Livslångt lärande. i Göteborgsregionen ett unikt samspel

Transkript

1 Livslångt lärande i Göteborgsregionen ett unikt samspel

2

3 Det livslånga lärandet en regional framgångsfaktor, ett gränsöverskridande samarbete ingen annanstans i sverige har man på utbildningsområdet kommit så långt i det regionala samarbetet som i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR:s) 13 medlemskommuner. Nu handlar det inte bara om kommuner i samverkan, där Business Region (BRG) och GR är viktiga motorer, utan också om ett samspel med näringslivet, Göteborgs universitet och Chalmers. Detta förhållningssätt bygger på insikten att satsningar på det livslånga lärandet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en region. Regioner som har en välutbildad befolkning är attraktiva. De drar till sig investeringar, växer och utvecklas, något som är helt centralt i skapandet av hållbar välfärd. Investeringar i det livslånga lärandet är kvalificerade och kostnadskrävande. Regional samverkan inom utbildningssystemen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Samarbetet grundas alltså på att det ger enskilda människor bättre förutsättningar och regionens aktörer uppenbara mervärden. Det omfattar idag alla skolformer från förskola till vuxenutbildning.

4

5 GR:s vision den studerande i centrum gr:s vision Är att den studerandes behov och önskemål ska sättas i främsta rummet. Det handlar om att stimulera till pedagogisk utveckling och att göra alla slags utbildningar så tillgängliga som möjligt. Med denna vision för ögonen har GR:s politiker stakat ut vägen, lyft fram det livslånga lärandet som ett prioriterat område och uppmuntrat till en allt mer fördjupad samverkan GR:s 13 medlemskommuner emellan. Den här informationsskriften handlar om detta. Ett samarbete som bland mycket annat fått till följd; Att Göteborgsregionens drygt gymnasieungdomar kan välja mellan ca 60 skolor och över 400 utbildningar. Att uppemot lärare, ledare och övrig personal deltar i Pedagogiskt Centrums satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma. Att drygt 550 skolor får sin läromedelsförsörjning tillgodosedd och tack vare denna samverkan sparar uppskattningsvis 15 mkr årligen. Utöver detta får eleverna Gröna Läromedel genom att trafikarbetet i samband med distribution reduceras med 80 procent. Att webbplatsen erbjuder över praktikarbetsplatser till ca elever. Att GR:s samtliga webbplatser för livslångt lärande har över besök årligen. Den som studerar ska ha stor frihet att i spännande lärmiljöer med god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, social och kulturell art. Utbildningsgruppens regional politiska utbildningsmål

6 Det regionala samarbetets tre hörnpelare GR en arena för sambruk. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens skolor. På GR bedrivs regionalt samnyttjande av resurser på en rad områden. GR ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte. Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet spridas till övriga medlemskommuner. Ett flertal nätverk med ledande företrädare på utbildningsområdet träffas fortlöpande på GR för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte. De driver gemensamma projekt och samverkar med en lång rad organisationer utanför den kommunala sfären. GR en plattform för gemensamt agerande. Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i utbildningsfrågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Snabb utveckling de senaste 10 åren Expansionen av det regionala samarbetet har gått snabbt. Det kan förklaras med det stora intresset för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands och en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta stora intresse. De stora förändringar som idag sker på utbildningsområdet får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet kraftfulla redskap. Detta har fått GR:s 13 medlemskommuner att samarbeta inom alla skolformer där kommunen har ett ansvar. I flera fall handlar det om en mer generell avtalsbunden samverkan, i andra fall om specifika överenskommelser när det gäller exempelvis prissättning, gemensamma rutiner och liknande. Samsyn GR och Västra Götalandsregionen I såväl Utbildningsgruppens regionalpolitiska utbildningsmål som i Västra Götalandsregionens förslag till regional utvecklingsvision, Det goda livet, betonas vikten av satsningar på det livslånga lärandet. GR, BRG och Västra Götalandsregionen har samma syn på värdet av ett vitalt

