Utbildningsgruppens verksamhet 2007

Transkript

1 Utbildningsgruppens verksamhet

2 Innehållsförteckning Utbildningsgruppens årsberättelse 2007 Den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet 4 Årets verksamhet i sammanfattning 4-5 Framtida utmaningar Regional samverkan 6 Utbildningsgruppens utgångspunkter och arbetsformer 6 Arena för sambruk 6-7 Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte 7 Regional styrka 7-8 Utfall satsningsområden Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Skolformer Grund- och förskola 8 Gymnasieskola 9-10 Vuxenutbildning 10 Stödverksamheter Nätverk inom utbildningsområdet 10 Intagning till Gymnasieskola 10 Specialpedagogik 11 Dialog med fristående skolor 11 Regionala bilder av skolan / kvalitetskartläggning 11 Pedagogiskt Centrum regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Omfattning 11 Längre utbildningar 12 Rikskonferensen Nya Utmaningar en äkta mötesplats mellan skola och arbetsliv 12 Idéskola för yrkesutbildning 12 Mässan Gymnasiedagarna 12 Människan i riskzon Skolledarutbildningar 13 Utbildningschefsforum 13 Vuxenutbildning 13 IT och förskolan 13 Hållbar utveckling 13 Familjedaghemskonferens 14 Elevassistentutbildning 14 Specialpedagogik 14 Juridik 14 Genusperspektivet 14 Läs-, skriv- och språkutveckling 14 Upplevelsebaserat lärande Exempel på övrigt utbud 15 Multimediastudion 15 GR skolbibliotek 15 Regelbundna utvärderingar av verksamheten 16 Läromedel regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning IT- / Media Läromedelsutveckling 16 Läromedelssamordning 16 Läromedelsutställning Läromedelsinformation 16 Skoldatateksnavet 17 2

3 Film och Ljudbibliotek 17 Webbokning SLI (Svenska läromedel på Internet) Digital distribution 18 Upphovsrätt 18 Skola arbetsliv regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet SAK-gruppen 18 Samordningsuppdrag grundskola Samordningsuppdrag gymnasieskola/vuxenutbildning 19 Webbsidan 19 Utbildningar Studiebesök 20 Övrigt 20 3

4 Utbildningsgruppens årsberättelse 2007 Den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet Utbildningsgruppens vision för det livslånga lärandet i Göteborgsregionen är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet, att den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art. (Saxat ur Utbildningsgruppens mål för det livslånga lärandet.) Med detta för ögonen har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående, nationellt uppmärksammat, samarbete medlemskommunerna emellan. Ingen annanstans i Sverige finns en så bred och djup samverkan omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande. Ca studerande i alla åldrar, uppemot lärare och drygt skolledare inbegrips i samarbetet. Utbildningsgruppens arbete omfattar således samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för, förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Gruppen har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Årets verksamhet i sammanfattning - Verksamheten omsatte 87 mkr. Medlemsavgiften utgjorde 17 % av den totala omslutningen. - Inom Pedagogiskt Centrum deltog pedagoger, skolledare och övrig personal i kursverksamhet. Ca lärare, elever, föräldrar, skolledare, studie- och yrkesvägledare besökte mässan gymnasiedagarna. Totalt erbjöds 213 kurser/seminarier och konferenser. Uppdragsutbildning har genomförts för samtliga GR-kommuner under 57 tillfällen med ca deltagare. Upplevelsebaserat lärande (GRUL) har genomfört 57 utbildningsdagar med ca deltagare. Ett antal rollspel har genomförts kring EU- och FN-frågor. 12 nya pedagogiska spel och övningar har getts ut inom ämnesområdena sexuell hälsa, jämställdhet, matematik, demokrati och miljöfrågor. Webbsidan har under 2007 haft medlemmar som gjort över besök. Antalet nedladdade pedagogiska spel och övningar har varit ca Kursutvärderingarna innehåller fem positiva påståenden och resultatet visar att 98 % av deltagarna instämmer i de två mest positiva bedömningarna; Instämmer helt (86,4 %) och Instämmer (11,8 %). - Läromedel för nära 44 mkr inköptes med en samlad kostnadsreduktion för kommunerna på drygt 10 mkr. Trafikarbetet reducerades med 80 % jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt 4

