomslutning uppgår till tkr. Eget kapital har i förslaget påverkats av erhållet koncernbidrag eller annan erhållen förlusttäckning.

123 Bilaga 1 BSTF AB Resultatbudget 2014 Belopp i tkr. Prognos Budget Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga intäkter S:a intäkter Rörelsens kostnader Externa kostnader Personalkostnader S:a externa kostnader Avskrivningar S:a avskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 0 Räntekostnader S:a finansiella intäkter o kostnader Resultat efter finansiella poster Resultatet avses att täckas genom koncernbidrag eller annan förlusttäckning

124 Bilaga 2 BSTF AB Balansbudget 2014 Prognos Budget Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

125 Inkommen e-post Diarium Kommunstyrelsen Inkommen e-post Från: Martin Jakobsson/BKMAN Skickat: :14:18 Till: Kommunstyrelsen Kopia: Ärende: Vb: Tillägg BSTF Budget 2014 Hej tillägg till BSTF:s budget. Var god lägg in i budgetärendet. Med vänlig hälsning Martin Jakobsson Finanschef Borås Stad - Ekonomistyrning - Stadskansliet Stadshuset, Kungsgatan Borås martin.jakobsson@boras.se tel , mobil Webplats: boras.se Vidarebefordrat av Martin Jakobsson/BKMAN på : Från: Annica Berg <annica@textilefashioncenter.se> Till: Martin Jakobsson <martin.jakobsson@boras.se> Datum: :39 Ärende: Tillägg BSTF Budget 2014 Tillägg till budget för BSTF, angående kreditlimit: Bolaget önskar för 2014 en limit på Borås Stads koncernkonto på 10 mnkr. Detta behövs för att täcka budgeterat resultat samt planerade investeringar. Med vänlig hälsning, Annica Berg tf VD BSTF AB Textile Fashion Center MOBIL BESÖK Skaraborgsvägen 3 A PO Box 8000 SE Borås

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137 Samtliga belopp i tkr Bokslut 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Intäkter Övriga rörelseintäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Uppskjuten skatteskuld Resultat Investeringar under perioden

138 AB Bostäders verksamhetsplan för AB Bostäders roll i staden AB Bostäder i Borås fortsätter att vara en viktig aktör för Borås Stad och dess utveckling. Under detta år har 107 lägenheter färdigställts i kvarteret Solrosen. Inflyttning har skett vid fyra olika tidpunkter och samtliga lägenheter var uthyrda till inflyttningsdagarna. AB Bostäder fortsätter även att bidra till bättre förutsättningar för Högskolan i Borås. Till höstterminen i år hade vi 94 studentlägenheter klara för inflyttning på Simonsland. Även här var alla uthyrda och vid årsskiftet kommer ytterligare 66 studentlägenheter bli färdigställda. Vi har även till dessa haft stor efterfrågan och räknar med att dessa är uthyrda till inflyttningsdagen. AB Bostäder är den enda aktören som bygger hyresrätter i Borås för närvarande. Med stadens befolkningsökning och framtida behov, behövs det ytterligare hyresrätter i attraktiva lägen. Vi håller på med nyproduktion i Trandared på den tidigare fotbollsplanen Södervallen. De 42 lägenheterna kommer att vara inflyttningsklara till sommaren Uthyrningen har börjat och vi har i dagsläget hyrt ut drygt hälften av bostäderna. En stor del av Borås stads befolkningsökning hamnar hos oss. Trycket på fler bostäder ökar och vi ser att befolkningen ökar mer i våra områden än genomsnittet i Borås. Nyproduktionen av hyresrätter ska förhoppningsvis skapa flyttkedjor, så att både fler kan komma ut på bostadsmarknaden men även att trångboddheten i vissa stadsdelar kan minskas. Nya redovisningsregler För 2014 gäller nya redovisningsregler för vår del, vi ska följa något som kallas K3. En effekt det får, är att det vi tidigare har kallat för underhåll, i framtiden är antingen reparationer eller investeringar. Det som blir investeringar är det, som antingen ersätter tidigare gjorda investeringar, exempelvis byte av takpapp, eller standardhöjande åtgärder. De nya redovisningsreglerna innebär att våra byggnaders avskrivningsunderlag ska delas upp i olika komponenter. Vi har under detta år ägnat mycket tid till att definiera vilka olika komponenter vi ska arbeta med, att därefter delar upp byggnadernas restvärden i olika komponenter och att analysera vad de nya reglerna får för effekt på kommande resultaträkningar. AB Bostäder har historiskt sett inte gjort tillräckliga avskrivningar på sina byggnader. Det innebär vid övergången till det nya regelverket, att våra restvärden är högre än vad byggnadens livslängd indikerar. De nya reglerna innebär inte att utrymmet till underhåll (reparationer) eller investeringar ökar. Med våra för höga restvärden kan det innebära att de nya reglerna minskar vårt utrymme. 1

