Framtidens lärande, i dagens skola?

Transkript

1 Rapport 2010:1 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 1

2

3 Förord Alltför många ungdomar väljer tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik. Detta trots att dagens unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt. Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden är intresserade av ämnena, men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem. Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att de tappar intresset. En av Teknikdelegationens grundläggande åsikter är att det inte är fel på ungdomarna. Ungdomarnas val beror av värderingar och attityder i den värld de lever i och inte minst av den undervisning de ges. I utbildningssystemet finns idag behov av att utveckla och förbättra elevers möjligheter till lärande. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) borde i detta arbete vara ett självklart verktyg för att utveckla pedagogiken, men tyvärr är det alltför sällan så. Visst köps datorer in till skolorna, men arbetet stannar där, vid punktinsatser. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp taget från nationell strategisk nivå, via skolhuvudmän till lokal skolnivå, för att utveckla kompetens, system och metoder för användning av IKT. Forskningsöversikten utgår från ett antal aktuella forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Den lyfter fram de faktorer som visat sig ha störst betydelse för ett fungerande arbete med IKT i skolan. Översikten har tagits fram i samarbete med Torbjörn Skarin, IToch analysföretaget Metamatrix. Stockholm Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 3

4

5 Innehåll Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund...8 Kort om Teknikdelegationens uppdrag...9 Kort om e-skills Week Beskrivning av forskningsöversikten Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor Olika synsätt kring IKT i skolan Utmaningar med att värdera effekten av IKT på elevens utveckling Vad säger aktuell forskning inom området?...18 Comparative Analysis of Policies for ICT in Education...19 Comparative international evidence on the impact of digital technologies on learning outcomes...19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning Harnessing Technology Review Is technology use related to educational performance?...21 ICT in science teaching...21 ICT use and Educational Performance in Korea...21 ITU monitor The impact of digital technology Utmaningar för framtidens skola Referenslista Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 5

6 1. Sammanfattning Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversiktens fokus har varit på studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter av IKT-relaterade satsningar i skolan på elevernas utveckling. Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på. Syftet med forskningsöversikten är att fungera som ett kunskapsunderlag och en bas för diskussionen vid ett seminarium kring IKT och skola, i samband med e-skills Week Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg på ett genomtänkt sätt. Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige bör arbeta med mer fokuserat. 6 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

7 Utveckla en svensk nationell vision Utan den ledning som en nationell strategi ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå. Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter Vi saknar i Sverige nationella storskaliga studier och forskning när det gäller de mätbara effekterna av IKT-användningen på elevers inlärning och utveckling. Vi behöver därför initiera större studier inom detta område, för att få tillgång till ett bredare evidensbaserat forskningsresultat. Tillgång och användning av en dator hemma viktigt Idag saknas det en gemensam insikt om betydelsen av en god tillgång till datorer för eleverna. Vi bör i Sverige arbeta för att öka elevernas tillgång till datorer i skolan samt på deras fritid, som ett sätt att utjämna den digitala och sociala klyftan. Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt En kommunal strategi med tydliga mål som bygger på den nationella visionen och strategin tydliggör att IKT är ett viktigt verktyg som främjar utbildning och lärande. En strategi sätter upp ramarna och vägleder skolorna i deras lokala utvecklingsarbete. Satsa på kompetensutveckling Endast god tillgång till datorer räcker inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera lärarnas kompetensbehov och sätta av tillräcklig tid och resurser för kompetensutveckling. Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med IKT-användning har större effekt på eleverna och deras utveckling av färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande. Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 7

8 2. Bakgrund 8 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

9 e-skills Week 2010 är en EU-kampanj som startade i november 2009 och har sin höjdpunkt under första veckan i mars Kampanjen ska öka medvetenheten om vikten av e-kompetens och den växande efterfrågan på kvalificerad IKT-kompetens i hela Europa. Inom ramen för e-skills Week kampanjen kommer Teknikdelegationen och Almega/IT & Telekom-företagen i slutet av februari 2010 att genomföra ett seminarium kring IT i skolan. Teknikdelegationen är en statlig utredning som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Syfte och målet med detta seminarium är att lyfta upp behovet av e-kompetenta medborgare, att öka intresset för tekniska utbildningar och yrken och att skapa en gemensam bild av möjligheter och utmaningar för skolans arbete med IKT. Vid seminariet diskuterar berörda aktörer och beslutfattare frågan om hur man möter dessa möjligheter och utmaningar. Som ett kunskapsunderlag har denna internationella forskningsöversikt kring IKT och skola tagits fram. Kort om Teknikdelegationens uppdrag För att Sverige ska bibehålla en hög konkurrenskraft på den alltmer globaliserade marknaden måste svensk teknik och industriproduktion ligga i framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga är på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. Sverige har ett utbildningssystem som ger individer goda möjligheter att välja och bedriva studier inom naturvetenskap och teknik på olika nivåer. Intresset för sådana studier har under många år varit förhållandevis gott i Sverige jämfört med andra länder. Nu tycks dock trenden vända. Intresset för högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar har minskat de senaste fem åren samtidigt som undersökningar visar att svenska 15-åringar har ett svagt intresse för områdena. Nationella såväl som internationella utvärderingar visar dessutom att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap försämras. Flera nationella insatser, både statliga initiativ och initiativ från andra aktörer har genomförts eller pågår i Sverige för att öka intresset och stärka kvaliteten i undervisningen inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Fortsatta insatser är nödvändiga därför tillsatte regeringen Teknikdelegationen. Genom att arbeta utåtriktat i form av arbetsgrupper, seminarier och anordnande av kampanjer och workshops så vill Teknikdelegationen skapa debatt och väcka förslag kring hur man både på kort och lång sikt löser frågorna. Teknikdelegationens arbete beräknas pågå fram till den 30 april 2010 då betänkandet ska överlämnas till högskole- och forskningsministern. Kort om e-skills Week 2010 En viktig fråga för kampanjen e-skills Week 2010 är att väcka ungas intresse för IT och locka fler att söka till högre IKTstudier för att möta industrins framtida behov av kvalificerad kompetens. IT & Telekomföretagen inom Almega är värd för EU-kampanjen i Sverige. För att kunna genomföra planerade aktiviteter finns ett flertal intressenter och aktörer med i projektet. IT & Telekomföretagen kommer tillsammans med dessa aktörer bland annat att genomföra ett antal aktiviteter. Det handlar bland annat om skolbesök på gymnasier i hela Sverige Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 9