5 drygt 20 mkr. Drygt medielån till regionens ca 550 skolor och drygt elever har expedierats under GR sköter gymnasieintagningen för samtliga 64 skolor i regionen varav 29 är kommunala och 35 fristående. Totalt hanterades ca ansökningar. Antalet elever som registrerat sin ansökan via Indranet uppgick till 7 533, en ökning med 17 % mot förra året då antalet var Andel elever som själva gjort sina val via Indranet är 64 %, två av tre elever, medan övriga sökande gjort sina val med hjälp av studie- och yrkesvägledare. Antalet besökare på Indranet fortsätter att öka jämfört med tidigare år, från till drygt , dvs. en ökning med 27 % från Andelen elever som gjort omval har ökat från 34 % till 40 %. Andelen elever som är intagna på sitt förstahandsval har ökat från 79 % till 81 %. Fyllnadsgraden för de kommunala skolorna är i nivå med föregående år. När intagningen avslutades var 93,3 % av platserna besatta jämfört med 93,6 % föregående år. Andelen elever som sökt och blivit intagna i sin hemkommun fortsätter att minska för sjunde året i rad och uppgår nu till 50 %. De två utbildningar med flest sökande per plats är programmen Bernadottegymnasiet SMSP på Katrinelundsgymnasiet och SM fordon på Göteborgs Praktiska Gymnasium, vilka har 4,43 respektive 3,47 sökande per plats. De nationella program med flest antal sökande är Samhällsvetenskapsprogrammet med sökande (1 726 år 2006, år 2005, år 2004, år 2003) och Naturvetenskapsprogrammet med (1 026 år 2006, 893 år 2005, 938 år 2004, 884 år 2003). De två utbildningar med flest antal reserver, som sökt programmet i försthand, är Byggprogrammet med 423 reserver och Samhällsvetenskapsprogrammet med 306 reserver. - Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten har utvecklats och idag finns ett omfattande statistiskt material som redovisar regionens utbildningsverksamhet på med bl.a. ca 200 diagram beskrivande samtliga skolformer, samt ca 25 kommunvisa diagram över grund- och gymnasieskola. - Webbsidan har utvecklats för att underlätta hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Webbplatsen hade besök under Under 2007 har haft samarbete med ca företag och arbetsplatser som erbjudit praktikplatser (med sammanlagt praktiktillfällen) för grundskolans elever i årskurs 8 och företag erbjuder även andra kontakter såsom studiebesök, informatörer mm APU-platser inom sjukvård och kommunal verksamhet har förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen inom omvårdnadsprogrammet och barn och fritidsprogrammet. 210 handledare på arbetsplatserna har utbildats. Tidskriften SJU8NIO som vänder sig till grundskolans ungdomar och tar upp skolaarbetslivsfrågor har en upplaga på exemplar och utkommer fyra gånger per år. Till gymnasieeleverna i år 2 och 3 distribueras tidskriften ett2tre i en årlig upplaga på exemplar. - Utbildningsgruppens webbplats hade drygt besök. 5

6 Framtida utmaningar Regional samverkan I många sammanhang lyfts satsningar på det livslånga lärandet upp som den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för ett land / en region. Den globala konkurrensen hårdnar successivt. Ska Sverige som en liten, exportberoende nation klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. Denna utmaning förutsätter samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan. Satsningar på det livslånga lärandet är kvalificerade och kostnadskrävande. Samarbete kommunerna emellan är kostnadseffektiva och kvalitetsutvecklande. Det är denna insikt som utgör fundamentet i Utbildningsgruppens arbete. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för dem som bor och verkar i Västsverige. I sin förlängning stärker detta regionens konkurrenskraft och säkrar därmed långsiktig välfärd. Vid sidan av detta tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle (Saxat ur Utbildningsgruppens förslag till Inriktning 2009 ). Utbildningsgruppens utgångspunkter och arbetsformer Utbildningsgruppens insatser, som syftar till att bidra till att nå de regionalpolitiska utbildningsmålen, är efterfrågestyrda och målgruppsfokuserade. År 2007 var omsättningen 87 mkr, varav medlemsavgiften utgjorde ca 17 procent. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och under året har gruppen haft fortlöpande, organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med ett mycket stort antal organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan stora rationalitetsvinster noteras. Det tillför resurser och kompetens, skapar delaktighet och bidrar till den förankring som förutsätts för att regional samverkan skall förbli hållfast över tid. Vidare uppfattas nätverksarbetet som kompetenshöjande för de medarbetare i medlemskommunerna som deltar i detta viktiga arbete. Utbildningsgruppen pekar ut tre perspektiv där regional samverkan har relevans och där Utbildningsgruppens verksamhet kan bidra till att de kvalitativa och kvantitativa utbildningsmålen som uppställts för regionen kan infrias; Arena för sambruk GR kan vara en arena för sambruk, där regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Inom Utbildningsgruppens verksamhetsområde bedrivs regionalt samnyttjande av resurser på flera områden: Med avtal och överenskommelser erbjuds den studerande ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap. Inom ramen för Utbildningsgruppens verksamhet görs regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling av ledare och pedagoger. 6

7 IT- / Media och läromedelssamverkan drivs i regional regi och stödjer skolornas pedagogiska utveckling. Gemensamma insatser görs i arbetet med att öka kvaliteten i kontakterna mellan skola och arbetsliv. Katalysator forum för idé- och erfarenhetsutbyte GR en katalysator, ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte, där spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan göras tillgängliga för och tillämpbara i övriga kommuner i regionen. Ett stort antal nätverk med ledande företrädare på utbildningsområdet träffas fortlöpande på GR för idé- och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsutveckling benchmarking, i syfte att utveckla skolornas / kommunernas utbildningskvalitet intar i detta sammanhang en särställning. De kontinuerliga kostnads- och kvalitetsjämförelser, som förutsätts för att följa upp Utbildningsgruppens målsättningar, visar att samarbetet ger positiva effekter. Regional samverkan är bevisligen kostnadseffektiv och den utvecklar dessutom utbildningarnas kvalitet. Vid en jämförelse med de två andra storstadsregionerna visar det sig bl.a. att GRs medlemskommuner som grupp har: Lägst kostnad för för- och grundskoleverksamheten. Högst andel behöriga elever till gymnasieskolan. Lägst andel elever som går det individuella programmet. Högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola. Vid en nationell jämförelse visar det sig bl.a. att: 51 % av regionens alla 30-åringar har eftergymnasial utbildning, motsvarande siffra i riket är 44%. GR har lägre andel kortutbildade invånare i åldern år, 15% jämfört med rikssnittet på 17%. avseende meritvärdet i årskurs 9 så är det vägda GR-snittet är 211 medan riket har 205 (+3%). det vägda GR-snittet avseende gymnasial utbildning (två- eller treårig) eller högre utbildning är 90 % medan riket har 89 %. Regional styrka I frågor där GRs medlemskommuner kan samagera skapas en regional styrka. Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Under 2007 har fokus i detta avseende legat på: Medverkan i kvalitetsutvecklingen av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Dialog med statsmakten i samband med de reformer på utbildningsområdet som nu initieras. 7