139 Underhåll Bolaget har under hela 2000-talet haft en ambition att öka fastighetsunderhållet. År 1999 gjorde vi underhåll för 38,5 mkr och i år 2013 räknar vi med att vårt underhåll kommer att uppgå till drygt 92 mkr. För nästa år har vi tagit upp knappt 80 mkr i planerade reparationer, det som vi tidigare år betraktat som underhåll. Vi har i budgeten med avskrivningar på investeringar, som ersätter äldre komponenter, och standardhöjande åtgärder. Inför detta år fick vi en hyreshöjning på 1,63 procent. Vi har ändå haft en underhållsbudget på 90 mkr. En kall vinter innebar att våra uppvärmningskostnader hittills i år ligger över budget. Det innebär att vi inte har kunnat avsätta mer till underhåll under året. Förändrad organisation Vi har under detta år arbetat med att förändra vår organisation. Vi har skapat en stor avdelning, boendeservice, som vi delar in i fyra geografiska områden med varsin områdeschef. Till varje område knyter vi bovärdar, skötselpersonal samt reparatörer och snickare. En kundserviceenhet innehållande uthyrning, felanmälansmottagning och besiktningspersonalen har skapats på samma avdelning. I september i år invigde vi vår nya bobutik. I samband med att en lokal i gatuplaner i samma byggnad som vårt huvudkontor blev ledig, valde vi att flytta vår uthyrning till denna lokal. Vi har på detta sätt fått en modern bobutik i gatuplanet med bättre tillgänglighet och bättre skyltläge. Framtida hot Bolagets underhållsbehov ökar kraftigt på grund av stora ansamlade underhållsbehov i fastighetsbeståndet. Badrum, stammar, tak och fasader kräver stora underhållsinsatser för att säkerställa fastigheternas fortsatta brukbara skick. Prognoser pekar på att räntekostnaderna de närmaste åren blir relativt låga, vilket ger ökade möjligheter till underhåll. Vår planerade nybyggnation kan ses både positivt och negativt. Vi tror att den leder till att stärka Borås och attrahera fler att flytta till Borås. Vi ser också att det innebär en stor påfrestning av vår ekonomi. Det kommer att påverka våra möjligheter att de närmaste åren redovisa goda resultat och det kan också leda till att vår soliditet försämras. En förstärkning av vår balansräkning och på sikt också av vår resultaträkning är önskvärt. Utveckling av fastighetsbeståndet Nyproduktion av bostäder Vi är igång med byggnationen på Södervallen. Uthyrningen till inflyttning i juni och augusti har påbörjats. Drygt hälften av lägenheterna är redan uthyrda. Under 2013 har vi tecknat avtal med Harry Sjögren AB om samarbete kring byggnationen i kvarteret Vitsippan. Harry Sjögren kommer att stå för lokaldelen medan vi fortsätter att arbeta 2

