Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv

Transkript

1 Utbildningsgruppen inför 2009 Verksamhet och framtidsperspektiv

2 Utbildningsgruppen förslag till inriktning 2009 Utbildningsgruppens vision elevens behov står i centrum Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående regionalt samarbete på utbildningsområdet. Den av den föregående regeringen tillsatta Gymnasiekommittén konstaterar i sitt slutbetänkande; GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR. Nuvarande regerings gymnasieutredning har utsett GR till landets enda fokusregion. Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område och den utses av GRs Förbundsfullmäktige. Visionen för gruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet, att den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art (Utbildningsgruppens handlingsprogram för det livslånga lärandet). Detta förslag till inriktning av gruppens arbete 2009 tar sin utgångspunkt i de regionalpolitiska utbildningsmål som GRs Förbundsstyrelse, efter en bred remissomgång i medlemskommunerna, fattat beslut om. Där formuleras ovanstående vision på utbildningsområdet för GRs medlemskommuner, anges mål samt ett antal regiongemensamma insatser till stöd för att nå uppsatta mål. Nedan angivna förslag till satsningsområden 2009 skall alltså ses som det strategiska, regionala bidraget syftande till att verka i visionens riktning och till stöd för arbetet med måluppfyllelse. De regionalpolitiska utbildningsmålen, verksamhetsberättelse för 2007 samt regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet finns presenterade på adress ( Sammanfattningsvis konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten samt infört webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. Utbildningsgruppens arbete omfattar idag samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för, förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Framtida utmaningar I såväl Utbildningsgruppens regionalpolitiska utbildningsmål som i Västra Götalandsregionens (VGRs) förslag till regional utvecklingsvision, Det goda livet, betonas vikten av satsningar på det livslånga lärandet. Stor samstämmighet råder mellan GRs och VGRs syn på värdet av ett vitalt utbildningslandskap. Detta har stor betydelse med tanke på de stora utmaningar som Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen och landet som helhet står inför. Den globala konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företagsetableringar hårdnar successivt. Utvecklingen innebär att, inte bara arbeten med låga förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Ska Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet skall ses. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för dem som bor och verkar i Västsverige. 1

3 Vid sidan av detta tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Utöver dessa internationella och mer allmängiltiga perspektiv står Utbildningsgruppen inför ett flertal mer specifika utmaningar; ett stort antal utbildningspolitiska reformer kommer att genomföras, flera av dem med start redan 2008, den demografiska utvecklingen ger vid handen att antalet elever vid regionens gymnasieskolor kommer att sjunka förhållandevis snabbt och kraftigt kommande år, kraven på ökad interaktion med arbetslivet som en grundförutsättning för ett vasst utbildningslandskap blir allt tydligare, media- och informationsteknikens utveckling förutsätter ett initierat engagemang från GRs och regionens skolors sida, det europeiska samarbetet kring utbildningsfrågor kräver ökade regionala insatser, ett fortsatt arbete med att integrera EU:s program för livslångt lärande och det nya strukturfondsprogrammet i det utvecklingsarbete och den kompetensutveckling som genomförs för personal och ledare inom utbildningssektorn. Sammantaget utmaningar som genom regional samverkan kan mötas på ett mer kostnadseffektivt och kvalitetssäkrat sätt än om varje enskild kommun / skola hade att agera på egen hand. Utbildningsgruppens bärande idé och löpande verksamhet - Ledande i kompetens- och kunskapsutveckling Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige och har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Visionen rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen men också i avtal som reglerar samverkan kring skola och arbetslivskontakter samt avseende benchmarking och läromedelssamordning. Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal finns för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, naturbruksgymnasiet och vuxenutbildningen. Överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommuner ansvarar för, obligatorisk särskola och förskoleverksamhet exkluderade. Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. Utbildningsgruppens arbetsformer För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Skalfördelar en arena för sambruk. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för 2