8 Detta är sammantaget insatser som syftar till att ge kommunerna och regionen mervärden såsom kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet och därmed tjäna de regionalpolitiska målens syften. UTFALL - SATSNINGSOMRÅDEN 2007 Nedan redovisade satsningar skall ses som det strategiska, regionala bidraget syftande till att verka i visionens riktning och till stöd för arbetet med måluppfyllelse. Visionen rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen men också i avtal som reglerar samverkan kring skola och arbetslivskontakter samt avseende benchmarking och läromedelssamordning. Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal finns för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, naturbruksgymnasiet och vuxenutbildningen. Överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommuner ansvarar för, obligatorisk särskola och förskoleverksamhet exkluderade. Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. De regionalpolitiska utbildningsmålen, förslag till Inriktning 2009 samt regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet finns presenterade på adress ( UTBILDNINGSSAMVERKAN ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Skolformer Grund- och förskola Utbildningsgruppens mål att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt har under året fördjupats, då det dels har tagits beslut om en interkommunal ersättning för den obligatoriska särskolan, en ny prislista för interkommunal ersättning för förskoleklass, grundskola och fritidshem samt avseende ISGR. Ett uppdrag har också lämnats om att framarbeta ett förslag till samverkansavtal för förskoleverksamhet inom GR. I de olika nätverken sker ett aktivt erfarenhetsutbyte, där såväl ny forskning som nya lagar och styrdokument tas upp till behandling. Detta sker ofta i samverkan med universitet, Skolverk, Myndigheten för skolutveckling samt Västra Götalandsregionen. 8

9 Gymnasieskola Det nya samverkansavtalet för 2007/ /2011 har trätt i kraft med ett antal nyheter, bl.a. regionalt sökbara s.k. PRIV-utbildningar och förbättrade möjligheter för elever som avbryter sina studier i annan kommun att få fortsätta i hemkommunen. På grund av stora elevkullar med ett starkt intresse för yrkesutbildning har diskussionerna om dimensionering varit intensiva. Extraordinära insatser från flera kommuner har bl.a. resulterat i ett nystartat fordonsprogram i Mölndal och utökade platser inom Lärcentrum i Göteborg. GRs nätverk för lärande på arbetsplats och det s.k. Idéskolenätverket kopplat till Tjörns gymnasieskola har bidragit till regional kvalitetsutveckling kring lärande på arbetsplats. GR har på uppdrag av Yrkesutbildningsdelegationen bl.a. producerat och introducerat ett filmat material som stöttar handledarutbildningar för lärare och handledare, vilka omfattas av lärande på arbetsplats. Erfarenhetsutbyte har skett med andra regioner, t.ex. Östsam. Förutsättningarna för en optimal överlämning mellan grundskola och gymnasieskola har förbättrats genom att samtliga grund- och gymnasieskolor nu utser kontaktpersoner med ansvar för överlämningen kring barn och ungdomar med särskilda behov. Förfarandet innebär att det finns en dörr in till mottagande skola, där kontaktpersonen ska kunna lotsa vidare. Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för kompetenscentra, vilka erbjuder ungdomar och vuxna tekniska och processinriktade utbildningar på alla nivåer med inriktning mot teknik-intensiva branscher. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, skolor, utbildningsanordnare och företag kring utbildningar såväl på gymnasial som på eftergymnasial nivå. GR har i samverkan med att antal fristående anordnare lämnat en regional ansökan till Industrikommittén om att få ingå i konceptet Teknikcollege. De gemensamt anordnade kurserna inom ramen för det s.k. Gemensamma Gymnasiet är smala nationella kurser, som eleverna annars inte skulle få tillfälle att läsa, på grund av t.ex. för få deltagare, att kursen är för kostnadskrävande att anordna och/eller att lärarkompetensen för kursen saknas på den aktuella skolan. Liksom under tidigare år omfattar det Gemensamma Gymnasiet ett stort antal språkkurser, vilket underlättar inför möjligheten att tillgodoräkna sig meritpoäng inom språk inför antagning till Högskolan Nytt från 2007 är: Skolorna kan erbjuda ett fast utbud av kurser inom det Gemensamma Gymnasiet. Respektive anordnarskola väljer själv vilken eller vilka kurser man vill erbjuda sina elever. Kärnämneskurser på distans erbjuds elever som t.ex. vid skolbyte inte får studieplanerna att stämma överens. Möjligheten till breddningskurser i tekniska ämnen. Kurser som stödjer genomförandet av lärande på arbetsplats. GRs Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) kommer att användas för registrering av kurser, deltagare, betyg och kontaktpersoner. 9