7 utbildningslandskap som är ledande inom kompetensoch kunskapsutveckling. Detta främst mot bakgrund av de stora utmaningar som Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen och landet som helhet står inför. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företagsetableringar förutspås hårdna väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att inte bara arbeten med låga förädlingsvärden flyttar utomlands utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Ska Sverige som ett litet, exportberoende land långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden hävdas i allt fler sammanhang att satsningar på det livslånga lärandet torde vara den mest verkningsfulla åtgärden. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är intensiv samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning. Samarbetet ger resultat De kontinuerliga kostnads- och kvalitetsjämförelserna visar att samarbetet ger positiva effekter. Regional samverkan är bevisligen kostnadseffektiv och den utvecklar dessutom utbildningarnas kvalitet. Vid en jämförelse med de två andra storstadsregionerna visar det sig att GR:s medlemskommuner som grupp har: Lägst kostnad för för- och grundskoleverksamheten Lägst kostnad för gymnasieskolan Högst andel behöriga elever till gymnasieskolan Minst antal elever som går det individuella programmet Flest elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år Högst andel som är behöriga till universitet och högskola Dessutom har 51 % av alla 30-åringar inom Göteborgsregionen genomfört eftergymnasial utbildning. I riket är motsvarande siffra 43 %.

8

9 Satsningar på utbildningsområdet några konkreta exempel på den samverkan som byggts upp mellan GR:s medlemskommuner Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap Sedan flera år finns ett bärkraftigt samarbete inom alla skolformer, där samverkan på gymnasie- och gymnasiesärskolans område utvecklats längst. Dessa skolformer har öppnats helt så att det samlade utbudet av gymnasieutbildningar är sökbart för alla ungdomar oavsett i vilken kommun de bor. Verksamheten inom Det Gemensamma Gymnasiet förstärker denna samverkan. Här kan regionens elever välja kurser, som en enskild kommun inte kan starta eftersom elevunderlaget skulle bli för litet. I ett öppet utbildningslandskap blir elevinformationen viktig. GR ansvarar tillsammans med medlemskommunerna för att eleverna får relevant och uppdaterad information om vilka valmöjligheter som står till buds. Årligen genomförs bl. a. en gymnasiemässa för elever, föräldrar och skolans personal. Här presenteras det samlade utbudet av gymnasieutbildningar. Samverkansavtal finns också för naturbruksgymnasier och vuxenutbildning. Dessutom finns regionala överenskommelser för köp av elevplats i förskoleklass,

10 fritidshem och grundskola. De fristående skolorna ingår också i samarbetet. Pedagogiskt utvecklingsarbete bedrivs på GR bland annat i form av upplevelsebaserat lärande. Ett bra exempel på detta är de FN- och EU-rollspel som arrangeras på ett flertal gymnasie- och grundskolor i regionen med GR som motor. Såväl kompetensutveckling som läromedelsproduktion sker inom ramen för denna satsning på upplevelsebaserat lärande. På utbildning finns bl a tabeller och diagram över ca 200 olika verksamhetsmått inom skola och utbildning, vilka uppdateras kontinuerligt, beskrivande samtliga skolformer, samt ca 25 kommunvisa diagram över regionens grund- och gymnasieskolor. Regionala bilder av skolan kostnader, kvalitet och upplevd brukarnytta Genom GR:s verksamhet kring uppföljning, utvärdering och utveckling på utbildningsområdet ges förutsättningar för ett mer intensivt kvalitetsarbete. I dialog med kommunerna presenteras bilder av verksamheternas organisation, kostnader och resultat samt relationerna mellan dessa. Tillsammans med återkommande attitydmätningar är detta en god grund för diskussion om och beslut kring skolornas fortsatta kvalitetsarbete. Underlag skapas för jämförelser över tid mellan GR:s medlemskommuner, men också med andra regioner i landet och i Sverige som helhet. Bilderna är också viktiga inslag i arbetet med att nå de av Utbildningsgruppen fastställda utbildningsmålen samt för att fortlöpande kunna följa utvecklingen inom ramen för de samverkansavtal och överenskommelser som GR och medlemskommunerna har att hantera.

11 Samtliga regionens kommunala och fristående skolor deltar i gymnasieintagningen, där över ansökningar till regionens ca 60 gymnasieskolor registreras. De gymnasieutbildningar som finns i Göteborgsregionen är sökbara för alla ungdomar, oavsett var de bor i regionen. De enskilda gymnasieskolorna konkurrerar om eleverna. Försäljning och köp av utbildningar mellan kommunerna regleras i en regionalt överenskommen prislista. GR har utvecklat ett datoriserat intagningssystem, Indranet, som gör det möjligt för de blivande gymnasisterna att själva registrera sin ansökan till gymnasieskolan via Internet. Över elever besöker webbplatsen Indranet och var annan elev väljer att registrera sin ansökan via nätet. Intresset för denna webbplats ökar oavbrutet och målet är att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett, men också att kommunernas gymnasier ska utnyttjas på bästa sätt. Tidningarna ETT23 och SJU89 tar upp skola-arbetslivs- och studieoch yrkesväglednings-frågor. SJU89 som vänder sig till grundskolans ungdomar har en upplaga på exemplar. Den utkommer fyra gånger per år. Till gymnasieeleverna distribueras en liknande tidning, ETT23, i en årlig upplaga på exemplar.