10 av representanter från IT-företag. Flera skoltävlingar som vänder sig till gymnasiet kommer att arrangeras inom ramen för kampanjen. Som tidigare nämns genomförs ett seminarium med titeln IT som verktyg för elevers utveckling i skolan utmaningar och möjligheter. På uppdrag av den europeiska kommissionen har de två nätverken DIGITAL- EUROPE och European Schoolnet fått uppdraget att genomföra denna e-kompetens kampanj i Europa. DIGITAL EUROPE är ett nätverk av nationella branschorganisationer och företag inom IT- och telekombranschen och European Schoolnet (det så kallade europeiska skoldatanätet) är en nätverksorganisation med 31 utbildningsdepartement och en rad skolmyndigheter och skolor som medlemmar runt om i Europa. IT & Telekomföretagen inom Almega har sedan länge drivit frågan om långsiktig kompetensförsörjning för IT & Telekombranschen genom projektet VäljIT. Den svenska kampanjen VäljIT blir därför en del av e-skills Week. Beskrivning av forskningsöversikten Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversikten har inte som ambition att vara fullständig, utan behandlar ett urval av intressanta studier och forskningsresultat inom området. Det som specifikt har tagits fram är rapporter och studier som har undersökt sambandet mellan IT-relaterade satsningar/projekt i skolan och elevers resultat och utveckling. De delar av elevers utveckling som varit särskilt intressanta är utveckling av betygsnivåer, ökad motivation/engagemang, utvecklad social kompetens och e-kompetens samt utvecklat nätverkande/samverkan mellan elever kopplat till dessa insatser. Forskningsöversiktens fokus har varit på studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter på elevernas utveckling. Särskilt intressant för Teknikdelegationen är att lyfta fram de faktorer som påverkar elevers möjligheter att inhämta de egenskaper och kompetenser som de behöver för fortsatta studier eller för sitt yrkesliv. I analysen av dessa studier och rapporter har särskilt lyfts fram de faktorer som spelar en viktig roll. Inventeringen och analysen är i huvudsak avgränsad till 1) studier i jämförbara länder, 2) studier och rapporter kring elever i grundskolan och gymnasium samt 3) publicerade rapporter efter 2007 på de nordiska språken samt engelska. När det gäller benämningen av teknologi så används flera olika uttryck i denna forskningsöversikt. Uttrycket IKT används normalt inom den svenska utbildningssektorn som ett sammanfattande begrepp för Informations- och kommunikationsteknologi. Men även benämningen IT (Informationsteknologi) används, t.ex. i Skolverkets rapporter och benämningen ICT (Information and Communication Technology) är ett begrepp som används internationellt. När det står IT så inkluderar detta även den kommunikativa delen, dvs. det motsvarar uttrycket IKT. 10 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

11

12 3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor 12 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