10 Inom Gemensamma Gymnasiet erbjöds ca 20 ämnen med ett antal olika kurser under varje ämne. En dominerande inriktning är kurser i främmande språk och modersmål. Även kärnämnen och några yrkeskurser ingår numera. Uppskattningsvis får elever del av det kursutbud som erbjuds. Inför ungdomarnas val till gymnasieskolan producerar GR studie- och yrkesvägledningsmaterial på GRs webbsida och i form av broschyrer och annat material såsom Vad ska jag välja?, tidskrifterna ett2tre och SJU8NIO. Vuxenutbildning Under året har den tredje (årsvisa) etappen av samverkansavtal för vuxnas lärande, innehållande ett 30-tal regionrekryterande yrkesutbildningar, avslutats och en ny etapp (3+) har påbörjats. Samarbete med arbetslivet, genom det regionala kompetensrådet, har upprätthållits vilket givit värdefull input i arbetet med avtalet. Utbildningarna i avtalet kring vuxnas lärande tas fram i samråd med GRs kompetensråd för vuxnas lärande, ett trettiotal personer som representerar näringsliv och det offentliga arbetslivet. Här finns branscher, företag och fack representerade liksom arbetsmarknadsmyndigheter och offentliga arbetsgivare. En policy för en infrastruktur för vuxnas lärande har fastställts som plattform för det fortsatta samarbetet. Kontakterna med ett antal regioner i landet har utvecklats. Under året har arbetats med att samla, systematisera, samt sprida kunskap och erfarenheter från regionala samverkansprocesser. Syftet har varit att skapa en fungerande infrastruktur för vuxnas lärande med koppling till lokal och regional utveckling och tillväxt. Satsningen har finansierats av Nationellt Centrum För Flexibelt Lärande (CFL). Den pågående utredningen kring fristående vuxenutbildning har noga följts under året och bl.a. inbjöds utredningens ordförande till Utbildningsgruppen under hösten för att redovisa en lägesrapport. Ett utredningsarbete kring gemensamt regionalt administrativt IT-system för att bl.a. stödja det interkommunala samarbetet har genomförts med syfte att leda till ett upphandlingsförfarande. Stödverksamheter Nätverk inom utbildningsområdet Inom ramen för Utbildningsgruppens arbete utbyts erfarenheter och kunskaper kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse i ett tjugotal nätverk med drygt 300 ledamöter. Dessa nätverk har under året genomfört ca 170 möten. Varje nätverk har en beskrivning av syfte och verksamhet samt vilka ledamöter som ingår i nätverket. Arbetsmaterialet finns redovisat på hemsidan. Intagning till Gymnasieskola Utbildningsgruppen (GR) genomför intagningen till gymnasieskola för kommunerna och för regionens samtliga fristående gymnasieskolor. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld, dvs. elev och ekonomi står i centrum. Under året har arbetet med att vidareutveckla ungdomsuppföljningssystemet GRUUS, fortgått. 10

11 Specialpedagogik GR-specialen är ett nyhetsbrev i specialpedagogiska frågor som utkommer fyra gånger/år. Det distribueras till alla skolor samt till personer som anmält sig som prenumeranter. Under året utkom det 25e nyhetsbrevet. Dialog med fristående skolor Under året har tre mötesplatser för rektorer vid fristående grund- och gymnasieskolor genomförts. Dessa forum är uppskattade och de flesta av de fristående skolorna inom regionen har varit representerade. Regionala bilder av skolan / kvalitetskartläggning För att öka måluppfyllelse och kvalitet har verksamheten under året följts upp och utvärderats. Resultaten visas på webbplatsen Uppföljning, Utvärdering och Utveckling (U3). Här finns tabeller och diagram för samtliga skolformer och på så sätt skapas fortlöpande bilder av skolverksamheten i regionen. Uppgifterna bygger i huvudsak på nationell statistik från Skolverket och SCB, men även insamling av eget material redovisas kontinuerligt. För att kvalitetssäkra uppgifter, som lämnas från kommunerna, har GR tillsammans med SCB arrangerat en mötesplats inför insamlingen av uppgifter om pedagogisk personal. Storstadsregionjämförelsen har uppdaterats, rapporten visar på en jämförelse av de tre storstadsregionernas nyckeltal inom utbildningssektorn. Göteborgsregionen står sig fortfarande mycket väl i jämförelsen och i flera fall med bäst resultat, vilket kort redovisas ovan. Under året har en rapport framtagits som rör vilka konsekvenser man kan dra av GRs mål för uthållig tillväxt. Rapporten, som bygger på kommunernas egna befolkningsprognoser, visar hur elevtalsutvecklingen för olika skolformer och försörjningen av pedagogisk personal i GRs kommuner ser ut framgent. PEDAGOGISKT CENTRUM - regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Omfattning Inom kursverksamheten har Pedagogiskt Centrum (PC) erbjudit brukarna inom GR ett brett utbud kopplat till skolutvecklingsområdet. Innehållet tas fram bl.a. i samverkan med GRs olika nätverk och genom en referensgrupp med representanter för GR-kommuner. Antalet deltagare var ca för kursverksamheten och ca under Gymnasiedagarna. Kursdeltagare från ca 100 kommuner i Sverige har registrerats. Uppdragsutbildning har genomförts vid 57 tillfällen för personer. Utbildningarna har genomförts efter beställning från kommuner och skolor. Utbudet, som ofta erbjuds i integrerade grupper, har spänt över hela det livslånga lärandet. 11