12 Skola & arbetslivskontakter en hörnsten i barn och ungas utveckling Ca 95 grundskolor samt 19 gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare är registrerade användare på goda skol- och arbetslivskontakter ger eleven bättre förutsättningar att välja fortsatt utbildning och sitt framtida yrke. Därför är det viktigt att skapa mötesplatser där ett gott samarbete mellan skolor och arbetsliv kan utvecklas. Företrädare för arbetslivets organisationer, BRG och GR har därför gemensamt i en Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv markerat vikten av ett sådant samarbete. Kvalitetskriterierna hjälper skolor och arbetsliv att utveckla samverkansformerna. För att underlätta kontakterna mellan skolorna och arbetslivet har GR utvecklat och etablerat webbplatsen Här kan elever som är intresserade av arbetslivskontakter matchas ihop med företag som erbjuder sådana. I syfte att fortlöpande stärka kvaliteten i dessa kontakter anordnar GR utbildningar för både lärare och de handledare som tar emot elever. Målet är att skapa ett skola arbetslivscentrum för alla GR:s medlemskommuner som ska inspirera, stimulera och stödja skolorna i regionen i deras arbete med arbetslivsfrågor. Arbetslivskontakterna ska utgöra en naturlig del i lärandet under alla skolåren.

13 IT & Media läromedel i skolans tjänst Samtliga medlemskommuner inom regionen omfattas idag av GR:s läromedelsservice. Drygt 550 kommunala och flertalet fristående skolor tar del av denna service. I en alltmer IT- och mediaintensiv tid växer betydelsen av relevanta verktyg till stöd för elevens och skolans lärprocesser. Samverkan och sambruk på området blir allt viktigare. Elever förväntar sig kraftfullt IT- och mediestöd i lärandet och med ökade krav på kostnadseffektiv kvalitet är regiongemensamma satsningar ett sätt att lösa dessa utmaningar. Genom samordningen av läromedelsinköp sparas tid, pengar och inte minst den gemensamma miljön. GR har ett omfattande ljud- och filmbibliotek på över filmtitlar, bestående av dvd, video, cd och kassettböcker, vilket står till förfogande för regionens elever och lärare. Nya vägar för distribution av ljud och film prövas i form av s.k. strömmandeteknik via Internet. Kontinuerligt erbjuds även aktuell information kring läromedelsutbud, nya medier, upphovsrätt, och pedagogisk debatt om lärande och läromedel. GR förfogar över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Årligen distribueras över upphovsrättsskyddade mediatitlar till regionens skolor. Sedan starten 1995 har läromedel för ca 575 miljoner kronor, med en samlad kostnadsreduktion för medlemskommunerna på ca 180 miljoner kronor, inköpts och distribuerats.

14 Pedagogiskt centrum möter krav på förnyelse regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling Under 2006 genomfördes ca 200 aktiviteter, kurser och seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar i GR:s regi. ett av de mer väsentliga bidragen till infriandet av de regionala utbildningsmålen är kompetensutveckling för personal och ledare i utbildningssektorn. Pedagogiskt utvecklingsarbete erbjuds i form av seminarier, längre och kortare utbildningar, konferenser och mässor, där det regionala erfarenhetsutbytet stärks på alla nivåer. Skolans personal ges bättre möjligheter att möta kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemet. Fokusområden är specialpedagogik, mångkultur i skolan, värdegrund, kvalitetsutveckling, arbetslivskontakter, omvärldsbevakning, arbetsmiljö och hälsa, ledarskap samt IT och media som pedagogiska verktyg. Det regionala ledarförsörjningsprogrammet GR driver som stöd och komplement till medlemskommunernas arbete med ledarförsörjning ett omfattande ledarutvecklingsprogram. Mot bakgrund av den utveckling som sker i samhället, personalens åldersstruktur, kommunernas verksamhets och organisationsutveckling måste arbetet med ledarförsörjning ske långsiktigt, målmedvetet och offensivt. Programmet har ett antal tydliga syften:

15 Marknadsföra arbete och ledarskap inom kommunal/offentlig verksamhet i ungdomsskolan, på universitet och högskolor Förbereda och utveckla blivande ledare Tillvarata och vidareutveckla kompetens hos nuvarande ledare och specialister Skapa en gemensam arbetsmarknad och stimulera till ökad rörlighet Lyfta fram jämställdhets- och mångfaldsperspektiven, vilka båda är förutsättningar i arbetet med ledarförsörjningsfrågorna Satsningen har ett antal komponenter såsom traineeprogram, ett utvecklingsprogram för blivande ledare och ett för operativa chefer. Vidare arrangeras återkommande utbildningar för mentorer och fortlöpande kompetensutveckling för yrkesverksamma chefer. Viktiga partnerskap i regional utbildningssamverkan För att Göteborgsregionens 13 kommuner skall kunna fortsätta utvecklas på det livslånga lärandets område är interaktion med andra tunga aktörer inom området helt centralt. Nedan återfinns några sådana som är av stor betydelse för den utveckling BRG:s och GR:s politiker stakat ut som inte bara önskvärd utan helt nödvändig om fortsatt hållbar välfärd skall kunna säkerställas. Med dessa organisationer och i projekt av strategisk betydelse samverkar BRG och GR sedan lång tid tillbaka. Business Region Göteborg Business Region Göteborg, BRG, är ett regionalt bolag som representerar 13 kommuner i Göteborgsregionen. Det övergripande målet är att bidra till hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv i regionen. Projektet Tillväxt och Kompetens verkar för att överbrygga den växande klyftan mellan tillgång och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Detta görs bland annat genom att öka insatserna inom skola och arbetsliv. Business Region Göteborg har i samarbete med en lång rad aktörer utvecklat

16 en nationell standard för strategisk kompetensförsörjning. Strategisk kompetensförsörjning skall förse näringsliv och organisationer med verktyg för att säkra sin kompetensförsörjning, i syfte att uppnå rätt kompetens, på rätt plats, vid rätt tid, ett arbete som bedrivs i samarbete med Meritea AB. I samarbete med Meritea AB har även ett verktyg tagits fram för att kunna utvärdera kunskapsnivåer. Detta verktyg kan till exempel vara en hjälp för invandrare som inte kunnat tillgodoräkna sig hela sin utbildning från hemlandet och som därför hänvisats till arbete under sin kompetensnivå. Den grundläggande tanken bakom ledningssystem för kompetensförsörjning är att den enda verkliga tillgången en organisation förfogar över är sin kompetens. Kompetens kommer att vara den viktigaste konkurrensfaktorn under det tjugoförsta århundradet, inte processer eller teknik. Organisationer som har den bäst utbildade arbetsstyrkan brukar också ha en produktivitet och lönsamhet över genomsnittet. Ofta visar det sig dock att organisationer brister i styrningen av och i kunskapen om de investeringar man gör i sin kompetens. Den demografiska förändring som sker i västvärlden gör att bristen på välutbildade människor blir stor redan om några år. Eftersom utvecklingen i princip ser likadan ut i hela Europa, innebär inte den fria rörligheten för arbetskraft inom EU någon lösning. Det handlar i stället om att vara långsiktig i sin kompetensförsörjning och attraktiv som arbetsgivare för att dra till sig och behålla den bästa kompetensen. Kompetensförsörjning blir därmed den viktigaste strategiska frågan för de flesta organisationer oavsett storlek, bransch eller ägarform. Det är för organisationer som inser detta och vill ta tag i dessa frågor som standarden har framtagits.

17 The International School of the Gothenburg Region The International School of the Gothenburg Region, ISGR, grundades 1997 på begäran av kommuner, akademi och näringsliv i regionen. Bakom detta initiativ står GR som också är skolans ägare. Eleverna erbjuds en internationell utbildning där undervisningen är anpassad till en alltmer gränslös värld, allt för att kunna möta en mer öppen arbetsmarknad på 2000-talet. Skolan är ett starkt konkurrensmedel i kampen om nya företagsetableringar. Familjer som har eller ska verka utomlands, med anknytning till näringsliv, universitet eller andra internationella intressen, är skolans främsta målgrupp. ISGR har successivt utvecklats till att omfatta undervisning från s.k. kindergarten till gymnasienivå. Skolan har elever från hela världen som tillsammans representerar 70 olika nationaliteter. Att behovet av en internationell skola finns visar femdubblingen av antalet elever under de tio år som skolan funnits. ISGR har ungefär 900 elever som är fördelade på tre sektioner: en internationell grundskola där undervisningsspråket är engelska, en nationell grundskola där språket är svenska och engelska samt ett nationellt gymnasium där undervisningsspråket är engelska. Sedan hösten 2001 har ISGR två campus: Guldhedsskolan (förskola till år 6) och Götabergsskolan (årskurs 7 till 9 samt gymnasium). I ISGR:s bolagsstyrelse finns representanter från både kommun och näringsliv. Meritea AB Meritea AB har två olika verksamhetsgrenar: validering och strategisk kompetensförsörjning. Meritea bildades 1 oktober 2006 och härstammar från det tidigare