13 Skolverket genomförde under hösten 2008 en större enkätundersökning kring IKTtillgång och IKT-användning i svenska kommuner. Undersökningen omfattade både skolledare/rektorer och lärare i skolorna. Denna enkätundersökning 1 var resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag avseende kartläggning av IKT i svenska skolor. För att fördjupa innehållet i denna enkätundersökning har Skolverket och föreningen Datorn i Utbildningen/DIU under våren 2009 givit uppdrag till en kompletterande studie 2 i form av telefonintervjuer med en handfull kommuner. Denna kompletterande studie hade som syfte att ge en något djupare bild av de möjligheter och de utmaningar som kommunerna såg kopplat till användandet av IKT i skolan. En underliggande fråga var om det fanns några skillnader inom olika kommuner, och vad dessa skillnader bestod utav. Skolverkets nationella undersökning visade att det fanns ett stort behov av investeringar i IT-utrustning och ITverktyg i de kommunala skolorna. Cirka 50 procent av dessa skolor hade ett ganska stort behov och drygt 25 procent hade ett mycket stort behov av investeringar i IT. Var fjärde lärare hade tillgång till en egen dator i skolan, och resten av lärarna uppgav att de hade tillgång till en delad dator i skolan. Elevernas tillgång till datorer i skolan varierade mellan de olika verksamhetsformerna där tillgången var större på gymnasieskolan än på grundskolan och även på fristående jämfört med kommunala skolor. I genomsnitt gick det 1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor och 2,5 elever per dator i kommunala gymnasieskolor. Motsvarande siffror för grundskolan var 4,5 elever per dator i fristående och 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor. Den kompletterande studien visade dock att det fanns stora skillnader avseende tillgången på datorer mellan skolorna i olika kommuner. Den nationella undersökningen visade att endast cirka 55 procent av de tillfrågade kommunerna hade en plan för införskaffning av IT-utrustning. Cirka 25 procent av dessa kommuner hade ej någon plan, och i cirka 20 procent av kommunerna visste rektorn inte om någon plan fanns. På skolnivå hade endast cirka 30 procent av skolorna en egen IT-plan. Av de skolor som har en egen IT-plan så inkluderade majoriteten av dessa planer områdena tekniska frågor/utrustningsstandard samt kompetens hos pedagoger och elever. De flesta lärare använde IT i såväl pedagogiska som administrativa syften. Det var dock endast cirka hälften av lärarna på grund- och gymnasieskolan som angav att de använde en dator på lektionstid varje vecka. Lärarnas bedömning av sin egen ITkompetens skilde sig något åt mellan de olika verksamhetsformerna. Omkring två tredjedelar av lärarna på gymnasieskolan och vuxenutbildningen bedömde att de var ganska eller mycket bra på IT, medan andelen var något lägre för personal på grundskola och förskola. När det gäller kunskap om IT som pedagogiskt verktyg upplevde dock cirka varannan grundskolelärare att de behövde ytterligare kompetensutveckling och fortbildning. När det gäller rektorernas behov av kompetensutveckling för att kunna främja IT som pedagogiskt verktyg så upplevde en tredjedel att de hade ett mycket stort eller ganska stort behov av egen utveckling. Ungefär hälften av rektorerna upplevde att de hade ett ganska litet eller mycket litet behov av egen kompetensutveckling. En aspekt av IT i den pedagogiska verksamheten är hur förskolepersonal och lärare resonerar kring användandet av IT och hur man värderar verktygen i det egna arbetet. Bland gymnasielärarna svarade endast sex av tio lärare att IT är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel i den egna undervisningen. Bland förskolepersonal och grundskolelärare var andelen mindre än hälften. Endast omkring fyra av tio grund- och gymnasielärare bedömde att användningen av IT i den egna undervisningen i stor utsträckning ökade elevernas motivation och stimulerade inlärningsprocessen, något färre att det utvecklade elevernas IT-kompetens och möjligheter att lösa problem. Många av lärarna ansåg att IT i stor utsträckning underlättade för eleverna att hitta information medan en mindre del ansåg att det utvecklade elevernas samarbetsförmåga. Lärarna fick även svara på om de bedömde att IT underlättade deras möjligheter att anpassa undervisningen till elevernas olika behov. Endast omkring fyra av tio lärare på grund- och gymnasieskolan ansåg att IT underlättade anpassningen i stor utsträckning. Tillgång till teknisk utrustning var en faktor som kunde påverka i vilken utsträckning och på vilket sätt IT användes på skolorna och förskolorna. Framförallt uppgav grundskolelärarna att de begränsades av skolans utrustning och bland lärarna på de kommunala grundskolorna angav närmare hälften att de i stor utsträckning begränsades av den utrustning som fanns tillgänglig. 1 Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. 2 Skarin, 2009, Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och föreningen Datorn i utbildningen. Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 13

14 4. Olika synsätt kring IKT i skolan 14 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

15 I en tid där IKT i en allt högre grad präglar samhället, är det nödvändigt att analysera vad detta innebär för synen på bildning, kraven på baskunskaper och villkoren för lärande. Skolan som institution har lång tradition av att genomföra kunskapsuppdraget, men det är traditioner som utmanats och förändrats på senare år. Från att skolan ursprungligen var en verksamhet där lärare muntligt förmedlade kunskaper som eleverna förväntades memorera och tillägna sig har skolan utvecklat metoder och teknik som lett till att elever alltmer är aktiva i sin lärprocess. Den traditionella formen av lärarledd undervisning håller nu på förändras där ensidigt memorerande av ett i förväg givet kunskapsinnehåll har ersatts med en kommunikativ process där den som lär förväntas vara aktivt medskapande. Kommunikationen mellan lärare och elev och mellan elever fyller här en viktig funktion i lärprocessen genom att ge olika perspektiv på världen och hur den ser ut. Tillgången till information och möjligheterna till kommunikation har ökat på ett genomgripande sätt genom informationstekniken. Med datorn som redskap möjliggörs nya former för lärande i samspel mellan människa och dator. Det handlar inte så mycket om att överföra kunskaper i lärprocesser som att skapa miljöer för aktivt kunskapande och även att bli väl förtrogna med de nya redskapen som tekniken erbjuder. 3 Diskussionen om användandet av IKT i skolan handlar ofta om hur det främjar måluppfyllelsen, dvs. hur eleverna utvecklas och deras kunskapsinlärning förstärks. En lika viktig fråga är hur redo dagens och framtidens elever är att delta i yrkeslivet. Att förbereda skolans elever för ett modernt informationssamhälle är något som ett utvecklat skolsystem även bör bistå med. Denna forskningsöversikt kommer därför att se hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter: dels hur IT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem dels hur IT fungerar som ett stöd för utveckling av kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på 3 Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i skolarbetet redskap för lärande? Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 15

16 5. Utmaningar med att värdera effekten av IKT på elevens utveckling 16 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