140 med bostadsdelen. Under 2014 kommer förmodligen förutsättningarna för en byggnation att vara klara. Omvandling av lokaler till lägenheter Under detta år har vi tillfört 20 nya lägenheter i befintligt bestånd, då tidigare lokaler har omvandlats till lägenheter. Dessa lägenheter finns på Sjöbo, Trandared och Tullen. Vi håller med att iordningsställa ytterligare sju bostäder på Norrby efter det tidigare kommundelskontoret. Inflyttning där beräknas ske vid årsskiftet. Under 2104 bygger vi nio nya lägenheter på Vejlegatan på Göta. Även där har tidigare kommundelen hyrt och även annan kommunal verksamhet. Vi kommer också under 2014 arbeta med att förändra två punkthus på Tunnlandsgatan till nya och attraktiva lägenheter. I båda dessa hus har vi eller har haft studentboenden, som inte längre uppfattas som attraktiva av studenterna. Vi har också haft svårt att hålla en tillräckligt bra standard på detta boende. Studentbostäder Styrelsen har gett ledning i uppdrag att i Spinnaren utreda och projektera för studentboende. I dag hyr flera föreningar lokaler i huset, men det pågår en process där staden erbjuder dessa föreningar i lokaler på annat håll. Beslut om vilken byggnad som ska användas till föreningarna har ännu inte tagits och vi avvaktar det beskedet. Bostäder anpassade för äldre Vi har under detta år tecknat avtal med Stadsdel Norr om trygghetsboende i kvarteret Duvan. Vi för samtal med Stadsdel Väst om att göra likadant med Spinnaren på Norrby. I stadsdel Öst har vi ännu inte hittat ett färdigt förslag till trygghetsboende. Fiber till alla lägenheter Vi avslutade under 2013 utbyggnad av fiber till alla lägenheter. Fiberanslutningen innebär att hyresgästerna i dessa lägenheter nu kan välja billigt och snabb bredbandsanslutning samt IPtelefoni och IP-tv. Vi kommer under 2014 att utreda och förhoppningsvis besluta om hur vi ska erbjuda det bästa alternativet för IP-tv. Prioriterade uppgifter under 2014 Vi har under 2013 tagit fram en vision 2025 för AB Bostäder. Visionen bygger på Borås Stads vision för Vi har även tagit fram gemensamma värderingar i företaget. Vi kommer under 2014 arbeta med att hålla dessa värderingar aktuella och att de ska uppfattas vara naturliga. Vi kommer att i vår planering och våra beslut om olika styrdokument se till att dessa även följer vår vision. Vi har inget certifierat kvalitetsledningssystem. Vi har under 2013 inventerat hela vårt bestånd och utemiljöer, för att under 2014 arbeta med ett eget kvalitetsuppföljningssystem. 3

141 Planering AB Bostäder har en ambition att för åren 2015 och 2016 att skapa ett sådant ekonomiskt utrymme, så att utrymmet för planerade reparationer, underhåll, inte försämras. De senaste årens nyproduktion ger inte några överskott de första åren. Vi räknar med att det tar mellan sju och tio år innan vi når positiva resultat för respektive nyproduktion. Detta innebär att vi de närmaste åren kommer att ha svårt att nå resultat som stärker företagets ekonomi. Vi har under flera år fått ganska låga hyreshöjningar. Vi har vissa kostnader som stiger mer än vad hyresintäkterna ökar. Detta innebär att vi kommer att tvingas se över och analysera våra kostnader ännu mer de närmaste åren. Vi kommer att fortsätta att investera i standardhöjningar i samband med badrumsrenoveringar. Vi kommer att successivt byta ut gamla lägenhetsdörrar till säkerhetsdörrar och vi kommer då att installera fastighetsboxar istället för brevinkast i lägenhetsdörrarna. Vi kommer att studera möjligheterna till ytterligare nyproduktion i Borås. Vi är intresserade av att vara med och utveckla regementsstaden. Vi är också öppna för byggnation i andra delar av staden, om det finns lämplig mark. En förutsättning för fortsatt nyproduktion är att vi har en resultaträkning som tål detta liksom att vi behöver en balansräkning som är stark nog att finansiera nyproduktionen. AB Bostäder i Borås Sven Liljegren Vd 4