12 Längre utbildningar Fyra längre utbildningar har genomförts vid 28 tillfällen under Deltagarantalet har varit 235 och följande områden har omfattats: Kognitiv Beteende Terapi (KBT) för speciallärare/ pedagoger, Rekryteringsutbildning för skolledare, Utbildning för elevassistenter samt en s.k. Utbildningspolitisk grundkurs. Rikskonferensen Nya Utmaningar en äkta mötesplats mellan skola och arbetsliv Under året genomfördes den femte rikskonferensen med fokus på samverkan mellan skola och arbetsliv och på entreprenöriellt lärande. Deltagare och medverkande kom från kommuner runt om i landet liksom från arbetsliv/näringsliv. Även elever från grund- och gymnasieskolor deltog. På flera håll har nya utbildningsvägar med utökat lärande på arbetsplats kommit igång inför läsåret 2007/2008. Som en del av konferensen arrangerades en utställning med medverkande från myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, entreprenörsprojekt, samverkansprojekt och ungdomar som driver företag inom Ung Företagsamhet. Idéskola för yrkesutbildning Det nationella projektet Idéskola för yrkesutbildningen gick under hösten in i sin slutfas. Ca 40 gymnasieskolor har deltagit i de fem idéskolenätverken i väst, vilka koordinerats via GR. Eftersom intresset för program med yrkesämnen är rekordstort har projektet tillfört värdefull kunskap och medverkat till erfarenhetsutbyte mellan de deltagande skolorna. Mässan Gymnasiedagarna I mitten av oktober hölls Gymnasiedagarna 2007, den åttonde mässan i ordningen. Närmare biljetter var förbeställda och över monterkort var utfärdade för elever och skolpersonal som medverkade bl.a. genom att representera i montrarna. 71 utställare hade anmält intresse av att vara med på Gymnasiedagarna, vilket är en rekordnotering. 30 kommunala och 29 fristående gymnasieskolor inom regionen kompletterades med 12 skolor med riksintag belägna utanför Göteborgsregionen. Öppethållande två kvällar möjliggjorde för föräldrar att tillsammans med sina ungdomar besöka mässan och informera sig inför gymnasievalet. Människan i riskzon Seminarieserien Människan i riskzon (MIR) startade hösten 2005 och har därefter fortsatt med två seminarier per läsår. Dessa dagar har fokuserat på samverkan myndigheter, kommuner och förvaltningar emellan för att förebygga så att ungdomar inte hamnar utanför samhällsgemenskapen. 12

13 Under 2007 har MIR fortsatt på den inslagna vägen att samla olika yrkeskategorier för kompetensutveckling kring främjande och förebyggande arbete. Skolledarutbildningar Rekryteringsutbildning för personal i förskola och skola som är intresserade av att bli ledare genomfördes för 38 deltagare och var förlagd till Kungsbacka kommun under tio kurstillfällen. Skövde kommun beställde, inom ramen för samverkansavtalet med Skaraborgs kommuner, Skoljuridisk fördjupningskurs som uppdragsutbildning för 45 deltagare med ledningsuppgifter på skolområdet. Kursen genomfördes under hösten i beställarkommunen. Utbildningschefsforum Under rubriken Att möta massmedia fick utbildningschefsgruppen under våren möjlighet att lära sig mer om hur massmedia fungerar och om hur man förbereder sig inför möte med journalister. Höstens första utbildningschefsmöte innehöll en framtidföreläsning om morgondagens skola signerad Kairos Future. Vuxenutbildning Under året har gjorts en ökad satsning på kompetensutveckling för personal inom GRkommunernas vuxenutbildning. I samarbete med Nationellt Centrum för flexibelt lärande genomfördes två utbildningsdagar under hösten. IT och förskolan Under de senaste åren har IT och media allt mer kommit att ses som ett kraftfullt och generellt verktyg i lärandet, en utveckling som regionens kommuner tagit på stort allvar genom olika kompetensutvecklings- och tekniksatsningar på området. Under året har GR sökt särskilt uppmärksamma det utvecklingsarbete som sker i förskolan med stöd av IT och media. För att inspirera och sprida erfarenheter, har seminarier arrangerats med goda exempel på IT i förskolans vardag, tillsammans med forskarens bilder av de yngsta och deras relation till dator och TV. Exempel på rubriker som uppmärksammats är, att skriva sig till läsning med datorn, nätets möjligheter i kontakten med föräldrar, media i arbetet för en jämställd skola samt dokumentation som underlag för reflektion. Hållbar utveckling I samarbete med Göteborgs stad ägde seminariet Lära för hållbar utveckling rum på Elyseum i Göteborg. Med klimatfrågan som utgångspunkt fokuserades innehållet på att ge kunskap, inspiration och verktyg till förändring, både i vardagen och i skolan. De fyra föreläsarna bjöd på en palett av välgrundade visdomar utifrån naturvetenskapens, humanismens och pedagogikens olika horisonter. Dessa kunskaper knöts sedan samman av elevers och lärares konkreta erfarenheter i ett avslutande panelsamtal. En pedagogisk utställning i angränsande lokaler gav de 140 deltagarna möjlighet att ta del av anknytande tips och material från ett 15-tal utställare. 13