17 IKT projekt och program ligger normalt högt upp på den politiska agendan. Ofta lyfter man fram tänkbara effekter som en positiv utveckling av elevens betyg och deras ämneskunskaper, en förbättrad motivation och attityder till lärande. Man lyfter även fram tänkbara effekter som utveckling av lärarnas IKT-kompetens och användandet av nya pedagogiska metoder och synsätt. Andra tänkbara effekter är en ökad kreativitet och en förändring av skolorna och dess pedagogiska verksamhet. Forskningen 4 visar dock att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få effekter på elevernas lärande. En djupare analys visar att relationen mellan IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att använda teknologin på ett utvecklat sätt och ett antal ramvillkor måste även vara på plats för att få till en positiv utveckling. Effekter av olika insatser kan delas upp i mätbara respektive upplevda effekter för inlärning och utveckling hos eleverna. Mätbara effekter kan vara framtagna till exempel genom en statistisk analys eller genom en jämförelse av före och efter olika typer av insatser. Upplevda effekter kan till exempel vara resultatet av en intervju eller en enkät där man försöker värdera effekten av insatsen. I de nordiska länderna är det vanligast med nationella studier som fokuserar på att hitta upplevda effekter när det gäller IKT och skola. 5 För att förstå sambandet mellan input (datoranvändning) och output (lärande i olika ämnen), är det viktigt ha mätinstrument som är direkt anpassade för de ämnen där tekniken används. Flera studier 6 har tittat på det direkta sambandet mellan input och output. Inom OECD-länderna har det t.ex. hittats en positiv relation mellan datoranvändning för specifika ämnen och elevernas betyg i matematik, naturvetenskap och utvecklingen av elevernas läs och skrivkunnighet. Slutsatserna från många av dessa studier är något begränsade av det faktum att de använder en korrelationsanalys 7. Med denna typ av analys, kan man statistiskt fastställa att de olika faktorerna är förknippade med varandra. Men man kan dock inte säkert uttala om den ena faktorn resulterar i den andra faktorn, vilket är en fråga som beställare och finansiärer av IKT-projekt gärna vill veta. Ett direkt samband mellan input och output kan normalt endast visas med kontrollerade experiment, där en grupp använder datorer eller använder dem på ett visst sätt och en kontrollgrupp inte gör det. 4 Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and evaluation of ICT for education impact a review, utdrag från Monitoring and Evaluation of ICT in Education Projects - A Handbook for Developing Countries, 2005, InfoDew. 5 Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i skolan analys av internationell forskning, Skolverket. 6 Bland annat Harrison et al, Metoder för att mäta styrkan av det direkta sambandet (positiva eller negativa) mellan två variabler. Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 17

18 6. Vad säger aktuell forskning inom området? 18 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

19 Tidigare internationella forskningsöversikter 8 inom området har visat att det finns ett större antal studier som lyfter fram positiva effekter av IKT kopplat till elevers motivation och engagemang. En ökad motivation hos eleverna leder enligt många studier till en ökad uppmärksamhet och ett ökat engagemang under lektionerna, vilket i sin tur främjar lärandet. Ett individualiserat lärande kan även främjas med hjälp av IKT ett lärande där eleven kan arbeta självständigt, i sin egen takt och kopplat till sina personliga behov. Eleverna kan då även ta ett större ansvar för sig egen lärprocess. Det finns även ett ökande antal studier som visar att användningen av IKT i skolan är positiv för utvecklingen av betygen i skolan. I Sverige är dock relativt få större studier gjorda kring effekterna av IKT på betygsutvecklingen hos eleverna. Generellt sett är bevisen för att IKT har effekt på kunskapsinlärningen inte helt entydiga, eftersom många studier baserar sina slutsatser på den upplevda effekten hos lärare och övriga. Skolor arbetar med ett stort antal projekt och initiativ som har till syfte att öka prestationerna och kunskapsinlärningen, vilket gör det svårt att särskilja effekten av en specifik insats från övriga insatser. Den senaste större nationella studien som genomförts i Sverige inom detta område är E-learning Nordic Denna nordiska studie gav bland annat tydliga indikationer på att det fanns ett samband mellan tillgången till datorer med Internet och den pedagogiska effekten. I de nordiska skolor som hade störst tillgång till datorer för eleverna, har rektorerna dessutom observerat att IKT i stor utsträckning underlättat integreringen av nya pedagogiska metoder i undervisningen. I flera av de studier som visar på en upplevd effekt av IKT kopplat till elevernas prestationer, har lärarna inställningen att effekten på matematik samt läs och skrivinlärning är positiv. Ett antal studier (huvudsakligen från Storbritannien) har kunnat påvisa ett direkt samband mellan användandet av IKT och kunskapsinlärning hos eleverna. Det finns dock vissa problem med att påvisa detta direkta samband, eftersom det är svårt att dra generaliserbara slutsatser kopplade till studier av en viss situation, en viss typ av användning eller ett visst pedagogiskt synsätt. Man kan dock säga att ju mer inbäddad eller integrerad en specifik teknik är, desto högre är effekten. Effekten av en ökad tillgång och användning av IKT beror till stor del på hur lärarna använder IKT i undervisningen, samt på vilka förutsättningar det finns för ett utvecklat lärande på skolan. Comparative Analysis of Policies for ICT in Education Detta är en analys av den amerikanska forskaren Robert Kozma kring nationella strategiers betydelse för effekter av utvecklingsinsatser kring IKT i skolan. En nationell IKT-politik inom utbildningsområdet har flera viktiga funktioner. En strategisk politik kan tillhandahålla ett logiskt resonemang, en uppsättning mål och en vision för hur utbildningssystemet skall utvecklas. En strategisk och framåtriktad politik kan även förklara hur elever, lärare, föräldrar, och befolkningen i allmänhet kan dra nytta av tillgången och användningen av datorer i skolorna. Strategin kan motivera förändringar och samordna olika insatser för att främja nationens övergripande pedagogiska mål. Men utan den ledning som en nationell IKT-politik ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå. Kozma menar att en utveckling och ökning av användningen av ny teknik i undervisningen kan ske utan att det finns tydliga krav på nationell nivå. Däremot drar han slutsatsen att sannolikheten att erfarenheterna och lärdomarna från olika projekt blir bestående är relativt låg. Han menar att effekterna av enskilda projekt då blir svåra att sprida och det behövs nationella krav som styr för att projekten efter dess avslut skall få effekter inom hela utbildningssystemet. Utan en sammanhållen strategi som styr den nationella användningen av teknologi i utbildningen, kommer IKT-politiken endast att handla om tillgång eller kompetensutveckling för lärare, utan att det finns ett tydligt utbildningssyfte eller uppsatta mål för användandet av teknologi. Utan ett tydligt syfte och uppsatta mål blir det ett tekniskt fokus istället för ett pedagogiskt fokus. Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of Politics for ICT in Education, SRI International, a part of the International Handbook on Information Technology in Primary and Secondary Education, 2008, Springer Comparative international evidence on the impact of digital technologies on learning outcomes Detta diskussionsunderlag inför en expertkonferens arrangerad av OECD/ CERI och KERIS (Korea Education & Research Information Service) i Sydkorea Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 19