142 Sven Liljegren, 033/ Kommunstyrelsen Borås Stad Ansökan om kreditlimit m m för år 2013 i koncernbanken AB Bostäder ansöker om en oförändrad kreditlimit på 350 mkr för år Behovet av fortsatt hög limit beror på våra fortsatta investeringar i nyproduktion i nyproduktion på Södervallen och slutdelen av Simonsland. Under 2014 påbörjar vi rivning och nybyggnad på Rydsgatan i Brämhult. Vi kommer att fortsätta bygga om flera lokaler till lägenheter i vårt befintliga bestånd. Vi kommer under året att återkomma till internbanken med förslag på nya lån, som ska lyftas av checkräkningskrediten. Vi har ett externt lån hos Handelsbanken som förfaller i februari Det är vårt sista externa lån och uppgår till drygt 40 mkr. Lånet ska i februari överföras till internbanken. Finanspolicy Vi har under året haft möjlighet att räntebindningen för högst 65 % av vår låneskuld får förfalla inom tre månader. Styrelsen tog i slutet av 2011 ett beslut som innebär att högst 40 % av räntan får förfalla inom ett år och att resterande 60 % efter ett år. Styrelsen har gett ledningen ett riskmandat som innebär att upptill 65 % kan förfalla inom ett år och så lite som 20 %. Vi redovisar regelbundet till styrelsen låneportföljen och räntespridningen. Vi föreslår att AB Bostäder får fortsätta att avvika från Borås Stads finansregler för att anpassa denna till marknadens finansiella förutsättningar. Det innebär att låneskulden skall vara fördelad så att högst 65 % av skulden förfaller inom tre månader. I denna ingår checkräkningskrediten. Hälften av resterande låneskuld skall förfalla inom tre år, den andra hälften skall förfalla senare än tre år. Med vänlig hälsning Sven Liljegren VD Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Orgnr Box 407 Österlånggatan Borås Ett kommunalt bolag Säte i Borås

143 Verksamhetsplan & budget 2014 Fristadbostäder AB Med flerårsprognos t o m 2016 FRISTAD Kjell-Ove Sethson

144 Fristadbostäder AB Verksamhetsplan & budget 2014 sid 2 (9) Innehållsförteckning: Sid Verksamhetsplan 3 Investeringar, förbättringar o underhåll 3 Nyproduktion 3 Kvalitets- o miljöarbete 3 Framtid 3 Ekonomi 3 Lån, limit 3 Prognos Förutsättningar prognos 4 Sammandrag 5 Resultaträkning 6 Balansräkning 7 Driftnyckeltal 8 Finansiella nyckeltal 9 I:\Ekonomi\verksamhetsplan\VP, bu-14, pr15-16\verksamhetsplan & budget 2014.doc FRISTADBOSTÄDER AB STORA VÄGEN 46 BOX FRISTAD TEL info@fribo.nu Ett kommunalt bolag i Borås