14 Familjedaghemskonferens För nionde året i rad arrangerade Pedagogiskt Centrum en konferens för personal inom familjedaghemsverksamhet, vilken samlade ca 300 deltagare. Konferensen innehöll dels inslag för att stärka personalen i sin relation till barnen, dels inslag kring samtalsteknik. Dagen avslutades med en föreläsning kring stress och olika sätt att hantera denna. Elevassistentutbildning För andra året genomfördes en elevassistentutbildning. Under våren och hösten arrangerades under sju föreläsningsdagar och fyra nätverksträffar en utbildning för elevassistenter/resurspersoner, som arbetar med elever vilka läser efter särskolans kursplaner. Utbildningen som syftade till att ge en fördjupad pedagogisk kompetens för att arbeta med elever med utvecklingsstörning togs fram i nära samverkan med särskolenätverket inom GR. Specialpedagogik Specialpedagogik har fortsatt att vara ett prioriterat område. Exempel på innehåll under året är: Kognitiv beteendeterapi, Seriesamtal och sociala berättelser, Ett lyckat kompensatoriskt arbetssätt för elever med läs- och skrivsvårigheter, Utredningsmetodik runt barn med läs- och skrivsvårigheter, Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter, Barn med Aspergers syndrom och praktiskt arbete med läs- och skrivutveckling. Juridik Pedagogiskt Centrum erbjöd under året ett brett utbud av kompetensutveckling inom skoljuridikområdet. Fyra olika inslag genomfördes med dels fördjupningsinslag, dels presentationer av nya lagar och förordningar inom skolan. Genusperspektivet Skolan skall ge utrymme för elever att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Traditionella könsmönster och könsroller skall brytas. Vid två utbildningstillfällen under det gångna året har Pedagogiskt Centrum erbjudit personal inom förskola - skola kunskaper och konkreta redskap i syfte att höja medvetenheten i jämställdhetsarbetet. Läs-, skriv- och språkutveckling Utveckling av läsning, skrivning och språk har också varit ett fortsatt prioriterat område inom kursverksamheten. Målgruppen har varit förskollärare, lärare, specialpedagoger, talpedagoger och skolledare inom samtliga stadier och skolformer. För denna breda grupp har under året erbjudits ett 15-tal inslag av kompetensutveckling, exv. Tidig registrering av språkutveckling och Språklekar efter Bornholmsmodellen. Upplevelsebaserat lärande Verksamheten har fortsatt tillväxt och bidrar till skolornas vidareutveckling av upplevelsebaserat lärande genom forskning, utvecklingsarbete, samordning, stöd och genomförande av konkreta projekt. 14

15 Under året har genomförts 57 utbildningsdagar med ca deltagande lärare och ledare kring upplevelsebaserat lärande, kreativa mötesformer, demokratiutveckling, framtidsvisioner i lärande och omvärldsanalys Ett antal rollspel har genomförts på skolor kring EU- och FN-frågor, samt projekt kring regional demokrati och kring sexuell hälsa. Under året har utgivits 12 nya pedagogiska spel och övningar inom ämnesområden som sexuell hälsa, jämställdhet, matematik, demokrati och miljöfrågor. Webbsidan som har medlemmar har haft över besökare. Dessa har under året laddat ner ca pedagogiska spel och övningar. Givet att varje nedladdad övning har använts vid ett tillfälle så har materialet använts av ungefärligen elever. Samarbete har skett med 32 riksomfattande organisationer och myndigheter alltifrån Konsument Göteborg och Greenpeace till Nordiska Ministerrådet, Riksdagen och Europeiska Kommissionen. Exempel på övrigt utbud Under året genomfördes ett antal inspirationsseminarier exempelvis kring betyg och kunskap i särskolan, Regio Emilia-pedagogik, matematikutveckling och avseende offentlighet och sekretess i skolan. Multimediastudion Aktuella och intressanta skol- och utbildningsfrågor har fångats upp för att utveckla och producera pedagogiska DVD-läromedel. Filmerna distribueras via AV-centraler runt om i Sverige, men också via andra kanaler beroende på vem uppdragsgivaren är. Under året har aktuella föreläsare som varit på besök hos GR intervjuats och dokumenterats. De färdiga intervjuerna kan ses på GR Utbildnings hemsida ( exempelvis Stefan Edman - Att ro mot framtiden med två åror, Thomas Danielsson - Hur vi kan lära oss att hantera stress, Pirjo Lahdeneraä - Interkulturellt ledarskap samt Anneli Hulthén Om hållbar utveckling inom regionen. GR skolbibliotek Förändringar i vår omvärld och det livslånga lärandet ställer krav på en förändrad syn på skolans inre arbete och organisation. Skolbibliotekens betydelse ökar i takt med samhällsförändringarna, där IT-utvecklingen är en viktig drivkraft. Skolans bibliotek kan inte längre leva ett eget liv vid sidan av skolans kärnverksamhet utan måste ses som en resurs i skolans totala lärmiljö. Att utveckla skolbiblioteken är inte ett mål i sig utan ett redskap för att höja kvaliteten på undervisningen. GR skolbibliotek har under året verkat för att öka kunskapen och medvetenheten om skolbibliotekets pedagogiska roll och ett skolbiblioteksnätverk har bildats med representanter för GR-kommunerna. 15

16 Regelbundna utvärderingar av verksamheten Regelbundna utvärderingar och mätningar av kvalitet på PC s utbud visar på högt nöjdhetsindex med ett snitt på 86 % för Instämmer helt, 12 % för Instämmer, 2 % för Instämmer något och Instämmer inte alls. Nöjdhetsindex redovisar bedömning av ett antal positiva påstående om respektive kurs. Genomförandegraden var under våren 68 %, under hösten 78 % och totalt under året 73 %. LÄROMEDEL - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning IT- / Media - Läromedelsutveckling Regionens drygt 550 kommunala skolor samt flertalet friskolor innefattas av GRs läromedelsservice. Arbete med media och IT ingår allt mer i skolans vardagsarbete, och utgör en viktig väg till insikt om dagens samhälle. GR skall stödja regionens pedagoger och elever genom att informera om, och tillhandahålla goda, varierade och kostnadseffektiva lärverktyg. Genom att bidra till en skolmiljö som stimulerar användandet av IT och medier, ges också goda förutsättningar för en anpassning till individens behov och till ett flexibelt, livslångt lärande. Läromedelssamordning Genom regional samordning av läromedelsinköp och distribution sparar den enskilda skolan både tid, pengar och miljö. Under 2007 gjordes bokinköp till en summa av 44 miljoner kronor via GR. Denna samordning genererar en avsevärd kostnadsreduktion, vilken kan beräknas till 11 miljoner kronor, genom erhållna rabatter, minimerade fraktkostnader och rationella beställnings- och fakturavägar, vilka sparar många arbetstimmar åt beställarna i regionens arbetslag och skolenheter. De samlade transporterna bidrar dessutom till en bättre miljö genom att avsevärt reducera de skadliga utsläppen i trafiken. Inför 2008 har i stort sett samtliga medlemskommuner skrivit på ett nytt läromedelsavtal. Detta tillförsäkrar skolorna en god och kostnadseffektiv hantering av sina läromedel. Läromedelsutställning Läromedelsinformation GR bidrar till läromedelsutvecklingen genom att stimulera till en pedagogisk debatt och genom att kontinuerligt exponera nyheter inom läromedelsområdet i GRs permanenta utställning. I denna uppdateras regelbundet förlagsprodukter, material för lärarfortbildning och läromedel för barn i behov av särskilt stöd. Utställningen används också för t.ex. arbetslagsmöten, informations- och förlagsträffar. Vid sidan om pedagoger, föräldrar och elever är lärarstuderande en grupp som ofta besöker läromedelsutställningen. I januari arrangerades den årliga läromedelsutställningen, på Svenska Mässan, landets största i sitt slag. Till denna utställning, med 45 läromedelsförlag närvarande, och till den permanenta hos GR, beräknas sammantaget ca besök ha gjorts av regionens pedagoger. 16