20 under 2007 är baserat på ett flertal olika rapporter och studier inom OECD. Vid utformningen av ett effektivt lärande som stöds av teknik är det viktigt att inte bara välja lämpliga tekniska hjälpmedel, utan också att ha en god förståelse för de olika roller som läraren, eleven och tekniken har. I flera internationella analyser och studier samt centrala policydokument kring IKT i utbildning, lyfts IKT ofta fram som ett verktyg för att förverkliga nya mål som upplevs som viktiga för 2000-talet. Dessa mål handlar om förmågan till ett livslångt lärande och förmågan att i samverkan med andra studenter kunna ta fram kunskap och lösa problem. För att kunna nå dessa nya mål så behöver det dock ske stora förändringar av den pedagogiska processen i skolan. En fråga man bör ställa sig vid tillämpningen av IKT i det pedagogiska arbetet är om användandet av teknologi ses som en drivkraft för pedagogiskt innovation och om denna innovation innebär några förändringar av de definierade rollerna för lärare och elever. Analysen av testresultaten i en av de undersökta studierna 10 drar slutsatsen att ett traditionellt lärande där man använder IKT inte har något direkt samband med effekterna på elevernas resultat i olika ämnen. Ett traditionellt lärande kan ses som ett lärande med fastlåsta roller, där läraren har rollen att förmedla kunskapen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen. Den enda effekten som direkt kunde kopplas till användandet av IKT var förbättrade IKT-färdigheter i form av en ökad kunskap i att rent tekniskt hantera en dator och dess applikationer. Lärare som har en utvecklad pedagogisk syn fick större effekter på eleverna när det gäller utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande. Källa: Nancy Law, 2007, Comparative international evidence on the impact of digital technologies on learning outcomes, a discussion paper for CERI/KERIS International Expert Meeting on ICT and Educational Performance in South Korea 2007, University of Hong Kong Evaluation of Evidence- Based Practices in Online Learning Denna rapport är en amerikansk analys av andra studier kopplat till erfarenheter och forskning kring e-lärande. Målet för analysen som helhet var att ge beslutsfattare, administratörer och utbildningsansvariga en forskningsbaserad vägledning om hur man implementerar ett online lärande för åriga elever (K12). En slutsats som denna analys drog var att studenter som tog hela eller delar av sin kurs online klarade sig bättre i snitt än de som tog samma kurs genom en klassrumbaserad undervisning. Dock måste man ta i beaktande att undervisningen via nätet och i klassrummet skiljer sig på flera sätt, bland annat när det gäller hur mycket tid som studenten lägger på varje uppgift. Undervisning som kombinerade online lärande med en traditionell klassrumsundervisning fick större effekter på resultatet hos eleverna i förhållande till enbart en undervisning som skedde online. Inlärningen som sker online kan även förstärkas genom att öka interaktionen mellan studenten och den applikation som används för e-lärandet. Inlärning som sker online kan även lätttare få individuella studenter att reflektera kring och värdera sin egen lärprocess. Källa: Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning, 2009, U.S Department of Education Harnessing Technology Review 2009 Denna forskningsöversikt presenterar slutsatser och data från ett större antal engelska studier som har undersökt vad som har skett avseende implementering av teknologi för att stödja lärandet. De flesta av de undersökta studierna har publicerats under perioden En av dessa studier 11 från Institute of Fiscal Studies har tittat på data från en flerårig undersökning av ungdomar i England. Data från ungdomar födda 1989 och 1990 användes i analysen, som undersökte både skillnader i resultatutveckling och beteende mellan olika socioekonomiska grupper. Studien visade att tillgången till en dator och Internet i hemmiljön är en viktig del av förklaringen till skillnader i resultatutvecklingen. Samt att detta även spelar en positiv roll för hur beteenden som t.ex. olovlig frånvaro utvecklas, särskilt för elever mellan år. I studien upplevde majoriteten av lärare för elever i åldrarna 5-16 år att användandet av teknologi hade en positiv effekt på resultatutvecklingen hos specifika grupper av elever. En grupp elever som upplevdes ha särskild stor nytta av teknologi var elever med funktionsnedsättning 12. Denna brittiska forskningsöversikt visar att den tydligaste effekten av teknologi inom utbildning avser förbättringar i effektivitet, specifikt när det gäller användningen av lärarnas tid. Studier har visat att lärare normalt kan använda den insparade tiden till att utveckla och kvalitetssäkra sitt eget pedagogiska arbete. För att få mätbara effekter av teknologin på elevernas resultat så måste man dock se användandet av teknologi som en del av skolans långsiktiga planering, och koppla användningen av teknologi till 20 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