18 Valideringscentrum, som har funnits i Göteborg sedan 1998, en verksamhet som utvecklats och uppmärksammats både på nationell och internationell nivå. Meriteas uppdrag är att: samordna och leda arbetet med att utveckla metoder och modeller för validering, utveckla, stödja och förmedla utvecklingsprogram inom strategisk kompetensförsörjning, kvalitetssäkra valideringsprocesser samt certifiera utförare av validering och valideringshandledare, upphandla kartläggnings- och valideringsinsatser, göra urval och antagning till validering, utfärda kompetensbevis, bedriva utvecklingsarbete, svara för information, marknadsföring och kunskapsspridning. Universeum Upplevelsecentrum Universeum invigdes 2001 som Sveriges nationella vetenskapscentrum för naturvetenskap och teknik med kungen som högste beskyddare. De fyra grundarna är Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs universitet, GR samt Västsvenska Industri och Handelskammaren. Bland andra har också svenskt näringsliv, staten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och KK-stiftelsen bidragit till Universeums etablering. Anläggningen syftar till att få barn och ungdomar intresserade av naturvetenskap och teknik. Universeum ska också vara ett turistmål som visar hur människa, natur, samhälle och teknik hänger samman. Själva byggnaden är drygt kvadratmeter stor och prisbelönt för sin arkitektur. En vandring genom husets alla avdelningar är mer än tre kilometer lång! Universeum har årligen omkring en halv miljon besökare.

19 Göteborgs universitet Göteborgs universitet har sedan högskolans tid ( ) satt bildning och folkbildning i högsätet. Redan 1891 stod det inskrivet i professorernas kontrakt att de skulle hålla populärvetenskapliga föreläsningar för arbetare i Arbetarföreningens lokaler. Denna fina tradition har bevarats, fast med modernare metoder. De senaste åren har Göteborgs universitet skrivit avtal med bl. a. Göteborgs stad om fördjupat samarbete när det gäller utbildning, fortbildning och uppdragsutbildning. Sådana samarbeten finns också med GR, BRG och Västra Götalandsregionen. Universitetet är en viktig motor i regionens utveckling och det livslånga lärandet är en av universitetets högprioriterade uppgifter. Göteborgs universitet har i dag ca studenter, anställda och omsätter ca 4,6 miljarder kronor. Chalmers Tekniska Högskola Chalmers har under större delen av sin 175-åriga historia varit en viktig källa till kompetens i västra Sverige. Stora delar av den västsvenska industrin har utvecklats i nära samverkan med högskolan. Fortfarande är entreprenörskap samt nära samarbete med industrin och det övriga samhället en stark profil. Särskilda forskningsområden som just nu prioriteras är biovetenskap, informationsteknologi, miljövetenskap och nanoteknologi. Inom utbildning är Chalmers först i Sverige med att införa en internationell utbildningsstruktur. Det innebär ökade möjligheter att återkomma för vidareutbildning inom nya områden. Framöver lyfts även teknikens roll i ett hållbart samhälle fram, vilket sätter området lärande och vidareutbildning om hållbar utveckling i fokus. Drygt studenter och ungefär anställda finns på Chalmers, vars omsättning är ca 2,2 miljarder kronor.

20 Samverkan och samarbete Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Utbildningslandskapet blir alltmer integrerat. Kultur- och fritidslivet känner inga kommungränser. Ett gott samverkansklimat regionens tretton kommuner emellan är en förutsättning för gynnsam och hållbar utveckling. Med samverkan och samarbete över kommungränser och mellan olika huvudmän och organisationer skapas de förutsättningar som krävs för att Göteborgsregionen ska förbli en dynamisk region. Genom enat agerande kan utvecklingen påverkas och välfärden säkras.