17 Skoldatateksnavet Utbildningsgruppen har under året, med stöd av Särskilda Insatser på Skolområdet (SIS-medel), etablerat ett projekt, Skoldatateksnav, som en resurs för kommunernas satsning inom specialpedagogisk IT. Målgruppen har varit verksamhetschefer med ansvar för skola och personal inom förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola, vilka undervisar barn i behov av särskilt stöd. I anslutning till Läromedelsutställningen har Skoldatateksnavet mjuk- och hårdvara för att kunna visa det senaste inom IT för Skoldatatekens målgrupp. Flera dataföretag har engagerats och bidragit med både datorer och programvara. Vid besök har skolpersonal fått fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärsituationer för elever i behov av särskilt stöd med fokus på läsoch skrivsvårigheter/dyslexi och ADHD. Navets uppgift är att ha kontinuerlig kontakt med de regionala Skoldatateken samt stödja de kommuner som avser att starta ett Skoldatatek. Dokumentet Råd, rekommendationer och åtaganden för kommuner har utarbetats under hösten. Projektet kommer att fortsätta under Film- och Ljudbibliotek För att möta elevers och lärares efterfrågan av ett brett utbud av moderna läromedel har GR ytterligare utvecklat sina kontaktvägar gentemot brukare såväl som sin distributörsroll. Både i syfte att uppnå en optimal tillgänglighet, men också för att i ökad grad kunna bistå med pedagogisk vägledning. GR har utvecklat den webbaserade beställningstjänsten, kundmottagningen samt informationen om hur man bäst kommer i kontakt med GRs läromedelsexperter. Viktigt har också varit att uppfylla skolans, lärarens och elevens behov med det urval av medier som producenter och distributörer tillgängliggör, varför det under året inletts en aktiv dialog i dessa frågor. För att uppmärksamma skolan på gällande regelverk för användning av media, har GR återkommande informerat om upphovsrätt inom utbildningsområdet. Under 2007 har medieutbudet uppdaterats med ett stort antal nya läromedel. Utbudet utgörs av inköpta DVD-filmer och s.k. strömmanderätter, samt TV- och radioprogram från Utbildningsradion (UR). Distributionskedjan anpassas ständigt i syfte att underlätta lån och öka tillgängligheten till detta medieutbud. Skolorna erbjuds också att hyra/låna viss medieteknik såsom projektorer, digitalkameror mm. Under 2007 uppgick antalet lån till medlemskommunernas skolor/lärare/elever till drygt varav beställning av strömmande filmer utgjorde ca Webbokning SLI (Svenska läromedel på Internet) GR erbjuder skolorna en utvecklad sökdatabas, med omfattande artikelinformation och rationella beställningsvägar. Den nyligen uppdaterade webbtjänsten utvecklas och förfinas successivt för att fullt ut motsvara användarnas önskemål och behov samt för att utgöra en 17