21 utvecklingen av elevernas färdigheter och olika lärstilar. Källa: Becta, 2009, Harnessing Technology Review 2009 Is technology use related to educational performance? Från en kommande OECD-rapport 13 presenterades under hösten 2009 en rapport kring effekterna av användandet av teknologi kopplat till elevers resultat i naturvetenskap (PISA-studien). Målgruppen för studien är 15-åriga elever. Studien visar att den vana som eleverna har att använda datorer påverkar elevernas resultat. Elever som haft tillgång till datorer under längre tid har bättre resultat än elever som haft tillgång till datorer under kortare tid (mindre än ett år). Det finns ett samband mellan elevernas utbildningsresultat och frekvensen av datoranvändningen i elevernas hemmiljö. I det stora flertalet länder inom OECD tenderar fördelarna med högre datoranvändning vara större i elevernas hemmiljö än i skolan. Om den studerande har rätt kompetens och bakgrund, kan en ökning av frekvensen av datoranvändning leda till bättre resultat. Analysen visar att i förhållande till studenternas resultat kan en ökad användning av datorer fungera som en förstärkning av deras färdigheter och kompetenser. Studentens socioekonomiska bakgrund påverkar förutsättningarna för att datoranvändningen skall leda till bättre resultat. Studenternas olika färdigheter, allmänna intressen och attityder påverkar engagemanget för deras arbete med teknologi. Källa: Francesc Pedró, 2009, Is technology use related to educational performance Evidence from PISA, OECD/CERI ICT in science teaching Denna brittiska forskningsöversikt och analys har fokuserat på effekten av att använda olika IKT-aktiviteter (som t.ex. experiment och simuleringar) i samband med lektioner i naturvetenskap. Även om det finns mycket litteratur om IKT i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen så är en stor andel av litteraturen i form av artiklar om mjukvaror och deras användning i olika lärsituationer. Tonvikten är där ofta på hur man skall använda IKT snarare än att utforska effekten av användandet. Det man specifikt tittade på i denna forskningsöversikt var utvecklingen av elevernas förståelse för naturvetenskap. Begreppet förståelse för naturvetenskap omfattade här vetenskaplig kunskap och teori, vetenskapliga metoder och idéer. Fokus var studier av effekterna av IKT på elever i åldern år. Huvuddelen av studierna var genomförda i USA och i Taiwan. Drygt en tredjedel av studierna fokuserade på ämnet biologi, och knappt en tredjedel av studierna fokuserade på ämnet fysik. Forskningsöversikten visar i sin analys att elevernas användning av IKT-simuleringar för att öka sin förståelse av vetenskapiga idéer, är betydligt mer effektiv jämfört med användningen av icke IKT-baserade läraktiviteter. Enligt deras analys så får eleverna en bättre förståelse för vetenskaplig kunskap och idéer när de använder IKT-simuleringar jämfört med användning av traditionella (icke-ikt) läraktiviteter. Effekterna som uppkom från elevernas användande av IKT-simuleringar blev enligt vissa studier ännu större när lärarna mer aktivt stöttade och ledde eleverna under simuleringen. En slutsats är att IKT-simuleringar kan ge effekter på eleverna i fråga om vetenskaplig kunskap, teori och metod. Men dessa effekter uppkommer inte i alla situationer och inte med alla elever eller lärare. Man måste i skolorna arbeta för att på ett bra sätt integrera IKT-simulering i lärandet och den pedagogiska processen. Källa: Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science teaching the effect of ICT teaching activities in science lessons on students understanding of science ideas, University of London ICT use and Educational Performance in Korea I samband med en internationell konferens i Bryssel kring IKT och utbildning presenterades de preliminära resultaten från en koreansk studie. Denna studie hade som fokus att värdera effekten av IKT-användningen på elevernas utveckling och resultat i skolan. Målgruppen var elever i första året på gymnasieskolan (10th grade), och hade genomförts som en enkätstudie riktad till eleverna. Enkäten var uppdelad i tre delar, plats för IKT-användningen, syfte med IKTanvändningen samt egenarbete/grupparbete med IKT. Slutsatsen från studien var att IKTanvändningen i skolan inte upplevdes ge några effekter på elevernas utveckling. Däremot upplevdes IKT-användningen utanför skolan ge effekter på deras utveckling. När det gäller syftet med IKT-användningen upplevde eleverna att de utvecklades när syftet med användningen var att lära sig saker. När syftet med IKT-användningen var endast underhållning så upplevde eleverna inte att det fick några effekter avseende deras utveckling och resultat. När det gäller IKT-användning i Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 21