4 skolutveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias. Katalysator ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen kring skolans kvalitetsutveckling, där s.k. benchmarking i GRs nätverk är ett verkningsfullt redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor. Regional styrka en plattform för gemensamt agerande Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. I detta sammanhang intar dialogen med Göteborgs universitet i syfte att påverka lärarutbildningens kvalitetsutveckling en särställning. I syfte att få god utväxling och effektivitet när det gäller regionala insatser på utbildningsområdet har följande arbetsformer utarbetats och fastställts: Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. En strategi för hur medlemskommunernas politiker och tjänstemän skall samagera har utvecklats, där roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän är tydlig, såväl på GR som mellan medlemskommunernas tjänstemän och dess politiker. Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc. Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Strategiska satsningsområden 2009 Utbildningsgruppens löpande verksamhet finns utförligt redovisad i olika underlag på Inom ramen för detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga Aktiviteterna skall dels bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever / studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner, dels stimulera arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Dessa båda perspektiv utgör kärnan i Utbildningsgruppens vision. Pedagogisk utveckling När det gäller pedagogisk utveckling betonas vikten av; - att vara i framkant när det gäller nyttjandet av de digitala medier som utvecklas i mycket snabb takt och som är kraftfulla verktyg i allt pedagogiskt arbete inte minst genom satsning på medieinformatörer / mäklare, mediekunskap och digital distribution, - att satsa på de yrkesverksammas kompetensutveckling kring ledarskap, entreprenörskap, upplevelsebaserat lärande, barns tidiga utveckling inte minst kopplat till statsmaktens satsning på basfärdigheterna (läsa-skriva-räkna), demokrati, elevens trygghet och hälsa i skolan, på aktiviteter som syftar till att implementera kultur- och lärandesatsningen Skapande skola samt som ett komplement till det omfattande nätverksarbetet biträda kring implementering av kommande skolreformer, 3

5 - att integrera EU:s program för livslångt lärande i utvecklingsarbetet och i den kompetensutveckling som genomförs för personal och ledare inom utbildningssektorn. - att fördjupa benchmarking-arbetet / idé- och erfarenhetsutbytet som ett stöd för kvalitetsutvecklingen i regionens skolor, - fortsatt arbete med kvalitetssäkring och förmedling av arbetslivskontakter med fokus på dels ett vidgat uppdrag omfattande inte minst fler skolformer / ytterligare aktörer på utbildningsområdet, dels på entreprenörskap och företagsamhet. // Pedagogiskt Centrum har årligen ca deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra arrangemang såsom mässor och liknande. Drygt 550 skolor får sin läromedelsförsörjning tillgodosedd av GR. Denna läromedelssamordning sparar uppskattningsvis 12 mkr årligen. GRs GRöna Läromedel reducerar också trafikarbetet i samband med distribution med 80 procent. Strax över etermediatitlar distribueras dagligen från GR. GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har över besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. kompetensutvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel och jämförande statistik på utbildningsområdet.// Det öppna utbildningslandskapet Här prioriteras; - fördjupad samverkan på för- och grundskoleområdet, - framtagande av nya avtal för gymnasieskola, gymnasiesärskola och naturbruksgymnasier, - klusterstrategier inom gymnasieskolan inte minst med tanke på den kvalitetsutveckling som krävs och det minskade elevunderlag som gymnasiet står inför kommande år, - implementering av ny gymnasieorganisation och nytt betygssystem, - fördjupad samverkan kring vuxnas lärande, framtagande av avtal på vuxenutbildningsområdet inkluderande gemensam intagning och samverkan kring KY-utbildningar, - utveckling av intagningsverksamheten i syfte att denna skall utgöra en skoladministrativ resurs, - fortsatt arbete med s.k. collegeetableringar, - utveckling av det gemensamma kursutbudet inom ramen för det Gemensamma Gymnasiet. //GRs gymnasieintagning hanterade ansökningar till 385 utbildningar vid 64 skolor, kommunala såväl som fristående. Drygt 80% av eleverna fick sitt förstahandsval tillgodosett. Vid en jämförelse med de två andra storstadsregionerna visar det sig bl.a. att GRs medlemskommuner som grupp har högst andel behöriga elever till gymnasieskolan och högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola samt lägst kostnad för förskoleklass och grundskola och tillsammans med Stockholm lägst kostnad för gymnasieskolan.// Göteborg Helene Odenjung Ordförande i Utbildningsgruppen Marie Lindén Vice ordförande i Utbildningsgruppen 4

6 Goda grannar Tretton medlemskommuner invånare Styrelsen består av representanter från respektive kommuns styrelse GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna Årsomsättning cirka 186 mkr