145 Fristadbostäder AB Verksamhetsplan & budget 2014 sid 3 (9) Verksamhetsplan Investeringar, förbättringar och underhåll Underhållsmässigt löper det planerade inre underhållet på, med fortsatt målsättning att upprätthålla en jämn nivå i vårt lägenhetsbestånd till hyresgästernas belåtenhet. Under 2013 har vi genomfört ett fönsterbyte på samtliga 6 bostadsfastigheter i Borgstena. Med moderna fönster med hög energiprestanda hoppas vi på bättre komfort och lägre energiförbrukning. Några stycken badrumsrenoveringar har genomförts sett över hela beståndet, men det är många som står i tur och förhoppningen är att kunna beta av detta under de kommande åren. Nyproduktion Avseende nybyggnation i Sparsör föreligger ännu ej detaljplan. Vi har fortsatt intresse av projektet, men vi avvaktar SBFs fortsatta arbetet med detaljplanen innan ytterligare resurser avsätts i ärendet. Vi visar även intresse för ytterligare projekt i den östra delen av Fristad, som kan komma att aktualiseras under kommande period, beroende på detaljplanearbete. På Åsbovägen i centrala Fristad byggs det nu för fullt. Byggstarten skedde i april 2013 och inflyttning i det första huset är planerad till december Hus nummer två förväntas stå klart en bit in i Det blir sammanlagt 44 lägenheter jämt fördelat på de två husen. Det finns i skrivande stund 26 st skarpa ansökningar, och det utan att det lagts särskilt mycket krut på marknadsföringen, så vi hyser goda förhoppningar om att ha samtliga lägenheter uthyrda i god tid före första inflyttning. Kvalitets- och miljöarbete Vårt miljöledningssystem är reviderat av SP och vi har fortsatt en certifiering enligt ISO Arbetet med att implementera ett verksamhetssystem i bolaget fortgår. Framtid Vi känner både på kort och på lång sikt tillförsikt inför framtiden med få vakanser. Genom aktivt deltagande i näringslivet på olika sätt vill vi vara med och medverka till att Fristad förblir en tillväxtort. Ett rikt näringsliv och hög service ger nöjda kommundelsinvånare vilket i förlängningen skapar ett brett underlag för bostadsbolaget. Ekonomi Bifogar till denna verksamhetsplan en prognos för bolagets ekonomiska utveckling fram t o m år Prognosen innehåller bokslut 2012, prognos för 2013, budget för 2014 samt plan för Denna bygger på ett antal antagande, vilka sammanfattas på sidan FÖRUTSÄTTNINGAR - prognos. Hyrorna för 2014 kommer att fastläggas definitivt vid hyresförhandlingar, som kommer att hållas under perioden oktober-december Lån/limit Beträffande befintliga lån är dessa placerad på längre sikt via internbanken. Under andra hälften av 2014 kommer vi sannolikt att behöva höja limiten från nuvarande 138 miljoner med anledning av nyproduktionen på Åsbovägen. I:\Ekonomi\verksamhetsplan\VP, bu-14, pr15-16\verksamhetsplan & budget 2014.doc FRISTADBOSTÄDER AB STORA VÄGEN 46 BOX FRISTAD TEL info@fribo.nu Ett kommunalt bolag i Borås

146 FÖRUTSÄTTNINGAR - prognos Vår plan avser en flerårsprognos med en nybyggnation om sammanlagt 44 lägenheter. Förutsättningar för planen: - År 12 avspeglar vårt senaste bokslut och ligger till grund för budget/prognos år 13 samt plan Nybyggnation med inflyttning i 22 lgh 1/ och 22 st 1/ Siffror från marknadsvärdering gjord under 2013 införda. Följande antaganden är gjorda i övrigt; INTÄKTER 1. Hyror bostäder höjs med 3,5 % per år. 2. Hyror lokaler höjs med 2 % per år. 3. Övriga hyresintäkter (garage, p- platser) höjs med 2 % per år. 4. Övriga intäkter förutsätts öka med 2 % per år. 5. Hyror nyproduktion 1462:-/m2 BOA 2014 och KOSTNADER 1. Värme höjs med 4 % per år. 2. VA höjs med 5,5 % 2014 och därefter 3 % per år. 3. El höjs med 2 % per år. 4. Övriga poster höjs med 2-2,5 % årligen. INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR 1. Investering i befintliga byggnader sätts till 2000 kkr. för 2013, därefter 1500 kkr. för 2014, 1800 kkr. för 2015 och 2800 kkr. för Investering i maskiner och inventarier sätts till 500 kkr. per år. 3. Investering nyproduktion sätts till kkr. 2013, kkr och kkr Avskrivningar tillkommer med 2 % för byggnader, 5 % för markanläggningar o 20 % för maskiner och inventarier. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 1. Räntekostnaden är avhängig av vår genomsnittsränta som sätts till ca 3,5 % inklusive borgensavgift för Räntekostnad nyproduktion sätts till 3,5 %. Våra amorteringar anges med hänsyn till vårt behov av rörelsekapital. NEDSKRIVNING - SKATTER. 1. Betald bolagsskatt sätts till 22 % per år under perioden. 2. Uppskjuten skattefordran om 2014 kkr löses ut med anledning av övergång till K2 som redovisningssystem. ÖVRIGT Balanslikviditeten är satt till 50. I:\Ekonomi\verksamhetsplan\VP, bu-14, pr15-16\anteckningar doc