22 grupp eller i samarbete med andra, så upplevde eleverna ingen effekt på deras resultat. Däremot upplevde eleverna att enskild användning av IKT gav positivt resultat. En slutsats som studien drar är att man behöver arbeta både med det formella lärandet (i skolan) och med det icke formella lärandet (utanför skolan). Källa: Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational Performance in Korea, Sunchon National University ITU monitor 2009 ITU Monitor är en norsk årlig, kvantitativ studie kring den ämnesmässiga och pedagogiska användningen av IKT i årskurs 7, 9 och det andra året i gymnasieskolan. Totalt så deltog 582 skolor i 2009 års enkätundersökning, vilket motsvarar knappt 20 procent av det totala antalet grund och gymnasieskolor i Norge. Studien undersökte både hur datorerna användes i skolan och hur de användes för skolarbetet hemma. För att få indikatorer på hur väl de digitala färdigheter är integrerade i skolorna undersöktes även hur ofta datorerna används i olika ämnena och på vilket sätt de användes. ITU Monitor 2009 drar analysen att den norska skolan är på rätt spår när det gäller tillgängligheten av datorer för eleverna. Huvudutmaningen med att använda IKT i skolan är inte en fråga om enbart infrastruktur, utan det handlar om hur skolan och lärarna använder IKT som ett integrerat pedagogiskt redskap. Enbart en god tillgång till datorer räcker inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver sätta av tillräcklig tid för kompetensutveckling av lärarna och det behöver finnas ett uttalat stöd från skolans rektor när det gäller kompetensbehoven. Studien visar att motiverade och kompetenta lärare, med stöd från skolledningen, har mycket bättre förutsättningar att använda digitala verktyg. De digitala verktygen påverkar elevernas digitala kompetens och deras prestationer när verktygen används på ett systematiskt, ämnesanpassat och pedagogiskt sätt. Det är även viktigt att skolan har tydliga inlärningsmål när det gäller användandet av IKT i skolan. Denna studie har kunnat dra slutsatser från informationen från lärare och skolledare kopplat till elevernas provresultat. Genom ett särskilt utvecklat test har de tittat på två kompetenser, dels på grundläggande IKT-kompetens och dels på problemlösning med stöd av IKT. ITU Monitor 2009 visar att saker som elevens socioekonomiska bakgrund, allmänna drivkraft och skolprestationer påverkar utvecklingen av deras digitala kompetens. I övrigt visar studien att inriktningen på skolans IKT-investeringar påverkar elevernas digitala kompetens. Om skolan har en IKT-ansvarig på heltid så används IKT mer integrerat i de olika ämnena och den digitala kompetensen utvecklas bättre hos eleverna. Källa: ITU, 2009, ITU-monitor 2009 skolens digitale tilstand The impact of digital technology Denna brittiska analys av aktuell forskning visar på en tydlig koppling mellan digital teknik och elevers kunskapsutveckling i skolan. Digital kompetens ses som viktig för att medborgarna ska kunna ta en aktiv del i det brittiska samhället. Analysen visar att det finns en växande mängd nationella och internationella studier som visar på positiva och mätbara effekter av digital teknik på elevers lärande. I Storbritannien arbetar man på nationell nivå med en kombination av statistiskt säkerställda bevis och mjukare empiriska bevis. De mjukare empiriska bevisen har en viktig funktion i studier när det gäller att förklara varför det positiva resultatet har eller inte har uppkommit. Forskningen visar att en integrerad användning av tekniken ger en rad positiva resultat för barn och ungdomar. När det gäller yngre elever, (5 7 år) så visar studien att ett integrerat användande av tekniken resulterar i en positiv utveckling av kunskaper i matematik (för högpresterade flickor) och i naturvetenskap (för alla flickor). Samma resultat noteras för pojkar med genomsnittliga till höga resultat i naturvetenskap. En positiv utveckling av resultaten i engelska kunde man även se för genomsnittliga till högpresterande elever i åldern 5 7 år. När det gäller elever i åldern 7 11 år, visar studien att samtliga elever uppvisade förbättrade resultat vid integrerad användning av tekniken. Dessutom noterades positiva effekter på elevers resultat i matematik och naturvetenskap kopplat till användandet av interaktiva skrivtavlor. För elever i åldern år ser man positiva effekter av användandet av teknologi kopplat till resultatet i naturvetenskap. I klasser med online-utbildning, vare sig de är helt online eller om traditionell klassrumbaserad utbildning blandas med online-utbildning, får man oftast bättre resultat, enligt studien. Skolor som har god tillgång till teknologi och uppvisar de bästa resultaten har vissa saker gemensamt; teknologin styr inte 22 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

23 besluten om lärande och inlärning, utan det är behoven som styr valet av teknologi. Utöver detta har de en välfungerande teknisk support som är en viktig del av skolans strategi för IKT. Källa: Becta, 2009, The impact of digital technology a review of the evidence of the impact of digital technologies on formal education 8 Skarin, Effektivt användande av IT I skolan - analys av internationell forskning, Skolverket. 9 Ramböll Management,2006, E-learning Nordic SITES Chowdry et al Teeman et al CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium Learners Making Their Grades? Technology Use and Educational Performance in PISA. Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 23

24 7. Utmaningar för framtidens skola 24 Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

25 Nätets enorma utbud av lätt tillgängliga resurser och personliga nätverk utmanar oss allt mer att utvärdera våra roller som utbildare. Det gäller att skapa relevanta lärsituationer, arbeta stödjande samt att värdera elevernas kunskapsutveckling. Dagens unga förväntar sig att kunna arbeta, lära och studera, när och var de vill. Utbildningssystemets roll och det sätt som vi förbereder unga personer för deras framtida liv är under förändring. 14 Studiernas analyser i denna forskningsöversikt pekar ut ett antal aktuella utmaningar kring IKT i det svenska skolsystemet. Sammanfattningsvis faller ett antal tematiska områden ut värda att prioritera. Dessa är infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll samt pedagogisk idé. Inom de tematiska områden finns behov och utmaningar för de olika aktörerna genom utbildningssystemet, från nationell nivå till lokal skolnivå. Utveckla en svensk nationell vision och strategi Utan den ledning som en nationell strategi ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå eller ge något större genomslag. Den amerikanska forskaren Kozma 15 menar att en utvecklad användning av ny teknik i undervisningen visst kan ske i enskilda klassrum eller skolor, utan att det finns tydliga krav från nationell nivå. Däremot är sannolikheten att erfarenheter och lärdomar från dessa lokala projekt blir bestående relativt låg. Det krävs en nationell styrande strategi för att insatserna ska få effekt inom större delar av utbildningssystemet. Idag finns i Sverige ingen svensk politisk vision och strategi kring IKT och skola. Här har regeringen ett ansvar att utveckla en strategi som skulle kunna motivera utvecklingsarbete på bred front. Strategin ska vara vägledande för de insatser som behöver göras på nationell, kommunal respektive skolnivå. Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter För att stå väl rustade för att möta dagens och framtidens utmaningar måste vi skapa största möjliga värde och nytta av våra satsningar på IKT i skolan. Ett kreativt och nyskapande bruk av IKT är av stor vikt för förnyelsen av undervisningen. Studier visar dock att det är svårt att förändra lärares traditionella pedagogik och synsätt när det gäller undervisning och lärande. Ett ökat fokus på dagens forskning kring ett utvecklat pedagogiskt arbete är ett viktigt stöd i arbetet med att skapa framtidens utbildningssystem. I de nordiska länderna är det vanligast med nationella studier som fokuserar på att hitta upplevda effekter när det gäller IKT och skola. Vi saknar i Sverige nationella storskaliga studier och forskning när det gäller de mätbara effekterna av IKTanvändningen på elevers inlärning och utveckling. Vi behöver därför initiera mer omfattande studier inom detta område, för att få tillgång till ett bredare evidensbaserat forskningsresultat. Tillgång och användning av datorer i hemma viktigt Tillgång till datorer och Internet i hemmiljön är en viktig del av förklaringen till skillnader i mellan elevers resultat. En ökad användning av datorer i hemmiljön förstärker studenternas färdigheter, kompetenser och resultat. Även studentens socioekonomiska bakgrund har betydelse för i vilken grad datoranvändningen leder till bättre resultat. Idag saknas det en gemensam insikt om betydelsen av en god tillgång till datorer för eleverna. Vi bör därför i Sverige arbeta för att öka elevernas tillgång till datorer både i skolan och på fritiden. Det finns goda exempel från exempelvis delstaten Maine 16 i USA där eleverna i en stor skolsatsning för ökad tillgång till datorer även får ta med sig sin skoldator hem. Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt Kommunerna bör i sin roll som skolutvecklare utveckla strategier för att öka tillgången och användningen av datorer i skolorna. Strategin bör ta ett helhetsgrepp och till denna bör kopplas mål för infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll och pedagogisk ide. Många kommuner har Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 25