18 optimal 24 timmars -informations- och beställningstjänst. I syfte att uppmärksamma skolans personal på nyttan av att använda SLI utvecklas informations- och hjälpkanaler. Under 2007 hade databasen drygt besök. Digital distribution Möjligheterna till digital distribution har ökat i takt med att många skolor fått tillgång till allt bättre bandbredd i datornäten. I allt fler skolor etableras IT-klassrum där datorer, projektorer och IT-anpassade whiteboards ersätter TV, bandspelare, OH-projektor och kartor. I dessa pedagogiska miljöer är de digitalt distribuerade medierna hos GR mycket efterfrågade. GR har under året kraftigt ökat antalet medier i så kallad strömmande form, dvs. realtidsöverföring av film eller ljud i datanäten. Denna distributionsform, som kommer att bli väsentligt vanligare under de närmaste åren, utgör idag ett alternativ till fysisk distribution. GR har under 2007 upparbetat ett digitalt mediebibliotek, vilket innebär att en fjärdedel av filmutbudet kan erbjudas i strömmande form. Upphovsrätt Den accelererande övergången från analoga till digitala medier har medfört nya möjligheter att bearbeta, hantera och distribuera media, vilket också inneburit nya frågeställningar kring juridik och upphovsrätt. Sedan tidigare finns utarbetade ramavtal som grund för skolans nyttjande av inspelat material. GR har tillsammans med andra intressenter, bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetat för att klargöra den upphovsrättsliga situationen även inom IT-området. Tydlig information om de upphovsrättsregler som gäller i klassrummet är en viktig del i den information som GR delger Göteborgsregionens skolor. SKOLA-ARBETSLIV - regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet SAK-gruppen Referensgruppen för Skola - arbetslivskontakter, SAK-gruppen, har under året haft fyra protokollförda möten. Gruppen, som består av företrädare för Svenskt Näringsliv, Företagarna, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, BRG, LO, TCO, SACO, samt Länsarbetsnämnden, har under året utökats med två skolchefer samt en stadsdelschef. Gruppen, vars främsta uppgift är att implementera de kvalitetskriterier för arbetslivskontakter som tagits fram, har härutöver bl.a. deltagit i planeringen inför den nationella SSA-konferensen som genomfördes i GRs regi. Samordningsuppdrag grundskola GR erbjuder medlemskommunerna möjligheten att utveckla och samordna kontakterna mellan grundskolorna och arbetslivet. Samordningen innebär att rekrytera företag som är intresserade av samarbete med skolan och sedan förmedla dessa kontakter till skolorna. Det innebär också att stimulera och inspirera lärare att se arbetslivet som en resurs och tillgång i undervisningen. Två nya kommuner har under året tillkommit i samarbetet, nämligen Stenungsund och Partille. Dessutom finns sedan tidigare Göteborg, Härryda, Mölndal och Öckerö med. Diskussioner med ytterligare kommuner har förts under året. 18

19 Praktikplatser är den arbetslivskontakt som är mest efterfrågad av skolorna, men även besök på arbetsplatser, besök av företag på skolorna, fadderföretag mm är kontakter som förmedlas. Under 2007 har ca praktikplatser vid företag erbjudits elever i grundskolans åk 8 och 9. Därutöver har skolorna haft tillgång till 700 företag som erbjudit andra kontakter. Samordningsuppdrag gymnasieskola/vuxenutbildning Utbildningsgruppen har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR som har Omvårdnadsprogrammet får därmed sina behov tillgodosedda när det gäller praktik inom sjukvården. Nätverksgruppen för APU Sjukvård, som består av företrädare för skolorna och sjukhusen, har till uppgift att följa behovet och tillgången på platser samt, i övrigt samverka när det gäller utbildningen exv. avseende handledarutbildning. Genom avtal mellan Utbildningsgruppen, Vuxenutbildningsförvaltningen (VUF) och Utbildningsförvaltningen (UBF) i Göteborg ansvarar GR för samordning av APU-platser för Omvårdnadsprogrammet, Barn och Fritidsprogrammet samt avseende utbildningar för arbete med funktionshindrade. Utbildningsgruppen har också avtal med Vingagymnasiet där GR svarar för att anskaffa praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Under 2007 har APU-platser inom kommunal och privat sjukvård, förmedlats till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Webbsidan Praktikplatsen.se är en webbsida som skapats för att förmedla praktikplatser och andra arbetslivskontakter, administrera företagskontakter samt sprida information om frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Webbsidan är utformad för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Målgrupperna är lärare, studie och yrkesvägledare, elever samt företag/arbetsplatser. hade ca besök under Ca 100 grundskolor och 20 gymnasieskolor/ vuxenutbildningsanordnare var under 2007 registrerade användare av Under året har ca företag/arbetsplatser samarbetat med genom att erbjuda praktikplatser, studiebesök, informatörer mm. Utbildningar För lärare, studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal vid de skolor som deltar i skola - arbetslivssamarbetet anordnas varje termin en halvdagsutbildning med information om och möjligheterna till kontakter med arbetslivet. 110 lärare/skolpersonal har under året deltagit i denna utbildning. Ett heldagsseminarium på temat praktik och arbetsmiljö samlade ca 90 deltagare. 19

20 15 APU-praktiksamordnare från stadsdelsförvaltningarna i Göteborg har genomgått en halvdagsutbildning med information om Alla arbetsplatser som tar emot grundskolepraktikanter erbjuds en handledarutbildning. Utbildningen berör bl.a. syftet med praktiken och ger tips och råd om utformning och innehåll av praktikperioden. Drygt 100 handledare har genomgått utbildningen under året. Enligt avtalet för APU-platser inom sjukvården skall GR ansvara för att utbildning av APUhandledare vid sjukhusen kommer till stånd. Knappt över 100 handledare har utbildats under året. Studiebesök Verksamheten har uppmärksammats från olika håll under året. Bl.a. har företrädare för Företagarna i Västernorrland vid flera tillfällen varit på studiebesök och har under en försöksperiod startat en motsvarande verksamhet med som bas och där man också köpt konceptet för handledarutbildningen. Professorer och projektledare från universitet i Osaka, Japan har vid två tillfällen under 2007 besökt GR och för att få information om Skola -arbetslivsarbetet. GR har fått en inbjudan att delta med en föreläsning om Praktikplatsen och Skola -arbetslivsarbetet vid en konferens vid Osaka universitet i december Övrigt En film om hur det är att vara på praktik har producerats under året. Filmen, I Praktiken, vänder sig till alla som på olika sätt är engagerade i frågor som rör samverkan mellan skola och arbetsliv. Den är tillgänglig på webbsidan Praktikplatsen har medverkat vid SSA-konferensen, Skolforum på Stockholmsmässan, Gymnasiedagarna, samt Företagarmässan i Härryda. Göteborg För Utbildningsgruppen Helene Odenjung Ordförande Marie Lindén Vice ordförande 20

21