26 redan idag en IKT-strategi, men denna har ofta endast fokus på frågan om infrastruktur och kompetens hos lärarna. I många fall saknas uppsatta mål för användningen av det digitala innehållet och utvecklingen av en kreativ pedagogisk användning. En kommunal strategi som bygger på den nationella visionen och strategin tydliggör för skolorna att IKT är ett viktigt verktyg utbildning och lärande. Strategin och målen bör vara väl förankrade och fungera som stöd för skolledare och enskilda pedagoger när det gäller prioritering och vägval kopplat till IT-användningen i skolan. Det behövs även lokala planer på skolnivå för att lyckas med själva implementeringen av IKT i skolan. En lokal plan bör innehålla mål för att skapa en ökad tillgänglighet och en genomtänkt användning av datorer på skolan. För detta krävs uppsatta aktivitetsplaner målsatta på både kort och lång sikt. Identifiera kompetensbehoven och satsa på kompetensutveckling Endast god tillgång till datorer räcker dock inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera kompetensbehoven och sätta av tillräcklig tid för kompetensutveckling för lärarna. Genom att sätta upp kompetensmål i skolans lokala plan så förtydligar skolledningen att frågan är prioriterad. Motiverade och kompetenta lärare, med stöd från skolledningen, har mycket bättre förutsättningar att använda digitala verktyg. Den senaste TIMSS-undersökningen 17 visade att de svenska lärarna i mindre utsträckning än sina EU/OECD-kollegor får tillgång till fortbildning i hur IKT kan integreras i matematik- och naturvetenskapsundervisningen. Som en del av kompetensutvecklingen för lärare behövs även mer kunskap och insikt om värdet av IKT för elevernas lärande, och teknologins koppling till samhällsutvecklingen i stort. Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan Analysen av testresultaten i studien SITES drar slutsatsen att ett traditionellt lärande med IKT-användning endast ger effekter i form av ökad IKT-kompetens hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på att rent tekniskt hantera en dator och dess applikationer. Ett traditionellt lärande har ofta synsättet att lärare och elever har definierade och fasta roller, där läraren har rollen att förmedla kunskapen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen. Studien drar slutsatsen att lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med IKT-användning får större effekter på eleverna när det gäller utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande. Dessa färdigheter bedöms öka i betydelse i framtiden. Därför bör man i Sverige arbeta med att vidareutveckla det pedagogiska arbetet med IKT-användning. Ett exempel på hur man kan vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan kommer från USA. I studien 19 från det amerikanska utbildningsdepartementet visas att inlärning som sker online kan förstärkas genom att öka interaktionen mellan studenten och själva applikationen för e-lärandet. Det handlar om att använda programvaror som ger eleverna mer direkt feedback och som skapar förutsättningar för eleverna att värdera sin egen utvecklingsprocess. Denna amerikanska studie visar även att eleverna fick ett bättre resultat när delar inlärningen ägde rum i klassrummet och andra delar online. Ett annat exempel på hur man kan utveckla det pedagogiska arbetet i skolan beskrivs i den brittiska studien ICT in science teaching 20. Studien visar att elevernas användning av simuleringar med stöd av IKT ökade deras förståelse av vetenskaplig kunskap och idéer, jämfört med användningen av icke IKT-baserade läraktiviteter. Förståelsen för naturvetenskap hos eleverna ökade ytterligare när lärarna mer aktivt coachade eleverna under simuleringen. Utvecklingen av en mer handledande roll för lärare är därmed intressant att utforska som en del i det praktiska pedagogiska arbetet i skolan. 14 The Horizon report 2010 edition, 2010, The new media consortium/educause learning Initiative. 15 Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of Politics for ICT in Education, SRI International, a part of the International Handbook on Information Technology in Primary and Secondary Education, 2008, Springer (se kap. 6.1). 16 Maine Learning Technology Initiative. 17 TIMSS 2007, s Nancy Law, 2007, Comparative international evidence on the impact of digital technologies on learning outcomes, a discussion paper for CERI/ KERIS International Expert Meeting on ICT and Educational Performance in South Korea 2007, University of Hong Kong (se kap. 6.2). 19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning, 2009, U.S Department of Education, (se kap 6.3). 20 Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science teaching the effect of ICT teaching activities in science lessons on students understanding of science ideas, University of London, kap Framtidens lärande, i dagens skola? internationell forskningsöversikt kring IKT och skola